REGIONAL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS. Regional risk- och sårbarhetsanalys
|
|
- Anton Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regional risk- och sårbarhetsanalys
2 Titel: Regional risk- och sårbarhetsanalys År: 2014 Ansvarig utgivare: Länsstyrelsen i Norrbottens län Adress: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Telefon: E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: Grafisk produktion och textbearbetning: Favör Reklambyrå Upplaga: XXX ex. ISSN: XXX
3 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 SVENSK KRISBEREDSKAP... 5 Inriktning för samhällsskydd och beredskap... 5 Vägledande principer... 5 Ansvarsprincipen... 6 Närhetsprincipen... 6 Likhetsprincipen... 6 Samverkansområden... 6 LÄNSSTYRELSENS KRISBEREDSKAPSUPPDRAG... 8 Förebyggande och förberedande uppdrag... 8 Krishanterande uppdrag... 8 VARFÖR EN RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS?...10 Riskbild Norrbotten...10 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem...11 Störningar i elförsörjning...11 Störningar i värmeförsörjningen...11 Störningar i drivmedelsförsörjningen...11 Störningar i elektroniska kommunikationer...11 Störningar i livsmedelsförsörjningen...11 Störningar i dricksvattenförsörjningen...11 Natur- och värderrelaterade händelser...12 Stormar...12 Snöoväder...12 Översvämningar...12 Skogsbränder...12 Ras, skred, erosion och slamströmmar...12 Stora olyckor...13 Olyckor med nukleära och radiologiska ämnen...13 Oljeutsläpp i hamn och hav...13 Dammbrott...13 Omfattande transportolyckor...13 Storskaliga industriolyckor...13 Smittspridning...14 Pandemier...14 Smittsamma djursjukdomar...14 Sociala risker...14 Sabotage och antagonistiska hot...14 Social oro och våld
4 Inledning Syftet med Regional risk- och sårbarhetsanalys är att ge en överblick över området samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelsens krishanteringsuppdrag samt beskriva länets riskbild. Målgruppen är främst länets kommuner och landsting, organisationer i Länsstyrelsens regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Foldern kan även användas som grundläggande information till personer med intresse för området. Länsstyrelsen har uppdraget att verka för att minska risker och öka förmågan att hantera samhällsstörningar i länet. Grunden för det arbetet är att analysera vilka händelser som kan inträffa och vilka konsekvenser de kan få. Genom att involvera andra organisationer i arbetet skapas en gemensam uppfattning om risker i länet. Den gemensamma uppfattningen lägger grunden för att tillsammans kunna prioritera vilka insatser som ska göras för att minska risker och öka krishanteringsförmågan. Informationen är baserad på Risk- och sårbarhetsanalys för år 2013, Länsstyrelsens rapportserie 17/2013, diarienummer Hela rapporten finns på Länsstyrelsens hemsida. 4
5 Svensk krisberedskap INRIKTNING FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en övergripande inriktning för området som beskriver dess helhet och sammanhang. VÄGLEDANDE PRINCIPER Regeringen har formulerat tre principer för samhällsskydd och beredskap. Samhällsskydd och beredskap DET SOM HOTAR Olyckor, kriser, krig DET SOM SKA SKYDDAS Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljön och ekonomiska värden Nationell suveränitet DET SOM HOTAR Olyckor, kriser, krig DE SOM SKA AGERA Den enskilde individen Organisationer Näringsliv Den offentliga förvaltningen Internationella aktörer DEN FÖRMÅGA SOM SKA SKAPAS Förebygga olyckor, kriser och krig Begränsa negativa effekter av olyckor, kriser och krig STYRINSTRUMENT Lagar och regler Ekonomiska styrmedel Information MSB 2013, övergripande inriktning för området samhällsskydd och beredskap, MSB. Dnr
6 Ansvarsprincipen Aktörerna inom samhällsskydd och beredskap har själva ett ansvar. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Aktörerna använder ofta andra termer för att beskriva verksamheten, som trygghet och säkerhet, krisberedskap, eller en säker sjukvård. Allt detta bidrar till ett säkert samhälle i en föränderlig värld och bekostas av aktörerna själva. Aktörerna har ett ansvar för att initiera och bedriva tvärsektoriell samverkan. Närhetsprincipen Den aktör som befinner sig närmast händelsen är även närmast berörd och ska arbeta med att förebygga och hantera den. En olycka eller kris inträffar i en kommun men berör oftast även andra aktörer, vilket gör att gränsdragningar är svåra att göra. Detta innebär att de rekommendationer som görs måste kunna tas om hand, och helst förankras, på olika nivåer i samhället, från den enskilde till internationella beslutsstrukturer. Likhetsprincipen De strukturer för att förebygga och hantera händelser ska bygga på och i möjligaste mån likna de strukturer som används i vardagen. Särskilt anpassade strukturer för olika händelser samt beroenden av specialistkompetens bör undvikas. Den vanliga organisationen ska vara flexibel nog för att kunna skalas upp för att arbeta med samhällsskydd och beredskap före, under och efter en händelse. En god samverkan är avgörande för hanteringen av olyckor och kriser. SAMVERKANSOMRÅDEN För att kunna skapa en bättre krisberedskapsförmåga i samhället så måste alla berörda aktörer samverka; myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting, näringsliv och organisationer. En sådan typ av samarbete sker inom samverkansområdena (SO) där 47 utpekade myndigheter är indelade i sex grupper med ansvar för krisberedskapen inom olika samhällsområden. De 21 länsstyrelserna och 26 centrala myndigheter har utpekats av Regeringen att ingå i samverkansområdena. Sex samverkansområden (SO) Samverkansområde Teknisk infrastruktur (SOTI) Samverkansområde Transporter (SOTP) Samverkansområde Farliga ämnen (SOFÄ) Samverkansområde Ekonomisk säkerhet (SOES) Samverkansområde Geografiskt områdesansvar (SOGO) Samverkansområde Skydd, undsättning och vård (SOSUV) 6
7 7
8 Länsstyrelsens krisberedskapsuppdrag Länsstyrelsens uppdrag i samhällets krishanteringssystem regleras i lagar och förordningar. Länsstyrelserna ska genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas med i samhällsplaneringen. De ska även utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Länsstyrelserna har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. De ska vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer som exempelvis kommuner, landsting, näringsliv och den nationella nivån, samt före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. Länsstyrelsens uppdrag delas upp i förebyggande och förberedande samt krishanterande uppdrag. FÖREBYGGANDE OCH FÖRBEREDANDE UPPDRAG Länsstyrelsen har i uppdrag att i förebyggande och förberedande syfte minska risker och öka förmågan inom den egna myndigheten och i länet. Analysera risker Som ett underlag för krisberedskapsåtgärder ska Länsstyrelsen upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser. Utbilda och öva Länsstyrelsen ska genomföra en planlagd utbildnings- och övningsverksamhet så att personalen kan få den utbildning och övning som behövs för att lösa uppgifterna vid krissituationer. Länsstyrelsen ska även stödja länets aktörer med övning och utbildning. De ska även delta i övningsverksamhet som berör ansvarsområdet samt informera MSB om verksamheten. Samverka Länsstyrelsen ska ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap. De ska även verka för att nödvändig samverkan sker kontinuerligt inom länet och med närliggande län. Stödja Länsstyrelsen ska stödja de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i länet avseende planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning. Genom rådgivning och information ska Länsstyrelsen även stödja kommunerna i deras verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (räddningstjänst) Genomföra tillsyn och uppföljning Länsstyrelsen ska genomföra tillsyn av kommunernas räddningstjänst och följa upp kommunernas krisberedskap. Varje år ska de även rapportera till MSB vilka beredskapsförberedelser som kommuner och landsting vidtagit. KRISHANTERANDE UPPDRAG Länsstyrelsen har ett uppdrag som krishanterare och ska följa de uppgifter som gäller vid krissituationer, dessa omfattar både generella uppdrag, vid alla situationer, och särskilda uppdrag vid specifika situationer. Om en krissituation berör Norrbottens län ska Länsstyrelsen vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna av denna. De ska även samverka och stödja andra myndigheter vid en krissituation. Tjänsteman i beredskap Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Ledningsfunktion Om en allvarlig kris berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer ska Länsstyrelsen omgående upprätta en ledningsfunktion för bland annat samordning och information. 8
9 Samordna och informera Om en kris uppstår ska Länsstyrelsen samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter samt samordna informationen till allmänheten och media. Prioritera resurser Länsstyrelsen ska efter regeringsbeslut prioritera och inrikta de statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Rapportera Vid krissituationer ska Länsstyrelsen informera Regeringen och MSB om vad som inträffat, hur det har påverkat länet, vilka resurser som finns för att hantera situationen och vad som gjorts för att avhjälpa situationen. Räddningstjänst Om en räddningsinsats berör mer än en kommun kan Länsstyrelsen bestämma vem som ska leda insatsen. Behövs det omfattande räddningsinsatser i den kommunala räddningstjänsten får Länsstyrelsen ta över ansvaret i de kommuner som berörs av insatserna. Om det även innefattar statlig räddningstjänst ska Länsstyrelsen ansvara för att de olika insatserna samordnas. Länsstyrelsen ansvarar även för räddningstjänst vid kärnteknisk olycka och för sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Smittspårning och smittbekämpning Vid utbrott av smittsamma djursjukdomar har Länsstyrelsen till uppgift att bistå Jordbruksverket. 9
10 Varför en risk- och sårbarhetsanalys? Syftet med risk- och sårbarhetsanalyserna är att reducera risker och öka förmågan att hantera de händelser som inträffar. Genom att beskriva och bedöma vilka risker som kan inträffa och vilka konsekvenser de kan få skapas ett underlag för att besluta om vilka åtgärder som ska prioriteras. För Länsstyrelsen bör en sådan prioritering ske i samverkan med viktiga aktörer i länet, därför är det regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor ett viktigt forum. RISKBILD NORRBOTTEN I syfte att beskriva alla tänkbara risker i Norrbotten har Länsstyrelsen utgått från de analyser som länets kommuner och landsting har tagit fram, totalt 218 tänkbara händelser. Dessa har jämförts mot de 24 nationella riskområdena. För Norrbotten har 21 riskområden identifierats inom fem grupper: Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem, Stora olyckor, Naturhändelser, Smittspridning och Sociala risker. TEKNISK INFRASTRUKTUR OCH FÖRSÖRJNINGSSYSTEM NATUROLYCKOR OCH VÄDERHÄNDELSER OLYCKOR SMITTSPRIDNING SOCIALA RISKER Störningar i elförsörjningen Stormar Olyckor med nukleära och radiologiska ämnen Pandemier Sabotage och antagonistiska hot Störningar i värmeförsörjningen Snöoväder Oljeutsläpp i hamn och hav Smittsamma djursjukdomar (epizootier och zoonoser) Social oro och våld Störningar i drivmedelsförsörjningen Översvämningar Dammbrott Störningar i elektroniska kommunikationer Skogsbränder Omfattande transportolyckor Störningar i livsmedelsförsörjningen Ras, skred, erosion och slamströmmar Storskaliga industriolyckor Störningar i dricksvattenförsörjningen Brand i särskilda objekt 10
11 TEKNISK INFRASTRUKTUR OCH FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Störningar i elförsörjning Förenklat kan två typer av störningar i elförsörjningen uppkomma, brist eller avbrott. Avbrott innebär att det finns tillräckligt med elproduktion, men att leverans inte kan ske på grund av skada i ledningsnätet. Brist innebär att elproduktionen inte är tillräckligt i förhållande till behovet. Behovet påverkas av kyla och tillsammans med låga nivåer i vattenkraftsmagasin och produktionsbortfall i kärnkraften kan det leda till elenergibrist. Under de senaste tio åren har ett antal stormar orsakat omfattande elavbrott där återställningsarbetet försvårats av omkullfallna träd som blockerat vägar. Störningar i värmeförsörjningen Störningar i fjärrvärmeförsörjningen kan snabbt få stora konsekvenser. Anledningen kan vara produktionsbortfall i värmeverk eller på grund av avbrott i ledningsnät. Om ett elavbrott uppstår, fungerar inte värmeväxlare i bostadshus, vilket gör att tillförseln av värme fungerar betydligt sämre. De flesta byggnader klarar kortare avbrott, men vid ett längre stopp kan omfattande frysskador uppstå. Ett stort problem vid låga inomhustemperaturer är att personer med dålig blodcirkulation och svårigheter att reglera kroppstemperaturen kan drabbas av köldskador. Störningar i drivmedelsförsörjningen Sjukvård och räddningstjänst är två exempel på samhällsviktiga verksamheter som är beroende av fungerande transporter. Om det blir brist på drivmedel kan dessa försämras. Norrbotten utgör 25 procent av Sveriges yta och det är viktigt att transporterna fungerar över långa avstånd. Ytterligare ett problem är att antalet bensinstationer har minskat, främst på landsbygden. Störningar i elektroniska kommunikationer Med elektroniska kommunikationer menas telefoni (fast- och mobil), internet (även IP-telefoni) och radioanvändning. Dessa tjänster har olika sårbarheter. En av de vanligaste orsakerna till störningar beror på avgrävningar av kommunikationsledningar. Störningar kan även ske mot olika elektroniska tjänster genom överbelastningsattacker. Vid elavbrott påverkas ofta mobiltelefoninen eftersom att masterna har en begränsad batterikapacitet. Naturolyckor/händelser så som stormar, åska och extrem nederbörd kan också skada infrastrukturen. Störningar i livsmedelsförsörjningen Det finns flera olika nivåer på störningar inom livsmedelsförsörjningen. Det är många olika aktörer inblandade och utrikeshandeln är omfattande. För att livsmedelsflödet ska fungera krävs personal, en oavbruten tillförsel av insatsvaror och fungerande tekniska system. Brist på livsmedel blir snabbt ett akut problem eftersom det påverkar privatpersoner, hälso- och sjukvården samt barn- och utbildningsverksamhet. Störningar i dricksvattenförsörjningen Den kommunala dricksvattenförsörjningen står för merparten av produktionen av dricksvatten. Det finns även privata brunnar samt samfälligheter och eftersom det rör sig om färre hushåll är möjligheten att tillhandahålla nödvatten större. Exempel på störningar och avbrott i dricksvattenförsörjningen är tekniska fel, olyckor eller brist på insatsvaror (kemikalier för vattenrening). Tillgång till dricksvatten kan även försvåras på grund av störningar i elförsörjningen eller ledningsbrott. 11
12 NATUR- OCH VÄRDERRELATERADE HÄNDELSER Stormar Vid stormar (vindhastighet över 24,5 m/s) är vinden så kraftig att träd kan ryckas upp med rötterna. Det kan orsaka skador på människor och egendom. Ett vanligt problem är brott på luftledningar vilket skapar stora störningar för elförsörjning och telefoni. I Norrbotten är stormar vanligare i fjäll- och kustlandet än i inlandet. Risken för stormfällning är mindre i Norrbotten än i södra Sverige på grund av långsamtväxande skog och längre perioder med tjäle i marken. Snöoväder Det är vanligt med trafikolyckor vid kraftig blåst och snöfall eftersom det blir dålig sikt och sämre framkomlighet på gator och vägar. Elnätet kan även utsättas för hög belastning på grund av stora snömängder som kan leda till elavbrott. I kustland kan snökanon-effekter uppstå, då koncentreras kraftigt snöfall till ett mindre område. En snökanon inträffade i Gävle år 1998 med stora transportproblem som följd. Öppet hav ökar risken för dessa fenomen, något som gör att Norrbottens kustland har lägre sannolikhet att drabbas eftersom att Bottenviken är istäckt stor del av vintern. Översvämningar Översvämningar kan orsaka stora skador och störningar på bebyggelse, väg och järnväg samt vatten- och avloppsanläggningar. Även lokalt elnät kan skadas. Översvämningar sker vanligtvis under våren (vårfloden) men de senaste åren har även höstfloder inträffat. Skogsbränder Okontrollerad brand i skogsmark kan få mycket allvarliga konsekvenser med risk för liv, hälsa och skador på egendom. Skogsbränder är vanligt förekommande under sommaren i Norrbotten. Inom länet finns ett väl utvecklat samarbete i syfte att förebygga skogsbränder och skapa en god förmåga att hantera de som uppstår. Bland annat genomförs skogsbrandsbevakning med flyg. Ras, skred, erosion och slamströmmar Sammanhängande jordmassor som kommer i rörelse kallas för skred. Ras är block, stenar, grusoch sandpartiklar som rör sig fritt, till exempel i bergväggar och branter. Risker för ras och skred finns främst i kustnära områden och i östra delen av Norrbotten. Ras och skred kan medföra direkt skada på byggnader och infrastruktur, även dricksvattenförsörjningen kan påverkas om stora mängder jord och annat material hamnar i en dricksvattentäckt. Erosion är förlust av material från stränder och botten i vattendrag och vid kusten. Erosion utlöses ofta i samband med höga flöden. Förutsättningar för slamströmmar finns i kuperad terräng, särskilt i fjälltrakterna. I Gällivare kommun, längs Ritsem-vägen, har flera slamströmmar inträffat med skador på väg- och elnätet som följd. 12
13 STORA OLYCKOR Olyckor med nukleära och radiologiska ämnen De svenska kärnkraftverken finns i Uppland, Kalmar, Halland och i Skåne. Olyckor med nukleära och radiologiska ämnen är främst förknippat med kärnkraft-industrin och därför har Länsstyrelserna särskilda krav på beredskap inför en olycka. Radioaktiva utsläpp kan spridas över stora områden beroende på väderförhållanden, som vid haveriet i Tjernobyl. Konsekvenserna kan leda till långvariga skador för människan och ekosystemet. Vid en kärnteknisk olycka i Sverige kan störningar i elförsörjningen uppstå. På Kolahalvön i nordvästra Ryssland finns ett stort antal kärnreaktorer, baserade både till land och till sjöss och Finland planerar att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjokki, 15 mil från Norrbotten. Oljeutsläpp i hamn och hav Konsekvenserna av ett oljeutsläpp är beroende av omfattningen, vind- och strömförhållanden, temperaturen samt vilka områden som drabbas. Ett större utsläpp kan få mycket stor påverkan på miljön och djurlivet under många år framöver. I norra Bottenviken finns tre hamnar som hanterar petroleumprodukter. Omfattande transportolyckor Flygplanshaveri, fartygsolycka, tågolycka, bussolycka eller stor seriekrock kan innebära många döda och skadade samt mycket stor påfrestning för räddningstjänst, akutsjukvård och polis. Är farligt gods inblandat i olyckan kan konsekvenserna bli extra allvarliga. Storskaliga industriolyckor Vid storskaliga industriolyckor (utsläpp, brand eller explosion) är ofta farliga ämnen involverade. En sådan olycka medför allvarlig, omedelbar eller förhöjd, fara för människors hälsa och miljön. Farliga ämnen och avfall hanteras i stor omfattning i Norrbotten, delvis på grund av den storskaliga industrin i länet. Inom gruvnäringen hanteras stora mängder explosiva och oxiderande ämnen. Vid pappersbruken vid kusten hanteras frätande syror, baser och peroxider. Petroleumprodukter anländer till länet via oljehamnarna i Luleå och Piteå, men förekommer i hela länet. Dammbrott Dammbrott innebär ett hastigt okontrollerat utflöde av uppdämt vatten. Orsakerna till dammbrott kan bero på olika faktorer som: höga flöden, svagheter i dammkonstruktionen eller ett jordskred. Mycket allvariga sabotage kan även orsaka dammbrott. I Norrbotten finns både vattenkrafts- och gruvdammar. För ett antal av dem skulle dammbrott få särskilt stora konsekvenser på liv och hälsa, infrastuktur, byggnader och miljön. 13
14 SMITTSPRIDNING Pandemier Med pandemi avses en smittsam sjukdom som snabbt drabbar många människor (epidemi) som sprids i flera länder. Pandemier är ovanliga och sker som regler bara ett fåtal gånger per århundrade. Konsekvenserna av en pandemi kan, förutom människors liv och hälsa, skapa omfattande störningar i samhällsviktig verksamhet när personer inte kan arbeta. Sjukvården kan bli särskilt drabbad med låg bemanning och högre tillströmning av patienter. Smittsamma djursjukdomar Vissa smittsamma djursjukdomar (till exempel mul- och klövsjuka, svinpest och fågelinfluensa) kallas epizootier, sådana förekommer normalt inte i Sverige. Vid spridning av sådana sjukdomar uppstår förutom lidande för djuren stora ekonomiska förluster för enskilda och även de nationer som drabbas. Djursjukdomar som även smittar människor kallas zoonoser och dessa kan leda till pandemier. SOCIALA RISKER Sabotage och antagonistiska hot Hot och handlingar som avser att förstöra eller skada egendom som har betydelse för bland annat landets försvar, försörjningssystem, rättsväsendet, offentlig förvaltning eller upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet. Även hot mot förtroendevalda eller tjänsteman i syfte att uppnå fördelar är en del av antagonistiska hot. Sabotage och antagonistiska hot kan komma från till exempel främmande makt, extrema politiska grupperingar, grov organiserad brottslighet eller enskilda personer. Social oro och våld Social oro och våld avser bland annat stenkastning, anlagda bränder, hot och våld. Social oro kan skada den grundläggande tilltron till samhällsfunktioner, demokrati och mänskliga rättigheter. Det kan bero på segregation, fattigdom och utanförskap som leder till en starkare alienation från samhället och svag tilltro till myndigheter. 14
15 15
16
De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet
De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merSveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merMSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.
Läs merUppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)
Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan
Läs merVåra roller vid en kris
Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013
Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merHandlingsplan för trygghetspunkter
Handlingsplan för trygghetspunkter Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Handlingsplan för trygghetspunkter Plan 2018-11-08 261 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merRegional risk- och sårbarhetsanalys år Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 18/2014. Bildbyrå Mostphotos
Regional risk och sårbarhetsanalys år 2014 Titel Foto: Författare: Kontaktperson: Regional risk och sårbarhetsanalys år 2014. Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 18/2014. Bildbyrå Mostphotos Rikard
Läs merPrioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016
Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när
Läs merRakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen
Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merRisker i Uppsala län Kort om Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys
Risker i Uppsala län 2015 Kort om Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalysen ger en bild av vilka risker, hot och sårbarheter som finns i Uppsala län och vilken förmåga vi har
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merVilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?
Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga
Läs merAnslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016
Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merS Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Läs merVägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap
Läs merInnebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17
Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11
Läs merSå klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län
Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018
Läs merFörmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar
Årlig RSA Verktygslådan SMART Aktivitet RAPPORT Datum Årlig utredning 2018-11-08 Syfte Din verksamhet är en samhällsviktig verksamhet och måste alltså fungera tillfredsställande vid olika typer av kriser.
Läs merKlimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12
Klimatförändringar Samverkan Hälsa Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013 Diarienummer: 451-11688-12 Titel Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Länsstyrelsens rapportserie nr 17/2013. Författare:
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merRoller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Läs merLänsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap
L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merBilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet
B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete
Läs merLänsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merKommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1
Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merÖvergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun
Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merHandlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun
Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merKrishantering för företag
Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar
Läs merKrisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner
Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer
Läs merStyrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015
Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merPlan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan
Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens
Läs merStrategi för hantering av samhällsstörningar
Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merSå är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merSÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.
>> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012
Läs merEtt första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering
Sammanfattning Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Denna broschyr är en sammanfattning av rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering,
Läs merFred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv
Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merNationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet
Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Marlene Gustavsson Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet och naturolyckor Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete marlene.gustavsson@msb.se
Läs merFrivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB
Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2016
samhällsskydd och beredskap 2016-03-11 2015-1464 1 (11) Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Inledning Sverige behöver ha förmåga att möta en mängd utmaningar, allt
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merKatastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merRegional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014
Regional risk- och sårbarhetsanalys krisberedskap I Kronobergs län 2014 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Kronobergs län 2014 krisberedskap och höjd beredskap Årligen följs risk- och sårbarhetsanalysprocessen
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 5 1.3 Risker i fred och under höjd beredskap.5 2 Mål 6 2.1 Övergripande mål..6 3 Samverkan...7
Läs merKrishantering för företag
Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
Dnr: KS 0002/16 Plan för hantering av extraordinära händelser ljusdal.se Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund....4 2 Syfte och Mål...5 2.1 Övergripande mål...5 3 Samverkan...6 3.1 Geografiskt
Läs merPlan för krishanteringsarbetet
Plan för krishanteringsarbetet Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Gäller för: Kommunkoncernen Gäller fr o m: 2017-06-01 Gäller t o m: 2019-03-30 Fastställd av: KS 71/2017 Fastställd: 2017-05-30
Läs merBildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merPlaneringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Krisberedskap. Ulla Ullstein, Ansvarig tjänsteman
Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Krisberedskap Ulla Ullstein, ulla.ullstein@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen
Läs merK R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...
Läs merFoto: Göran Fält/Trafikverket
Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs mer