Allmän informa,on ang. klungkörning

Transkript

1 Allmän informa,on ang. klungkörning Alla hjälps åt i klungan Det gäller kanske inte dragjobbet men all9d, genom a; med tecken och hojt" markera; parkerade bilar, hål, tappade flaskor, farbror med hund eller annat som dyker upp, och som annars kan överraska och orsaka onödiga 9llbud. Här är en kort intro 9ll klungspråket. Tecken som skickas vidare genom hela klungan: Hand pekar ner mot asfalten talar om strul på vägen kan vara tappad flaska, lösgrus, glasspli;er, hål, brunnslock. Höger hand pekar ner - något ligger på höger sida av cykeln Vänster hand - något ligger på vänster sida av cykeln Hand vijar in mot höjen alt. klappar höjen anger hinder som kräver väjning. Höger hand vijar mot höjen alt. klappar höjen - väja åt vänster Vänster hand vijar in mot höjen alt. klappar höjen - väja åt höger Uppsträckt hand alt. nedsträckt hand med öppen handflata bakåt betyder: Stopp Hand pumpar med handflatan ner (ser ut som handen studsar en boll) betyder: Sakta ner. Utsträckt arm är lika med sväng Höger arm ut - sväng åt höger Vänster arm ut - sväng åt vänster Hojt" som skickas vidare genom hela klungan: "Bil" hörs från täten på klungan och talar om a; det kommer e; mötande fordon. "Bil" hörs från slutet av klungan och anger a; e; omkörande fordon är på väg. "Hål" betyder hål i vägen, modell större Kräver hojt" som komplement 9ll tecken för extra uppmärksamhet.

2 Regler för Eskilstuna IK s Gruppcykling Allmänt: 1. Hjälm är obligatoriskt på alla klubbträningar. Godkänd cykelhjälm skall användas. 2. Fartgrupper: Välj din fartgrupp ejer din egen förmåga. Vår ambi9on är a; alla skall kunna följa med på våra rundor. Därav har vi olika fartgrupper för a; åstadkomma en sammanhållen grupp hela vägen från start 9ll mål, det är både trevligt, givande och stärkande för gruppkänslan. Dock har vi alla olika förutsä;ningar eller dagsform när vi ska träna ihop, därför innebär varje gruppering en kompromiss mellan den svagaste och den starkaste. Vi brukar ojast ha gemensam fika utejer vägen och för a; lösa det så kör grupperna ibland lite olika vägar. Är du nybörjare är det den lugna gruppen som du skall hänga med i de första rundorna. Känner du a; du vill köra snabbare och börjar behärska klungkörning, så är det bara a; hänga med i någon av de andra grupperna. Vilken grupp passar jag a1 cykla i? Om du brukar cykla ensam och tycker a; sni;has9gheterna låter orealis9skt höga, så får du tänka på a; det är betydligt enklare a; cykla i grupp än a; cykla ensam. Sam9digt får man prova sig fram och även välja grupp ejer dagsformen. 23- gruppen Lugna gruppen är för dig som vill ta det lite mer lugnt och s9lla eller inte cyklat i grupp 9digare (ca km/h). Vi siktar mer in oss på a; ha det trevligt på rundan, men sam9digt få en bra träning. Vi brukar köra en aning kortare runda än övriga grupper. Ledarna för den lugna gruppen ser 9ll a; informera om alla tecken o regler ejer hand. Denna grupp har all9d 2st ledare för a; alla skall känna sig trygga och få hjälp vi behov 26- gruppen Här håller vi normalt en sni;has9ghet på runt km/h. Ambi9onsmässigt så följer vi de riktlinjer som finns för rundan. 28- gruppen I 28 gruppen samlas våra vana cyklister som gärna cyklar snabbare men kanske ändå inte vill pina sig rik9gt lika mycket som 30+ gruppen. Man kan prata. Has9gheten på rundorna brukar cyklas så medelvärdet på rundan hamnar på cirka 28 km/h och deltagarna är vana a; cykla i klunga.

3 30+ - gruppen I 30+ gruppen samlas vana cyklister som gärna cyklar snabbare. I denna grupp använde vi oss av olika tekniker som belgisk kedja, tvåpar och på e; led, beroende på vad som lämpar sig bäst för stunden med tanke på väder och vind. Has9gheten på rundorna brukar cyklas i cirka km/h och deltagarna är vana a; cykla i klunga. Denna grupp har rela9vt hög puls. I denna grupp måste vi lyja upp säkerhetstänkandet på topp för has9gheten på denna grupp är rä; hög. (Alla saker sker så mycket fortare när has9gheten är högre) Vilka fartgrupper som finns på respek9ve runda bestäms dels av rundans karaktär och på vilka cyklister som följer med. Dock finns det all9d en lugn grupp. 3. Gruppledare (GL) utses, helst 2 stycken. Det krävs a; någon bestämmer och det gör en Gruppledare. En gruppledare styr och kanske också 9llrä;avisar gruppdeltagarna. Gruppledaren skall ligga sist, är man 2 kan den andre rotera i klungan alterna9vt rotera med de 2-3 första paren. 4. Klungans storlek bör ej övers9ga mer än 20 cyklister, dela gruppen vid fler. De;a beror också mycket på hur de planerade vägarna ser ut. Är man många kan man placera några som enbart roterar och de övriga ligger i fast posi9on på rulle. 5. Alla kör sida vid sida, parvis, med varje par bakom varandra. Varje par skall ligga sida vid sida, varken före eller ejer varandra oavse; om man ligger som första eller femte par. Speciellt vik9gt är det a; första paret (som drar) ligger i höjd med varandra. Regeln är at det är parkamraten som bestämmer hur sakta det skall gå. Det vill säga at den som ligger lite före sin parkamrat får sakta in så han kommer i jämnhöjd. Det ska inte vara at den som ligger exer får köra fortare för at komma fram. Blir det trångt på vägen så ropar GL e; led och då glider deltagarna in bakom varandra. 6. I klungan tänka på: Ligg inte för nära det framförvarande bakhjulet. Ligg lite i sida då det är lä;are a; väja undan samt lä;are a; spana förbi och se längre fram. I EIKs klungcykling 9llåts ej någon form av radio eller hörlurar med musik etc. 7. Backe uppför: Dra isär avståndet i klungan, GL kan ropa Fri fart då återsamlas man på toppen. Gruppledaren styr i huvudsak farten i backen, ibland fri fart, ibland samlad fartsänkning. Men ta inte backen för fort om krajer saknas, ta den i eget tempo, ta det lugnt, det är vik9gt, turen kan vara lång 8. Backe u\ör: Dra isär avståndet i klungan och ha än mer uppsikt långt fram Vi korsningar och rondeller och annat som är i vägen på vägen, SÄNK FARTEN När klungan är samlad ropar all9d den sista personen Alla är med, då kan klungan lugnt och fint återta farten. Om man tappar för långt och inte orkar hålla farten säg 9ll GL eller minst ropa Lucka, då går gruppen för fort och GL måste agera u9från situa9onen.

4 9. Tecken: De;a är nog en av de vik9gaste kunskaperna om man ska cykla två eller fler. Anledningen är a; sikten skyms när man ligger på rulle, och man ser helt enkelt inte mycket längre än 9ll cyklisten framför. De;a innebär a; eventuella hinder som parkerade bilar, hål i vägen, glas, stenar, tro;oarkanter, vägbulor, tågräls mm. kommer obehagligt plötsligt för den cyklist som ligger på hjul. Därför använder man sig av e; antal tecken för a; förhindra olyckor. Det ligger på förste cyklisten a; signalera så fort en fara upptäcks (dvs. i god 9d inte precis när han själv passerar), men alla som ser e; problem ska förstås signalera direkt även om de inte ligger först. Alla ska, undantagslöst och direkt, vidarebefordra tecknet 9ll siste man. Använd tecken i första hand ropa bara ut varningar om det är absolut nödvändigt E) led Ibland behöver vi åka på e; led istället för 2- par En uppåtsträckt hand med e; finger i lujen Tvåpar a; återgå 9ll två par - En uppåtsträckt hand med två fingrar i lujen 10. Cykelns kondi,on : A; komma 9ll en träning med en cykel som inte fungerar är inte acceptabelt. Mekaniskt strul väcker bara irrita9on i gruppen om alla måste stanna för a; någons cykel behöver mekas med under träningspasset. Se därför 9ll a; all9d ha ordning på växlar, fräscha däck, slangar, vajrar, kedja och bromsbelägg när du kommer 9ll en träning. Det betyder inte a; det inte kan inträffa punkteringar och mekaniska problem under e; träningspass. 11. Tempostyre/- pinnar/- båge, om du har e; sådant, får si;a på cykeln men ej användas i vår gruppcykling. Anledningen är a; din styrförmåga försämras liksom din reak9ons9d ejersom du har långt 9ll bromsarna. Tempostyre är o9llåtet på många mo9onsarrangemang liksom på Vä;errundan. Vi är ju många Triathleter i vår klubb nu, så vill man träna nere i bågen i Aeroställning så kan man ligga ejer klungan och sam9digt träna på 10- meters regeln. Bromsar - När det gäller bromsarna ska du inte bromsa med dem. Behöver du justera farten något så gå ut i vinden i stället och glid sedan mjukt in på rullen igen. Om gruppen splitras stå inte och vänta och bli kall, utan vänd och möt dom som kommit ejer och ge dem lite draghjälp. Vi är trots allt ute för a; ha skoj ihop. Fikapengen (Mycket Vik,gt)

5 Håll ansträngningen och kör mjukt I backar är det bra a; försöka hålla samma ansträngningsnivå så a; gruppen inte dras ut. Observera a; ansträngningsnivå inte är samma sak som has9ghet. Tag gärna hjälp av pulsmätaren. Samma princip gäller om det blir en liten lucka 9ll cyklisten framför. Spurta inte allt vad du kan för a; sedan tvärnita när du är ifa;, det är bara slöseri med energi. Försök istället a; lugnt och metodiskt arbeta dig ikapp för a; sedan bara mjukt ansluta 9ll din rulle. Ska du ställa dig upp ur sadeln så bör det också ske så mjukt som möjligt, gärna ejer a; du har växlat ner 9ll en tyngre växel. Försök a; bibehålla trycket på pedalerna sam9digt som du reser dig upp ur sadeln. Reser du dig för fort på en lä; växel skjuter du automa9skt 9llbaka cykeln en halvmeter, och har lika automa9skt skaffat dig en ovän ejersom cyklisten bakom bara hade en decimeter mellan si; framhjul och di; bakhjul. Vid kuperad terräng, och vid större grupper, bör den som ligger först tänka på a; precis när backen börjar öka intensiteten för en kort stund. Om inte täten ökar intensiteten i början på backen så blir kön tvungen a; bromsa då de forjarande håller en högre fart på pla;en. Omvänts så skall täten minska intensiteten något när backen tar slut för a; undvika dragspelseffekt längre bak i gruppen. I ujörsbackar skall de som ligger först öka intensiteten så a; inte bakomvarande behöver bromsa.