REGIONAL RISK- OCH SA R- BARHETSANALYS

Transkript

1 REGIONAL RISK- OCH SA R- BARHETSANALYS - Gotlands län 2014

2 Titel: Regional risk- och sårbarhetsanalys Gotlands län 2014 Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län Författare: Mats Lagerqvist Foto på omslaget: Magnus Martinsson Copyright: Länsstyrelsen i Gotlands län Diarienummer:

3 Förord Länsstyrelsen i Gotlands län har upprättat en regional risk- och sårbarhetsanalys för Gotlands län. Detta i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9 och förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54. Länsstyrelsen ska utifrån sitt ansvarsområde rapportera om identifierade hot och risker, samt analyserade konsekvenserna av dessa. Förutom ett ansvar för samhällsviktig verksamhet som länsstyrelsen bedriver, har länsstyrelsen också ett geografiskt områdesansvar för Gotlands län. Arbetet genomförs tillsammans med Region Gotland då vi har samma geografiska områdesansvar. Risk- och sårbarhetsanalysen syfte är att ge information till medborgarna och fungera som ett underlag till beslut om åtgärder som leder till ett säkrare samhälle. Länsstyrelsen anser att risk- och sårbarhetsanalysen bör användas av regionala och lokala aktörer för inriktning av olika krisberedskapsåtgärder. Detta med syftet att minska länets sårbarhet och öka länets krishanteringsförmåga. Detta bidrar även till den nationella krisberedskapsförmågan. Rapporten har ställts till Regeringskansliet den 15 november 2014, kopia har även skickats till Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Länsstyrelsen i Gotlands län Cecilia Schelin Seidegård Landshövding

4 Innehåll 1. Övergripande beskrivning av länsstyrelsen och dess ansvarsområde Länsstyrelsen i Gotlands län Länet Allmänt om krisberedskap Länsstyrelsens roll Länsstyrelsens uppdrag gällande regional risk- och sårbarhetsanalys Syfte Målgrupp Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet Sammanfattning av samhällsviktig verksamhet på Gotland Definition av samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet i Gotlands län Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden Kritiska beroenden Naturolyckor Översvämningar Ras och skred Stormar Jordbävning och vulkanutbrott Solstormar Värmebölja Skogsbränder Sammanfattning Naturolyckor Sjukdomar, läkemedel och växtskadegörare... 16

5 4.3.1 Pandemi Zoonoser och epizootier Störningar i försörjning av läkemedel Angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare) Sammanfattning Sjukdomar, läkemedel och växtskadegörare Olyckor Nedfall av radioaktiva ämnen Utsläpp av farliga ämnen Oljeutsläpp Omfattande bränder i byggnader Sammanfattning Olyckor Teknisk infrastruktur Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i elförsörjning Störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen Störningar i betalningssystemen Avbrott i transporter och transportolyckor Sammanfattning Tekniska infrastruktur Antagonistiska hot och social oro Risk för instabilitet i samhället och social oro Terrorism Cyberattacker Sammanfattning Antagonistiska hot och sociala oro Övergripande beskrivning av viktiga resurser som länsstyrelsen disponerar Personella resurser Materiella resurser... 37

6 5.3 Regionala nätverk och samverkansformer GotSam Regionala samverkansområdena Krissamverkansrådet ÖSAM Övriga Bedömning av förmågan att motstå och hantera identifierade hot och risker Länsstyrelsens övergripande krishanteringsförmåga Länets krishanteringsförmåga Särskild förmågebedömning Myndighetens generella förmåga Ansvarsområdets generella förmåga Scenario Skyfall Myndighetens förmåga vid skyfall Ansvarsområdets förmåga vid skyfall Planerade och genomförda åtgärder, samt ytterligare åtgärder Naturolyckor Sjukdomar, läkemedel och växtskadegörare Olyckor Teknisk infrastruktur Antagonistiska hot och social oro Övrigt Projektarbeten på Länsstyrelsen... 83

7 1. Övergripande beskrivning av länsstyrelsen och dess ansvarsområde I detta avsnitt presenteras länsstyrelsen, länet, krisberedskapsområdet, länsstyrelsens roll i krisberedskapssystemet och syfte samt målgrupp för rapporten. 1.1 Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen verkar utifrån uppgiften att vara statens regionala företrädare. Länsstyrelsen ska vidare verka för att nationella mål får genomslag i länen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndigheternas ansvarsområden samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen har bl.a. uppgifter i fråga om livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, hållbar samhällsplanering och boende, energi och klimat, kulturmiljö, skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, naturvård samt miljö- och hälsoskydd, lantbruk och landsbygd, fiske, regionaliserad rovdjursförvaltning, folkhälsa, jämställdhet och integration. För många av de offentliga åtaganden som utförs av kommuner eller andra aktörer har länsstyrelserna även uppgifter avseende samordning, tillsyn, uppföljning och utvärdering. 1 Figur 1 Länsstyrelsens organisation 1 Regeringen, Regeringens proposition 2013/14:1,

8 1.2 Länet Gotland är inom samma geografiska yta en kommun, län, landskap och stift bytte Gotlands kommun namn till Region Gotland. Region Gotland ansvarar även för landstingsfrågor som sjukvård och kollektivtrafik samt har det regionala utvecklingsansvaret. Västervik är den närmaste orten på fastlandet med ett avstånd på ca 100 km. Gotland består förutom huvudön också av Fårö, Gotska Sandön, Stora Karlsö, Lilla Karlsö och några minder öar. Gotlands yta är ungefär 3100 km 2 och har ungefär 800 km kust. Befolkningen på Gotland uppgår till , med boende i Visby som även är Gotlands största ort. Utöver Visby är de större tätorterna Hemse, Slite, Roma och Klintehamn. Gotland är ett välbesökt turistmål med mer än besökare per år. Kända och välbesökta evenemang är Almedalsveckan, Medeltidsveckan och endurotävlingen Gotland Grand National. 1.3 Allmänt om krisberedskap Syftet med den svenska krisberedskapen är att samhället ska kunna hantera konsekvenserna av omfattande olyckor eller andra extraordinära händelser som kan hota grundläggande värden. Med en kris menas en händelse som är så omfattande och komplex (påverkar många samhällssektorer) att den kräver snabba och samordnade insatser för att krisens skadeverkningar ska kunna hanteras. Med krisberedskap menas förmågan att hantera konsekvenserna av en händelse, men också de förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att en kris uppstår, eller för att begränsa skadeverkningarna. Begreppet omfattar också uppföljning och återföring av erfarenheter efter en kris. I Sverige är de övergripande politiska målen för samhällets säkerhet att värna om: - befolkningens liv och hälsa - samhällets funktionalitet - förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Regeringen har även preciserat målen och anger att målet med samhällets krisberedskap är att: - minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor - trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män - hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre grundprinciper. Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för verksamheten under normala förhållanden även gör det under en krissituation. Likhetsprincipen innebär att verksamheten under en kris ska fungera på liknande sätt som under normala förhållanden i den utsträckning det är möjligt, samt på samma plats. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Detta innebär att det i första hand är kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Räcker inte deras resurser till är det aktuellt med regionala eller nationella insatser. 2

9 1.3.1 Länsstyrelsens roll Under fredstida krishantering har länsstyrelsen två roller, dels ett geografiskt områdesansvar på regional nivå och dels under vissa situationer ett eget verksamhetsansvar. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret som länsstyrelsen har regleras dels i krisberedskapsförordningen och dels i länsstyrelseinstruktionen. Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap I förordningen framgår det att länsstyrelsen inom sitt geografiska områdesansvar före, under och efter en kris ska vara en samhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv samt den nationella nivån. Länsstyrelsen ska också verka för att: - regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs - nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt - under en kris samordna verksamheten mellan kommuner, landsting och myndigheter - information till allmänheten och företrädare för massmedia samordnas - efter beslut från regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställt till förfogande Länsstyrelseinstruktionen I länsstyrelseinstruktionen framgår det att länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet och den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. Genom länsstyrelsens verksamhet ska sårbarheten i samhället minska, länsstyrelsen ska bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen samt utveckla god förmåga att hantera verksamheten under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Länsstyrelsen ska även ha en tjänsteman i beredskap, vars uppgift är att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera om allvarliga kriser inom länet. Länsstyrelsen ska också ha förmåga att vid en kris som medför behov av samverkan omgående upprätta en ledningsfunktion för samordning och information. Länsstyrelsen ska särskilt: - ansvara för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer - stödjer de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i länet avseende, planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning - ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap - upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser - följa upp kommunernas tillämpning av lagen (2006:544) om kommunernas och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid 3

10 - årligen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rapportera vilka beredskapsförberedelser som kommuner och landsting vidtagit, samt dess effekter - verka för att den verksamhet som berörda aktörer bedriver inom länet avseende krisberedskap bidrar till att en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås Eget verksamhetsansvar Vid fredstida krishantering är länsstyrelsens ansvar att: - enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor leda räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen - vid behov överta ansvaret från den kommunala räddningstjänsten - stödja enligt Epizootilagen Länsstyrelsens uppdrag gällande regional risk- och sårbarhetsanalys Det framgår i krisberedskapsförordningen och länsstyrelseinstruktionen att myndigheten ansvarar för att göra en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen ska beakta: - situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå - situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer - att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet - förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvars-område Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) styr utformning och rapportering av analysen, genom föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7). 1.5 Syfte Övergripande syftet med länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys är att minska sårbarheten i samhället och utveckla krishanteringsförmågan för att samhället skall bli tryggare och säkrare genom att: - ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga - ge information om samhällets risker till allmänheten - ge underlag för samhällsplaneringen - bidra till att ge en riskbild för hela samhället 4

11 1.6 Målgrupp Denna rapport riktar sig till följande på nationell nivå: - Regeringskansliet - MSB På regional/lokal nivå till: - Medborgare - Myndigheter - Näringslivet - Organisationer med anknyting till området - Region Gotland 5

12 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Nedan redogörs arbetsprocess och metod som använts vid arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Arbetet med risk- och sårbarhetanalyser i Gotland har det uttalade målet att arbetet skall leda fram till en plan med konkreta åtgärder som syftar till att utveckla säkerhet och trygghet på Gotland. Arbetet genomförs i nära samarbete med Region Gotland och med ett gemensamt krissamverkansråd som övergripande referensgrupp för föreslagna åtgärder och slutsatser. Samverkan i arbetet är naturligt då Region Gotland och Länsstyrelsen Gotland har samma geografiska område. Arbetsprocess och metod för arbetet med den regionala/lokala risk- och sårbarhetsanalysen har under ett antal år varit organiserat enligt samma princip som de nationella samverkansområdena. Inledningsvis (2011/2012) skedde arbetet enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 2 med bred förankring inom samhällsviktig verksamhet på Gotland. Då ingick även ytterligare ett samverkansområde Social trygghet. Med det underlag som arbetades fram då har nu arbetet skalats ner till en mindre arbetsgrupp med representation från Länsstyrelsen och Region Gotland. Utsedda ordföranden i samverkanområdena utgör remissgrupp i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Figur 2 Länets organisering 2 MSB, Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser,

13 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet I detta avsnitt redogörs för den på Gotland identifierade samhällsviktiga verksamhet som har stor betydelse samt identifierad samhällsviktigt verksamhet inom länsstyrelsens ansvarsområde. 3.1 Sammanfattning av samhällsviktig verksamhet på Gotland Med tanke på Gotlands ö-läge har samhällsviktig verksamhet identifierats som har väsentlig betydelse för länet. Dessa är: Transporter till och från Gotland, framförallt en fungerande färjetrafik. Energiförsörjningen från fastlandet. Fungerande elektroniska kommunikationer Kommunalteknisk försörjning, framförallt dricksvattenförsörjningen. Livsmedel som har en direkt koppling till transporter. Dessa fem samhällsviktiga sektorer står ur ett Gotlandsperspektiv även i stark beroendeställning till varandra. Färjetrafiken har avgörande betydelse för förnödenhetsförsörjningen av Gotland och ett avbrott i denna innebär att inom tre dagar så är det tomt i detaljhandelns hyllor. Det finns inga alternativ till färjetrafiken kopplat till förnödenhetsförsörjningen. Energiförsörjningen påverkar i hög grad elektronisk kommunikation och kommunalteknisk försörjning. Beroendet av att vi tillförs energi från fastlandet är stor även om viss redundans finns genom ö-driften. Dricksvattenförsörjningen sker genom nederbörd, hur den framtida klimatförändringen påverkar detta är en stor utmaning för Gotland. Fungerande informations och kommunikationssystem är avgörande för i stort sett alla samhällsviktiga funktioner och även här är vi till del fastlandsberoende. 3.2 Definition av samhällsviktig verksamhet Vid en kris måste samhället fungera och det är således viktigt att definiera och identifiera samhällsviktig verksamheter. Vissa verksamheter är viktiga för att undvika kriser, medan andra är viktiga för att kunna hantera kriser. Samhällsviktig verksamhet kan definieras som att uppfylla minst ett av dessa villkor: - Ett bortfall av eller svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället 7

14 - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt 3.3 Samhällsviktig verksamhet i Gotlands län Nedan följer en sammanställning av identifierad samhällsviktigt verksamhet som uppfyller en eller båda av villkoren som presenterades ovan. Identifieringen är framställd i samarbete med Region Gotland och utifrån samverkansområdenas arbete. Sektor Verksamhet Transport Flygtransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik m.m. Energiförsörjning Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel m.m. Information/kommunikation Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier m.m. försörj- Kommunalteknisk ning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning m.m. Livsmedel Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel m.m. Socialförsäkring Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen m.m. Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel m.m. Hälso- och sjukvård samt omsorg Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor m.m. Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet m.m. Offentlig förvaltning Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet. Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri mm. 8

15 4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden I avsnittet nedan sammanfattas kritiska beroenden, identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter inom det geografiska området Gotland. 4.1 Kritiska beroenden Ovanstående bild kan visualisera hur olika risker och sårbarheter påverkar olika samhällsviktiga funktioner. Bilden ser sannolikt i stort sett likadan ut för de flesta länen i Sverige lite beroende på geografisk belägenhet. Det som framförallt kännetecknar det geografiska området Gotland är att det är en ö vilket gör länet mer sårbart och konsekvenserna av en störning inom den på Gotland identifierade samhällsviktiga verksamheten blir snabbt omfattande. Det tabellen även visar är hur klimatrelaterade händelser, som har en stark koppling till naturolyckor, till stor del påverkar just den för Gotland samhällsviktiga verksamhet som beskrivs under p 3.1. Hur klimatförändringen påverkar det geografiska området Gotland är ett priorite- 9

16 rat arbetsområde som under 2014 inletts med att en handlingsplan tagits fram för klimatanpassning i Gotlands län 3. I huvudsak beskriver denna handlingsplan behovet av att ta fram ett regionalt kunskapsunderlag och att inom befintliga nätverk påbörja en analys om vilka konsekvenser detta innebär för samhällsviktig verksamhet på Gotland. 4.2 Naturolyckor Översvämningar Allmänt Nationellt drabbas Sverige av en större översvämning vart femte år. Detta sammanfaller ofta med snösmältning och kan förvärras av regn. Vid andra tidpunkter på året är regn en vanlig orsak till översvämningar. Översvämningar kan allvarligt påverka el, tele, fjärrvärme och system med försörjningstunnlar för vatten. Vidare kan översvämningar påverka bebyggelser, industrier, jordbruk och även öka risken för spridning av smittor genom exempelvis dricksvattenförsörjningen. På MSB pågår ett nationellt arbete med översvämningar utifrån Översvämningsdirektivet. 4 Regional bild Inom länet har klimatförändringar, och nederbörd identifierats som riskkällor för eventuella översvämningar. Konsekvenserna av översvämningar på Gotland förväntas innebära stora problem för samhället, då bland annat infrastruktur, bostäder och kommunikation kan påverkas. Havsnivåhöjning har utpekats som en framtida riskkälla. En utredning av hur havsvattenståndet kring Gotland kan komma att förändras har gjorts (2008) av SMHI, på uppdrag av Region Gotland. Där konstateras att högsta troliga vattenstånd (utan vind- eller vågeffekter) kan bli ca 150 cm över dagens medelvattenyta. En framtida medelvattenyta beräknas ligga mellan cm över dagens nivå. En sådan havsnivåhöjning kan bland annat beröra funktionen hos vägar, dricksvattenförsörjning, bostäder, och transporter. Restriktioner för nybyggnation av bostadshus i kustzonen lägre än två meter över havet har införts av Region Gotland. I och med ett förändrat klimat väntas även en generell ökning av mängden nederbörd på Gotland, i synnerhet under vinterhalvåret. Med stigande temperaturer väntas då också en högre andel av denna nederbörd falla i form av regn. Mot slutet av seklet förutspår SMHI en genomsnittlig ökning av mängden nederbörd under vinterhalvåret med ca. 40% för Gotlands län. Det innebär en tydlig risk för översvämningar. Hur en sådan nederbördsökning påverkar länet behöver utredas ytterligare. Generellt kan följdeffekter av höjda havsnivåer och en ökad nederbörd också innebära att rörligheten hos farliga ämnen ökar, att risken för bräddning av avloppssystem förhöjs och att risken för förorening i dricksvatten ökar. 3 Regional handlingsplan för klimatanpassning Gotlands län, dnr MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

17 Figur 3 Beräknad förändring (%) av vinternederbörd för åren jämfört med den normala (medelvärdet för ). Staplarna visar historiska data som är framtagna från observationer, gröna staplar visar nederbördsmängder större än den normala och gula staplar nederbördsmängder mindre än den normala. Kurvorna visar utjämnade 10-årsmedelvärden från scenarier. Den cerisa kurvan motsvarar förändringen i höstens nederbörd för utsläppsscenario B2 och den turkosa kurvan motsvarande för utsläppsscenario A2. Det grå fältet beskriver variationen i nederbörd mellan enskilda år (beräknat från scenarierna). A2 - en snabb befolkningstillväxt och intensiv energianvändning. B2 en långsammare befolkningstillväxt och mindre energianvändning. 5 Figur 4 Översvämning Ojlmyr Hejde våren SMHI,

18 4.2.2 Ras och skred Allmänt Skred definiera som en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse, vanligtvis i anslutning till vattendrag och kustlinjer. Ras syftar till block, stenar, grus- och sandpartiklar som kommer i rörelse. Ras är vanligast där vattendrag eroderat marken. 6 Generellt har marklutning, nederbörd, havsnivå, extremväder, markvattenhalt, jordarters egenskaper, mänsklig påverkan, klimatförändringar och naturliga förändringar identifierats som riskkällor för eventuella ras och skred. Regional bild I Gotlands län är det i synnerhet kustzonen som kan beröras av erosion, ras och skred. Där har förekomst och förutsättningar för erosion kartlagts av Statens Geotekniska Institut (SGI). Dessa områden redovisas i kartbilden nedan. Kartmaterial är tillsammans med handläggningsstöd från SGI hjälpmedel för länsstyrelsen att bedöma erosionsrisken vid nybyggnation i form av granskning av detalj- och översiktplaner. Vid redan befintlig bebyggelse krävs det dock ytterligare utredning, för att bedöma risken för erosion, ras och skred. Figur 5 - Röda områden - förekomst av erosion. Orange område - förutsättningar för erosion. 6 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

19 4.2.3 Stormar Allmänt Kraftiga stormar har drabbat Sverige flera gånger det senaste århundradet och dessa får olika effekter på samhällsviktig verksamhet främst kopplat till styrka men även vindriktning påverkar effekten. SMHI har lyft fram och analyserat nio större stormar som drabbat Sverige. Södra Sverige drabbas oftast hårdast och den värsta stormen som drabbat Sverige i modern tid är Stormen Gudrun som inträffade 8-9 januari Även stora mängder snö kombinerat med vind och isstormar förekommer i Sverige, men inte lika ofta. 7 Regional bild Konsekvenserna för extremt väder beror främst på vilken magnitud och vindriktning det extrema vädret har och hur mycket nederbörd som kommer. På Gotland påverkar erfarenhetsmässigt extremt väder teknisk infrastuktur som el/tele/it-system och transportsektorn, med stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet då dessa har stor andel kritiska beroenden. Gotland ö- läge innebär ett mycket stort beroende av fungerande förbindelser för transporter till och från fastlandet. Detta gäller både flyg- och färjetransporter, för både personer och gods. Väderhändelser som orsakat långvariga avbrott i färje- och flygtrafiken har hittills varit relativt ovanligt. Även kortare perioder av extremt väder, under ogynnsamma förhållanden för Visby hamn, får snabbt konsekvenser för framförallt godstrafiken till och från ön då reservhamn saknas. Det är oklart om det framtida klimatet kommer innebära någon förändring gällande vindhastigheter och vindriktning. Gotland Riket Figur 6 - Stormskada - Antal händelser dit räddningstjänsten kallats enligt LSO per 1000 invånare 8 7 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, MSB, IDA,

20 4.2.4 Jordbävning och vulkanutbrott Allmänt Jordens översta skikt litosfären är uppdelad i flera plattor som är i ständig rörelse. När dessa plattor skaver eller krockar mot varandra uppstår jordbävningar eller vulkanutbrott. I Sverige förekommer det seismiska aktiviteter per år. De flesta är så små att bara mätstationer kan registrera aktiviteterna. Ungefär en gång per år sker en jordbävning som är kännbar och kan orsaka skador på byggnader och ge upphov till ras. 9 Ett vulkanutbrott kan påverka Sverige på en rad olika sätt. Exempelvis genom, vulkanaska och svaveldimma, som har nått Sverige ett flertal gånger i modern tid. I Sverige påverkar vulkanutbrott främst flygtrafik, men kan även orsaka hälso- och miljöproblem orsakade ett vulkanutbrott på Island stora problem för flygtrafiken i Europa. Det bedöms dock inte ha haft några allvarligare konsekvenser för samhällsviktigt verksamhet eller människor och djurs hälsa. 10 Regional bild Konsekvenserna av ett vulkanutbrott liknande Eyafjallajökul som förorenar luftrummet i många länder, kan även få konsekvenser för länet. Under utbrottet från Eyafjallajökul 2011/2012 kunde inga akuta transporter från Visby Lasarett till sjukhus på fastlandet med helikopter eller flyg genomföras Solstormar Allmänt Solstormar uppstår när aktiviteten på solen ökar kraftigt och utslungade partiklar bildar elektormagnetiska fält, vilka kastas mot jorden. Detta kan orsaka störningar i jordens magnetfält. Det kan även leda till störningar i radiokommunikationer och strömavbrott. Svenska Kraftnät bedömer att sannolikheten för att solstormar orsakar större skador som ytterst liten. Se avsnitt Störningar i elektroniska kommunikationer, Störningar i elförsörjning Värmebölja Allmänt SMHI definierar en värmebölja som en period på minst fem dagar i sträck med en temperatur på 25 grader Celsius. En värmebölja kan således bara inträffa under sommartid. Värmeböljor innebär en ökad dödlighet för äldre och sjuka vilket kan belasta sjukvården. Totalt i Europa beräknas till fler dödsfall än normalt inträffat under två veckors värmebölja. Andra risker med värmeböljor är exempelvis bakteriespridning i vattentäkter och livsmedel, vätskebrist för småbarn och drunkningsolyckor MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, Ibid. 11 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

21 Regional bild Länsstyrelserna har gemensamt analyserat risker och sårbarheter kopplade till värmeböljor. 12 Här finns en rad slutsatser som kan kopplas till den regionala bilden. Exempelvis kan vattensituationen i länet påverkas av värmeböljor. Det kan handla om bakterietillväxt i ledningsnät och ytvattentäckter, samt torka vilket således blir ett problem för dricksvattenförsörjningen som behandlas i stycke Region Gotland arbetar även proaktivt kring värmeböljor, genom exempelvis informationsspridning Skogsbränder Allmänt Den vanligaste orsaken till skogsbränder är mänskliga aktiviteter som exempelvis eldning, grillning och avverkning. De kan också vara anlagda eller orsakas av naturliga fenomen som blixtnedslag. Bränder sprids också olika beroende på faktorer som väder, bränsle och topografi. I Sverige inträffar varje år ca bränder i skog och mark, en till två gånger per decennium har Sverige haft somrar med mer omfattande skogsbränder. 13 Regional bild I MSB:s rapport, Framtida perioder med hög risk för skogsbrand utpekas Gotland och Öland som de regioner som uppvisar de mest extrema brandriskförhållandena i ett framtida klimat. Skogsbrandsbevakning under sommarperioderna sker regelmässigt. 14 Figur 8- Framtida utveckling av brandrisksäsongens längd med HBVS- index 4,5 eller 6. Varje 30- årsperiod beskriver ett medelvärde av sex klimatscenarior Länsstyrelserna, Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys, MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, Skogsbrandbevakning med flyg- MSB s inriktning

22 4.2.8 Sammanfattning Naturolyckor Naturolyckor har i hög grad koppling till klimatförändringen och Klimat och sårbarhetsutredningen från beskriver följande huvudsektorer kopplade till klimatanpassningsarbetet Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelse och byggnader Areella näringar och turism Naturmiljö, miljömål och kulturmiljö Människors hälsa Dessa sektorer överensstämmer väl med vilka samhällsviktiga verksamheter och sektorer som är väsentliga för Gotland där kommunikationer särskilt skall nämnas. Kopplat till detta har det under 2014 tagits fram en handlingsplan för klimatanpassning i Gotlands län 17. Underlaget i denna framhåller behovet av att höja kunskapsnivån inom området och att frågan breddas och får ett tvärsektoriellt hanterande. Handlingsplanen utgör en grund i arbetet med att minska riskerna- och sårbarheterna för Gotland kopplat till klimatförändringen. Skogsbrandflygsbevakning genomförs regelbundet på Gotland och under perioden 1 maj- 31 augusti 2014 skedde det cirka 40 flygningar. Ett initiativ finns även att tillgänglighetsinventera de gotländska skogsområdena för att på så sätt vara bättre förberedda i händelse av att skogsbrand uppstår. En omfattande brand (Kräklingbo -92, Sala -14) kommer att kräva resurstillförsel från andra delar av landet och ö-läget med beroendet av transporter innebär en begränsning att snabbt få förstärkningsresurser till ön. En aspekt att nämna är att Försvarsmaktens närvaro på Gotland i stort sett har upphört i och med förbandsnedläggningarna. Under branden i Kräklingbo -92 utgjorde Försvarsmakten en viktig aktör kopplat till resurser. 4.3 Sjukdomar, läkemedel och växtskadegörare Pandemi Allmänt En pandemi definieras som ett utbrott av en infektionssjukdom som snabbt och lätt sprider sig bland människor över mycket stora geografiska områden. Medan en epidemi kan rasa i ett enskilt land, så drabbar en pandemi, i alla fall i sin yttersta konsekvens människor över hela jorden. Sedan 1900-talet har fyra influensapandemier brutit ut, Spanska sjukan, Asiaten, Hongkonginfluensan och A(H1N1). Nästan en tredjedel av världens befolkning insjuknade i Spanska sjukan och mellan 20 och 50 miljoner dog. 18 Då vi lever i en alltmer globaliserad värld, med många transportmöjligheter är risken för en pandemi större än tidigare. Sannolikheten för att 15 MSB, Framtida perioder med hög risk för skogsbrand Analyser av klimatscenarier, SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringen- hot och möjligheter 17 Regional handlingsplan för klimatanpassning Gotlands län, dnr MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

23 en pandemi bryter ut bedöms som medel, utifrån WHOs bedömning. Konsekvenserna av en pandemi skulle innebära betydande sjukfrånvaro inom samhällets alla sektorer. MSB:s rekommendationer är att arbetsgivare planerar för att kunna hantera 15 % frånvaro under sex till åtta veckor och 50 % under vecka två och tre. Inom vård- och omsorgsverksamhet förväntas frånvaron orsaka störst problem, men kan självklart slå hårt mot annan samhällsviktig verksamhet. Regional bild Länets sårbarhet inför en epidemi eller pandemi beror dels på hur många personer länet kan klara sig utan och dels på hur beroende länet är av enstaka nyckelpersoner. Det är främst frånvaro av nyckelpersoner med specialistkompetens som kan innebära problem och resultera i allvarliga konsekvenser för vissa verksamheter i länet. Den omfattande smittspridningen kan också innebära sämre möjligheter att finna ersättningspersonal. Dessutom finns risken att andra viktiga samhällsfunktioner också drabbas av stor sjukfrånvaro som i sin tur indirekt kan påverka verksamheter i länet. Konsekvenserna av den nya influensan blev begränsade men de kan bli mycket allvarligare och tidigare pandemier har orsakat mer betydande sjuklighet och störningar i samhällsviktig verksamhet. Med detta som bakgrund och vetenskapen om att en pandemi orsakar stora påfrestningar för sjukvården, skulle en pandemi få betydande konsekvenser för länet Zoonoser och epizootier Allmänt Sjukdomar som smittar mellan djur och människor kallas med ett gemensamt namn för zoonoser. De kan smitta på många olika sätt. Vissa av sjukdomarna kan överföras via förorenat vatten eller livsmedel. Andra kan smitta genom direktkontakt med smittbärande djur eller via bett av insekter. Vid vissa zoonoser blir djuren själva sjuka, men ibland är de bara bärare av smittämnet. Epizootisjukdomar är benämningen för smittsamma djursjukdomar som anses vara så allvarliga för djurhälsa och animalieprodukter att det finns ett samhälleligt intresse av at hålla sjukdomarna borta från djurpopulationen. Konsekvenserna av utbrott kan innebära både konsekvenser för folkhälsan men också allvarliga konsekvenser för djurskyddet. Regional bild Sannolikheten för ett utbrott av epizootis sjukdom eller zoonos i länet beror på en rad faktorer som antalet djurbesättningar, tätheten mellan besättningarna och smittskyddsläget. Det föreligger också anmälningsplikt för veterinärer och djurägare till veterinära myndigheter vid misstanke om epizootis sjukdom. Det nationella smittskyddsläget övervakar kontinuerligt läget genom exempelvis obduktion och provtagning. Att Gotland är en ö är i det här fallet positivt då det är ett isolerat geografiskt område, med vissa möjligheter att kontrollera vad som förs in och ut från ön. Länet har under det senaste decenniet drabbats av flera epizootiska sjukdomar och har via sitt Östersjöläge en ökad risk för dels vindburen smitta men också smitta som förs in med flyttfåglar. Under 2000-talet har det skett utbrott av fågelinfluensa på vild fågel och New Castle sjuka på värphöns. Ett antal salmonellautbrott har drabbat både gris- och nötbesättningar. 17

24 Ett särskilt problem på Gotland är att det inte finns någon anläggning för destruktion av djurkroppar vilket skulle kunna leda till stora problem. Detta gäller för flera riskområden som, utsläpp av kemiska ämnen och utsläpp av radioaktiva ämnen. Hantering av stora mängder smittfarligt avfall som måste deponeras kan också utgöra en sårbarhet då Gotlands grunda jordmån inte alltid medger detta. En annan sårbarhet är också den begränsade möjligheten att föra bort smittfarligt avfall via båttransporter som då kräver särskilda faciliteter Störningar i försörjning av läkemedel Allmänt Försörjningen av läkemedel kan beskrivas som en kedja av verksamheter som omfattar aktörer från läkemedelstillverkare till partihandlare. Dessa levererar sedan läkemedel efter beställning till slutförsäljare och användare. Läkemedelsförsörjningen är beroende av samhällsviktig verksamhet för att fungera då, leverans av sjukvårdsmaterial och läkemedel är beroende av fungerande transporter, främst med båt- och lastbilstransporter. Transporter är i sin tur beroende av el, drivmedel, elektroniska kommunikationer och personal. Därför kan störningar i annan samhällsviktigt verksamhet få stora konsekvenser för läkemedels-försörjningen. Vid tillfälligt ökat behov av läkemedel under exempelvis en influensapandemi, kan läkemedelsresurserna behöva prioriteras om dessa är begränsade. Det är dock inte helt oproblematiskt att prioritera då det inte är självklart vad som är samhällsviktigt verksamhet eller vilka samhällsviktiga verksamheter som ska prioriteras. 19 Socialstyrelsen har ett beredskapslager med läkemedel och medicinsk utrustning. Lagret har på senare tid anpassats efter en förändrad hotbild mot samhället. Vissa landsting har även extra lager för att kunna tillgodose kortvariga behov. Lagerhållningen hos apotek, sjukhus och grossister har minskat vilket kan leda till en ökad sårbarhet i samband med allvarliga händelser. Beredskapslager på nationellnivå för veterinärt bruk finns inte. 20 Regional bild Risken för störningar i försörjningen av läkemedel kan vara kopplad till andra områden som transport, elförsörjning och fungerande elektroniska kommunikationer. Dessa områden behandlas under stycke 4.4.1, och I länet finns det ingen regional lagerhållning av läkemedelsprodukter. De lager som finns är grossisternas, butikernas och sjukvårdens egen lagerhållning Angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare) Allmänt Växtskadegörare är sjukomar, insekter och parasiter som angriper och skadar växter. Allvarliga konsekvenser av att växtskadegörare introduceras eller sprids i Sverige får konsekvenser ur naturvårdshänsyn, näringsutlakning, naturskog, biologisk mångfald och skogs-näringen MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, Ibid. 21 Ibid. 18

25 Regional bild Identifierade risker kopplade till skadeinsekter är stormar, förbud och resistens mot bekämpningsmedel, livsmedelsförsörjning, varmare och fuktigare klimat. På uppdrag av Jordbruksverket genomför länsstyrelsen tillsyn av skadeinsekter. Situationen i länet ser relativt bra ut. Det förekommer dock mindre populationer av jordloppor, bladlöss och rapsbaggar. I vissa fall har även rapsbaggarna blivit resistenta mot bekämpningsmedlet. Ur ett framtida perspektiv är det klimatförändringar som leder till mer extremt väder, varmare och fuktigare klimat som bedöms kunna öka risken för skadeinsekter. Men även resistens mot bekämpningsmedel som nämndes tidigare Sammanfattning Sjukdomar, läkemedel och växtskadegörare Att sjukvården belastas i hög grad vid en pandemi är en nationell konsekvens och Gotland är inget särfall. Konsekvensen om nyckelpersonal faller bort inom transportsektorn, främst färjetrafiken, får dock snabbt konsekvenser för tillförseln av förnödenheter till Gotland då dessa inte är ersättningsbara inom rimlig tid. Under svininfluensan 2009 genomförde Region Gotland en prioritering av yrkesgrupper som tidigt skulle erhålla vaccination. Inom ramen för identifiering av samhällsviktig verksamhet kan detta vara ett utvecklingsområde Avsaknaden av en destruktionsanläggning för miljöfarligt avfall (djurkroppar, kemiska ämnen mm) är en begränsning där diskussioner förs kring hur detta skall hanteras framöver. 4.4 Olyckor Nedfall av radioaktiva ämnen Allmänt I energiproduktionen i kärnkraftsindustrin förekommer nukleära och radiologiska ämnen. Radioaktiva ämnen förekommer även i andra verksamheter som sjukvården, industrin och forskning. I högriskindustri som kärnkraftsproduktion kan ett utsläpp orsakas av tekniska fel, brister i säkerhetsrutiner, sabotage m.m. Även om säkerhetsåtgärderna i kärnkraftverken är omfattande kan risken för en härdsmälta, eller allvarlig händelse som leder till stora utsläpp av radioaktiva ämnen inte helt uteslutas. Utsläpp kan innebära stort antal akuta dödsfall genom strålskador, men även lång tid efter olyckan kan utsläppen leda till sjukdomar och ha stora konsekvenser på miljön. Kontaminering kan innebära att jordbruk och livsmedelsproduktionen påverkas negativt, då områden blir obrukbara för odling, djurhållning, arbete och bebyggelse. Regional bild Konsekvenserna av ett nedfall av radioaktiva ämnen skulle för Gotland kunna bli betydande och det finns en hotbild både från kärnkraftverk belägna i väster (Sverige, Västeuropa) och i öster (Finland, Ryssland, Polen, Ukraina m.fl.). Då en betydande del av det gotländska näringslivet avser areella näringar som jord- och skogsbruk (30 % av arbetsställen och 70 % av landytan 22 ) skulle ett utsläpp speciellt påverka detta område. Djur skulle behöva hållas inom- 22 Region Gotland, Gotland i siffror 2013,

26 hus, jordbruksmarken kan bli obrukbar och det skulle kunna bli exportstopp av gotländska produkter. Det skulle också kunna medföra allvarliga konsekvenser för Gotlands dricksvattenförsörjning (jmf. avsnitt Utsläpp av kemiska ämnen och Störningar i livsmedelsoch dricksvattenförsörjningen), men även för livsmedelsproduktionen (mjölk-, grönsaks-, ägg- och köttproduktion) och störningar för den gotländska befolkningens livsmedelsförsörjning. Sårbarheter är kopplade till begränsade resurser som personal, transport, material och kompetens, vilket skulle leda till hård arbetsbörda och belastning för aktuell personal. Stora krav skulle även ställas på snabba och effektiva insatser, vilket kan bli problematiskt om resurserna är begränsade. Det finns också inskränkta möjligheter till provtagning och analys som kan skapa begräsningar och oro. Informationsbehovet kommer att vara stort vid en sådan händelse, och är sårbart med avseende på bemanningens uthållighet. Som icke kärnkraftslän så är kunskapen och erfarenheten om kärntekniska olyckor begränsade Utsläpp av farliga ämnen Allmänt Farliga ämnen är nödvändiga för att olika verksamheter som industri, forskning, sjukvård och energiproduktion ska fungera. Den omfattande användningen av farliga ämnen innebär att risken för en händelse med negativa konsekvenser kan inträffa. Konsekvenserna kan påverka den enskilde men även många människor, samhällen och miljön. För att minska olycksriskerna och begränsa tillgången till kemiska ämnen finns det en strikt lagstiftning kopplad till området. Hur allvarliga konsekvenserna blir vid ett utsläpp beror på saker som ämnets egenskaper, storlek på utsläpp, plats för olyckan, väder och hantering av situationen. Risken för utsläpp finns vid tillverkning, transport och användning och kan spridas vid en olycka. Utöver utsläpp vid olycksfall kan storskaliga utsläpp ske genom fler små utsläpp från exempelvis hushållen. Här kan det handla om ämnen som läkemedel i avloppsvatten, biocider, kvicksilver i lågenergilampor och kadmium i jordbruket. 23 Regional bild Hanteringen av kemikalier på Gotland sker i en begränsad omfattning. Det finns inga producenter av kemikalier utöver den storskaliga kalk- och cementtillverkningen i länet. Det finns inte heller någon stor förbrukare av kemiska ämnen. Ett fåtal anläggningar på Gotland är utpekade som farliga anläggningar respektive Seveso-anläggningar. Risker som framförallt är identifierade i länet är utsläpp på grund av olyckstillbud eller brand i större bränslelager samt att fiskare trålar upp kemiska stridsmedel (senapsgas) från dumpningsplatser i Östersjön efter andra världskriget. Utsläpp av giftiga gaser kan ske även vid olyckstillbud och brand i mindre kemikalie- och bränslelager, som vid vissa meteorologiska förhållanden kan drabba många människor om de sker i tätorter som t.ex. Visby. Den sprickiga berggrunden på Gotland i kombination med tunna jordlager gör att ytvattnet snabbt kan nå grundvattnet, som därför är mycket känsligt för föroreningar. Även om Gotland inte är ett kemikalieintensivt län kan därför även små utsläpp från industriverksamhet eller olyckor få förödande konsekvenser för vattenförsörjningen om det sker inom ett påverkansområde för en större vattentäkt. Det finns över enskilda vattentäkter i länet. 23 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

27 Miljötillsynsmyndigheterna (Region Gotland och Länsstyrelsen) prioriterar sedan många år skyddet av grundvattnet i sitt tillsynsarbete med industriverksamheter i drift på Gotland. Region Gotland kartlägger och undersöker nedlagda deponier i länet. Gamla nedlagda industrier, där riskerna för föroreningar är större pga. sämre miljöskyddsåtgärder, håller på att kartläggas och undersökas av Länsstyrelsen. Figur 7 - Platser som potentiellt är förorenade Gotland Riket Figur 8 - Utsläpp av farligt ämne - Antal händelser dit räddningstjänsten kallats enligt LSO per 1000 invånare MSB, IDA,

28 4.4.3 Oljeutsläpp Oljeutsläpp kan orsaka allvarliga skador på växt- och djurliv, kontaminera stränder och skada bottnar. Oljeutsläpp kan också innebära betydande sociala och ekonomiska konsekvenser för de drabbade. Oljetransporter från Ryssland på Östersjön har under de senaste 15 åren tiodubblats. Fartygen har blivit större och då har även tankvolymen på fartygen ökat. Även andra aktiviteter som ett ökat yrkesfiske har lett till ett ökat antal fartyg i Östersjön till 2008 varierade antalet oljeutsläpp i de svenska vattnen mellan 200 och 400 per år. 25 Se även Riskbild för oljeolyckor till sjöss i Sverige inför år Regional bild Sannolikheten för oljeutsläpp i Östersjön och i Gotlands närområde är påtaglig. Länet har ca 800 km kust och många fartyg passerar Gotlands närområde. Ett större oljeutsläpp skulle få betydande konsekvenser för såväl djur och natur, men även turismnäringen riskerar att drabbas vid ett omfattande utsläpp. På Gotland finns ett av MSB:s oljeskyddsförråd. I förrådet finns det båtar, oljeupptagare som pumpar och skimmers, system för inneslutning av olja som länsar och dukar, mellanlagringssystem, terrängfordon, handmaterial för utrustning av 100 personer och personlig skyddsutrustning för 100 personer. Förrådet ger förutsättningar för att snabbt och effektivt ta hand om mindre utsläpp. Skulle en tankerolycka ske krävs dock betydligt större resurser för att ta hand om oljan fartyg passerar Gotland varje år, av dessa är 20 % tankerfartyg. 27 Här utgör Kustbevakningens närvaro på Gotland 28 en mycket viktig resurs för att tidigt hantera konsekvenserna av ett större oljeutsläpp. Kartverktyget Miljöatlas som används för planering och prioritering av oljeskyddsinsatser, håller länsstyrelsen på att utveckla för länet. Arbetet med Miljöatlasen beräknas vara klart för användning Region Gotland har under 2012 tagit fram en oljeskyddsplan. Oljeskyddsplanen ska effektivisera processer kring arbetet vid eventuell oljeolycka. 25 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, MSB, Riskbild för oljeolyckor till sjöss i Sverige inför år 2025, Kjell Larsson, Dynamisk ruttplanering för sjöfarten i Östersjön: Hur kan man minska sjöfartens negativa effekter på naturvärden i känsliga eller skyddade områden? Kuststation Slite - Kustbevakningen 22

29 4.4.4 Omfattande bränder i byggnader Allmänt Figur 9 - Farttygspassager kring Gotland 29 Byggnadsbränder syftar till bränder i bostäder, allmänna byggnader, industribyggnader och övriga byggnader. Den vanligaste orsaken till byggnadsbränder är anlagd brand, soteld i bostäder och tekniska fel i industri och övriga byggnader. 30 Regional bild Antalet bränder i byggnader i länet dit räddningstjänsten har kallats ligger något över riksgenomsnittet låg Gotland på 1,6 jämfört med rikets 1,1. 31 Den vanligaste orsaken till bränder i småhus är eldstadsrelaterade var 65 % av alla bränder i länet eldstadsrelaterade, vilket är högst i Sverige följt av Dalarna (56 %) och Kalmar (55 %). 29 Ibid. 30 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, MSB, IDA,

30 Gotland Riket Figur 10 Brand i byggnad - Antal händelser dit räddningstjänsten kallats enligt LSO per 1000 invånare 32 Figur 11 - Brandorsaker för villa jämfört med flerbostadshus för länet, MSB, IDA, Ibid. 24

31 4.4.5 Sammanfattning Olyckor Ett omfattande oljeutsläpp utgör utan tvekan den största konsekvensen för Gotland. Med bilden av de fartygspassager som dagligen sker runt Gotlands kust utgör detta en väsentlig risk. Att vid en händelse snabbt få tillgång till resurser är avgörande och Kustbevakningens närvaro på Gotland utgör en viktig faktor för att denna risk minimeras. Som nämnts tidigare så utgör tankertrafiken 20 % av den totala fartygstrafiken. Vilka övriga varor, farliga ämnen, som transporteras saknas det kunskap om och därigenom även kunskap om vilka konsekvenser en olycka skulle kunna innebära. 4.5 Teknisk infrastruktur Störningar i elektroniska kommunikationer Allmänt Elektroniska kommunikationer innefattar övergripande elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster som telekommunikationer, internet och radio. Avvändningen är allt från telefonsamtal och informationsutbyte till styrning och övervakning av industriella processer. Tillsammans med el är de elektroniska kommunikationerna avgörande för att upprätthålla normala funktioner i samhället. Verksamheter drivs av el och styrs med hjälp av elektroniska kommunikationer. Avbrott och störningar i elektroniska kommunikationer kan bero på en rad olika saker. Det kan exempelvis bero på handhavandefel, fysisk åverkan på infrastruktur, brist på redundans, dataintrång och andra avsiktliga brott som terroristattacker mot kommunikationsnäten, ITattacker i form av virus, maskar och trojaner. Det kan även handla om tekniska fel och naturhändelser som åsknedslag. Sabotage och yttre angrepp sker mer sällan. Regional bild Identifierade sårbarheter i länet kopplade till störningar i elektroniska kommunikationer är elberoende, samlokalisering, kompetensbrist, ekonomiska resurser, tekniska fel, extrema vädersituationer, IT-relaterade hot, avbrott i kabelförbindelser och sabotage. Konsekvenserna för en långvarig störning i de elektroniska kommunikationerna i länet, bedöms innebära allvarliga konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Många olika larmfunktioner i samhället skulle påverkas som brandlarm, trygghetslarm och 112. Problem med drift- och övervakningssystem för el- och dricksvattenförsörjning och information till massmedia och allmänhet skulle även de påverkas. Livsmedels- och drivmedelstransport kan även de komma att påverkas betydligt, då transportsektorn är starkt beroende av elektroniska kommunikationer. Störningar kan också ha betydande ekonomiska konsekvenser för näringslivet om betalsystemen påverkades av störningarna. Att Länsstyrelsen, Region Gotland och blåljusmyndigheter har tillgång till elektronisk kommunikation är mycket viktigt under kriser, främst för att samordna och koordinera insatser. Alla parter har tillgång till Rakel vilket minskar sårbarheten mellan dessa aktörer. Alla aktörerna har även tillgång till reservkraft vid sina respektive ledningsplatser (ej i länsstyrelsens förskjutna ledningsplats). Det är dock oklart hur den dagliga kommunala verksamheten som hemvård och socialtjänst skulle påverkas om exempelvis mobiltelefonin slutade fungera. Detta kan även kopplas till avsnitt Risk för instabilitet i samhället och social oro. 25

32 En positiv utveckling i länet är fiberutbyggnaden. Målet med utbyggandet är att hela Gotland skall ha tillgång till fibernätverk. I bilden nedan framgår det att majoriteten av öns socknar kommer ha tillgång till fibernätverket under Figur 12 Fiberutbyggnad i länet 26

33 4.5.2 Störningar i elförsörjning Allmänt I dagens samhälle är elförsörjningen av avgörande betydelse för att samhället ska fungera både under normala förhållanden och vid svåra påfrestningar. Störningar i elförsörjningen kan bero på en rad olika faktorer som dels kan vara väderrelaterade exempelvis åsknedslag, snöoväder, storm eller nedisning. Det finns också andra hot mot elförsörjningen som tekniska fel, sabotage, olyckor, elektormagnetisk störning och störningar i transporter. Ett bortfall i elproduktionen kan antigen leda till en effektbrist alltså en kortvarig elbrist, eller elenergibrist som är en långvarig elbrist. Regional bild Elbolaget Gotlands Energi AB (GEAB) ansvarar för ledningsnätet i länet. GEAB:s ledningsnät är ca km långt vara av ca km är nedgrävd kabel, ca km isolerad luftledning och ca km oisolerad luftledning. För att höja redundansen i nätet kopplat till extrema väderförhållanden pågår ett arbete med att gräva ned alltmer av ledningsnätet. Dock är detta förenat med stora kostnader. En långvarig störning i elförsörjningen skulle innebära betydande konsekvenser för samhällsviktig verksamhet i länet. Beroendet av elförbindelsen från fastlandet för att täcka energibehovet under vissa perioder, är en påtaglig sårbarhet planeras en ytterligare elförbindelse dras till fastlandet, vilket då skulle minska länets sårbarhet för avbrott i elförsörjningen. 34 Reservkraften (ö-driften) i sig är helt beroende av att Vattenfall behåller de stora reservkraftverk som finns i länet. För att länet skall kunna hantera ett avbrott i elförbindelsen till fastlandet är dessa reservkraftverk av mycket stor vikt. Vid effektbrist prioriteras försörjningen av el till samhällsviktigt verksamhet genom Styrel. På grund av ett förändrat klimat förväntas sårbarheten öka genom en ökning av extrema väderhändelser och varmare och fuktigare klimat. Högre medeltemperaturer och högre extremtemperaturer kan höja sårbarheten hos elförsörjningen. Lika så kan en kraftig ökning av nederbördsmängden och höjda havsnivåer medföra en ökad sårberhet för länets elförsörjning. Ett förändrat klimat väntas också medföra en ökad risk för stormfällning och därmed avbrott på luftburna ledningar, se även om stormar Störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen Allmänt Tillgången till mat och vatten är grundläggande för vår överlevnad, således måste försörjningen av livsmedel och dricksvatten upprätthållas på en hög nivå. Det är en komplex nationell struktur som utgör livsmedels- och dricksvattenområdet, med primär-producenter, livsmedelsföretag, dricksvattenanläggningar och betydande infrastruktur. Livsmedelsflödet från råvara till färdig produkt involverar många steg och aktörer, både inrikes och utrikes. Det krävs även en ständig tillförsel av insatsvaror, personal och fungerande tek- 34 Svenska Kraftnät, Gotlandsforbindelsen/,

34 niska system. Avbrott i produktionssystemet för livsmedel är tekniska fel, olyckor eller brist på drivmedel, störningar och avbrott i el-, tele- och IT-system. 35 Dricksvattenförsörjningen är sårbar då den är beroende av el, ytterligare tekniska system samt för risken av föroreningar i vattentäkterna. Vattentäkterna kan förorenas genom mänsklig aktivitet som trafik, avloppshantering, hantering av bekämpningsmedel, drivmedel och gödsel inom jord- och skogsbruk och miljöfarlig verksamhet. Ytterligare sårbarheter är elavbrott, tekniska fel, torka, bränder, översvämningar. Dricksvattenförsörjningen kan också hotas av avsiktliga attacker som exempelvis förgiftning och fysisk skadegörelse. Regional bild Förutsättningarna för Gotlands vattenförsörjning skiljer sig från övriga landets genom att länet utgörs av en ö. Detta innebär att dricksvattenförsörjningen är beroende av vatten som kommer som nederbörd. Det saknas möjlighet att ordna eller förstärka vattenförsörjningen från angränsande län eller kommuner. Vidare präglas vattenförsörjningssituationen av en påtaglig säsongsmässig variation i både tillgång och efterfrågan, med en kraftigt ökad förbrukning under sommarperioden samtidigt som tillgången då är som sämst. Vattenförsörjningssituationen är då i regel tydligt ansträngd och i princip införs bevattningsförbud varje sommar. Vattentäkterna på Gotland är också svåra att skydda mot avsiktliga sabotagehandlingar såväl som föroreningar från exempelvis transport av oljeprodukter och farliga ämnen. Se avsnitt för mer om kemiska ämnen och dess koppling till vatten. Flera av vattentäkterna ligger i områden med endast tunna jordlager eller hällmark, vilket innebär att det finns snabba förbindelser mellan yt- och grundvattnet via ytliga spricksystem och karstformationer. Grundvattnet har i sådana områden ett dåligt skydd mot föroreningar, är känsligt för påverkan och kvaliteten kan snabbt förändras efter till exempel ett kraftigt regn. Vattenverken är dock tekniskt anpassade för att klara dessa förutsättningar. Om utsläpp inträffar kan dock skadliga ämnen nå vattentäkterna i sådan omfattning att beredningen av dricksvatten vid vattenverket påtagligt försvåras. Eftersom grundvatten, periodvis och inom vissa områden, redan idag bedöms vara en begränsad resurs på Gotland så tvingas Region Gotland arbeta utifrån att minska processförlusterna. Exempelvis har membranfilter hittills valts bort som reningsteknik i Region Gotlands största vattenverk Bingebyverket då tekniken ger stora processförluster ett sätt att anpassa anläggningarna även mot framtida klimatförändringar. En positiv och snabb utveckling av membrantekniken kan dock komma att öppna nya möjligheter framgent. Under 2013 kommer Sveriges geologiska undersökning (SGU) öka den hydrogeologiska kunskapen i länet genom att utföra helikopterundersökningar på olika platser. Syftet är ge underlag för platser som kan vara av intresse för dricksvattenförsörjningen, vattenförsörjningsplaneringen och kartläggning av saltvattengränsen. 36 Vid omfattande störningar eller totalt avbrott i det kommunala vattenledningsnätet, har Region Gotland i dagsläget inte resurser för att transportera och distribuera vatten. Region Gotland har däremot resurser för transport och distribution under kortvariga avbrott och störningar. De arbetar även med framtagandet av en nödvattenplan, för att säkerställa distribution till samhällsviktigt verksamhet. 35 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, SGU, Grundvatten,

35 Enligt scenarier om framtida klimatförändringar så kommer dagens situation med liten grundvattenbildning och låg grundvattentillgång under sensommaren att förstärkas i sydöstra Sverige. Kvaliteten på råvattnet kan komma att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Eftersom grundvattnet redan idag bedöms vara en begränsad resurs på Gotland så kommer klimatförändringen troligen att öka hotet mot vattenförsörjningen. Under 2013 har Region Gotland tagit beslut om att bygga Gotlands första kommunala avsaltningsverk i Herrvik, ett problemområde gällande dricksvattenförsörjning. Diskussioner pågår om ytterligare avsaltningsverk kan komplettera den kommunala dricksvattenförsörjningen. Figur 15- Bilderna visar skillnaden i marktorkdagar i två olika tidsperspektiv jämfört med perioden Figur 16 Bilden visar medelvärdet på grundvattenbildningen och grundvattenavsänkningen under perioden Skillnaden i högsta och lägsta nivå i regimerna är mellan en och två meter. Redovisningen avser små, snabbreagerande grundvattenmagasin som ofta brukar användas av de som har egna brunnar 37 SMHI rapport nr , Marktorka i framtiden- En sammanställning för södra Sverige 29

36 Ändrade förhållanden kan också mobilisera markföroreningar eller påverka tekniska system och anläggningar vilket kan medföra grundvattenpåverkan. Exempel på det senare kan vara att enskilda avloppsanläggningar översvämmas vid förhöjd grundvattenyta. De höjda temperaturerna och den minskade sommarnederbörden kan, tillsammans med den avsaknade snösmältningen, leda till en förlängd avsänkning av grundvattennivån under sommarhalvåret. Detta kan komma att leda till problem med vattenförsörjningen under den period av året då behovet kulminerar. Med lägre grundvattennivåer blir även vattenkvaliteten försämrad, då koncentrationen av oönskade ämnen ökar. Grundvattenkvaliteten kan av flera anledningar även komma att försämras generellt i ett förändrat klimat. Detta med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer (d.v.s. bakterier). Risken är också större vid torrperioder för att grundvattenuttag i kustområden och områden med relikt salt kan ge höga salthalter i brunnsvattnet. Vattenförsörjningen påverkas även av störningar i elförsörjningen. Tillgången till dricksvatten av god kvalitet vid bristande elförsörjning förändras med ett förändrat klimat, då flera klimatförändringar kan medföra en försämrad råvattenkvalitet. Livsmedelsförsörjningen har inte analyserats närmare, men kan påverkas av andra risker som exempelvis nedfall av radioaktiva ämnen, se avsnitt Livsmedelsverket driver ett projekt inom ramen för MSB s 2:4 anslag där Länsstyrelsen och Region Gotland deltar. Projektet syftar till att identifiera utvecklingsområdet inom civil och militär försörjningsberedskap för livsmedel vid uteblivna transporter från fastlandet Störningar i betalningssystemen Allmänt I den finansiella sektorn förmedlar privata företag tjänster som exempelvis tillgång till kontanter, betalningsförmedling och värdepappershandel. Betalningssystemen utgörs förenklat av tekniska och administrativa system för betalning i samhället. Olika bidrag och ersättningar i socialförsäkringen som barnbidrag, sjukförsäkring och bostadsbidrag administreras av Försäkringskassan, men det är privata banker som sköter utbetalningen genom bankernas betalningssystem. Den finansiella sektorn är som många andra beroende av fungerande elförsörjning och elektroniska kommunikationer. Störningar i systemen utöver detta kan bero på tekniska fel, handhavandefel, skadlig kod eller andra avsiktliga attacker. Riksrevisionens analys av betalningssystemens krisberedskap visar att befintliga brister i systemet kan leda till allvarligare skador för samhälle, individ och företag än vad som är nödvändigt. 38 Regional bild Den regionala riskbilden stämmer överens med den nationella och det är främst långvariga avbrott i el-, tele-, och IT-systemen som kan skapa störningar i betalningssystemen. Även koppling till sociala risker, kontantförsörjning, störningar i transporter, reservkraft och kontinuitetsplanering är lokala/regionala risker som identifierats. Såväl som angrepp, sabotage och terrorism. De omedelbara konsekvenserna vid ett avbrott leder till att bankkontor måste stängas av säkerhetsskäl. Även allmänheten och handeln drabbas, då betalningar och kontantuttag inte kommer fungera. Sårbarheterna handlar om dels beroendet av andra system som 38 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

37 nämnts tidigare, men också centrala system för betalning och kortbetalnings-system. Långvariga konsekvenser tros medföra stora påfrestningar för affärsverksamhet och allmänheten. En om fattande nedgång i ekonomiska aktiviteter förväntas med negativa konsekvenser för näringslivet. Vid avbrott i ordinarie betalningssystem förväntas kontantanvändningen att öka vilket medför en rad risker. Exempelvis kan rån- och stöldrisken öka vilket ställer krav på förstärkt bevakning och skydd. Det kan också ses som en arbetsmiljörisk om mängden kontanter ökar i butikernas kassor. Länsstyrelsen i Gotlands län rapporterar årligen om situationen kring betaltjänster i länet utifrån uppdraget i länsstyrelseinstruktionen om grundläggande betaltjänster. Tillgången till grundläggande betaltjänster motsvaras inte samhällets behov enligt länsstyrelseinstruktionen Avbrott i transporter och transportolyckor Allmänt Samhället är beroende av fungerande transporter. Transporter innefattar en rad olika områden som den fysiska transporten, infrastruktur, trafikstyrning, drift och tjänsteproduktion. Ett omfattande avbrott i en transportnod, exempelvis en hamn eller flygplats kan innebära allvarliga konsekvenser i samhället. 40 Behovet av transporter och resor i samhället ökar i framtiden och gäller för samtliga transportslag, d.v.s. järnväg, luftfart, sjöfart och vägtrafik. Transportslagen är också i betydande utsträckning beroende av andra samhällssektorer för att kunna fungera. Ökad trafik i transportsystemen där flera aktörer verkar i, både i Sverige och internationellt innebär både möjligheter men också en ökad sårbarhet för exempelvis transportolyckor. Då mycket samhällsviktig verksamhet är beroende av fungerande transporter som livs- och läkemedelsdistribution, sjukvård och äldrevård, är avbrott i transporter en risk för samhället. Transporter är också beroende av fungerande el, tele, IT-system och drivmedel för att själv fungera. Andra händelser som kan leda till avbrott i transporter är extrema väderförhållanden, terrorism, sabotage och askmoln som följd av ett vulkanutbrott. Regional bild Gotlands ö läge gör länet mycket beroende av fungerande flyg- och färjetransporter. Detta gäller både person- och godstransport till och från länet. Ett haveri, sabotage eller annan händelse som leder till att Visby hamn eller flygplats måste stänga, skulle innebära ett totalt avbrott i färje- respektive flygtrafiken. Ett återställande av hamnen eller flygplatsen kan bli långvarig och ytterligare bidra till avbrottet. Det finns inte någon reservhamn eller andra alternativa platser för transport och trafik. Att det inte finns någon reserv hamn på Gotland utgör en mycket stor sårbarhet för länet. Behovet av fungerande transporter på de gotländska vägarna är också det en mycket viktigt del av en fungerande transportsektor. En risk som gäller det regionala vägnätet är omfattande halka under vintern, då vägarna inte saltas på Gotland. Väderhändelser som påverkat eller orsakat långvariga avbrott i färje- eller flygtrafiken har hittills varit ovanliga. Men långvariga perioder av extrema väderförhållanden som storm, 39 Länsstyrelsen i Gotlands län, Bevakningsrapport gällande Länsstyrelsen i Gotlands läns bevakning 2013 av grundläggande betaltjänster, MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

38 snöoväder, vind och dimma kan leda till långvariga problem med avbrott i transporterna. För vägtrafiken är risken störst vid omfattande snöoväder eller underkylt regn. Kortare avbrott i elförsörjningen och störningar i tele- och IT-förbindelserna förekommer relativt ofta, men har inte medfört några allvarligare konssekvenser för färje- och flyg-trafiken i länet. Flygplatsen är försedd med reservkraft för att kunna upprätthålla sin verksamhet vid avbrott i elförsörjningen. Tele- och IT-störningar påverkar främst färjetrafiken då problem kan uppstå med bokningssystem och passagehantering. Drivmedelsförsörjingen påverkar främst fordonstrafiken på Gotland, som är helt beroende av att drivmedels-transporter från fastlandet och att distributionen på ön fungerar. Färjor och flyg har inte samma beroende, då dessa trafikslag i stor utsträckning kan tanka på fastlandet. Sårbarheter kopplade till avbrott i transporterna förknippas med ö läget vilket innebär att vid en svårare störning eller olycka så är det de befintliga resurserna på ön som initialt är tillgängliga. Ytterligare sårbarheter handlar om konkurrens om drivmedel mellan fordons-trafik och reservkraft som kan uppstå vid ett långvarigt avbrott i elförsörjningen och distributionsstörningar. Distributionen sköts också av ett fåtal tankbilar och ett litet antal utbildade tankbilsförare. Konsekvenserna för avbrott i transporter bedöms få omfattande konsekvenser för länet. Det finns även andra sårbarheter som är värda att ta upp som exempelvis Visby lasaretts begränsade resurser vid transporter av svårt skadade. Det finns även ett begränsat antal intensivvårdsplatser och således skulle en större olycka snabbt fylla dessa vårdplatser. I sådana situationer skulle det omedelbart behövas resurser för transporter till fastlandet, vilket också kräver speciella krav på transportkvalitet och tillgänglighet. Vidare vid utbrott av smittsam sjukdom som såväl epidemier som epizootier där omfattande provtagning sker finns det behov av snabba och säkra transporter till fastlandet. Vid ett förändrat klimat kommer även det Gotländska transportsystemet påverkas. Med en ökad förekomst av extremväder kan flyg- och färjetransporter till och från Gotland komma att drabbas oftare i framtiden. Höjda havsnivåer och ökad nederbörd är de starkast påverkande faktorer som direkt berör de landbaserade transporterna i länet. Med ökad nederbörd ökar risken för att vägar eroderas, översvämmas eller spolas bort. Underdimensionerade vägtrummor är ett problem som väntas öka framöver. Vad gäller temperaturförändringar väntas antalet nollgenomgångar minska för större delen av länet och därigenom kan förekomsten av tjälsprängning komma att minska. Flygtrafiken påverkas i mindre utsträckning av ett förändrat klimat (bortsett från ökad förekomst av extremväder), men är beroende av andra funktioner som kan komma att möta en tydligare påverkan. Exempel på sådana är dagvattenhantering, beroende av andra transporter samt data- och telekommunikationer. 32

39 Gotland Riket Figur 13 - Trafikolycka - Antal händelser dit räddningstjänsten kallats enligt LSO per 1000 invånare Sammanfattning Tekniska infrastruktur Inom området finns en stor del kritiska beroenden som för länet är identifierade men inte analyserade i full utsträckning. Dock kan det snabbt konstateras att Gotland är helt beroende av att transporter, elförsörjning och elektroniska kommunikationer till och från fastlandet upprätthålls samt att arbetet med att tillgodose dricksvattenförsörjningen i ett framtida förändrat klimat fortskrider I länet finns det möjligheter till storskalig elförsörjningen genom reservkraft och denna är avgörande för att minska öns sårbarhet. Det är däremot svårt att beräkna uthålligheten i reservkraften, då drivmedelslagren fluktuerar. Angående drivmedel finns det ingen samlad bild av resurser för drivmedelsdistribution. Det saknas även planering för eventuella prioriteringar, för den konkurrenssituation som förväntas uppstå mellan drivmedel för transporter och drivmedel för reservkraftsverk vid en större händelse. Någon fullständig kartläggning av mindre reservkraftsanläggningar har inte gjorts och läget är inte helt tydligt om all samhällsviktigt verksamhet har sådana anläggningar. Uppfattningen är dock att reservkraftsförmågan för länet ligger på en rimlig nivå. Avseende störningar inom elektroniska kommunikationer är förståelsen för att det innebär stora konsekvenser kända men det skulle det behövas en utökad kunskap om dessa konsekvenser. Redundansen i tele/it-kommunikationerna behöver kartläggas, för att bedöma om erforderlig redundans finns i dagens nät. Elektroniska kommunikationer är mycket beroende av el och att elförsörjningen fungerar. Då Gotland är en ö är länet även beroende av att kom- 41 MSB, IDA,

40 munikationsnäten ger en adekvat tillförsel till länet och att infrastukturen på ön fungerar väl. En positiv utveckling i länet är fiberutbyggnaden. Målet med utbyggandet är att hela Gotland skall ha tillgång till fibernätverk. Fibertekniken är dock beroende av elförsörjning i högre uträckning än tidigare kopparledningar vilket innebär att sårbarheten i detta ökar. Transporter till och från ön har tidigare nämnts som den största sårbarheten för länet. För att vara väldigt konkret är behovet av en reservhamn avgörande för att denna sårbarhet skall minimeras. Det finns en enighet inom den högre myndighetsnivån inom länet att arbeta vidare med frågan som har många dimensioner, t.ex. geografiskt läge och förutsättningar, näringslivets behov, klimatets påverkan på sikt kopplat till havsnivåhöjning, vindriktningar och vindstyrkor mm. Alla ovanstående faktorer kommer att påverkas av den framtida klimatförändringen enligt SOU 2007:60 42 men den del som sannolikt kommer få störst påverkan av denna är dricksvattenförsörjningen. Utmaningen för Gotlands del är att säkerställa kvalitén och tillgång som båda begränsas av det tunna jordtäcket och sprickiga bergrunden samt den snabba avrinningen av nederbörd ut i Östersjön som är fallet idag. Den för länet framtagna handlingsplanen för klimatanpassning i Gotlands län 43 är en grund för att arbeta vidare med frågan och den prioriterar fyra områden. Övergripande organisation, tvärsektoriellt arbete och förankring Aktuella underlag om klimatförändringar och klimatanpassningar Dricksvattenförsörjning Samhällsbyggnad och samhällsviktig verksamhet 4.6 Antagonistiska hot och social oro Risk för instabilitet i samhället och social oro Allmänt Det finns många risker i samhället som kan orsaka instabillitet, exempelvis kriminalitet, organiserad brottslighet eller hot och våld mot tjänstemän och politiker är risker som hotar människor, grundläggande samhällsfunktioner, tillit, trygghet, demokrati och mänskliga rättigheter. Sociala risker som har sitt ursprung i sociala och socioekonomiska förhållanden är exempelvis segregering, utanförskap, minskad social sammanhållning och främlings-fientlighet. Dessa risker kan leda till minskat förtroende för samhällets olika institutioner och rättsvårdande myndigheter. Detta kan i sin tur leda till social oro och våldsamma upplopp i utsatta områden och gynna den organiserade brottsligheten SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringen- hot och möjligheter 43 Regional handlingsplan för klimatanpassning Gotlands län, dnr MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

41 Regional bild Länsstyrelsen har sedan 2012 ett projekt om sociala risker för att i förlängningen stärka samhällets krisberedskap. Projektet ses också som ett förebyggande arbete mot denna typ av risker där syftet är att lyfta upp temat social oro för att identifiera och analysera risker, hot och sårbarheter. Men även att identifiera vilken förmåga länet har att hantera en händelse och vad som behövs för att hantera en händelse. Kunskap och information hämtas från kommuner med erfarenhet inom området som Botkyrka och Malmö stad men också länsstyrelsen i Västra Götaland. Så här långt i projektet har länsstyrelsen deltagit i utbildningar, workshops, inhämtat och bearbetat information och tagit fram en bruttolista på indikatorer. Länsstyrelsen har även startat upp ett nytt samverkansområde Social trygghet där länsstyrelsen, Region Gotland, Försäkringskassan, Gotlands Tidningar, Kriminalvården, Gotlandshem, Svenska kyrkan och Polisen deltar i. Ett annat nätverk som arbetar med frågor nära området är Tryggare Gotland. Här ingår Länsstyrelsen Gotland, Region Gotland, Polisen, Campus Gotland, GotlandsHem, Brottsofferjouren, Hyresgästföreningen, Länsförsäkringar, Kriminalvården, Gotlands idrottsförbund, Rädda barnen och Röda korset ingår. Nätverkets syfte är Att genom en hållbar struktur stärka och utveckla förebyggande arbete på Gotland för att därigenom minska brottsligheten och öka tryggheten för medborgare och verksamma på Gotland. 45 Arbetsområden är ungdomar, ANDT, brott och trygghet i offentlig miljö, brott i nära relationer och trafiksäkerhet och organiserad brottslighet. De senaste åren har det uppstått händelser i länet som kopplats till området sociala risker. Ett inom länet uppmärksammad händelse är protesterna vid Ojnareskogen, i samband med prospektering av kalkbrytning. Andra händelser under året är exempelvis hot som riktats mot personal och förtroendevalda inom Länsstyrelsen 46 och Region Gotland Terrorism Allmänt Terrorism beskrivs som en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation. Vidare är syftet med gärningen att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp, tvinga offentliga organ till åtgärd eller destabilisera och förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. 48 Regional bild Ur länets perspektiv är Almedalsveckan ett potentiellt mål för terrorism. Under veckan samlas huvuddelen av Sveriges politiska elit och stor del av myndighets- och näringslivsföreträdare på hög nivå inom ett mycket begränsat område. Arrangör för veckan är de politiska partierna 45 Region Gotland, Länsstyrelsen, MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

42 och Region Gotland är värd för arrangemanget. Veckan genomförs i stor samverkan med den politiska sfären och Polisen/ Säkerhetspolisen. Arrangemanget är en symbol för den öppenhet som vi vill skall prägla vårt demokratiska samhälle Cyberattacker Allmänt Cyberattacker beskrivs som omfattande angrepp mot informationssystem och omfattande nätangrepp. Syftet kan vara att förstöra, komma åt information eller manipulera information. Bakomliggande skäl kan vara missnöje, terrorism, organiserad brottslighet eller politiskt motiverade angrepp. 49 Se även avsnitt Störningar i elektroniska kommunikationer Sammanfattning Antagonistiska hot och sociala oro Inom länet utgör Almedalsveckan den främsta risken för antagonistiska hot och social oro. Riskerna har ingen egentlig koppling till det geografiska området Gotland utan mot själva arrangemanget och dess deltagare men konsekvenserna av en händelse under Almedalsveckan får naturligtvis återverkningar i länet. 49 Ibid. 36

43 5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som länsstyrelsen disponerar Nedan följer en redogörelse av olika resurser som länsstyrelsen kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. 5.1 Personella resurser Inom Länsstyrelsens verksamhet finns ett stort antal experter inom olika sakområden som kan vara behjälpliga under olika typer av kriser. Områdena gäller bland annat: Juridik Veterinär och djurskydd Krisberedskap Miljöfarlig verksamhet Förorenade områden Grundvattentäkter Naturvård Samhällsplanering Geologi GIS Jämställdhet Kommunikation/Information Länsstyrelsen har också en vakthavande beslutsfattare (VB) som är kontaktbar dygnet runt alla dagar om året via SOS Alarm. 5.2 Materiella resurser Länsstyrelsen har tillgång till en ledningsplats som förvaltas av MSB. Länsstyrelsen har även tillgång till en framskjuten ledningsplats som kan användas vid ordinarie arbetsplats (Visborg) och vid mindre händelser. Den har inte samma tekniska kapacitet som huvudledningsplatsen och ingen reservkraft. Båda platserna är viktiga tillgångar vid krissituationer. Ledningsplatserna kan även användas i samverkan med andra myndigheter inom länet. Länsstyrelsen kan även använda GotSam-myndigheternas ledningsplatser. Det finns dock en begränsad ledningsförmåga vad det gäller skyddade ledningsplatser (berganläggningar). Länsstyrelsen har också tillgång till Rakel. 5.3 Regionala nätverk och samverkansformer GotSam En samverkansgrupp i länet som består av Försvarsmakten, Polisen, Kustbevakningen, Region Gotland och Länsstyrelsen i Gotlands län. Genom ett samarbetsavtal sker en utökad samverkan med regelbundna möten (veckovis) både inom gruppen och med andra aktörer i samhället. Samarbetet bidrar exempelvis till informationsutbyte och en god kännedom om respektives resurser och har då en större möjlighet att stötta varandra om resursbrist skulle uppstå hos någon aktör. 37

44 5.3.2 Regionala samverkansområdena Se avsnitt två Krissamverkansrådet Se avsnitt två ÖSAM Samarbetet i ÖSAM syftar till att minska sårbarheten och höja krishanteringsförmågan i de aktuella länen. Det sker främst genom utbyte av erfarenheter och kunskap, utarbetade av gemensamma inriktningar och samverkan vid planering. I ÖSAM-länen bor knappt 40 procent av Sveriges befolkning. Samarbetet leds gemensamt av de deltagande länsstyrelserna i en ledningsgrupp. I ledningsgruppen ingår försvarsdirektörerna/motsvarande. Ordförandeuppdraget i ledningsgruppen omfattar ett år och cirkulerar mellan länen. Deltagare: Stockholms län (AB) Uppsala län (C) Södermanlands län (D) Östergötlands län (E) Gotlands län (I) Värmlands län (S) Örebro län (T) Västmanlands län (U) Arbetsgrupper: Nätverket LSO ÖSAM Nätverket LEH ÖSAM Övriga Region Gotland samarbetar nära med Försvarsmakten och kan ta del av dess resurser. Region Gotland har även en frivillig överenskommelse med Sjövärnskåren för transporter till sjöss och avtal med Gotlands Terränggäng avseende bandvagnsförare. Kännedomen om dessa samarbeten är av vikt för länsstyrelsen, för att kunna bidra till samverkan inom länet. Sverige är indelat i fyra militärregioner: nord, mitt, väst och syd. Varje region har en stab som har till uppgift att leda insatser vid nationella krissituationer och stöd till samhället. Det kan till exempel vara naturkatastrofer eller sökande efter försvunna personer. Gotlands län ingår i Militärregion Mitt (MRM), tillsammans med Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Regionens stab finns vid Livgardet i Kungsängen norr om Stockholm. 38

45 6. Bedömning av förmågan att motstå och hantera identifierade hot och risker Nedan redogörs för den samlade bedömningen av förmågan inom länsstyrelsens ansvarsområde att motstå och hantera identifierade hot och risker. 6.1 Länsstyrelsens övergripande krishanteringsförmåga På länsstyrelsen finns en etablerad krisledningsorganisation med utbildad och övad personal, vakthavande beslutsfattare (VB alt. TIB), krisledningsplaner, tillgång till Rakel och ledningsplats med tillhörande teknik och reservkraft, alternativt använda någon av GotSam myndigheternas ledningsplatser. Med den vakthavande beslutsfattaren som är tillgänglig dygnet runt året om, har länsstyrelsen goda möjligheter och rutiner för att ta emot larm och agera utifrån dessa. Kännedomen om länets övriga aktörer och samverkan med dessa är mycket god. Detta har en positiv effekt för länsstyrelsens krishanteringsförmåga, exempelvis genom kännedom om vilka de snabbaste kontaktvägarna är, omvärldsbevakning och vad de regionala aktörerna har för resurser. Samverkan regionalt sker främst genom GotSam, regionala samverkansområdena och Krissamverkansrådet. En sårbarhet hos länsstyrelsen är myndighetens begränsade resurser vad det gäller personal. Kunskap och erfarenhet finns samlat hos ett mindre antal personer, som krishanteringsförmågan kan vara beroende av. För att motverka detta har flera personer utbildats hos MSB och deras Tjänsteman i beredskap (TIB) kurs. Praktiska händelser som aktiverat länsstyrelsens samordningsfunktion eller övningar som länsstyrelsen deltagit i som observatör eller deltagare: 2014 Övning, ledningsövning (Dagny 2014, länsstyrelsen deltar) Övning, SABINE, mul- och klövsjuka och dess påverkan på transporter. Worskshop Luftsfartsverket och Swedavia. Övning, länets samverkansövning (Länsstyrelsen ansvarig) Övning, seminarieövning (internt Länsstyrelsen) 2013 Övning, kärnenergiberedskapsövning (Havsörn, länsstyrelsen observerar) Övning, ledningsövning (Dagny 2013, länsstyrelsen observerar) Övning, Sjöfartsverkets samverkansövning Övning, ÖB cheffältsövning Övning, insats och rörlig operativ insats Övning, MRM fältövning 2012 Lokalövning med Swedavia, flyghaveri med okänd nedslagningsplats Övning, samverkansövning mellan GotSam aktörerna Övning, oljeskyddsövning inom ram för Baltic master 2 39

46 2011 Brand med risk för ammoniakutsläpp Bombhot riktat mot Skatteverket i Visby Övning, startövning VB flera gånger under året Övning, Krissamverkansrådet flera gånger under året Övning, SWENEX II Övning, Sjöräddningsövning Övning, Natoövning sjöräddning Övning, krigsförbandsövning Övning, mobiliseringsövning (Dagny) Länsstyrelsens förmåga Mycket bristfällig Bristfällig God med vissa brister God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störning 6.2 Länets krishanteringsförmåga Utöver det som framkommit tidigare i analysen finns det etablerade krisledningsorganisationer hos berörda myndigheter som Länsstyrelsen, Polisen, Kustbevakningen, Försvarsmakten och Region Gotland. Samverkan och informationsdelning mellan dessa aktörer är god vilket höjer länets krishanteringsförmåga. Samtidigt finns det ett behov av att tydligare inkludera privata- och frivilligorganisationer i länets krishantering. Kunskap om resurser hos respektive aktör är känt, vilket nämnts tidigare. Samtidigt som länets krishanteringsförmåga höjs genom samverkan och närhet mellan myndigheterna. Sårbarheten ligger i de begränsade resurser som exempelvis personal, som aktörerna har att tillgå. Länets förmåga Mycket bristfällig Bristfällig God med vissa brister God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störning 40

47 7. Särskild förmågebedömning Nedan redogörs för särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. Länsstyrelsen i Gotlands län 7.1 Myndighetens generella förmåga Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ja Delvis Nej Ledning, samverkan och information Kommentarer om myndighetens förmåga till ledning, samverkan och information: Länsstyrelsen har under 2014 reviderat krisledningsplanerna och kommer i slutet av 2014 att genomföra samverkansövning med de nya planerna som grund. Krishanteringsorganisationen har utsedda lokaler för både samverkan och ledning. Länsstyrelsen har även tillgång till flertalet alternativa lokaler som exempelvis Försvarsmaktens sjöbevakningscentral, polishuset och Region Gotlands lokaler. Inom GotSam fastställs årligen en gemensam övningsplan, och samverkansövning hålls varje år. Samverkansmyndigheterna roterar på ansvaret för övningen. Rakel används i begränsad omfattning. Utnyttjandet av WIS är begränsat och behöver utvecklas. Det finns ett övningsbehov hos ledning och stab. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. 41

48 Ja Delvis Nej Informationssäkerhet Kommentarer om myndighetens förmåga till informationssäkerhet: Frågan är omfattande, bedömningen är att det delvis är uppfyllt. Myndigheten saknar till del kunskap om vilken nivå av informationssäkerhet som är att bedöma som tillräcklig. Då kraven för att upprätthålla en tillräcklig informationssäkerhet står i ständig relation till aktuella risker är förmågan även i kontsant förändring. Länsstyrelsen bedömer informationsmängers tillgänglighet som det område med störst utvecklingspotential. I övrigt har vi tillgång till särskilda datorer för att hantera sekretessbelagd information. Ett arbete pågår där vi bland annat skall uppdatera myndighetens informationssäkerhetspolicy samt utbildning av personal. Larm Det finns övade larmrutiner. Det finns en utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Ja Delvis Nej Larm Kommentarer om myndighetens förmåga till larm: Larmrutinerna bör övas i större utsträckning. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. 42

49 Ja Delvis Nej Omvärldsbevakning Kommentarer om myndighetens förmåga till omvärldsbevakning: Inom GotSam bedrivs veckovisa sammanställningar kring omvärldsbevakning och Länsstyrelsens beredskapsfunktion bedriver också omvärldsbevakning. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Materiella resurser Kommentarer om myndighetens förmåga till materiella resurser: Länsstyrelsens ledningsplats har reservkraft och det finns alternativa ledningsplatser. Länsstyrelsen är inte övad och saknar resurser att hantera externa materiella förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning. 43

50 Ja Delvis Nej Personella resurser Kommentarer om myndighetens förmåga till personella resurser: Bedömningen är att med nuvarande organisation så är uthålligheten inom vissa funktioner begränsad. Samarbetet i GotSam ger möjlighet till stöd vid långvariga händelser. Regionala förstärkningsresurser är möjliga att ta emot beroende på händelse. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Ja Delvis Nej Praktisk erfarenhet Kommentarer om myndighetens praktiska erfarenhet: Övningar har genomförts under året. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Ja Delvis Nej Informationssäkerhet 44

51 Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende informationssäkerhet: Främst genom införandet av Rakel. Det finns ett utvärderingsbehov av redundans i andra kommunikationssystem samt att ett arbete pågår där informationssäkerhetspolicyn skall omarbetas. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Ja Delvis Nej Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur: Behovet av skyddade ledningsplatser är väl tillgodosett. Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka. Ja Delvis Nej Reservkraft Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende reservkraft: Behovet är väl tillgodosett. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad. 45

52 Ja Delvis Nej Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende möjlighet att flytta den till annan plats: Det finns fyra olika platser för samverkande myndigheter där de kan inrätta reservarbetsplatser. Både åt varandra men även externa aktörer som Radio Gotland. Detta har dock inte övats i tillräcklig omfattning Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Materiella resurser Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende materiella resurser: Ö läget medför att det vid transportstörningar, försvårar möjligheten att ta emot materiella resurser från aktörer utanför länet samt att det finns ingen planläggning för att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. 46

53 Ja Delvis Nej Personella resurser Kommentarer om myndighetens förmåga till personella resurser: Bedömningen är att med nuvarande organisation så är uthålligheten inom vissa funktioner begränsad. Samarbetet i GotSam ger möjlighet till stöd vid långvariga händelser. Regionala förstärkningsresurser är möjliga att ta emot beroende på händelse. Ö läget medför att det vid transportstörningar, kan skapa försvårningar att ta emot personella resurser från aktörer utanför länet. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Ja Delvis Nej Samverkan Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende samverkan: Det finns etablerade samverkansforum som exempelvis GotSam, krissamverkansrådet och de regionala samverkansområdena. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. 47

54 Ja Delvis Nej Praktisk erfarenhet Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende praktisk erfarenhet: Ingen skarp händelse har inträffat. Övningar har genomförts. Bedömning av myndighetens generella förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentarer (frivilliga) om myndighetens bedömningar: 7.2 Ansvarsområdets generella förmåga Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet. 48

55 Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Ja Delvis Nej Ledning, samverkan och information Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till ledning, samverkan och information: Länets enda kommun har en krisledningsplan och krisledningsnämnd som är utsedd och utbildad. Region Gotland har tillsammans med länsstyrelsen ett gemensamt krissamverkansråd och Region Gotland deltar också i GotSam. Övriga myndigheter har också krisberedskap som är känd inom länet. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Ja Delvis Nej Informationssäkerhet Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till informationssäkerhet: Frågan är omfattande, bedömningen är att det delvis är uppfyllt. Myndigheten saknar till del kunskap om vilken nivå av informationssäkerhet som är att bedöma som tillräcklig. Då kraven för att upprätthålla en tillräcklig informationssäkerhet står i ständig relation till aktuella risker är förmågan även i kontsant förändring. Länsstyrelsen bedömer informationsmängers tillgänglighet som det område med störst utvecklingspotential. I övrigt har vi tillgång till särskilda datorer för att hantera sekretessbelagd information. Ett arbete pågår där vi bland annat skall uppdatera myndighetens informationssäkerhetspolicy samt utbildning av personal. Larm Det finns övade larmrutiner. Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. 49

56 Ja Delvis Nej Larm Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till larm: Inom GotSam samarbetet är regionala larmrutiner fastställda och övade. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Ja Delvis Nej Omvärldsbevakning konti- Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till omvärldsbevakning: Inom GotSam finns en utökad nuerlig omvärldsbevakning. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Materiella resurser Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till materiella resurser: Beroendet av transporter och be- 50

57 gränsade till sjö och luft skapar sårbarhet. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Personella resurser Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till personella resurser: Bedömningen är att med nuvarande organisation så är uthålligheten inom vissa funktioner begränsad. Samarbetet i GotSam ger möjlighet till stöd vid långvariga händelser. Regionala förstärkningsresurser är möjliga att ta emot beroende på händelse. Ö läget medför att det vid transportstörningar, kan skapa försvårningar att ta emot personella resurser från aktörer utanför länet. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Ja Delvis Nej Praktisk erfarenhet Kommentarer om sektorns eller länets praktiska erfarenhet: Skarpa händelser har inträffat, dock inte under 51

58 året. Övningar har genomförts under året. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Ja Delvis Nej Informationssäkerhet Kommentarer om ansvarsområdetsförmåga i samhällsviktig verksamhet avseende informationssäkerhet: Främst genom införandet av Rakel. Det finns ett utvärderingsbehov av redundans i andra kommunikationssystem samt att ett arbete pågår där informationssäkerhetspolicyn skall omarbetas Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Ja Delvis Nej Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Kommentarer om förmåga i sektorns eller länets samhällsviktiga verksamhet avseende säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur: Behovet av skyddade ledningsplatser är väl tillgodosett. Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka. 52

59 Ja Delvis Nej Reservkraft Kommentarer om förmåga i sektorns eller länets samhällsviktiga verksamhet avseende reservkraft: Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad. Ja Delvis Nej Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Kommentarer om förmåga i sektorns eller länets samhällsviktiga verksamhet avseende möjlighet att flytta den till annan plats: Länet är försett med vissa alternativ för den samhällsviktiga verksamheten som exempelvis flera olika ledningsplatser. Detta är inte övat Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. 53

60 Ja Delvis Nej Materiella resurser Kommentarer om förmåga i sektorns eller länets samhällsviktiga verksamhet avseende materiella resurser: Ö läget innebär stora brister vad det gället uthållighet. Det finns förmåga att omfördela regionala resurser. Osäkerhet kring att ta emot externa resurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Personella resurser Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till personella resurser: Bedömningen är att med nuvarande organisation så är uthålligheten inom vissa funktioner begränsad. Samarbetet i GotSam ger möjlighet till stöd vid långvariga händelser. Regionala förstärkningsresurser är möjliga att ta emot beroende på händelse. Ö läget medför att det vid transportstörningar, kan skapa försvårningar att ta emot personella resurser från aktörer utanför länet. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. 54

61 Ja Delvis Nej Samverkan Kommentarer om förmåga i sektorns eller länets samhällsviktiga verksamhet avseende samverkan: Det finns flera väletablerade samverkansfunktioner i länet. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Ja Delvis Nej Praktisk erfarenhet Kommentarer om sektorns eller länets samhällsviktiga verksamhets praktiska erfarenhet: Praktiskt erfarenheter finns, dock inte i år. Samverkansövningar har genomförts. Bedömning av sektorns eller länets generella förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar Kommentarer (frivilliga) om sektorns eller länets bedömningar: 55

62 7.3 Scenario Skyfall Scenario Väderläget fram till den 19 augusti Sommaren inleds med ostadigt väder, lågtrycken avlöser varandra under hela juni månad och ett par veckor in i juli. Tredje veckan i juli stabiliseras vädret när ett mäktigt högtryck över södra Ryssland sakta rör sig västerut. Väderläget förblir under de kommande veckorna låst mellan högtrycket och de lågtryck som finns över Brittiska öarna. Vädermodellerna visar att det kommer bildas en kraftig frontzon med intensiva skurar och åska mellan den mycket varma luften i öster och den svalare luften i väster. SMHI varnar på söndagseftermiddag den 18 augusti för mycket kraftiga skurar över ett område väster om Riskinge den kommande natten. För följande dag utfärdas en klass 1 varning för rikligt regn i östra Norrland/Svealand/Götaland. SMHI:s nya modellkörning visar att nederbörden kommer att falla något längre västerut och man lägger på måndagsmorgonen även till Riskinges närområde till klass 1 varningen för stora nederbördsmängder. Under måndagsmorgonen och förmiddagen den 19 augusti fortsätter regnovädret åt nordväst. Under dagen intensifieras skurarna och det bildas lokalt mycket kraftig åska. Hagel rapporteras från flera platser. Grundvattennivåerna i området kring Riskinge är fortsatt normala för årstiden. Även i sjöar och vattendrag är nivåerna och flöden normala. Måndag den 19 augusti skyfall över Riskinge I Riskinge är de flesta tillbaka från semestern. De som jobbar och inte är ute och reser befinner sig på förmiddagen på eller nära sina arbetsplatser. På kommunens förskolor har näst intill alla barn kommit tillbaka efter sommarens semestrar. För eleverna i kommunens grund- och gymnasieskolor är det den första skoldagen efter sommaruppehållet. När regnet drar in lagom till lunch är det full aktivitet i de centrala delarna av Riskinge. Varningarna från SMHI har inte uppmärksammats av alla, många saknar regnkläder eller paraply och de som kan söker därför snabbt skydd under tak eller inomhus. Regnet uppfattas inledningsvis inte som mer än normala regnskurar. Restaurangerna tar emot lunchgäster, butikerna håller öppet och kollektivtrafiken rullar utan störningar. Dock bildas lokalt vattensamlingar som i kombination med något sämre sikt dämpar hastigheten i trafiken. Dagvattensystemen klarar så här långt av nederbördsmängden. Strax innan halv ett ökar intensiteten i regnet betydligt och vid en närliggande mätstation uppmäter man på 10 minuter 29 mm nederbörd (figur 1) I Riskinge minns man den rikliga nederbörd som drabbade samhället för tio år sedan och som bland annat ledde till översvämmade källare och bortspolade vägar. 56

63 Figur 1. Intensitet och ackumulerad mängd nederbörd under skyfallet i Riskinge den 19 augusti. De mindre vattensamlingar som snabbt bildades på flera av vägarna i och kring tätorten vid lunchtid växer snabbt och på flera platser rinner nu vattnet fram längs vägarna. I mer kuperade områden rinner vattnet med hög hastighet och drar med sig en mängd bråte. Ett flertal lågt liggande viadukter vattenfylls snabbt. Vid en större trafikplats rapporteras att flera fordon fastnat i vattenmassorna och trafiken står nu helt still i båda riktningarna. Järnvägsspåren översvämmas av vatten och på flera platser kring tätorten riskerar banvallen att rasa till följd av vattenmassorna. Tidigare under dagen har tågtrafiken drabbats av problem med signalsystemen till följd av det kraftiga åskovädret, med stora förseningar i tågtrafiken som följd. Flera person- och godståg, varav minst ett med farligt gods, står nu stilla längs banan. I ett lågt liggande område i de centrala delarna av Riskinge går det inte längre att ta sig fram till fots obehindrat. En del försöker förflytta sig genom att vada genom vattenmassorna. Vattnet letar sig också in i fastigheterna i området. Vid bussterminalen står bussarna stilla medan busschaufförerna inväntar mer information. På några platser observeras hur brunnslock flyger upp i luften av trycken från vatten och sammanpressad luft. Under taken i busskurer, portuppgångar och längs husfasader står människor samlade för att undvika det värsta regnet., liksom det snabba vattnet och bråten i mer kuperade områden. Många försöker dela bilder och filmer på situationen via sociala medier som Youtube och Facebook. Räddningstjänsten tar via SOS Alarm emot ett hundratal larm inom loppet av någon timme och larmen fortsätter att strömma in. De flesta gäller översvämmade källare, problem med framkomligheten men också olyckor med personskador. Teleoperatörer rapporterar om problem med funktionen i mobilnätet till följd av blixtnedslag vilket förväntas försvåra möjligheterna att larma i vissa områden. Den regionala leverantören av fjärrvärme befarar att det mycket omfattande skyfallet kan komma att påverka distributionsnätet. 57

64 Polisen har inledningsvis svårt att överblicka vilka vägar som kan användas för att leda om trafiken. De larm som kommer in till räddningstjänsten om översvämmade vägar bekräftar att både de centrala delarna av samhället och kringliggande områden är hårt drabbade. Det bildas långa bilköer och en buss med ett 30-tal skolbarn på väg till ett idrottsevenemang uppges också stå still mitt i vattenmassorna på grund av tekniska problem med bussen. Systemet för avledning av dagvatten är helt uppdämt. I vissa områden leder det kombinerade dag- och spillvattensystemet till omfattande och besvärliga källaröversvämningar då avloppsvatten tränger upp genom golvbrunnarna. Åskovädret leder till ändrade flygrutter för flygtrafiken i området kring Riskinge. På Riskinge flygplats täcks successivt allt större delar av start- och landningsbanan av vatten. Flera banljus har drabbats av tekniska problem och flygplatsledningen befarar att dessa problem kan komma att öka i omfattning. I hamnen pågår en lossning av last från ett större oljefartyg. Vid skiftet av personal under eftermiddagen visar det sig att många som ska påbörja sitt skift har svårt att komma till sina arbetsplatser. Flera personer som arbetar i hamnen sitter fast i trafiken, en del har också själva drabbats av översvämning i sina hem eller befinner sig hos närstående som drabbats. De ansvariga för hamnverksamheten oroas av att högre vattennivåer och ett snabbare flöde kan leda till skador på anläggningarna. Det är inledningsvis också oklart hur de Sevesoklassade anläggningar som finns i området kommer att påverkas. Även inom äldreomsorgen och sjukvården är den ökade frånvaron vid de skiftbyten som normalt sker under eftermiddagen kännbar. Många personer oroas denna eftermiddag över hur närstående personer har drabbats av skyfallet och översvämningarna. Vetskapen om att ens eget hem kan har påverkats eller att det kan bli svårt att ta sig fram till hemmet eller skolor oroar många. Vid tretiden klingar den intensiva nederbörden av. Det fortsätter dock att regna, men i betydligt mindre omfattning. Skadeverkningarna av skyfallet börjar nu gå att överblicka. Flera nyhetsmedier söker sig på måndagseftermiddagen till Riskinge för att rapportera direkt från skadeplatserna. I medierna rapporteras initialt om problem med framkomligheten, bland annat för ambulanser och akutbilar, men även om att sjukhuset drabbats av så omfattande översvämningar att de kan vara i behov av evakuering. När regnet minskat i intensitet observeras en tunn oljefilm på ett stort område i Riskingeån. På miljökontoret befarar man att skyfallet lett till en urlakning av miljögifter. För att om möjligt begränsa spridningen av de befarade miljögifterna tar man omedelbart kontakt med räddningstjänsten. Medias intresse för händelsen växer successivt under eftermiddagen. Under kvällen är skyfallet i och dess konsekvenser en förstanyhet i svenska medier. Tisdag den 20 augusti Riskinge har fått 135,4 mm nederbörd under det dygn som passerat sedan klockan 9 den 19 augusti till klockan 9 den 20 augusti. Det motsvarar ungefär den normala nederbörden för hela juli och augusti månad. 58

65 Till försäkringsbolagen strömmar skadeanmälningarna från drabbade privatpersoner och företag in. Det kommunala vattenbolaget tar emot en stor mängd samtal och besök från fastighetsägare och företagare. Kommunen och länsstyrelsen tar också emot flera rapporter om befarade läckage av miljögifter. Järnvägsspåren och teknisk utrustning som krävs för att köra tåg har drabbats hårt. Det finns ännu ingen prognos på när tågtrafiken åter kan tänkas fungera normalt. Framkomligheten i vägnätet är fortsatt begränsad. IT-system för en rad verksamheter, däribland några som kan betraktas som samhällsviktiga, har drabbats av stora problem med teknisk utrustning till följd av översvämningarna. Elavbrott och störningar i data- och teletrafiken, tidvis omfattande, har drabbat flera områden i och omkring Riskinge sedan nederbörden intensifierades under måndagseftermiddagen. Inte heller här finns ännu någon prognos på när trafiken åter kan fungera normalt. 7.4 Myndighetens förmåga vid skyfall Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Ja Delvis Nej Ledning, samverkan och information Kommentarer om myndighetens förmåga till ledning, samverkan och information avseende scenariot: Länsstyrelsen har under 2014 reviderat krisledningsplanerna och kommer i slutet av 2014 att genomföra samverkansövning med de nya planerna som grund. Krishanteringsorganisationen har utsedda lokaler för både samverkan och ledning. Länsstyrelsen har även tillgång till flertalet alternativa lokaler som exempelvis Försvarsmaktens sjöbevakningscentral, polishuset och Region Gotlands lokaler. Rakel används i begränsad omfattning. Utnyttjandet av WIS är begränsat och behöver utvecklas. Det finns ett övningsbehov hos ledning och stab. 59

66 Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Ja Delvis Nej Informationssäkerhet Kommentarer om myndighetens förmåga till informationssäkerhet inom scenariot Frågan är omfattande, bedömningen är att det delvis är uppfyllt. Myndigheten saknar till del kunskap om vilken nivå av informationssäkerhet som är att bedöma som tillräcklig. Då kraven för att upprätthålla en tillräcklig informationssäkerhet står i ständig relation till aktuella risker är förmågan även i kontsant förändring. Länsstyrelsen bedömer informationsmängers tillgänglighet som det område med störst utvecklingspotential. I övrigt har vi tillgång till särskilda datorer för att hantera sekretessbelagd information. Ett arbete pågår där vi bland annat skall uppdatera myndighetens informationssäkerhetspolicy samt utbildning av personal. Larm Det finns övade larmrutiner. Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Ja Delvis Nej Larm Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till larm avseende scenariot: Bedöms uppfyllt! Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. 60

67 Ja Delvis Nej Omvärldsbevakning Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till omvärldsbevakning avseende scenariot: Bedöms uppfyllt. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Materiella resurser Kommentarer om myndighetens förmåga till materiella resurser avseende scenariot: Förmågan att ta emot förstärkningsresurser är begränsad. Det finns ingen speciell utrustning för att hantera scenariot förutom krisledningslokaler. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Personella resurser 61

68 Kommentarer om myndighetens förmåga till personella resurser avseende scenariot: Bedömningen är att med nuvarande organisation så är uthålligheten inom vissa funktioner begränsad. Samarbetet i GotSam ger möjlighet till stöd vid långvariga händelser. Regionala förstärkningsresurser är möjliga att ta emot beroende på händelse Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Ja Delvis Nej Praktisk erfarenhet Kommentarer om myndighetens praktiska erfarenhet avseende scenariot: Indikator vald av myndigheten Ange här eventuella övriga indikatorer som ni anser relevanta i sammanhanget Kommentar som innefattar indikatorns komponenter Kommentarer om myndighetens förmåga avseende indikator vald av myndigheten avseende scenariot: 62

69 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kryssa ja om myndigheten uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Ja Delvis Nej Informationssäkerhet Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet till informationssäkerhet avseende scenariot: Frågan är omfattande, bedömningen är att det delvis är uppfyllt. Myndigheten saknar till del kunskap om vilken nivå av informationssäkerhet som är att bedöma som tillräcklig. Då kraven för att upprätthålla en tillräcklig informationssäkerhet står i ständig relation till aktuella risker är förmågan även i kontsant förändring. Länsstyrelsen bedömer informationsmängers tillgänglighet som det område med störst utvecklingspotential. I övrigt har vi tillgång till särskilda datorer för att hantera sekretessbelagd information. Ett arbete pågår där vi bland annat skall uppdatera myndighetens informationssäkerhetspolicy samt utbildning av personal. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Ja Delvis Nej Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet till säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur avseende scenariot: Uppfyllt. Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka. 63

70 Ja Delvis Nej Reservkraft Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende reservkraft avseende scenariot: Uppfyllt Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad. Ja Delvis Nej Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende möjlighet att flytta den till annan plats avseende scenariot: Det finns alternativ som inte övats. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. 64

71 Ja Delvis Nej Materiella resurser Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet till materiella resurser avseende scenariot: Länsstyrelsens ledningsplats har reservkraft och det finns alternativa ledningsplatser. Länsstyrelsen är inte övad och saknar resurser att hantera externa materiella förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Personella resurser Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet till personella resurser avseende scenariot: Bedömningen är att med nuvarande organisation så är uthålligheten inom vissa funktioner begränsad. Samarbetet i GotSam ger möjlighet till stöd vid långvariga händelser. Regionala förstärkningsresurser är möjliga att ta emot beroende på händelse Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Ja Delvis Nej Samverkan 65

72 Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende samverkan avseende scenariot: Vardagssamverkan är väl tillgodosedd. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Ja Delvis Nej Praktisk erfarenhet Kommentarer om förmåga i myndighetens samhällsviktiga verksamhets praktiska erfarenhet avseende scenariot: Indikator vald av myndigheten Ange här eventuella övriga indikatorer som ni anser relevanta i sammanhanget Kommentar som innefattar indikatorns komponenter Kommentarer om myndighetens förmåga i samhällsviktig verksamhet avseende indikator vald av myndigheten avseende scenariot: Myndighetens förmåga vid skyfall Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar 66

73 Konsekvenser för samhället Hur påverkas samhället och medborgarna av att myndigheten har den angivna förmågan att motstå och hantera det beskrivna scenariot? Kommentarer om konsekvenser i samhället avseende myndighetens förmåga avseende scenariot: En liknande men inte lika omfattande händelse, främst avseende tidsaspekten, inträffade 2010 mitt under pågående turistsäsong. Det som främst drabbades då var energiförsörjningen och elektroniska kommunikationer. Restauranger och livsmedelsaffärer fick i huvudsak stänga under ca tre timmar och det fanns inga möjligheter att utföra elektroniska betalningar samt att det saknades möjligheter att hantera kontanter i stor utsträckning. Händelsen innebar inte att krisledningsorganisationerna sammankallades hos någon aktör inom länet. Det fanns inom den tidsperiod händelsen varade en stor förståelse bland medborgarna om den rådande situationen. En mer omfattande händelse enligt scenariot skulle innebära att delar av myndigheternas krisledningar skulle aktiveras och framförallt inom GotSam samarbetet skulle det ske ett omfattande arbete kopplat till informationsdelgivning till medborgare. Den vardagssamverkan som GotSam utgör bidrar till att större händelser kan hanteras bättre kopplat till informationsdelgivning, fördelning av materiella och personella resurser mm. 67

74 7.5 Ansvarsområdets förmåga vid skyfall Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Ja Delvis Nej Ledning, samverkan och information Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till ledning, samverkan och information avseende scenariot: Länsstyrelsen har under 2014 reviderat krisledningsplanerna och kommer i slutet av 2014 att genomföra samverkansövning med de nya planerna som grund. Krishanteringsorganisationen har utsedda lokaler för både samverkan och ledning. Länsstyrelsen har även tillgång till flertalet alternativa lokaler som exempelvis Försvarsmaktens sjöbevakningscentral, polishuset och Region Gotlands lokaler. Rakel används i begränsad omfattning. Utnyttjandet av WIS är begränsat och behöver utvecklas. Det finns ett övningsbehov hos ledning och stab. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Ja Delvis Nej Informationssäkerhet Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till informationssäkerhet avseende scenariot: Frågan är omfattande, bedömningen är att det delvis är uppfyllt. Myndigheten saknar till del kunskap om vilken nivå av informationssäkerhet som är att bedöma som tillräcklig. Då kraven för att upprätthålla en tillräcklig informationssäkerhet står i ständig relation till aktuella risker är förmågan även i kontsant förändring. Länsstyrelsen bedömer informationsmängers tillgänglighet som det område med störst utvecklingspotential. I övrigt har vi tillgång till 68

75 särskilda datorer för att hantera sekretessbelagd information. Ett arbete pågår där vi bland annat skall uppdatera myndighetens informationssäkerhetspolicy samt utbildning av personal. Larm Det finns övade larmrutiner. Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Ja Delvis Nej Larm Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till larm avseende scenariot: Inom GotSam samarbetet är regionala larmrutiner fastställda och övade. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Ja Delvis Nej Omvärldsbevakning Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till omvärldsbevakning avseende scenariot: Inom GotSam finns en utökad kontinuerlig omvärldsbevakning. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. 69

76 Ja Delvis Nej Materiella resurser Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till materiella resurser avseende scenariot: Beroendet av transporter inom sjö och luft skapar sårbarhet. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning. Ja Delvis Nej Personella resurser Kommentarer om ansvarsområdets förmåga till personella resurser avseende scenariot: Bedömningen är att med nuvarande organisation så är uthålligheten inom vissa funktioner begränsad. Samarbetet i GotSam ger möjlighet till stöd vid långvariga händelser. Regionala förstärkningsresurser är möjliga att ta emot beroende på händelse. Ö läget medför att det vid transportstörningar, kan skapa försvårningar att ta emot personella resurser från aktörer utanför länet. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Ja Delvis Nej Praktisk erfarenhet 70

77 Kommentarer om ansvarsområdets praktiska erfarenhet avseende scenariot: Indikator vald av myndigheten Ange här eventuella övriga indikatorer som ni anser relevanta i sammanhanget Kommentar som innefattar indikatorns komponenter Kommentarer om ansvarsområdets förmåga avseende indikator vald av myndigheten avseende scenariot: 71

78 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kryssa ja om ansvarsområdet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Ja Delvis Nej Informationssäkerhet Kommentarer om förmåga i ansvarsområdets samhällsviktiga verksamhet avseende informationssäkerhet och scenariot: Främst genom införandet av Rakel. Det finns ett utvärderingsbehov av redundans i andra kommunikationssystem samt att ett arbete pågår där informationssäkerhetspolicyn skall omarbetas Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Ja Delvis Nej Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Kommentarer om förmåga i ansvarsområdets samhällsviktiga verksamhet avseende säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur och scenariot: Behovet av skyddade ledningsplatser är väl tillgodosett. 72

79 Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka. Ja Delvis Nej Reservkraft Kommentarer om förmåga i ansvarsområdets samhällsviktiga verksamhet avseende reservkraft avseende scenariot:kriteriet uppfyllt Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad. Ja Delvis Nej Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Kommentarer om förmåga i ansvarsområdets samhällsviktiga verksamhet avseende möjlighet att flytta den till annan plats avseende scenariot: Alternativa platser finns men det är inte övat. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. 73

80 Ja Delvis Nej Materiella resurser Kommentarer om förmåga i ansvarsområdets samhällsviktiga verksamhet avseende materiella resurser och scenariot: : Ö läget innebär stora brister vad det gället uthållighet. Det finns förmåga att omfördela regionala resurser. Osäkerhet kring att ta emot externa resurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Personella resurser Kommentarer om förmåga i ansvarsområdets samhällsviktiga verksamhet avseende personella resurser och scenariot: Bedömningen är att med nuvarande organisation så är uthålligheten inom vissa funktioner begränsad. Samarbetet i GotSam ger möjlighet till stöd vid långvariga händelser. Regionala förstärkningsresurser är möjliga att ta emot beroende på händelse. Ö läget medför att det vid transportstörningar, kan skapa försvårningar att ta emot personella resurser från aktörer utanför länet. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Ja Delvis Nej Samverkan 74

81 Kommentarer förmåga i ansvarsområdets samhällsviktiga verksamhet avseende samverkan avseende scenariot: Genom GotSam Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Ja Delvis Nej Praktisk erfarenhet Kommentarer om förmåga i ansvarsområdets samhällsviktiga verksamhets praktiska erfarenhet avseende scenariot: Indikator vald av myndigheten Ange här eventuella övriga indikatorer som ni anser relevanta i sammanhanget Kommentar som innefattar indikatorns komponenter Kommentarer om förmåga i ansvarsområdets samhällsviktiga verksamhet avseende indikator vald av myndigheten avseende scenariot: Ansvarsområdets förmåga vid skyfall Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället 75

82 Hur påverkas samhället och medborgarna av att ansvarsområdet har den angivna förmågan att motstå och hantera det beskrivna scenariot? Kommentarer om konsekvenser i samhället avseende ansvarsområdets förmåga avseende scenariot: En liknande men inte lika omfattande händelse, främst avseende tidsaspekten, inträffade 2010 mitt under pågående turistsäsong. Det som främst drabbades då var energiförsörjningen och elektroniska kommunikationer. Restauranger och livsmedelsaffärer fick i huvudsak stänga under ca tre timmar och det fanns inga möjligheter att utföra elektroniska betalningar samt att det saknades möjligheter att hantera kontanter i stor utsträckning. Händelsen innebar inte att krisledningsorganisationerna sammankallades hos någon aktör inom länet. Det fanns inom den tidsperiod händelsen varade en stor förståelse bland medborgarna om den rådande situationen. En mer omfattande händelse enligt scenariot skulle innebära att delar av myndigheternas krisledningar skulle aktiveras och framförallt inom GotSam samarbetet skulle det ske ett omfattande arbete kopplat till informationsdelgivning till medborgare. Den vardagssamverkan som GotSam utgör bidrar till att större händelser kan hanteras bättre kopplat till informationsdelgivning, fördelning av materiella och personella resurser mm. 8. Planerade och genomförda åtgärder, samt ytterligare åtgärder Nedan följer en bruttolista av genomförda och planerade åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 8.1 Naturolyckor Översvämningar Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Upprättande av regional handlingsplan klimatförändring i Gotlands län o Inom ramen för handlingsplanen ta fram metod och arbetssätt för att integrera klimatförändringen inom RSA arbetet och andra forum Ras och skred Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Upprättande av regional hand- o Inom ramen för handlingsplanen ta fram metod och ar- 76

83 lingsplan klimatförändring i Gotlands län betssätt för att integrera klimatförändringen inom RSA arbetet och andra forum Stormar Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Upprättande av regional handlingsplan klimatförändring i Gotlands län o Inom ramen för handlingsplanen ta fram metod och arbetssätt för att integrera klimatförändringen inom RSA arbetet och andra forum Jordbävningar och vulkanutbrott Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Inga åtgärder planerade Solstormar Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Inga åtgärder planerade Värmebölja Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Upprättande av regional hand- o Inom ramen för handlingsplanen ta fram metod och ar- 77

84 lingsplan klimatförändring i Gotlands län betssätt för att integrera klimatförändringen inom RSA arbetet och andra forum Skogsbränder Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Upprättande av regional handlingsplan klimatförändring i Gotlands län o Inom ramen för handlingsplanen ta fram metod och arbetssätt för att integrera klimatförändringen inom RSA arbetet och andra forum o Tillgänglighetsinventering 8.2 Sjukdomar, läkemedel och växtskadegörare Pandemi Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga planerade åtgärder o Inga planerade åtgärder Zoonoser och epizooti Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Deltagande i övning SABINE hösten o Följ upp 2012 års planering gällande destruktion av djurkroppar Resistenta bakterier och resistens mot antiviral Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga planerade åtgärder o Inga planerade åtgärder 78

85 Störningar i försörjningen av läkemedel Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga planerade åtgärder o Inga planerade åtgärder Angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare) Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Inga planerade åtgärder 8.3 Olyckor Utsläpp av radioaktiva ämnen Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Övning o Revidera handlingsplanerna Utsläpp av kemiska ämnen Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Fortsatt arbete med förorenade områden 79

86 Oljeutsläpp Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Fortsatt arbete med miljöatlas Omfattande bränder i byggnader Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Tillsyn enligt LSO o Inga planerade åtgärder 8.4 Teknisk infrastruktur Störningar i elektroniska kommunikationer Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Inom den kommande 4 årsperioden ( ) utveckla arbetet med samhällsviktig vsht och kritiska beroenden Störningar i elförsörjningen Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Inom den kommande 4 årsperioden ( ) utveckla arbetet med samhällsviktig vsht och kritiska beroenden 80

87 Störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Deltagande i Livsmedelsverkets projekt o I 2012 års förmågebedömning bedömde länets förmåga i samhällsviktigt verksamhet att motstå allvarliga störningar som mycket bristfälliga vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Utarbeta en vattenförsörjningsplan o Följ upp Region Gotlands nödvattenplan o Inom den kommande 4 årsperioden ( ) utveckla arbetet med samhällsviktig vsht och kritiska beroenden Störningar i betalningssystemen Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Deltar i Ekonomisk säkerhets lokala arbete inom RSA o Uppföljning av kontinuitetsplanering Avbrott i transporter och transportolyckor Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Deltagande i Livsmedelsverkets projekt o o Uppföljning av arbetet med reservhamn Inom den kommande 4 årsperioden ( ) utveckla arbetet med samhällsviktig vsht och kritiska beroenden 81

88 8.5 Antagonistiska hot och social oro Risk för instabilitet i samhället och social oro Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Inga planerade åtgärder Terrorism Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Inga planerade åtgärder Cyberattacker Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Inga åtgärder genomförda o Inga planerade åtgärder 8.6 Övrigt Övrigt Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o Påbörjat projekt Civilt försvar. o Inkludera frivilligorganisationer i RSA-arbetet o Uppföljning av resursinventering av de totala krisberedskapsresurserna inom länet o Uppdatera krisledningsplanerna, kriskommunikation, plan för räddningstjänst, plan för samverkan och sambandsplan o Se över internt utbildning- och övningsbehov 82

89 o o Utveckla samverkansområdenas arbete Slutföra projekt Civilt försvar Sektorsövergripande uppgifter 5 länsstyrelseinstruktionen Genomförda åtgärder Planerade och ytterligare åtgärder o - o Ta stöd av 5 arbetsgrupp och utred åtgärdsbehovet inom området 8.7 Projektarbeten på Länsstyrelsen Projekt Löptid Sociala risker Samverkan och ledning Civilt försvar Samverkan Försvarsmakten metoder för gemensam planering

90 Adress Länsstyrelsen i Gotlands län Visborgsallén Visby Tfn: