REGIONAL RISK- OCH SAÅ R- BARHETSANALYS

Transkript

1 REGIONAL RISK- OCH SAÅ R- BARHETSANALYS - Gotlands län 2013

2 Titel: Regional risk- och sårbarhetsanalys Gotlands län 2013 Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län Författare: Erik Sigward Copyright: Länsstyrelsen i Gotlands län Diarienummer:

3 Förord Länsstyrelsen i Gotlands län har upprättat en regional risk- och sårbarhetsanalys för Gotlands län. Detta i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9 och förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54. Länsstyrelsen ska årligen utifrån sitt ansvarsområde rapportera om identifierade hot och risker, samt analyserade konsekvenserna av dessa. Förutom ett ansvar för samhällsviktig verksamhet som länsstyrelsen bedriver, har länsstyrelsen också ett geografiskt områdesansvar för Gotlands län. Risk- och sårbarhetsanalysen syfte är att ge information till medborgarna och fungera som ett underlag till beslut om åtgärder som leder till ett säkrare samhälle. Länsstyrelsen anser att risk- och sårbarhetsanalysen bör användas av regionala och lokala aktörer för inriktning av olika krisberedskapsåtgärder. Detta med syftet att minska länets sårbarhet och öka länets krishanteringsförmåga. Detta bidrar även till den nationella krisberedskapsförmågan. Rapporten har ställts till Regeringskansliet den 15 november 2013, kopia har även skickats till Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Länsstyrelsen i Gotlands län Cecilia Schelin Seidegård Landshövding

4 Innehåll 1. Övergripande beskrivning av länsstyrelsen och dess ansvarsområde Länsstyrelsen i Gotlands län Länet Allmänt om krisberedskap Länsstyrelsens roll Länsstyrelsens uppdrag gällande regional risk- och sårbarhetsanalys Syfte Målgrupp Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet Definition av samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet i Gotlands län Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden Naturolyckor Översvämningar Ras och skred Stormar Jordbävning och vulkanutbrott Solstormar Värmebölja Skogsbränder Sjukdomar, läkemedel och växtskadegörare Pandemi Zoonoser och epizootier Resistenta bakterier och resistens mot antiviral Störningar i försörjning av läkemedel Angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare) Olyckor Nedfall av radioaktiva ämnen Utsläpp av kemiska ämnen Oljeutsläpp Omfattande bränder i byggnader Teknisk infrastruktur Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i elförsörjning... 28

5 4.4.3 Störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen Störningar i betalningssystemen Avbrott i transporter och transportolyckor Antagonistiska hot och social oro Risk för instabilitet i samhället och social oro Terrorism Cyberattacker Övergripande beskrivning av viktiga resurser som länsstyrelsen disponerar Personella resurser Materiella resurser Regionala nätverk och samverkansformer GotSam Regionala samverkansområdena Krissamverkansrådet ÖSAM Övriga Bedömning av förmågan att motstå och hantera identi-fierade hot och risker Länsstyrelsens övergripande krishanteringsförmåga Länets krishanteringsförmåga Särskild förmågebedömning Myndighetens generella förmåga Sektorns eller länets generella förmåga Störningar i användningen av GNSS Myndighetens förmåga vid störningar i användningen av GNSS Sektorn eller länets förmåga vid störningar i användningen av GNSS Planerade och genomförda åtgärder, samt ytterligare åtgärder Naturolyckor Sjukdomar, läkemedel och växtskadegörare Olyckor Teknisk infrastruktur Antagonistiska hot och social oro Övrigt Projektarbeten på Länsstyrelsen... 78

6 1. Övergripande beskrivning av länsstyrelsen och dess ansvarsområde I detta avsnitt presenteras länsstyrelsen, länet, krisberedskapsområdet, länsstyrelsens roll i krisberedskapssystemet och syfte samt målgrupp för rapporten. 1.1 Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen verkar utifrån uppgiften att vara statens regionala företrädare. Länsstyrelsen ska vidare verka för att nationella mål får genomslag i länen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndigheternas ansvarsområden samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen har bl.a. uppgifter i fråga om livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, hållbar samhällsplanering och boende, energi och klimat, kulturmiljö, skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, naturvård samt miljö- och hälsoskydd, lantbruk och landsbygd, fiske, regionaliserad rovdjursförvaltning, folkhälsa, jämställdhet och integration. För många av de offentliga åtaganden som utförs av kommuner eller andra aktörer har länsstyrelserna även uppgifter avseende samordning, tillsyn, uppföljning och utvärdering. 1 Figur 1 Länsstyrelsens organisation 1 Regeringen, Regeringens proposition 2013/14:1,

7 1.2 Länet Gotland är inom samma geografiska yta en kommun, län, landskap och stift bytte Gotlands kommun namn till Region Gotland. Region Gotland ansvarar även för landstingsfrågor som sjukvård och kollektivtrafik. Västervik är den närmaste orten på fastlandet med ett avstånd på ca 100 km. Gotland består förutom huvudön också av Fårö, Gotska Sandön, Stora Karlsö, Lilla Karlsö och några minder öar. Gotlands yta är ungefär 3100 km 2 och har ungefär 800 km kust. Befolkningen på Gotland uppgår till , med boende i Visby som även är Gotlands största ort. Utöver Visby är de större tätorterna Hemse, Slite, Roma och Klintehamn. Gotland är ett välbesökt turistmål med mer än besökare per år. Kända och välbesökta evenemang är Almedalsveckan, Medeltidsveckan och endurotävlingen Gotland Grand National. 1.3 Allmänt om krisberedskap Syftet med den svenska krisberedskapen är att samhället ska kunna hantera konsekvenserna av omfattande olyckor eller andra extraordinära händelser som kan hota grundläggande värden. Med en kris menas en händelse som är så omfattande och komplex (påverkar många samhällssektorer) att den kräver snabba och samordnade insatser för att krisens skadeverkningar ska kunna hanteras. Med krisberedskap menas förmågan att hantera konsekvenserna av en händelse, men också de förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att en kris uppstår, eller för att begränsa skadeverkningarna. Begreppet omfattar också uppföljning och återföring av erfarenheter efter en kris. I Sverige är de övergripande politiska målen för samhällets säkerhet att värna om: - befolkningens liv och hälsa - samhällets funktionalitet - förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Regeringen har även preciserat målen och anger att målet med samhällets krisberedskap är att: - minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor - trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män - hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre grundprinciper. Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för verksamheten under normala förhållanden även gör det under en krissituation. Likhetsprincipen innebär att verksamheten under en kris ska fungera på liknande sätt som under normala förhållanden i den utsträckning det är möjligt, samt på samma plats. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Detta innebär att det i första hand är kommunen och 2

8 det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Räcker inte deras resurser till är det aktuellt med regionala eller nationella insatser Länsstyrelsens roll Under fredstida krishantering har länsstyrelsen två roller, dels ett geografiskt områdesansvar på regional nivå och dels under vissa situationer ett eget verksamhetsansvar. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret som länsstyrelsen har regleras dels i krisberedskapsförordningen och dels i länsstyrelseinstruktionen. Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap I förordningen framgår det att länsstyrelsen inom sitt geografiska områdesansvar före, under och efter en kris ska vara en samhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv samt den nationella nivån. Länsstyrelsen ska också verka för att: - regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs - nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt - under en kris samordna verksamheten mellan kommuner, landsting och myndigheter - information till allmänheten och företrädare för massmedia samordnas - efter beslut från regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställt till förfogande Länsstyrelseinstruktionen I länsstyrelseinstruktionen framgår det att länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet och den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. Genom länsstyrelsens verksamhet ska sårbarheten i samhället minska, länsstyrelsen ska bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen samt utveckla god förmåga att hantera verksamheten under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Länsstyrelsen ska även ha en tjänsteman i beredskap, vars uppgift är att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera om allvarliga kriser inom länet. Länsstyrelsen ska också ha förmåga att vid en kris som medför behov av samverkan omgående upprätta en ledningsfunktion för samordning och information. Länsstyrelsen ska särskilt: - ansvara för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer - stödjer de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i länet avseende, planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning 3

9 - ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap - upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser - följa upp kommunernas tillämpning av lagen (2006:544) om kommunernas och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid - årligen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rapportera vilka beredskapsförberedelser som kommuner och landsting vidtagit, samt dess effekter - verka för att den verksamhet som berörda aktörer bedriver inom länet avseende krisberedskap bidrar till att en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås. Eget verksamhetsansvar Vid fredstida krishantering är länsstyrelsens ansvar att: - enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor leda räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen - vid behov överta ansvaret från den kommunala räddningstjänsten - stödja enligt Epizootilagen Länsstyrelsens uppdrag gällande regional risk- och sårbarhetsanalys Det framgår i krisberedskapsförordningen och länsstyrelseinstruktionen att myndigheten ansvarar för att göra en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen ska beakta: - situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå - situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer - att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet - förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) styr utformning och rapportering av analysen, genom föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7). 1.5 Syfte Övergripande syftet med länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys är att minska sårbarheten i samhället och utveckla krishanteringsförmågan för att samhället skall bli tryggare och säkrare genom att: - ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga 4

10 - ge information om samhällets risker till allmänheten - ge underlag för samhällsplaneringen - bidra till att ge en riskbild för hela samhället 1.6 Målgrupp Denna rapport riktar sig till följande på nationell nivå: - Regeringskansliet - MSB På regional/lokal nivå till: - Medborgare - Myndigheter - Näringslivet - Organisationer med anknyting till området - Region Gotland 5

11 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Nedan redogörs arbetsprocess och metod som använts vid arbetet med den regionala riskoch sårbarhetsanalysen. Arbetsprocess och metod för arbetet med den regionala/lokala risk- och sårbarhetsanalysen är organiserat enligt samma princip som de nationella samverkansområdena. Länsstyrelsen har även bildat ett ytterligare samverkansområde Social trygghet. Arbetet med risk- och sårbarhetanalyser i Gotland har det uttalade målet att arbetet skall leda fram till en åtgärdsplan som syftar till att utveckla säkerhet och trygghet på Gotland. Arbetet genomförs i samverkan med Region Gotland och med ett gemensamt krissamverkansråd som styrgrupp för arbetet. Samverkan i arbetet är naturligt då Region Gotland och Länsstyrelsen Gotland har samma geografiska område. Att använda en likartad metod för alla regionala samverkansområden som även passar aktörerna inom dessa områden, har visat sig vara svårt. Därav är en utgångspunkt i gruppernas arbete, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. 2 Utifrån vägledningen har grupperna tagit fram en analysmetod som passar aktörerna inom samverkansområdet. Figur 2 Länets organisering 2 MSB, Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser,

12 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet I detta avsnitt redogörs för definitionen av samhällsviktigt verksamhet samt identifierad samhällsviktigt verksamhet inom länsstyrelsens ansvarsområde. 3.1 Definition av samhällsviktig verksamhet Vid en kris måste samhället fungera och det är således viktigt att definiera och identifiera samhällsviktig verksamheter. Vissa verksamheter är viktiga för att undvika kriser, medan andra är viktiga för att kunna hantera kriser. Samhällsviktig verksamhet kan definieras som att uppfylla minst ett av dessa villkor: - Ett bortfall av eller svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt 3.2 Samhällsviktig verksamhet i Gotlands län Nedan följer en sammanställning av identifierad samhällsviktigt verksamhet som uppfyller en eller båda av villkoren som presenterades ovan. Identifieringen är framställd i samarbete med Region Gotland och utifrån samverkansområdenas arbete. Med tanke på Gotlands ö läge kan viss samhällsviktig verksamhet ha extra stor betydelse för länet exempelvis, fungerande transporter till och från länet och fungerande eldistribution från fastlandet för att nämna några. Sektor Verksamhet Energiförsörjning Elproduktion, eldistribution, fjärrvärmeproduktion, drivmedelsdepåer, drivmedelstransporter, bensinstationer Information/kommunikation TV, radio, Viktigt meddelande till allmänheten, post-, paket- och tidningsdistribution, elektronisk infrastruktur Socialförsäkring Beslut- och utbetalningssystem Finansiella tjänster Betalsystem, värdedepåer, värdetransporter, kontantautomater 7

13 Sjukvård och omsorg Akutsjukvård, primärvård, ambulanstransporter, kommunal vård och omsorg av äldre och för andra med speciella behov, barnomsorg, skolomsorg, apotek, veterinärverksamhet Skydd och säkerhet Polis, kriminalvård, räddningstjänst, alarmeringsfunktion, Försvarsmakten, Kustbevakningen, bevakningsföretag Transport Transport för samhällsviktig verksamhet, kollektivtrafik Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, avfallshantering, väghållning Livsmedel Livsmedelproduktion, livsmedelsdistribution, storköksverksamhet, livsmedelskontroll, livsmedelsbutiker Offentlig förvaltning Krisledning, krisinformation, POSOM verksamhet, tillsyn 8

14 4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden I avsnittet nedan redogörs för identifierade och värderade hot, risker och sårberheter samt kritiska beroenden inom länsstyrelsens ansvarsområde. En kategorisering av riskerna har gjorts, där sedan riskerna separat beskrivs övergripande. Detta följs av en regionalt anpassad beskrivning som beaktar regionala förhållanden och förutsättningar. 4.1 Naturolyckor Översvämningar Allmänt Nationellt drabbas Sverige av en större översvämning vart femte år. Detta sammanfaller ofta med snösmältning och kan förvärras av regn. Vid andra tidpunkter på året är regn en vanlig orsak till översvämningar. Översvämningar kan allvarligt påverka el, tele, fjärrvärme och system med försörjningstunnlar för vatten. Vidare kan översvämningar påverka bebyggelser, industrier, jordbruk och även öka risken för spridning av smittor genom exempelvis dricksvattenförsörjningen. På MSB pågår ett nationellt arbete med översvämningar utifrån Översvämningsdirektivet. 3 Regional bild Inom länet har klimatförändringar, nederbörd och sabotage identifierats som riskkällor för eventuella översvämningar. Konsekvenserna för en översvämning på Gotland förväntas innebära stora problem för samhället, då bland annat infrastruktur, bostäder och kommunikation kan påverkas. Havsnivåhöjning har utpekats som en framtida riskkälla. En utredning av hur havsvattenståndet kring Gotland kan komma att förändras har gjorts (2008) av SMHI, på uppdrag av Region Gotland. Där kostateras att högsta troliga vattenstånd (utan vind- eller vågeffekter) kan bli ca 150 cm över dagens medelvattenyta. En framtida medelvattenyta beräknas ligga mellan cm över dagens nivå. En sådan havsnivåhöjning kan bland annat beröra funktionen hos vägar, dricksvattenförsörjning, bostäder, och transporter. Restriktioner för nybyggnation i kustzonen lägre än två meter över havet har införts av Region Gotland. I och med ett förändrat klimat väntas även en generell ökning av mängden nederbörd på Gotland, i synnerhet under vinterhalvåret. Med stigande temperaturer väntas då också en högre andel av denna nederbörd falla i form av regn. Mot slutet av seklet förutspår SMHI en genomsnittlig ökning av mängden nederbörd under vinterhalvåret med ca 40 % för Gotlands län. Det innebär en tydligt ökad risk för översvämningar. Hur en sådan nederbördsökning påverkar länet bör utredas närmare. 3 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

15 Generellt kan följdeffekter av höjda havsnivåer och en ökad nederbörd också innebära att rörligheten hos farliga ämnen ökar, att risken för bräddning av avloppssystem förhöjs och att risken för förorening i dricksvatten ökar. Figur 3 Beräknad förändring (%) av vinternederbörd för åren jämfört med den normala (medelvärdet för ). Staplarna visar historiska data som är framtagna från observationer, gröna staplar visar nederbördsmängder större än den normala och gula staplar nederbördsmängder mindre än den normala. Kurvorna visar utjämnade 10- årsmedelvärden från scenarier. Den cerisa kurvan motsvarar förändringen i höstens nederbörd för utsläppsscenario B2 och den turkosa kurvan motsvarande för utsläppsscenario A2. Det grå fältet beskriver variationen i nederbörd mellan enskilda år (beräknat från scenarierna). A2 - en snabb befolkningstillväxt och intensiv energianvändning. B2 en långsammare befolkningstillväxt och mindre energianvändning. 4 Figur 4 Översvämning Ojlmyr Hejde våren SMHI,

16 4.1.2 Ras och skred Allmänt Skred definiera som en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse, vanligtvis i anslutning till vattendrag och kustlinjer. Ras syftar till block, stenar, grus- och sandpartiklar som kommer i rörelse. Ras är vanligast där vattendrag eroderat marken. 5 Regional bild Inom länet har marklutning, nederbörd, havsnivå, extremväder, markvattenhalt, jordarters egenskaper, mänsklig påverkan, klimatförändringar och naturliga förändringar identifierats som riskkällor för eventuella ras och skred. I Gotlands län är det i synnerhet kustzonen som kan beröras av erosion, ras och skred. Där har förekomst och förutsättningar för erosion kartlagts av Statens Geotekniska Institut (SGI). Dessa områden redovisas i kartbilden nedan. Kartmaterial är tillsammans med handläggningsstöd från SGI hjälpmedel för länsstyrelsen att bedöma erosionsrisken vid nybyggnation i form av granskning av detalj- och översiktplaner. Vid redan befintlig bebyggelse krävs det dock ytterligare utredning, för att bedöma risken för erosion, ras och skred. Figur 5 - Röda områden - förekomst av erosion. Orange område - förutsättningar för erosion. 5 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

17 Figur 6 Karteringskarta, ingen kartering är utförd i länet. 6 6 MSB, Översiktlig stabiliseringskartering,

18 4.1.3 Stormar Allmänt Kraftiga stormar har drabbat Sverige flera gånger det senaste århundradet. SMHI har lyft fram och analyserat nio större stormar som drabbat Sverige. Södra Sverige drabbas oftast hårdast och den värsta stormen som drabbat Sverige i modern tid är Stormen Gudrun som inträffade 8-9 januari Halland, södra delarna av Småland och västra Blekinge blev värst drabbade, miljoner kubikmeter skog fälldes vilket motsvarar ungefär tre årsavverkningar i Götaland. Sju personer omkom under själva stormen och ytterligare elva omkom under röjningsarbetet. Även stora mängder snö kombinerat med vind och isstormar förekommer i Sverige, men inte lika ofta. 7 Regional bild Konsekvenserna för extremt väder beror exempelvis på vilken magnitud vindstyrkan har och hur mycket nederbörd som kommer. På Gotland kan extremt väder påverka den tekniska infrastukturen som el/tele/it-system, med stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Elbolaget Gotlands Energi AB (GEAB) ansvarar för ledningsnätet i länet. GEAB:s ledningsnät är ca km långt vara av ca km är nedgrävd kabel, ca km isolerad luftledning och ca km oisolerad luftledning. För att höja redundansen i nätet pågår ett arbete med att gräva ned alltmer av ledningsnätet. Inom transportsektorn kan det även uppstå betydande problem. Då Gotland är en ö finns det ett mycket stort beroende av fungerande förbindelser för transporter till och från fastlandet. Detta gäller flyg- och färjetransporter, för både personer och gods. Väderhändelser som orsakat långvariga avbrott i färje- och flygtrafiken har hittills varit relativt ovanligt. Men när extremt väder slår till förväntas problemen bli långvariga. Det regionala vägnätet kan även det komma att påverkas vid extremt väder. Det är oklart om det framtida klimatet kommer innebära någon förändring gällande vindhastigheter. 7 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

19 Gotland Riket Figur 7 - Stormskada - Antal händelser dit räddningstjänsten kallats enligt LSO per 1000 invånare Jordbävning och vulkanutbrott Allmänt Jordens översta skikt litosfären är uppdelad i flera plattor som är i ständig rörelse. När dessa plattor skaver eller krockar mot varandra uppstår jordbävningar eller vulkanutbrott. I Sverige förekommer det seismiska aktiviteter per år. De flesta är så små att bara mätstationer kan registrera aktiviteterna. Ungefär en gång per år sker en jordbävning som är kännbar och kan orsaka skador på byggnader och ge upphov till ras. 9 Ett vulkanutbrott kan påverka Sverige på en rad olika sätt. Exempelvis genom, vulkanaska och svaveldimma, som har nått Sverige ett flertal gånger i modern tid. I Sverige påverkar vulkanutbrott främst flygtrafik, men kan även orsaka hälso- och miljöproblem orsakade ett vulkanutbrott på Island stora problem för flygtrafiken i Europa. Det bedöms dock inte ha haft några allvarligare konsekvenser för samhällsviktigt verksamhet eller människor och djurs hälsa. 10 Regional bild Konsekvenserna av ett vulkanutbrott liknande Eyafjallajökul som förorenar luftrummet i många länder, kan även få konsekvenser för länet. Se avsnitt om avbrott i transporter och transportolyckor. 8 MSB, IDA, MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, Ibid. 14

20 4.1.5 Solstormar Allmänt Solstormar uppstår när aktiviteten på solen ökar kraftigt och utslungade partiklar bildar elektormagnetiska fält, vilka kastas mot jorden. Detta kan orsaka störningar i jordens magnetfält. Det kan även leda till störningar i radiokommunikationer och strömavbrott. Svenska Kraftnät bedömer att sannolikheten för att solstormar orsakar större skador som ytterst liten. Se avsnitt Störningar i elektroniska kommunikationer, Störningar i elförsörjning, 7.4 och 7.5 om GNSS Värmebölja Allmänt SMHI definierar en värmebölja som en period på minst fem dagar i sträck med en temperatur på 25 grader Celsius. En värmebölja kan således bara inträffa under sommartid. Värmeböljor innebär en ökad dödlighet för äldre och sjuka vilket kan belasta sjukvården. Totalt i Europa beräknas till fler dödsfall än normalt inträffat under två veckors värmebölja. Andra risker med värmeböljor är exempelvis bakteriespridning i vattentäkter och livsmedel, vätskebrist för småbarn och drunkningsolyckor. 11 Regional bild Länsstyrelserna har gemensamt analyserat risker och sårberheter kopplade till värmeböljor. 12 Här finns en rad slutsatser som kan kopplas till den regionala bilden. Exempelvis kan vattensituationen i länet påverkas av värmeböljor. Det kan handla om bakterietillväxt i ledningsnät och ytvattentäckter, samt torka vilket således blir ett problem för dricksvattenförsörjningen som behandlas i stycke Förändringar i tillströmningen av turister kan också påverka länet, då en ökad population kräver att tillgången till samhällsviktig verksamhet och service håller tillräcklig nivå. Region Gotland arbetar även proaktivt kring värmeböljor, genom exempelvis informationsspridning Skogsbränder Skogsbränder kan uppstå under långa perioder av torka. Den vanligaste orsaken till skogsbränder är mänskliga aktiviteter som exempelvis eldning, grillning och avverkning. De kan också vara anlagda eller orsakas av naturliga fenomen som blixtnedslag. Bränder sprids också olika beroende på faktorer som väder, bränsle och topografi. I Sverige inträffar varje år ca bränder i skog och mark, en till två gånger per decennium har Sverige haft somrar med mer omfattande skogsbränder MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, Länsstyrelserna, Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys, MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

21 Regional bild Länsstyrelsen på Gotland har avtal med Frivilliga Flygkåren avseende skogsbrandsbevakning under perioder då brandrisken är stor. I MSB:s rapport, Framtida perioder med hög risk för skogsbrand utpekas Gotland och Öland som de regioner som uppvisar de mest extrema brandriskförhållandena i ett framtida klimat. Figur 8 - Framtida utveckling av brandrisksäsongens längd med HBVS-index 4, 5 eller 6. Varje 30-årsperiod beskriver ett medelvärde av 6 klimatscenarier Sjukdomar, läkemedel och växtskadegörare Pandemi Allmänt En pandemi definieras som ett utbrott av en infektionssjukdom som snabbt och lätt sprider sig bland människor över mycket stora geografiska områden. Medan en epidemi kan rasa i ett enskilt land, så drabbar en pandemi, i alla fall i sin yttersta konsekvens människor över hela jorden. Sedan 1900-talet har fyra influensapandemier brutit ut, Spanska sjukan, Asiaten, Hongkonginfluensan och A(H1N1). Nästan en tredjedel av världens befolkning insjuknade i 14 MSB, Framtida perioder med hög risk för skogsbrand Analyser av klimatscenarier,

22 Spanska sjukan och mellan 20 och 50 miljoner dog. 15 Då vi lever i en alltmer globaliserad värld, med många transportmöjligheter är risken för en pandemi större än tidigare. Sannolikheten för att en pandemi bryter ut bedöms som medel, utifrån WHOs bedömning. Konsekvenserna av en pandemi skulle innebära betydande sjukfrånvaro inom samhällets alla sektorer. MSBs rekommendationer är att arbetsgivare planerar för att kunna hantera 15 % frånvaro under sex till åtta veckor och 50 % under vecka två och tre. Inom vård- och omsorgsverksamhet förväntas frånvaron orsaka störst problem, men kan självklart slå hårt mot annan samhällsviktig verksamhet. Regional bild Gotland är ett litet län med begränsade resurser, vilket även gäller sjukvårdens resurser. Det finns ett sjukhus, sex kommunala och två privata vårdcentraler. Omslagspunkten för att höja katastrofberedskapen på Gotland ligger vid tre svårt skadade personer. Detta innebär att redan vid exempelvis en större trafikolycka kan beredskapen på Visby lasarett höjas (stab-, förstärknings- eller katastrofläge). Totalt har lasarettet tre till fem intensivvårdsplatser och ca 150 vårdplatser. Vårdbelastningen beskrivs som ansträngd. Det finns inget reserv- eller beredskapssjukhus att tillgå i länet. Beredskapslagringen i form av sängar och viss medicinskteknisk utrustning har blivit starkt reducerad under senare år. Transportkapaciteten i länet består av tre akutambulanser. De är stationerande i Visby, Slite och Hemse. Det finns även tillgång till två reservambulanser, dessa måste dock bemannas och kompletteras med medicinsteknisk utrustning. Det finns även en ambulanshelikopter som främst är avsedd för sekundärtransporter till fastlandet. Den utför även primärtransporter inom länet om den finns tillgänglig. Med detta som bakgrund och vetenskapen om att en pandemi orsakar stora påfrestningar för sjukvården, skulle en pandemi få betydande konsekvenser för länet Zoonoser och epizootier Allmänt Sjukdomar som smittar mellan djur och människor kallas med ett gemensamt namn för zoonoser. De kan smitta på många olika sätt. Vissa av sjukdomarna kan överföras via förorenat vatten eller livsmedel. Andra kan smitta genom direktkontakt med smittbärande djur eller via bett av insekter. Vid vissa zoonoser blir djuren själva sjuka, men ibland är de bara bärare av smittämnet. Epizootisjukdomar är benämningen för smittsamma djursjukdomar som anses vara så allvarliga för djurhälsa och animalieprodukter att det finns ett samhälleligt intresse av at hålla sjukdomarna borta från djurpopulationen. Konsekvenserna av utbrott kan innebära både konsekvenser för folkhälsan men också allvarliga konsekvenser för djurskyddet. 15 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

23 Regional bild Sannolikheten för ett utbrott av epizootis sjukdom eller zoonos i länet beror på en rad faktorer som antalet djurbesättningar, tätheten mellan besättningarna och smittskyddsläget. Det föreligger också anmälningsplikt för veterinärer och djurägare till veterinära myndigheter vid misstanke om epizootis sjukdom. Det nationella smittskyddsläget övervakar kontinuerligt läget genom exempelvis obduktion och provtagning. Att Gotland är en ö är i det här fallet positivt då det är ett isolerat geografiskt område, med vissa möjligheter att kontrollera vad som förs in och ut från ön. Länet har under det senaste decenniet drabbats av flera epizootiska sjukdomar och har via sitt Östersjöläge en ökad risk för dels vindburen smitta men också smitta som förs in med flyttfåglar. Under 2000-talet har det skett utbrott av fågelinfluensa på vild fågel och New Castle sjuka på värphöns. Ett antal salmonellautbrott har drabbat både gris- och nötbesättningar. Ett särskilt problem på Gotland är att det inte finns någon anläggning för destruktion av djurkroppar vilket skulle kunna leda till stora problem. Detta gäller för flera riskområden som, utsläpp av kemiska ämnen och utsläpp av radioaktiva ämnen. Hantering av stora mängder smittfarligt avfall som måste deponeras kan också utgöra en sårbarhet då Gotlands grunda jordmån inte alltid medger detta. En annan sårbarhet är också den begränsade möjligheten att föra bort smittfarligt avfall via båttransporter som då kräver särskilda faciliteter Resistenta bakterier och resistens mot antiviral Myndigheten för samhällskydd och beredskap har rapporterat om nationella riskbedömningar. I rapporten lyfter MSB fram en ökad användning av antibiotika som en risk då bakterier kan bli resistenta mot antibiotika. Lägesbilden i Sverige är god i jämförelse med omvärlden Störningar i försörjning av läkemedel Allmänt Försörjningen av läkemedel kan beskrivas som en kedja av verksamheter som omfattar aktörer från läkemedelstillverkare till partihandlare. Dessa levererar sedan läkemedel efter beställning till slutförsäljare och användare. Läkemedelsförsörjningen är beroende av samhällsviktig verksamhet för att fungera då, leverans av sjukvårdsmaterial och läkemedel är beroende av fungerande transporter, främst med båt- och lastbilstransporter. Transporter är i sin tur beroende av el, drivmedel, elektroniska kommunikationer och personal. Därför kan störningar i annan samhällsviktigt verksamhet få stora konsekvenser för läkemedelsförsörjningen. Vid tillfälligt ökat behov av läkemedel under exempelvis en influensapandemi, kan läkemedelsresurserna behöva prioriteras om dessa är begränsade. Det är dock inte helt 18

24 oproblematiskt att prioritera då det inte är självklart vad som är samhällsviktigt verksamhet eller vilka samhällsviktiga verksamheter som ska prioriteras. 16 Socialstyrelsen har ett beredskapslager med läkemedel och medicinsk utrustning. Lagret har på senare tid anpassats efter en förändrad hotbild mot samhället. Vissa landsting har även extra lager för att kunna tillgodose kortvariga behov. Lagerhållningen hos apotek, sjukhus och grossister har minskat vilket kan leda till en ökad sårbarhet i samband med allvarliga händelser. Beredskapslager på nationellnivå för veterinärt bruk finns inte. 17 Regional bild Risken för störningar i försörjningen av läkemedel kan vara kopplad till andra områden som transport, elförsörjning och fungerande elektroniska kommunikationer. Dessa områden behandlas under stycke 4.4.1, och I länet finns det ingen regional lagerhållning av läkemedelsprodukter. De lager som finns är grossisternas, butikernas och sjukvårdens egen lagerhållning Angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare) Allmänt Växtskadegörare är sjukomar, insekter och parasiter som angriper och skadar växter. Allvarliga konsekvenser av att växtskadegörare introduceras eller sprids i Sverige får konsekvenser ur naturvårdshänsyn, näringsutlakning, naturskog, biologisk mångfald och skogsnäringen. 18 Regional bild Identifierade risker kopplade till skadeinsekter är stormar, förbud och resistens mot bekämpningsmedel, livsmedelsförsörjning, varmare och fuktigare klimat. På uppdrag av Jordbruksverket genomför länsstyrelsen tillsyn av skadeinsekter. Situationen i länet ser relativt bra ut. Det förekommer dock mindre populationer av jordloppor, bladlöss och rapsbaggar. I vissa fall har även rapsbaggarna blivit resistenta mot bekämpningsmedlet. Ur ett framtida perspektiv är det klimatförändringar som leder till mer extremt väder, varmare och fuktigare klimat som bedöms kunna öka risken för skadeinsekter. Men även resistens mot bekämpningsmedel som nämndes tidigare. 16 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, Ibid. 18 Ibid. 19

25 4.3 Olyckor Nedfall av radioaktiva ämnen Allmänt I energiproduktionen i kärnkraftsindustrin förekommer nukleära och radiologiska ämnen. Radioaktiva ämnen förekommer även i andra verksamheter som sjukvården, industrin och forskning. I högriskindustri som kärnkraftsproduktion kan ett utsläpp orsakas av tekniska fel, brister i säkerhetsrutiner, sabotage m.m. Även om säkerhetsåtgärderna i kärnkraftverken är omfattande kan risken för en härdsmälta, eller allvarlig händelse som leder till stora utsläpp av radioaktiva ämnen inte helt uteslutas. Utsläpp kan innebära stort antal akuta dödsfall genom strålskador, men även lång tid efter olyckan kan utsläppen leda till sjukdomar och ha stora konsekvenser på miljön. Kontaminering kan innebära att jordbruk och livsmedelsproduktionen påverkas negativt, då områden blir obrukbara för odling, djurhållning, arbete och bebyggelse. Regional bild Konsekvenserna av ett nedfall av radioaktiva ämnen skulle för Gotland kunna bli betydande och det finns en hotbild både från kärnkraftverk belägna i väster (Sverige, Västeuropa) och i öster (Finland, Ryssland, Polen, Ukraina m.fl.). Då en betydande del av det gotländska näringslivet avser areella näringar som jord- och skogsbruk (30 % av arbetsställen och 70 % av landytan 19 ) skulle ett utsläpp speciellt påverka detta område. Djur skulle behöva hållas inomhus, jordbruksmarken kan bli obrukbar och det skulle kunna bli exportstopp av gotländska produkter. Det skulle också kunna medföra allvarliga konsekvenser för Gotlands dricksvattenförsörjning (jmf. avsnitt Utsläpp av kemiska ämnen och Störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen), men även för livsmedelsproduktionen (mjölk-, grönsaks-, ägg- och köttproduktion) och störningar för den gotländska befolkningens livsmedelsförsörjning. Sårbarheter är kopplade till begränsade resurser som personal, transport, material och kompetens, vilket skulle leda till hård arbetsbörda och belastning för aktuell personal. Stora krav skulle även ställas på snabba och effektiva insatser, vilket kan bli problematiskt om resurserna är begränsade. Det finns också inskränkta möjligheter till provtagning och analys som kan skapa begräsningar och oro. Informationsbehovet kommer att vara stort vid en sådan händelse, och är sårbart med avseende på bemanningens uthållighet Utsläpp av kemiska ämnen Allmänt Farliga ämnen är nödvändiga för att olika verksamheter som industri, forskning, sjukvård och energiproduktion ska fungera. Den omfattande användningen av farliga ämnen innebär att risken för en händelse med negativa konsekvenser kan inträffa. Konsekvenserna kan påverka den enskilde men även många människor, samhällen och miljön. För att minska olycksriskerna och begränsa tillgången till kemiska ämnen finns det en strikt lagstiftning kopplad 19 Region Gotland, Gotland i siffror 2013,

26 till området. Hur allvarliga konsekvenserna blir vid ett utsläpp beror på saker som ämnets egenskaper, storlek på utsläpp, plats för olyckan, väder och hantering av situationen. Risken för utsläpp finns vid tillverkning, transport och användning och kan spridas vid en olycka. Utöver utsläpp vid olycksfall kan storskaliga utsläpp ske genom fler små utsläpp från exempelvis hushållen. Här kan det handla om ämnen som läkemedel i avloppsvatten, biocider, kvicksilver i lågenergilampor och kadmium i jordbruket. 20 Regional bild Hanteringen av kemikalier på Gotland sker i en begränsad omfattning. Det finns inga producenter av kemikalier utöver den storskaliga kalk- och cementtillverkningen i länet. Det finns inte heller någon stor förbrukare av kemiska ämnen. Ett fåtal anläggningar på Gotland är utpekade som farliga anläggningar respektive Seveso-anläggningar. Risker som framförallt är identifierade i länet är utsläpp på grund av olyckstillbud eller brand i större bränslelager samt att fiskare trålar upp kemiska stridsmedel (senapsgas) från dumpningsplatser i Östersjön efter andra världskriget. Utsläpp av giftiga gaser kan ske även vid olyckstillbud och brand i mindre kemikalie- och bränslelager, som vid vissa meteorologiska förhållanden kan drabba många människor om de sker i tätorter som t.ex. Visby. Den sprickiga berggrunden på Gotland i kombination med tunna jordlager gör att ytvattnet snabbt kan nå grundvattnet, som därför är mycket känsligt för föroreningar. Även om Gotland inte är ett kemikalieintensivt län kan därför även små utsläpp från industriverksamhet eller olyckor få förödande konsekvenser för vattenförsörjningen om det sker inom ett påverkansområde för en större vattentäkt. Det finns över enskilda vattentäkter i länet. Miljötillsynsmyndigheterna (Region Gotland och Länsstyrelsen) prioriterar sedan många år skyddet av grundvattnet i sitt tillsynsarbete med industriverksamheter i drift på Gotland. Region Gotland kartlägger och undersöker nedlagda deponier i länet. Gamla nedlagda industrier, där riskerna för föroreningar är större pga. sämre miljöskyddsåtgärder, håller på att kartläggas och undersökas av Länsstyrelsen. 20 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning,

27 Figur 9 - Platser som potentiellt är förorenade Gotland Riket Figur 10 - Utsläpp av farligt ämne - Antal händelser dit räddningstjänsten kallats enligt LSO per 1000 invånare MSB, IDA,

28 4.3.3 Oljeutsläpp Oljeutsläpp kan orsaka allvarliga skador på växt- och djurliv, kontaminera stränder och skada bottnar. Oljeutsläpp kan också innebära betydande sociala och ekonomiska konsekvenser för de drabbade. Oljetransporter från Ryssland på Östersjön har under de senaste 15 åren tiodubblats. Fartygen har blivit större och då har även tankvolymen på fartygen ökat. Även andra aktiviteter som ett ökat yrkesfiske har lett till ett ökat antal fartyg i Östersjön till 2008 varierade antalet oljeutsläpp i de svenska vattnen mellan 200 och 400 per år. 22 Se även Riskbild för oljeolyckor till sjöss i Sverige inför år Regional bild Sannolikheten för oljeutsläpp i Östersjön och i Gotlands närområde är påtaglig. Länet har ca 800 km kust och många fartyg passerar Gotlands närområde. Ett större oljeutsläpp skulle få betydande konsekvenser för såväl djur och natur, men även turismnäringen riskerar att drabbas vid ett omfattande utsläpp. På Gotland finns ett av MSB:s oljeskyddsförråd. I förrådet finns det båtar, oljeupptagare som pumpar och skimmers, system för inneslutning av olja som länsar och dukar, mellanlagringssystem, terrängfordon, handmaterial för utrustning av 100 personer och personlig skyddsutrustning för 100 personer. Förrådet ger förutsättningar för att snabbt och effektivt ta hand om mindre utsläpp. Skulle en tankerolycka ske krävs dock betydligt större resurser för att ta hand om oljan fartyg passerar Gotland varje år, av dessa är 20 % tankerfartyg. 24 Kartverktyget Miljöatlas som används för planering och prioritering av oljeskyddsinsatser, håller länsstyrelsen på att utveckla för länet. Arbetet med Miljöatlasen beräknas vara klart för användning Region Gotland har under 2012 tagit fram en oljeskyddsplan. Oljeskyddsplanen ska effektivisera processer kring arbetet vid eventuell oljeolycka. 22 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, MSB, Riskbild för oljeolyckor till sjöss i Sverige inför år 2025, Kjell Larsson, Dynamisk ruttplanering för sjöfarten i Östersjön: Hur kan man minska sjöfartens negativa effekter på naturvärden i känsliga eller skyddade områden?

29 4.3.4 Omfattande bränder i byggnader Allmänt Figur 11 - Farttygspassager kring Gotland 25 Byggnadsbränder syftar till bränder i bostäder, allmänna byggnader, industribyggnader och övriga byggnader. Den vanligaste orsaken till byggnadsbränder är anlagd brand, soteld i bostäder och tekniska fel i industri och övriga byggnader. 26 Regional bild Antalet bränder i byggnader i länet dit räddningstjänsten har kallats ligger något över riksgenomsnittet låg Gotland på 1,6 jämfört med rikets 1,1. 27 Den vanligaste orsaken till bränder i småhus är eldstadsrelaterade var 65 % av alla bränder i länet eldstadsrelaterade, vilket är högst i Sverige följt av Dalarna (56 %) och Kalmar (55 %). 25 Ibid. 26 MSB, Ett första steg mot en nationell riskbedömning, MSB, IDA,

30 Gotland Riket Figur 12 Brand i byggnad - Antal händelser dit räddningstjänsten kallats enligt LSO per 1000 invånare 28 Figur 13 - Brandorsaker för villa jämfört med flerbostadshus för länet, MSB, IDA, Ibid. 25

31 4.4 Teknisk infrastruktur Störningar i elektroniska kommunikationer Allmänt Elektroniska kommunikationer innefattar övergripande elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster som telekommunikationer, internet och radio. Avvändningen är allt från telefonsamtal och informationsutbyte till styrning och övervakning av industriella processer. Tillsammans med el är de elektroniska kommunikationerna avgörande för att upprätthålla normala funktioner i samhället. Verksamheter drivs av el och styrs med hjälp av elektroniska kommunikationer. Avbrott och störningar i elektroniska kommunikationer kan bero på en rad olika saker. Det kan exempelvis bero på handhavandefel, fysisk åverkan på infrastruktur, brist på redundans, dataintrång och andra avsiktliga brott som terroristattacker mot kommunikationsnäten, ITattacker i form av virus, maskar och trojaner. Det kan även handla om tekniska fel och naturhändelser som åsknedslag. Sabotage och yttre angrepp sker mer sällan. Regional bild Identifierade sårbarheter i länet kopplade till störningar i elektroniska kommunikationer är elberoende, samlokalisering, kompetensbrist, ekonomiska resurser, tekniska fel, extrema vädersituationer, IT-relaterade hot, avbrott i kabelförbindelser och sabotage. Konsekvenserna för en långvarig störning i de elektroniska kommunikationerna i länet, bedöms innebära allvarliga konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Många olika larmfunktioner i samhället skulle påverkas som brandlarm, trygghetslarm och 112. Problem med drift- och övervakningssystem för el- och dricksvattenförsörjning och information till massmedia och allmänhet skulle även de påverkas. Livsmedels- och drivmedelstransport kan även de komma att påverkas betydligt, då transportsektorn är starkt beroende av elektroniska kommunikationer. Störningar kan också ha betydande ekonomiska konsekvenser för näringslivet om betalsystemen påverkades av störningarna. Även om många av konsekvenserna är kända skulle det behövas en utökad kunskap om dessa konsekvenser kopplade till förutsättningarna i länet. Redundansen i tele/itkommunikationerna skulle också behöva kartläggas, för att bedöma om erforderlig redundans finns i dagens nät. Elektroniska kommunikationer är mycket beroende av el och att elförsörjningen fungerar. Då Gotland är en ö är länet även beroende av att kommunikationsnäten ger en adekvat tillförsel till länet och att infrastukturen på ön fungerar väl. En positiv utveckling i länet är fiberutbyggnaden. Målet med utbyggandet är att hela Gotland skall ha tillgång till fibernätverk. I bilden nedan framgår det att majoriteten av öns socknar kommer ha tillgång till fibernätverket under Det bör dock kännas till att fiberledningarna har ett större elberoende än tidigare kopparledningar. Detta kan således påverka anslutningarna vid störningar i elförsörjningen. Att Länsstyrelsen, Region Gotland och blåljusmyndigheter har tillgång till elektronisk kommunikation är mycket viktigt under kriser, främst för att samordna och koordinera 26

32 insatser. Alla parter har tillgång till Rakel vilket minskar sårbarheten mellan dessa aktörer. Alla aktörerna har även tillgång till reservkraft vid sina respektive ledningsplatser (ej i länsstyrelsens förskjutna ledningsplats). Det är dock oklart hur den dagliga kommunala verksamheten som hemvård och socialtjänst skulle påverkas om exempelvis mobiltelefonin slutade fungera. Detta kan även kopplas till avsnitt Risk för instabilitet i samhället och social oro. Figur 14 Fiberutbyggnad i länet 27

33 4.4.2 Störningar i elförsörjning Allmänt I dagens samhälle är elförsörjningen av avgörande betydelse för att samhället ska fungera både under normala förhållanden och vid svåra påfrestningar. Störningar i elförsörjningen kan bero på en rad olika faktorer som dels kan vara väderrelaterade exempelvis åsknedslag, snöoväder, storm eller nedisning. Det finns också andra hot mot elförsörjningen som tekniska fel, sabotage, olyckor, elektormagnetisk störning och störningar i transporter. Ett bortfall i elproduktionen kan antigen leda till en effektbrist alltså en kortvarig elbrist, eller elenergibrist som är en långvarig elbrist. Regional bild En långvarig störning i elförsörjningen skulle innebära betydande konsekvenser för samhällsviktig verksamhet i länet. Beroendet av elförbindelsen från fastlandet för att täcka energibehovet under vissa perioder, är en påtaglig sårbarhet planeras en ytterligare elförbindelse dras till fastlandet, vilket då skulle minska länets sårbarhet för avbrott i elförsörjningen. 30 I länet finns det möjligheter till storskalig elförsörjningen genom reservkraft. Det är däremot svårt att beräkna uthålligheten i reservkraften, då drivmedelslagren fluktuerar. Gotlands Energibolag räknar med att reservkraften kan drifthållas i fyra dagar. Angående drivmedel finns det ingen samlad bild av resurser för drivmedelsdistribution. Det saknas även planering för eventuella prioriteringar, för den konkurrenssituation som förväntas uppstå mellan drivmedel för transporter och drivmedel för reservkraftsverk vid en större händelse. Reservkraften i sig är helt beroende av att Vattenfall behåller de stora reservkraftverk som finns i länet. För att länet skall kunna hantera ett avbrott i elförbindelsen till fastlandet är dessa reservkraftverk av mycket stor vikt. Någon fullständig kartläggning av minder reservkraftsanläggningar har inte gjorts och läget är inte helt tydligt om all samhällsviktigt verksamhet har sådana anläggningar. Uppfattningen är dock att reservkraftsförmågan för länet ligger på en rimlig nivå. Vid effektbrist prioriteras försörjningen av el till samhällsviktigt verksamhet genom Styrel. På grund av ett förändrat klimat förväntas sårbarheten öka genom en ökning av extrema väderhändelser och varmare och fuktigare klimat. Högre medeltemperaturer och högre extremtemperaturer kan höja sårbarheten hos elförsörjningen. Lika så kan en kraftig ökning av nederbördsmängden och höjda havsnivåer medföra en ökad sårberhet för länets elförsörjning. Ett förändrat klimat väntas också medföra en ökad risk för stormfällning och därmed avbrott på luftburna ledningar, se även om stormar. 30 Svenska Kraftnät, Gotlandsforbindelsen/,