En beskrivning av lokalt folkhälsoarbete i Sörmlands kommuner

Transkript

1 En beskrivning av lokalt folkhälsoarbete i Sörmlands kommuner juni 2006

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 4 Frågeområden... 4 Avgränsning... 4 Urval och tillfrågade personer... 4 RESULTAT... 5 Organisation och styrning... 5 Övergripande policy/handlingsplaner för folkhälsoarbetet... 5 Lokal folkhälsosamordnare... 6 Folkhälsoråd... 7 Verksamhet... 9 Prioriterade målgrupper... 9 Exempel på insats/aktivitet... 9 Länsstrategins roll/betydelse/prioritering Länsstrategins användbarhet i folkhälsoarbete Prioriterade strategier och metoder Behov av prioritering Framtiden Utvecklingsbehov Behov/intresse av länsövergripande stöd från landstinget REFLEKTIONER REFERENSER Bilaga 1 Enkät 2

3 BAKGRUND Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Kommunerna i länet och Landstinget Sörmland har utarbetat en gemensam länsstrategi för folkhälsoarbetet som antogs Strategin går hand i hand med den nationella folkhälsopolitiken och har som ett långsiktigt mål att nå en god och mer jämlik hälsa i Sörmland. Ett mål är av mer kortsiktig karaktär och innebär att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet, att vidareutveckla samverkan och metoder för att skapa förutsättningar för att uppnå det långsiktiga målet. För att nå dessa mål är sju strategier och metoder identifierade som särskilt angelägna. Ett prioriterat uppdrag för Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland under 2006 är att vidareutveckla samverkan mellan kommunerna och landstinget. Samverkan med kommunerna har varit ett prioriterat uppdrag för Folkhälsoenheten sedan enheten etablerades Uppdraget är långsiktigt och av kontinuerlig karaktär även om behovet av stöd i kommunerna varierar, dels mellan kommuner dels över tid. Främst är folkhälsoplanerarna men också planeringssekreteraren och folkhälsochefen delaktig i detta arbete. I kommuner med folkhälsoråd deltar folkhälsoplanerare i flera kommuner både i arbetsutskottet och i folkhälsorådet. Folkhälsoenheten har i samverkan med Samhällsmedicinska enheten erbjudit kommunerna information och dialog kring underlag som Liv & Hälsa ung och vuxen utifrån ett kommunperspektiv. Andra exempel på insatser är t.ex. metodstöd av Hälsokonsekvensbedömningar. SYFTE Att ge en beskrivning av det lokala folkhälsoarbetet i Sörmlands kommuner för att användas som ett stöd i arbetet för att vidareutveckla samverkan med kommunerna. Beskrivningen är i första hand ett underlag för Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland. 3

4 METOD Frågeområden Denna inventering har inriktning på att belysa övergripande information om lokalt folkhälsoarbete i Sörmland. De områden som inventerats är: Organisation och styrning Exempel på verksamhet Länsstrategins roll/betydelse/prioritering Framtiden - utvecklingsbehov Avgränsning Exempel på insatser och aktiviteter som sker i kommunerna redovisas inte för varje enskild kommun. Det har inte varit syftet i denna inventering att få en heltäckande bild av vilka insatser/aktiviteter som sker i varje kommun utan mer få exempel på vad det kan handla om. På vilket sätt/med vilka metoder arbetet bedrivs, om det är i projektform eller en permanent insats etc har det heller inte ställts frågor om. Urval och tillfrågade personer Kontakter har tagits med ordförande och/eller sekreterare i de kommuner som har folkhälsoråd. I kommuner som inte har folkhälsoråd tas kontakt med de personer som vi på Folkhälsoenheten har kontakt med i respektive kommun angående folkhälsofrågor. Ett frågeformulär har använts med fasta svarsalternativ men med möjlighet att kommentera/ exemplifiera svarsalternativen med egna ord. Förlaga har varit Statens Folkhälsoinstituts kartläggning från 2004 där valda frågeställningen har används. Det har också formulerats egna frågeställningar. Frågorna har ställts via kontakt per telefon eller genom personliga möten. Respondenten har tagit del av enkäten och de olika svarsalternativen, men svaren har fyllts i av intervjuaren. Två respondenter har fyllt i enkäten utan att ett samtal har skett. Respondenten från Strängnäs har uppgivit att kommunen inte arbetar aktivt med lokalt folkhälsoarbete och därmed finns endast registerdata från Statens Folkhälsoinstitut redovisat. Enkäten består av tolv frågor (bilaga 1). Frågorna besvarades under perioden maj - juni Nedan redovisas de respondenter som har fått enkäten. Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun ordförande i Folkhälsorådet, politiker ordförande i Folkhälsorådet, politiker ordförande i Folkhälsorådet, politiker sekreterare i Folkhälsorådet, folkhälsosamordnare stabschef vid kommunkansliet sekreterare i Folkhälsorådet, kommunstrateg 4

5 Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun personalråd, politiker kommunekolog och ansvarig vid Ekologi- och folkhälsoförvaltningen sekreterare i Folkhälsorådet, turism och fritidschef RESULTAT Organisation och styrning Övergripande policy/handlingsplaner för folkhälsoarbetet I Statens Folkhälsoinstitutets kartläggning 2004 uppger ungefär hälften av kommunerna nationellt att de har en skriftlig plan för folkhälsoarbetet. I 14 procent av kommunerna ingick folkhälsofrågorna i en mer övergripande plan. Denna tabell redovisar hur det ser ut i Sörmland vad gäller övergripande policy/ handlingsprogram. Kommun En övergripande policy/handlingsplan för folkhälsoarbetet Folkhälsofrågorna ingår i en mer övergripande plan X Eskilstuna Flen X Gnesta Katrineholm X X X Nyköping Oxelösund X Strängnäs Trosa X Vingåker X Handlingsplan för folkhälsorådets arbete Ingen policy/ handlingsplan X X X Katrineholm har en särskild plan för folkhälsoarbetet som antogs av kommunfullmäktige Denna plan är just nu under revidering. Planering av folkhälsoarbetet görs årligen och antas av folkhälsorådet och kommunstyrelsen. Planeringen och budgeten för folkhälsoarbetet ingår också som en del av kommunens övergripande planering med budget, beslutad av kommunfullmäktige. I Trosa finns det en övergripande plan som antogs av kommunfullmäktige i juni 2006, Riktlinjer för folkhälsoarbetet i Trosa kommun. I Eskilstuna ingår folkhälsofrågorna i planen för hållbar utveckling och planen är antagen av kommunfullmäktige. I Oxelösund är folkhälsoarbetet ett av sex prioriterade målområden i mål och budgetarbetet som berör hela kommunen och är antagen av kommunfullmäktige. I Flen och Vingåkers kommuner finns det en handlingsplan för folkhälsorådets arbete som är antaget av kommunstyrelsen. 5

6 I kommunerna Gnesta, Nyköping och Strängnäs finns ingen policy eller handlingsplan. För Nyköpings kommun har respondenten kommenterat att det finns många exempel på hälsofrämjande arbete som är definierat i förvaltningarnas verksamhetsplaner i kommunen. I Nyköping har det tidigare funnits ett folkhälsoråd och då fanns det också en handlingsplan för verksamhetsåren som antogs av kommunfullmäktige. Lokal folkhälsosamordnare I den kartläggning Statens Folkhälsoinstitut genomförde 2004 uppger 69 procent av kommunerna nationellt att de har en folkhälsosamordnare eller motsvarande funktion anställd. I Sörmland har tre av nio kommuner en lokal samordnare för folkhälsouppdraget. Kommun Kommunal folkhälsosamordnare/planerare el. annan tjänsteman Eskilstuna Ja, deltid Flen Gnesta Katrineholm Ja, en enhet med 5 personer Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Ja Vingåker Finns ej Nej Nej Nej Nej Beslutat, men tjänst ej inrättad Ja, deltid Diskuteras för budget 2007 Ja, deltid - har lokal folkhälsosamordnare I Eskilstuna har en tjänsteman 25 procents arbetstid för att arbeta med folkhälsorådet. Inom kommunen finns ett antal tjänstemän anställda t ex. inom Vuxenförvaltningen och Torshälla stads förvaltning som har folkhälsovetenskaplig utbildning. Att anställda i organisationen har denna kompetens innebär att folkhälsoarbetet har goda möjligheter att kunna verka integrerat i det ordinarie arbetet. Kommunen har också en kommunal drogsamordnare som är samfinansierad med medel från Länsstyrelsen. Katrineholm har en kommunal folkhälsoenhet som är en enhet inom vård- och omsorgsförvaltningen men med ett kommunövergripande uppdrag. Folkhälsoenheten har fem anställda därav tre personer på heltid och två på deltid. Det brottförebyggande arbetet är en del av Folkhälsoenhetens uppdrag. Från hösten 2006 projektanställs en alkohol- och drogsamordnare på 75 procent som är samfinansierad med medel från Länsstyrelsen. Trosa har en ekologi- och folkhälsoförvaltning där en tjänsteman har ett generellt uppdrag att arbeta med hållbar utveckling där hälsa är en del. Just nu finns det också en projektanställd person i förvaltningen på deltid som har uppdrag att utveckla folkhälsoarbetet i kommunen. - har inte lokal folkhälsosamordnare Fyra kommuner, Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Strängnäs har inte någon specifik tjänst för att samordna folkhälsoarbetet. Dock finns det i Nyköping och Oxelösund lokala drogsamordnare. I Nyköping är tjänsten samfinansierade med medel från Länsstyrelsen. 6

7 - beslutat att tillsätta en lokal folkhälsosamordnare, men tjänst ej inrättad I Flen finns det beslutat (våren 2006) att en tjänst ska inrättas på halvtid med uppdraget att samordna kommunens folkhälsoarbete. Det drogförebyggande arbetet är prioriterat i kommunen och kommunen har antaget ett drogpolitiskt handlingsprogram. En projektansökan kommer att ställas till Länsstyrelsen för att ansöka om en lokal alkohol och drogsamordnare på halvtid och det innebär att dessa två halvtidstjänster kommer att utgöra en heltidstjänst initialt. - diskussioner för budget 2007 I Vingåker förs diskussioner i budgetarbetet för 2007 om att anställa en samordnare för folkhälsoarbetet på del- eller heltid. Folkhälsoråd Under 1990-talet inrättades lokala folkhälsoråd*, en tvärsektoriell organisationsform inom kommunernas folkhälsoverksamhet. Folkhälsoråd kan ses som ett nätverk där kommunala förvaltningar tillsammans med icke kommunala organisationer och förvaltningar i kommunen verkar för att gemensamt utveckla det lokala arbetet inom folkhälsoområdet. I Statens Folkhälsoinstituts kartläggning från 2003 uppger 209 kommuner att de har folkhälsoråd, det motsvarar drygt 70 procent av landets kommuner. I Sörmland har landstinget varit aktivt i arbetet att skapa och medverka i lokala folkhälsoråd. I Landstinget Sörmlands Folkhälsostrategi från 1994 föreslås att lokala folkhälsoråd inrättas i samtliga länets kommuner. Den huvudsakliga uppgiften föreslogs vara att ta fram ett lokalt handlingsprogram för att förbättra hälsan i kommunen. Utgångspunkten är att minska den ojämlika hälsan mellan olika grupper i befolkningen. I länets samtliga kommuner har det funnits folkhälsoråd under 90-talet. I dag är förhållandet följande: Kommun Finns Diskussioner/planer för nästa mandatperiod Folkhälsoråd* Eskilstuna Ja Troligen inget renodlat folkhälsoråd. Förslag finns om att föra frågorna om miljö och folkhälsa närmare varandra, en inriktning på hållbar utveckling. Det finns två olika råd för dessa frågor i dag i kommunen. Flen Ja Arbetar för att få ett tydligare uppdrag samt personella samordnings-resurser för rådet. Målet är att rådet ska verka utifrån en strategisk nivå i kommunen. Den roll och organisation rådet har i dag är inte hållbar. Gnesta Ja* Både formen för rådet och det arbete rådet har möjlighet att utföra upplevs som otillfredsställande. Rådet kommer troligen inte att inrättas nästa mandatperiod. Katrineholm Ja Med all sannolikhet kommer rådet att finnas kvar under nästa mandatperiod. Nyköping Nej Vet ej/har ingen uppfattning om diskussionerna är kring detta i kommunen. Oxelösund Ja En översyn har skett av kommunens olika råd. Är tveksam till inrättande av ett råd för nästa mandatperiod i denna form. Strängnäs Nej Har inte svarat på denna fråga. Trosa Nej, inte i den form som avses Troligen inget folkhälsoråd i klassisk form (se beskrivningen ovan). Ser över former för andra formationer av samverkansforum i kommunen. ovan Vingåker Ja En översyn sker av kommunens olika råd. Troligen kommer ett råd att inrättas, men kanske med bredare uppdrag. Saknar samordningsresurs för rådet som är en nödvändighet för rådets uppdrag och utveckling. * Ett folkhälso- och brottsförebyggande råd. Under mandatperioden har den politiska majoriteten bytts ut så ordföranden i dag har inte utformat denna konstellation. 7

8 I majoriteten av kommuner som i dag har folkhälsoråd har dessa råd varit verksamma under 2-3 mandatperioder. I flera kommuner sker det/har skett en generell översyn av råd och dess möjlighet att utföra det uppdrag de har. Att samordna kommunens resurser och finna bredare/andra samverkansformer är något som har betraktats i dessa översyner. Katrineholm är den enda kommunen som svarar att rådet med all sannolikhet kommer att finnas kvar under nästa mandatperiod. Företrädare för resterande kommuner med folkhälsoråd; Eskilstuna, Flen, Gnesta, Oxelösund och Vingåker, uppger att det är svårt för råden att få den plattform som är önskvärd för uppdraget. Frågor råden driver blir ett sidospår som inte har ett reellt inflytande på folkhälsoarbetet i kommunen. Myndigheter och organisationer som inte är kommunala prioriterar inte råden och det blir endast ett kommunalt råd. Det innebär att det inte blir den breda samverkan och dialogen som är önskvärd och nödvändig för att utveckla det lokala folkhälsoarbetet. I flera kommuner saknas en ansvarig tjänsteman som har uppdraget att samordnar arbetet i rådet. Utan sådan funktion upplevs de att rådets möjlighet att agera mycket begränsat och det skapar inte sällan frustrationen bland ledamöterna. I Nyköping och Strängnäs finns det i dag inget folkhälsoråd och det finns inga indikationer på att det kommer att skapas råd under nästa mandatperiod. Respondenten från Strängnäs har inte besvarat denna fråga så någon fingervisning om vad som sker framöver finns inte från denna person. Dock har en annan politisk företrädare från Strängnäs haft diskussioner med Folkhälsoenheten om möjligheter att stödja skapandet av folkhälsoråd i kommunen. I Trosa har Ekologi- och folkhälsonämnden rollen som folkhälsoråd. Det är dock inget klassiskt råd på så sätt att en rad olika aktörer möts regelbundet. Samverkan sker mer projektorienterat. Konstellationer sätts samman beroende på aktuell fråga. Då folkhälsoråden inrättades var målet att varje kommun skulle ta fram ett lokalt handlingsprogram i syfte att förbättra folkhälsan. Arbete har skett i samtliga råd kring detta uppdrag men det har varit svårt att åstadkomma dessa handlingsprogram. Det har saknats mandat eller personella resurser. Det vanligaste är att råden har identifierat några frågor och arbetat med dessa. Ett undantag från denna beskrivning är Katrineholms kommun. Kommunen har organiserat och prioriterat det lokala folkhälsoarbetet på ett helt annat sett än övriga kommuner. Kommunen drev på försök en kommunal primärvård och under denna period byggdes det lokal folkhälsoarbetet upp som sedan varit högt prioriterat. 8

9 Verksamhet Prioriterade målgrupper En fråga ställdes om det finns någon/några specifika målgrupper som är prioriterade i kommunens folkhälsoarbete. De svar som lämnades berör folkhälsoarbetet generellt i kommunen och/eller olika former av projektarbete som bedrivs/har bedrivits i kommunen. Kommun Barn & unga Äldre Mitt i livet Annan målgrupp Eskilstuna X X Flen X Gnesta X X Katrineholm X X X Nyköping Oxelösund Trosa X X X Vingåker X X X Ingen uttalad målgrupp X X Målgruppen barn och unga är den vanligaste nämnda prioriterade målgruppen. I Eskilstuna finns det en prioritering av att minska den ojämlika hälsan bland hela befolkningen. I Nyköping och Oxelösund finns det ingen uttalad målgrupp för arbetet. I Oxelösund är dock prioriteringen för 2007 barn och unga. Att målgruppen barn och unga är den främst prioriterade målgruppen generellt i Sverige visar Statens Folkhälsoinstituts nationella kartläggning. Exempel på insats/aktivitet Det sker väldigt många insatser/aktiviteter inom de kommunala förvaltningarna som är av hälsofrämjande karaktär. De exempel som har givits framgår att det är insatser/aktiviteter som sker i kommunerna är insatser som prioriteras på nationell nivå/länsnivå. Insatser riktade till målgruppen barn och unga handlar om t ex Hälsofrämjande skola, fysisk aktivitet, kost, drog- och tobaksförebyggande insatser. Insatser riktade till målgruppen mitt i livet är t ex hälsofrämjande ledarskap och nyckelhålsmärkta lunchalternativ på restauranger. Insatser som är riktade till målgruppen äldre handlar om att förebygga fallolyckor och uppsökande verksamhet. Annan målgrupp som har nämnts är hela befolkningen och exempel på insatser är bostadsområdessatsningar och då handlar det t ex om att skapa delaktighet för närmiljön. Andra insatser som har en bred målgrupp är samordning av fysisk aktivitet på recept och skade- och brottsförebyggande arbete. 9

10 Länsstrategins roll/betydelse/prioritering Den länsgemensamma strategin för folkhälsoarbetet antogs av länets samtliga kommuner och landstinget De mål som formulerades lyder som följer: Målet för folkhälsoarbetet är att långsiktigt nå en god och mer jämlik hälsa i Sörmland. På kort sikt är målet att öka kunskaperna inom folkhälsoområdet och vidareutveckla samverkan och metoder för att nå en god och mer jämlik hälsa i Sörmland. En ledningsgrupp bestående av politiker från landstinget och kommunerna samt en arbetsgrupp med representanter från landstinget, kommunerna och försäkringskassan utgjorde kärnan i det processarbete som föranledde strategin. Under arbetets gång arrangerades en länskonferens för att i en bredare forum diskutera och förankra innehållet i strategin. Vid denna konferens deltog företrädare för olika landstings- och kommunala verksamheter, olika myndigheter samt företrädare för föreningslivet. Genom ett brett remissförfarande skapade också möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i länsstrategin. Länsstrategins användbarhet i folkhälsoarbete På frågan om länsstrategin är ett användbart dokument för folkhälsoarbetet har de svaren som lämnats varit, Ja, som ett dokument bland flera samt Ja, som ett av de viktigare dokumenten. En respondent har inte svarat på frågan. Samtliga som har svarat ja på frågan har på olika sätt deltagit i det processarbetet som skedde kring framtagandet av strategin. Prioriterade strategier och metoder De prioriterade strategier och metoder är: Utveckla stödjande nätverk Bevaka och stödja utbildningsinsatser Bedöma hälsokonsekvenser inför politiska beslut Utveckla och värdera metoder för folkhälsoarbetet Fortsätta och utveckla miljöarbetet Arbeta i livscykelperspektiv Utreda databas för folkhälsosatsningar Göra regelbunden uppföljning De strategier och metoder som är prioriterade i länsstrategin är insatser som i flera avseenden är generella och som är svåra att urskilja från ordinarie verksamhet. Mot denna bakgrund sker ingen redovisning av de inkomna svaren. Att Bedöma hälsokonsekvenser av politiska beslut är dock ett exempel på en konkret metod. I Trosa finns det idag ett intresse för detta och i Nyköping har det tidigare pågått ett utvecklingsarbete för att utveckla metoder. Behov av prioritering Frågor ställdes om vilka behov som finns av prioritering utifrån de strategier och metoder som anges i länsstrategin. Respondenterna har svarat om vad som är angeläget för egen prioritering i kommunen, och gemensamt i länet. För denna fråga är det fyra respondenter som inte har svarat alternativt svarat att de inte vet/ingen uppfattning. 10

11 - egen prioritering, i kommunen Katrineholm arbetar redan med flera delar i dag men det finns ändå behov av att ytterligare utveckla detta arbete. Exempel på detta är att utveckla samverkan med ytterligare arenor för att skapa ökad förståelse för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Att använda sig av metoder som visat sig ge goda effekter, men också att prova nya metoder. Uppföljning och utvärdering av det arbete som sker har hög prioritet. I Eskilstuna finns behov av att utveckla lokala mätbara mål utifrån folkhälsomålen. I Flen är prioriteringen att utveckla stödjande nätverk, bedöma hälsokonsekvenser inför politiska beslut samt utveckla och värdera metoder för folkhälsoarbetet. I Vingåker är det i första hand att utveckla och värdera metoder för folkhälsoarbetet som prioriteras. - gemensamt i länet Att få till stånd samverkan mellan kommunerna för erfarenhetsutbyte och nätverksskapande efterfrågas. Vad som kan vara angeläget att diskutera är t ex, Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete, vikten av implementering och diskussioner kring enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Att utveckla en databas för folkhälsosatsningar är något som efterfrågas också då det finns behov av att få del av aktuell kunskap och kompetens. Framtiden Utvecklingsbehov Respondenterna har fått rangordna vilka utvecklingsbehov de anser är mest angelägna för att folkhälsoarbetet ska kunna utvecklas i kommunen. Svarsalternativen på frågan var uppdelad på en femgradig skala där 1 motsvarade minst angeläget och 5 mest angeläget. Flertalet respondenter angav i en första anblick att alla utvecklingsbehov var mycket angelägna i kommunen och det var svårt att skilja ut någon frågeställning som mindre viktig än någon annan. Dessa frågeställningar är de som har rangordnats allra högst hos merparten av respondenterna: Fastställda mål/handlingsplaner/åtgärdsprogram Personella resurser (folkhälsosamordnare, folkhälsoplanerare eller annan tjänsteman) Systematisk uppföljning av folkhälsoarbetet Generell folkhälsokompetens hos kommunens politiker Generell folkhälsokompetens hos kommunens tjänstemän Resterande utvecklingsbehov har också fått en hög rangordning men utav färre respondenter: Ekonomiska resurser till insatser/verksamhet, fördjupad folkhälsokompetens hos viktiga nyckelpersoner, en ökad samverkan inom kommunen med kommunala aktörer och andra 11

12 lokala aktörer och en ökad samverkan i länet med aktörer som t ex andra kommuner, landstinget, intresseorganisationer med flera Oxelösund skilde sig dock helt från de övriga och ansåg att det var allra mest angeläget med fördjupad folkhälsokompetens hos viktiga nyckelgrupper och minst angeläget med att fastställa mål/handlingsplaner/åtgärdsprogram, personella resurser och ekonomiska resurser till insatser/verksamhet. I kommun arbetar de gemensamt med sex målområden, där folkhälsa är ett av dessa, och det är allas ansvar och uppdrag att arbeta för dessa mål. Denna fråga har också ställts av Statens Folkhälsoinstitut i undersökningen 2004 men med några färre angivna utvecklingsbehov. Även i deras resultatredovisning är det jämnt och inget enskilt utvecklingsbehov är mer framträdande än något annat. Behov/intresse av länsövergripande stöd från landstinget Landstinget arbetar i dag med olika former av kunskapsförmedling, metodutveckling och uppföljning inom folkhälsoområdet. Respondenterna fick ta ställning till följande exempel på stöd: Folkhälsorapportering Metodstöd Utvärdering Nätverksbyggande Utbildningsinsatser Flertalet respondenter uppgav att det finns behov/intresse av samtliga insatser. De stöd som merparten av respondenterna angav som behov/intresse var folkhälsorapportering och nätverksbyggande. Vad för konkret stöd som finna behov/ intresse av har inte ställts frågor om men exempel på folkhälsorapportering som nämndes av flera respondenter var Liv & Hälsa ung undersökningen. Att vara ett stöd i att utveckla former för Lokala välfärdsbokslut och Hälsokonsekvensbeskrivningar har diskuterats med någras av respondenterna i tidigare sammanhang. Katrineholm som har en egen kommunal folkhälsoenhet med bred kompetens i den egna organisationen angav endast folkhälsorapportering. 12

13 REFLEKTIONER För att skapa en hållbar struktur och organisation för det lokala folkhälsoarbetet är en politisk prioritering avgörande. Barn och unga är den vanligaste prioriterade målgruppen i kommunernas folkhälsoarbete och det handlar i första hand om insatser som bedrivs i skola och förskola. Att skapa länssamverkan för att stödja och stimulera det lokala folkhälsoarbetet efterfrågas. Att utveckla hållbara strategier för ett sådant arbete bör kunna göras i samverkan mellan intresserade kommuner och landstinget. Denna inventering ger indikationer om att det färre kommuner som nästa mandatperiod kommer att inrätta/behålla lokala folkhälsoråd eller motsvarande råd. Att finna andra hållbara samverkansformer för det lokala folkhälsoarbetet är något som diskuteras i flera kommuner då de anser att samverkan mellan olika huvudmän är nödvändigt för att utveckla och förstärka folkhälsoarbetet i lokal samhället. Katrineholm är i en särställning vad gäller politiskt fastställda mål för folkhälsoarbetet, resurser för en egen folkhälsoenhet samt mobilisering av lokalt folkhälsoråd. Samtliga kommuner anser att det finns behov/intresse av länsövergripande stöd från landstinget. För att få mer information om omfattning, innehåll, prioritering etc. är det angeläget att följa upp dessa frågor via dialoger. 13

14 REFERENSER Gustafsson, S. (2004) Kommunala folkhälsoråd i Sörmlands län en kvalitativ studie av rådens arbetsform och organisation. Mälardalens Högskola, Västerås, Folkhälsovetenskapliga programmet. Landstinget Sörmland (1994). Landstinget Sörmlands Folkhälsostrategi. Nyköping: Landstinget Sörmland. Landstinget Sörmland, Kommunförbundet Sörmland (2002) Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland. Nyköping: Landstinget Sörmland Statens Folkhälsoinstitut (2006). Kommmunernas organisation för folkhälsofrågor år Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, rapport 2005:64. SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Fritzes kundservice. 14

15 Enkät Bilaga 1 Namn på kommunen: Kontaktperson: Uppdrag i kommunen: 1. Finns det någon skriftlig, övergripande policy/handlingsplan för folkhälsoarbetet i kommunen? Ja, en särskild plan för folkhälsoarbetet. Antogs år: Ja, folkhälsofrågorna ingår i en mer övergripande plan. Antogs år: Ja, folkhälsofrågorna ingår som en del i en annan plan. Antogs år: Nej, men är under utarbetande gå vidare till fråga 3 Nej, men frågan diskuteras gå vidare till fråga 3 Nej, inte aktuellt att ta fram gå vidare till fråga 3 Vet ej gå vidare till fråga 3 2. Vilken instans i kommunen har antagit policyn/handlingsplanen för folkhälsoarbete? Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Folkhälsorådet eller dylikt Annan, vilken: 3. Finns folkhälsosamordnare, folkhälsoplanerare eller annan tjänsteman, verksam i kommunen med speciell uppgift att stimulera folkhälsoarbetet? Ja, procent av tid: Nej Nej, men planeras för detta i budgetarbetet för Vilken/vilka specifika målgrupper är prioriterade i kommunens folkhälsoarbete? Barn och unga Äldre Mitt i livet Annan målgrupp: Ingen uttalad målgrupp Exempel på insats/aktivitet: 15

16 5. Finns det ett folkhälsoråd i kommunen? Ja Nej gå vidare till fråga 6 Nej, men planeras/diskuteras att byggas upp gå vidare till fråga 6 6. Kommer folkhälsorådet att finnas kvar nästa mandatperiod? Ja, men all sannolikhet Är tveksam, orsaker till detta är: Nej, orsaker till detta är: Vet ej/har ingen uppfattning 7. Länets kommuner och landstinget har en gemensam strategi för folkhälsoarbetet. Är denna strategi ett användbart dokument för ert folkhälsoarbete? Ja, som ett av de viktigare dokumenten Ja, som ett dokument bland flera Nej, inte alls Ingen uppfattning/känner inte till den Kommentar gärna: 16

17 8. I länsstrategin för folkhälsoarbete finns ett antal strategier och metoder angivna. Har ni i kommunen prioriterat några av dessa? 1. utveckla stödjande nätverk 2. bevaka och stödja utbildningsinsatser 3. bedöma hälsokonsekvenser inför politiska beslut 4. utveckla och värdera metoder för folkhälsoarbetet 5. fortsätta och utveckla miljöarbetet 6. arbeta i ett livscykelperspektiv 7. utveckla databas för folkhälsosatsningar 8. göra regelbunden uppföljning Ja, nämligen: Nej, därför att: Vet inte/ingen uppfattning 9. Ser ni behov av att prioritera några av dessa? Egen prioritering Ja, nämligen: Nej, därför att: Vet inte/ingen uppfattning Gemensamt i länet Ja, nämligen: 17

18 Nej, därför att: Vet inte/ingen uppfattning 10. Rangordna vilka utvecklingsbehov som du anser är mest angelägna för att folkhälsoarbetet ska kunna utvecklas i er kommun. 1= minst angeläget 5= mest angeläget Fastställda mål/handlingsplaner/åtgärdsprogram Personella resurser (folkhälsosamordnare, folkhälsoplanerare eller annan tjänsteman) Ekonomiska resurser till insatser/verksamhet Systematisk uppföljning av folkhälsoarbetet Fördjupad folkhälsokompetens hos viktiga nyckelpersoner Generell folkhälsokompetens hos kommunens tjänstemän Generell folkhälsokompetens hos kommunens politiker En ökad samverkan inom kommunen med kommunala aktörer och andra lokala aktörer En ökad samverkan i länet med aktörer som t ex andra kommuner, landstinget, intresseorganisationer med flera Annat, vad: 11. Finns behov/intresse av länsövergripande stöd från landstinget för att utveckla: Folkhälsorapportering Metodstöd Utvärdering Nätverksbyggande Utbildningsinsatser Ja Annat, vad: Nej 18

19 Kommentera gärna: 12. Övrig information eller synpunkter du vill delge: Tack för din medverkan! Katarina Gustafson Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland Kullbergska sjukhuset Katrineholm Tel e-post 19