maj 2015 Det amerikanska presidentvalet 2016 En överblick

Transkript

1 maj 2015 Det amerikanska presidentvalet 2016 En överblick

2 En överblick Johannes Karlsson 2

3 Författarpresentation Johannes Karlsson har varit praktikant hos Arena Idé under våren 2015 och har en Fil Kand i Statsvetenskap

4 Det amerikanska presidentvalet 2016 En överblick Arena idé och Johannes Karlsson Stockholm 2015 Bilder: Wikimedia Commons Rapporten kan laddas ner från 4

5 INLEDNING... 6 BEGRÄNSNINGAR... 7 PRESIDENTKANDIDATERNA... 8 DET ALLMÄNNA LÄGET DEMOKRATERNA WALL STREET VERSUS MAIN STREET REPUBLIKANERNA VALFRÅGOR FACKFÖRENINGARNAS ROLL I PRESIDENTVALET EGNA REFLEKTIONER AVSLUTANDE SAMMANFATTNING KÄLLOR... 22

6 Inledning Nästa år avgörs det amerikanska presidentvalet. Som vanligt innehåller ett presidentval i USA så mycket mer än bara kandidater. Valet präglas också av ett antal aktörer som är viktiga, inte minst de olika kandidaternas stödtrupper, inklusive religiösa församlingar, enskilda organisationer och (på demokraternas sida) fackförbund. Den här rapporten kommer att fokusera på vilka kandidater som kommer att ställa upp i presidentvalet, och på ett mer överskådligt sätt gå igenom vilka deras viktigaste stödtrupper är i form av bland annat facket. Rapporten går också igenom vilka frågor som kan tänkas vara viktiga i kommande valrörelse och även hur det allmänna läget är inför valet. 6

7 Begränsningar Amerikanska presidentval är gigantiska. Därför har det varit nödvändigt med vissa begränsningar. Som nämndes i inledningen kommer fokus ligga på att presentera de kandidater som kan förväntas få en framträdande roll, partiernas viktigaste valfrågor och stödtrupper samt även kort fackföreningarnas roll som stöd till Demokraterna i valet. Något som utlämnats i rapporten är pengar som på gott och ont är en central del i amerikansk politik och i synnerhet i amerikanska presidentval. Bland aspekter som det går och borde grävas mer i finns de två partiernas utmaningar i kommande val.

8 Presidentkandidaterna Det är alltid svårt att känna av, eller få en uppfattning, om läget i det amerikanska valet innan det på allvar har kommit igång. Primärvalen hos de två partierna väntas dra igång först i januari nästa år. Som det ser ut nu har sju republikanska kandidater officiellt sagt att de ställer upp och två demokrater. Det handlar om senatorn från Texas, Ted Cruz, som officiellt offentliggjort en kandidatur (twitter,@tedcruz, ) Rand Paul, senator från Kentucky, Ben Carson (Politico, Terry Mulchahy & Katie Glueck, ), före detta läkare, Mike Huckabee, före detta guvernör för Arkansas (Politico, Ben Schreckinger, ), Carly Fiorina, före detta företagsledare (Nick Grass, Politico, ), Rick Santorum, före detta senator från Pennsylvania (Trip Gabriel, New York Times, ) och senator Marco Rubio från Florida. Från Demokraterna sida handlar det än så länge om Hillary Clinton och även Bernie Sanders, den oberoende senatorn från Vermont som kommer ställa upp som demokrat i presidentvalet (Dan Merica, CNN, ). Vad det annars handlar om är flertalet kandidater från båda partier som undersöker möjligheterna genom att förvisa sig om att tillräckligt stöd finns för att överhuvudtaget ge sig in i racet. Det gör de genom att resa runt, ofta i de olika och mer avgörande primärvalsdelstaterna. Än så länge från Demokraternas sida undersöker Martin O Malley möjligheterna och väntas fatta ett slutgiltigt beslut i slutet på maj (John Wagner, Washington Post, ), före detta guvernör för Maryland. Jim Webb (Rachel Weiner, Washington Post, ), före detta senator från Virginia gör det också. Joe Biden, vicepresident, funderar på en kandidatur men kommer inte fatta ett beslut förrän under sommaren (Michael Falcone, ABC, ). Det gör även Lincoln Chafee, före detta guvernör för Rhode Island (Wilson Andrews, Alicia Parlapiano & Karen Yourish, New York Times, ). Från Republikanerna som förbereder en kandidatur handlar det om Jeb Bush, före detta guvernör för Florida och Scott Walker, guvernör för Wisconsin (Meghan Keneally, ABC, ). Några annan som undersöker möjligheterna är Lindsay Graham, senator från South Carolina som väntas annonsera sin kandidatur första juni (Steve Benen, MSNBC, , Sean Sullivan & Jose A.Delreal,Washington Post, ) och guvernören för Ohio, John Kasich. Även Rick Perry, 8

9 före detta guvernör för Texas, funderar på att ställa upp så väl som Chris Christie, guvernör för New Jersey och Bobby Jindal, guvernör för Louisiana (Wilson Andrews, Alicia Parlapiano & Karen Yourish, New York Times, ). Även George Pataki, före detta guvernör för New York förbereder en kandidatur (Nick Grass (2), Politico, ). Flera av kandidaterna kommer förhoppningsvis annonsera officiellt att de ställer upp medan andra kanske kommer dra sig ur för att de inte känner stödet. Men för tillfället och med reservation för att någon kan tillkomma och falla bort, är det de ovannämnda kandidaterna det handlar om.

10 Det allmänna läget Demokraterna Hillary Clinton är på förhand den självklara favoriten bland Demokraterna och hon har nu officiellt meddelat sin kandidatur via ett meddelande på twitter och en video (Hillary Clinton, Youtube & ). Med det sagt gör inte det Demokraternas startfält ointressant. Det har bland annat startats en rörelse som heter Run Warren run som organisationen MoveOn ligger bakom (Brian Stewart, Move On, ). Syftet är att få Elisabeth Warren, senator från Massachusetts att ställa upp i presidentvalet för att utmana Clinton. Hon har dock otaliga gånger sagt nej. MoveOns medlemmar fick rösta ifall de ville att ett sådant försök, att få henne att ställa upp, skulle starta. Över 80 procent av de röstande tyckte det var en bra idé. MoveOn är inte heller vilken organisation som helst utan stöttade Obama tidigt i valrörelsen 2008 mot just Hillary Clinton och bidrog även ekonomiskt till hans presidentkampanj. Om det är något som än så länge präglar Demokraterna och de olika kandidaterna är det Hillary Clinton, vem som på allvar kan tänkas hota henne och sedan andra kandidater som Martin O Malley, Jim Webb, Bernie Sanders, Joe Biden och ElisabethWarren som fortsatt kommer upp, trots att hon avfärdat en kandidatur. På förhand är givetvis Hillary Clinton storfavorit. Hon verkar, till skillnad från 2008, ha ett större stöd bland etablissemanget men precis som förra gången är frågan huruvida den progressiva vingen av Demokraterna kan sluta upp bakom henne och förlika sig med henne som partiets kandidat. Att det trycks på att Elisabeth Warren ska utmana talar emot och hon är dessutom en allt viktigare röst inom Demokraterna. Hon blev efter kongressvalet 2014 en del av det demokratiska ledarskapet i senaten och ska ha hand om policyfrågor (Ted Barrett & Jeremy Diamond, CNN, ). Det signalerar hennes betydelse för partiet samtidigt som det ger de progressiva en stjärna. Martin O Malley, den före detta guvernören för Maryland, är också en progressiv demokrat som har en lång lista med saker han åstadkom under sin tid som guvernör. Det handlar bland annat om legalisering av samkönade äktenskap, avskaffat dödsstraff, höjd minimilön och så vidare. Han är också någon som ifall han ställer upp är en kandidat till vänster om Clinton eller som David Weigel uttryckte det i ett 10

11 reportage, en Anti Hillary (David Weigel, Bloomberg, ). Bernie Sanders, den enda socialisten i kongressen är också en sådan. Men vilka som än utmanar Clinton ser det just nu ut som att vara en omöjlig uppgift. Jim Webb, före detta senator från Virginia, är ingen utpräglad progressiv kandidat utan snarare en mittendemokrat från en så kallad swing state, det vill säga, en stat som i presidentval kan gå lite hur som helst, men måste nog för att vara relevant inta en mer populistisk position när det kommer till ekonomisk politik. Jim Webb kan å sin sida ge utrikespolitisk tyngd med sin erfarenhet som marinminister under Ronald Reagan på talet och för de demokrater som vill se en mindre aggressiv utrikespolitik. Sammanfattningsvis är Hillary Clinton storfavorit. Det innebär inte att segern är hennes men för tillfället tyder inte mycket på att det blir ett så intensivt primärval som det var 2008 med Barack Obama. Inte heller att det per automatik att det är bra ifall hon lyckas rinna igenom primärvalen utan egentlig opposition. Men hennes utmaning, precis som 2008, blir att övertyga eller få de progressiva inom partiet att någonstans förlika sig med att hon kommer bli partiets kandidat och är den bäst lämpade. Bernie Sanders som nu sagt att han ställer upp kommer förstås ha en kandidatur till vänster om henne, och pressa henne i progressiva hjärtefrågor så som den ökade ojämlikheten. Ifall Clinton ohotad glider igenom primärvalen blir det en lättare uppgift. Då lär även någon som Elisabeth Warren sluta upp för att partiet ska vara eniga bakom en kandidat. Om en ska försöka tolka Hillary Clintons första dagar som kandidat där hon besökt en så viktig delstat som Iowa och talat om hur det ekonomiska systemet är riggat för de välbeställda (Washington Post, Aaron Blake, ) (ett uttryck som just Warren ofta använt) och hennes kampanjvideo, signalerar det hur hennes fokus kommer vara vanliga människor och ett sätt för henne att kanske redan nu undvika allvarlig primärvalsutmanare genom kloka avvägningar i policyfrågor. Lägg därtill visar hennes video en vilja att bygga vidare på det som brukar kalla Obamas koalition, vilket också på många sätt är en förutsättning för att vinna (Byron York, Washington Examiner, ). Det vill säga, en högre andel av latinamerikanska väljare och afroamerikanska väljare som röstar. På det området finns det dock all anledning att återkomma. En demokratisk kandidat, vem det nu än blir, måste bestämma sig

12 hur hen ska förhålla sig till den nuvarande demokratiska presidenten, Barack Obama. Där krävs det en klar linje, att antingen sluta upp bakom hans politik i stora drag men märka ut skillnader i konkreta frågor, eller helt distansera sig och i så fall klara av det på ett trovärdigt sätt. För Hillary Clintons del, om hon nu blir partiets kandidat, blir det svårt att distansera sig från Obama eftersom hon själv var utrikesminister under hans första mandatperiod. Därför är det nog rimligt att anta hur hon faktiskt i någon mån kommer rent strategiskt inte vara rädd för Obama. Här finns det dessutom lärdomar att dra från tidigare presidentval. Exempelvis när Al Gore, Bill Clintons vicepresident under åtta år, i princip ägnade en hel valrörelse 2000 åt att inte kännas vid Clinton. Delvis förståeligt då Lewinsky- affären var färsk under den här tiden, men också egendomligt eftersom Bill Clintons tid som president i stora delar var lyckosamt och USA under den här tiden hade överskott i budgeten och låg arbetslöshet. Inte heller blir det speciellt trovärdigt att på sätt och vis springa ifrån den administration en ingått i under fyra år (Melinda Henneberger & Don Van Natta, Jr New York Times, ). 12

13 Wall Street versus Main Street En pågående debatt inom framför allt Demokraterna och delvis även nationellt är de stora bankerna eller det som brukar kallas för Wall Street. De anses skyldiga till finanskrisen och progressiva politiker som Elisabeth Warren har pratat om att samma regler bör gälla för alla, även de på Wall Street, och krävt reformer där stora banker ställs till svars. Den avreglering som skedde på Bill Clintons tid som president, den så kallade Glass- Steagel Act som avreglerade finansmarknaden vill bland annat Warren göra någonting åt. Bill Clintons administration, precis Obamas, har anklagats för att ligga för nära Wall Street. Även Bernie Sanders talar mycket om hur Wall Street måste reformeras och girigheten där. I sig hör det här samman med ett beslut i högsta domstolen som gjorde det möjligt för vem som helst att skänka hur mycket pengar som helst till diverse kampanjer, det så kallade Citizens United beslutet, vilket öppnar en redan öppen dörr till att köpa politiker (Alex Seitz- Wald, MSNBC, ). Det är rimligt att anta att en sådan debatt blir central i demokraternas primärval. Bernie Sanders kommer garanterat fokusera på den frågan och är det något Hillary Clinton blivit anklagad för är det att vara lite för vänligt inställd till Wall Street. Samtidigt är det en konfliktyta hon redan nu försöker minimera genom att tala om höjd minimilön, ojämlikheten, hur det okontrollerade pengaflödet i politiken måste bort och så vidare. Frågan blir således hur trovärdig i den frågan hon kommer bli och om någon på allvar kan, trots det, hota henne i kampen om att bli demokraternas presidentkandidat.

14 Republikanerna Republikanerna är revanschlystna efter att ha förlorat två raka presidentval. De har dock en stor demografisk utmaning framför sig (Whit Ayres, Wall Street Journal, ). I de två senaste valen, 2008 och 2012, har Republikanerna blivit totalt utmanövrerade när det kommer till gruppen afroamerikanska och latinamerikanska väljare. I presidentvalet 2004 lyckades vinnaren George W Bush få 44 procent bland latinamerikanska väljare och 11 procent bland afroamerikanerna när John McCain var partiets presidentkandidat fick de 31 procent av latinamerikanska rösterna och med Mitt Romney 2012 fick de 27 procent. När det gäller de afroamerikanska rösterna fick de fyra procent av rösterna 2008 och sex procent 2012 (Exit polls 2012: How the vote has shifted, Washington Post, ). Med en växande minioritetsbefolkning och som dessutom röstar i högre grad än tidigare (William H. Frey, Brooking Institution, ), är det här något Republikanerna måste göra någonting åt. Det handlar inte om att vinna väljargrupperna utan snarare att minska gapet som ökat dramatiskt sedan 2004 (Exit Poll, 2004 CNN, ). För att partiet ska kunna vinna nästa års val är det en nödvändighet. Men då krävs det att en kandidat nomineras som faktiskt kan dra till sig de här väljargrupperna samtidigt som hen har stöd hos den republikanska eliten som oftast krävs (Andrew Prokop, VOX, ). Jeb Bush, före detta guvernör för Florida som är en delstat med exempelvis många exilkubaner kan eventuellt vara en sådan kandidat. Marco Rubio, senator från Florida, som själv har rötter i Kuba kan eventuellt också vara ett alternativ, desto mer tveksamt dock om eliten i partiet vill ha honom. Samtidigt är Rubio en Tea Party- favorit och det kan vara svårt för honom att entusiasmera en bredare publik bortom de mest konservativa. Det problemet har exempelvis inte Jeb Bush även om han kan ses som inte tillräckligt konservativ. Rand Paul, senator från Kentucky som ställer upp i presidentvalet, har varit drivande i partiet när det gäller att locka till sig fler afroamerikanska väljare. Paul har bland annat föreslagit en kriminalreform när det gäller just straff för de som ertappas med droger. För tillfället är det extremt hårda straff vilket i sin tur har att göra med landets krig mot droger, och som oproportionerligt drabbar afroamerikaner (Igor Bobic, Huffington Post, ). Han är dock ett långskott till att bli partiets presidentkandidat och kommer med stor sannolikhet inte heller han ha stöd från partiets elit. Hans idéer i 14

15 den här frågan bör dock partiet ta på allvar. Dessutom finns Scott Walker, guvernör för Wisconsin som lyckats bra i ännu en stat som tillhör de så kallade swing states men som de senaste valen gått till Demokraterna i presidentvalen. Republikanerna har dessutom en större utmaning när det gäller att få ihop antalet elektoröster som krävs. Det vill säga, 270 stycken. Demokraternas väg dit ser på förhand mer fördelaktig ut, vilket redogörs väl här på The Daily Beast (Myra Adams, The Daily Beast, ). Men för Republikanerna blir det avgörande, precis som 2012, att balansera någon som går hem hos de mest konservativa men som även kan gå hem brett hos det amerikanska folket. Mitt Romney var 2012 tvungen att i primärvalen gå långt åt höger att han nästan blev omöjlig som president. Det var också därför kandidater som Newt Gingrich, Rick Perry och Rick Santorum kunde utmana honom. När det på förhand är så många kandidater som funderar på att ställa upp blir det också intressant att se vem som blir de etablerades kandidat. Scott Walker, guvernör för Wisconsin som ännu inte officiellt ställt upp, har exempelvis redan nu fått uppbackning av bröderna Koch som är extremt förmögna och som alltid stöttar Republikanerna (Nicholas Confessore, New York Times, ). Samtidigt ska det nog mycket till att Republikanerna som parti säger nej om ännu en Bush om han till slut ställer upp. Dels har han resurserna och dessutom kontakterna. Men partiets presidentstartfält har, trots det, potential att bli det mest intressanta på mycket länge. De är många och i alla fall flera av dem, däribland nyss nämnda Scott Walker har med sin guvernörserfarenhet, god chans att bli partiets kandidat och bli en seriös utmanare i presidentvalet. Han är dessutom guvernör för en stat som är en swing state, vilket alltid är ett plus. Det visar nämligen på en skicklig förmåga att vinna även i delstater som inte är superkonservativ och det är alltid meriterande att ha varit guvernör om en vill bli president. Det vill säga, haft ansvar för en stor delstat som kan sägas vara ett mindre land. Valet 2016 för Republikanerna blir oavsett en kamp med den demografiska utvecklingen å ena sidan och å andra sidan, en republikansk kandidat som både går hem hos de mer konservativa samtidigt som hen kan få stöd brett, dels hos partiet som sådant men även hos folket.

16 Valfrågor Det är förstås svårt att förutsäga vad som kommer bli viktigast i valet 2016 redan nu. Däremot är det mycket som tyder på att ekonomisk ojämlikhet kommer bli en central del. En Gallup- undersökning från januari visar att amerikanerna generellt är bekymrade över det stora gapet mellan de som har och inte har, och att även en del republikanska väljare ser det som problematiskt (Frank Newport, Gallup, ). Men inte bara det, även förmågan att jobba sig uppåt och göra en klassresa. Ekonomisk ojämlikhet är dock framför allt en fråga de progressiva pratat om länge, i synnerhet genom Elisabeth Warren, och hur det är viktigt hur alla ska få en rättvis chans. En demokratisk presidentkandidat behöver ha trovärdiga svar på en sådan fråga för att ens bli partiets kandidat. Samtidigt tänker fackförbundet AFL- CIO göra handelsavtalet TPP, ett avtal med bland andra USA och Kina till en viktig fråga i valet De menar att löntagare missgynnas av avtalet. Dessutom har de nu tillfälligt fryst kampanjpengar som skulle gå till kongressledamöter för att sätta press på dem att säga nej till handelsavtalet (David Nakamura, Washington Post, ). Organisationen Move On hotar senatorn Ron Wyden från Oregon med att de kommer stötta en progressiv primärvalsutmanare till honom i valet nästa år, om han röstar ja till TPP (Brian Stewart, Move On (2), ). Vidare kommer med stor sannolikhet även den amerikanska ekonomin som sådan bli en viktig valfråga. Det vill säga, hur många som tycker landet är på väg åt rätt eller fel håll. Enligt en undersökning från Rasmussen Reports tycker exempelvis så få som 27 procent att landet är på väg åt rätt håll (Right Direction or Wrong Track, Rasmussen Reports, ). En viktig faktor kommer även vara arbetslösheten som i takt med att den amerikanska ekonomin återhämtat sig sjunkit, men den är fortsatt hög (Gallup Daily: U.S. Employment, Gallup, ). Det är inte heller osannolikt att tro att frågan om den ekonomiska återhämtningen, huruvida den går tillräckligt snabbt och kommer samtliga amerikaner till dels, blir viktig för kommande presidentkandidater att ta tag i. Utrikespolitiken kan också ha sin plats i valet där Republikanerna med stor sannolikhet kommer attackera Obama för den förda politiken på området under åtta år, och den Islamiska Staten och kampen mot dem lär komma upp. Det är inte heller en omöjlighet att höjd minimilön blir en valfråga

17 I kongressvalet förra året, som överlag var en besvikelse för Demokraterna, röstade invånare även i konservativa delstater så som Alaska, South Dakota och Arkansas för höjd minimilön med stor majoritet (Katy Steinmetz, Time, ). Demokraterna har i kongressen försökt rösta igenom en höjning utan att lyckas och nu när det verkar finnas blocköverskridande stöd i frågan, även i mer konservativa delstater, lär frågan återigen komma upp (Wesley Lowery, Washington Post, ). Men det bör påpekas att det i det här stadiet när det amerikanska presidentvalet bara är i sin uppstartningsfas inte går att säga direkt vilka frågor som kommer vara viktiga. Däremot utifrån vad som präglat och präglar den amerikanska debatten på sistone, och baserat på vad presidentval oftast handlar om är det sannolikt att tro att dessa frågor blir nyckelfrågor i valet.

18 Fackföreningarnas roll i presidentvalet Det finns två stora fackliga centralorganisationer i USA. Den ena är AFL- CIO som organiserar 12,5 miljoner medlemmar. Sedan finns det Change to Win Federation (CtW) som bröt sig loss från AFL- CIO. De organiserar cirka 5,5 miljoner medlemmar (About US, CtW, ). Som tidigare nämnts ser AFL- CIO handelsavtalet TPP som en viktig valfråga, och kommer pressa kongressledamöter även i valet 2016 om de röstar ja till handelsavtalet. Även höjd minimilön, en fråga som nämns ovan det finns viss medvind i, är viktigt för dem och en fråga de sannolikt kommer driva i valrörelsen AFL- CIO:s ordförande, Richard Trumka, har efterfrågat att Demokraterna börjar riktigt ta ställning när det kommer till arbetares rättigheter i presidentvalet och hänvisar till Elisabeth Warrens kamp (Dan Merica (2), CNN, ). Richard Trumka kräver vidare klarspråk från varje preisdentkandiat när det gäller frågor som handelavtal och höjd minimilön och menar att varje presidentkandidat måste börja välja mellan Wall Street och vanliga amerikaner (Laura Barron Lopez, Huffington Post, ). AFL- CIO har även gått ut med att de inte kommer att stödja någon kandidatur öppet under 2014, utan först under En rekommendation om vilken kandidat som förbundet bör stödja kommer att tas fram av AFL- CIO:s centrala kommitté under perioden mars till juli 2015(Endorsement Process and Timeline, AFL- CIO, ). Sannolikt, beroende på hur Demokraternas primärval ser ut och hur jämnt det blir, kommer ett öppet stöd till en kandidat dröja en bit in på 2016 och kanske så långt tills allting är avgjort och Demokraterna valt sin kandidat. I slutet på juni 2008 när Barack Obama slutligen hade vunnit primärvalen mot Hillary Clinton ställde sig AFL- CIO sig bakom honom och lovade att pumpa in 50 miljoner dollar i hans kampanj för att hjälpa honom att bli vald (Steven Greenhouse, New York Times, ). I valet 2012 ställde de sig bakom honom i mars det året men då fanns å andra sidan ingen demokratisk motkandidat (Kris Maher & Melanie Trootman, Wall Street Journal, ). 18

19 Egna reflektioner Demokraterna har nog aldrig haft en så tydlig favorit att bli partiets presidentkandidat som nu. Hillary Clinton var storfavorit redan 2008 men inte ens då var hon så självklar favorit som nu. De två som väntas utmana henne i första hand, Bernie Sanders och Martin O Malley, är väldigt omtyckta av progressiva inom och utom partiet, men stöd från progressiva är förmodligen inte tillräckligt. Som jag försökt beskriva i den här rapporten, blir det en utmaning för Hilary Clinton att navigera sig fram genom primärvalen. För även om motståndet mot Clinton kanske är mindre nu än 2008 från de progressiva finns det där. Något de två utmanarna vet om och kommer försöka dra nytta av. Den här gången kanske inte någon lyckas. Mycket ska trots allt till för att Sanders eller O Malley förvandlas till en ny Obama. Men någonstans kanske de progressiva redan lyckats. Hillary Clinton, om en lyssnar noga, låter ungefär som ElisabethWarren redan nu. Både i retoriken och i förslagen hon lägger fram. Är det ord och bara spel för gallerierna? Kanske. Men det illustrerar ändå ett skifte och en lärdom från Hillary Clinton och hennes kampanj. Den här gången har hon inte råd att tveka när det gäller principiellt viktiga frågor för de progressiva. Huruvida det är tillräckligt återstår givetvis att se men här har hon sin största svaghet och kommer bli pressad i primärvalen. Republikanernas startfält är mer ovisst än på länge. Bara ett fåtal kandidater har än så länge deklarerat att de ställer upp av de som väntas göra det. Som jag skrivit i rapporten har jag svårt att se partiet säga nej till ännu en från Bush- familjen. Han har pengarna och kontakterna. Samtidigt har han problem, varav hans största, är just hans efternamn. Det finns dessutom unga och lovande kandidater så som Marco Rubio eller någon som Scott Walker som kan skryta av att vara guvernör för en så skallad swing states. Det är alltid meriterande i presidentsammanhang. Partiet har faktiskt hyfsade möjligheter att den här gången välja en väljbar kandidat som det amerikanska folket kan ta ställning till. Det här blir samtidigt partiets stora utmaning. Mitt Romney var exempelvis ingen konservativ republikan egentligen, men tvingades vara det för att vinna primärvalen. Sedan skulle han vara en mer moderat republikan, vilket givetvis inte gick. Trovärdigheten fanns inte där längre. Här måste Republikanerna hitta balansen och dessutom en kandidat som kan, med sin politik, entusiasmera fler latinamerikanska och afroamerikanska väljare. En nyckelfråga om de vill vinna kommande presidentval.

20 20 Spännande månader väntar hur som helst.

21 Avslutande sammanfattning Den här minirapporten har försökt presentera de presidentkandidater som kan tänkas ställa upp i det amerikanska presidentvalet Det är dock viktigt att säga att alla de som eventuellt kommer att ställa upp ännu inte bekräftat att de ställer upp. Det innebär att de berörda kandidaterna även kan fatta beslutet att inte ställa upp. I det fallet rör det sig förmodligen om kandidater som Chris Christie, Martin O Malley, Jim Webb och Scott Walker. Rapportens fokus har framförallt legat på att kort belysa vilka valfrågor som utifrån den pågående debatten kan tänkas bli viktiga i valet, vilka utmaningar som väntar partierna och de olika kandidaternas väg till Vita Huset. För Demokraternas del handlar det mycket om Hillary Clinton och potentiella utmaningar till henne i primärvalen och vad som blir viktigt för henne. I synnerhet hennes eventuella vänskapliga kopplingar till Wall Street och om hon är tillräckligt progressiv. Men där hon i sin kampanj redan nu verkar göra sitt yttersta för att välja den progressiva vägen i frågor som minimilön och andra frågor för att på så sätt undvika eller minimera hot från exempelvis Bernie Sanders till vänster om henne. Samtidigt som hon verkar mån om att bygga vidare på den så kallade Obama- koalitionen. Dessutom blir hennes förhållningssätt till president Obama viktigt. Republikanerna har i nuläget ett antal kandidater som officiellt sagt att de ställer upp som presidentkandidater. Partiets problem, så väl som vissa kandidaters problem, är dels balansgången mellan att å ena sidan vara tillräckligt konservativa för att på sätt locka kärnväljare, samtidigt som de ska vara tillräckligt moderata för att kunna vinna ett presidentval. Dessutom har de en demografisk utmaning framför sig vilket också tas upp i rapporten. Det gör att de måste nominera någon som har idéer som kan locka i synnerhet afroamerikanska väljare och även latinamerikanska De måste helt enkelt minska gapet för just nu har Demokraterna ett stort övertag hos dessa grupper. Vidare har även Republikanerna en tillsynes större utmaning när det kommer till att få ihop 270 elektorsröster.

22 Källor Myra Adams, The Daily Beast, a- republican- win electoral- votes- in or- ever.html Wilson Andrews, Alicia Parlapiano & Karen Yourish, New York Times, presidential- candidates.html Whit Ayres, Wall Street Journal, ayres- a- daunting- demographic- challenge- for- the- gop- in Ted Barrett & Jeremy Diamond, CNN, senate- leadership- post/ Steve Benen, MSNBC, maddow- show/lindsey- graham- stumbles- presidential- trail Aaron Blake, Washington Post, fix/wp/2015/04/12/hillary- clintons- very- elizabeth- warren- esque- announcement/ fix/wp/2015/01/09/elizabeth- warren- says- the- system- is- rigged- for- the- rich- they- vote- way- more- than- the- poor/ Igor Bobic, Huffington Post, paul- criminal- justice- reform_n_ html Laura Barron Lopez, Huffington Post, wages- Twitter,

23 Hillary Clinton, Youtube, Nicholas Confessore, New York Times, draft/2015/04/20/koch- brothers- signal- support- for- scott- walker/?_r= Michael Falcone ABC, biden- reveals- chance- challenge- hillary- clinton/story?id= William H. Frey, Brooking Institution, election minority- voter- turnout- frey Trip Gabriel, New York Times, santorum- republican presidential- race.html?smid=fb- nytimes&smtyp=cur&bicmp=ad&bicmlukp=wt.mc_id&bicmst= &bicmet= &_r=0

24 Nick Grass, Politico, fiorina presidential- bid html?hp=l1_3 Nick Grass (2), Politico, pataki presidential- run- announcement html?cmpid=sf Steven Greenhouse, New York Times, cio- endorses- obama/ Melinda Henneberger & Don Van Natta Jr, New York Times, close- to- clinton- gore- keeps- a- distance.html James Hohmann, Politico, huckabee presidential- run- preparations html Meghan Keneally, ABC, bush- scott- walker- face- off- hampshire/story?id= , bush- scott- walker- face- off- hampshire/story?id= Wesley Lowery, Washington Post, politics/wp/2014/04/30/senate- republicans- block- minimum- wage- increase- bill/ Dan Merica, CNN, sanders- announces- presidential- run/index.html Dan Merica (2), CNN, warren- democrats/ 24

25 Terry Mulchahy & Katie Glueck, Politico, carson- says- he- will- run- for- president html?hp=l2_3 David Nakamura, Washington Post, politics/wp/2015/03/10/afl- cio- boss- on- obamas- trade- push- we- are- going- all- out- to- oppose- it/ Frank Newport, Gallup, ability- ahead.aspx?utm_source=politics&utm_medium=newsfeed&utm_cam paign=tiles Zachary Roth, MSNBC, governor- john- kasich- moving- toward- presidential- run Andrew Prokop, VOX, primary Ben Schreckinger, Politico, carson- carly- fiorina- mike- huckabee html?hp=l3_3 Brian Stewart, Move ON, Brian Stewart, Move On (2), moveon- members- if- sen- wyden- supports- fast- track- for- tpp- well- back- a- progressive- challenger- in primary/#.vrkvvsln20i Katy Steinmetz, Time, midterm- elections- minimum- wage/ Alex Seitz- Wald, MSNBC, united- campaign- finance- fallout- different- more- dangerous- expected

26 Sean Sullivan & Jose A.Delreal, Washington Post, politics/wp/2015/05/17/lindsey- graham- to- provide- very- important- update- on plans- monday/ Byron York, Washington Examiner, messages- in- hillary- clintons- announcement- video/article/ John Wagner, Washington Post, politics/wp/2015/04/10/omalley- aiming- for- late- may- announcement- on- colossal- undertaking/ Rachel Weiner, Washington Post, politics/ex- virginia- senator- jim- webb- announces- hes- forming exploratory- committee/2014/11/20/e5a640f4-70c9-11e afaa1e3a33ef_story.html David Weigel, Bloomberg, /martin- o- malley- readies- his- run- as- the- un- hillary Exit polls 2012: How the vote has shifted, Washington Post, srv/special/politics/2012- exit- polls/table.html The Guardian, news/2015/mar/09/hillary- clinton- iowa- staff- campaign Exit Poll, 2004, CNN, /epolls.0.html Gallup Daily: U.S. Employment, Gallup, Daily- Workforce.aspx 26

27 Right Direction or Wrong Track, Rasmussen Reports, of_america/right_direction_or_wrong_track Endorsement Process and Timeline, AFL- CIO, Council/EC- Statements/Endorsement- Process- and- Timeline About US, CtW,