KLINISK CYTOLOGI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Transkript

1 KLINISK CYTOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk cytologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i patientundersökning och provtagning med finnålsteknik samt omhändertagande och preparering av cytologiskt material. Den omfattar också morfologiskljusmikroskopisk bedömning och diagnostik av detta material samt användande av andra cellbiologiska tekniker på sådant material. Denna diagnostik skall utgöra grund för behandlande läkares ställningstagande och åtgärder. Då diagnostiken inom klinisk cytologi innebär bedömning av material utan komplicerad provhantering, möjliggör detta undersökning av stora provvolymer och ämnet är därför av central betydelse i olika hälsoundersökningsprogram för tidig diagnostik av cancer och precanceroser. Specialiteten omfattar diagnostik inom alla ålderskategorier av ett mycket brett spektrum av sjukdomar och skador med tyngdpunkt på tumörsjukdomar. Karaktäristiskt för specialiteten är att den ger möjlighet till enkel och snabb diagnostisk service till flertalet kliniska områden i både sluten och öppen vård. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Klinisk cytologi har speciellt nära kunskapsgemenskap med specialiteterna klinisk patologi, hematologi och onkologi men har dessutom fått allt större gemenskap också med klinisk bakteriologi, klinisk virologi, klinisk genetik och klinisk immunologi. En ökande mängd undersökningar utförs i samarbete med radiolog. Specialiteten innebär direkta patientkontakter, varför omvårdnad och service i vid bemärkelse är en del av verksamheten. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt För att verka inom specialiteten klinisk cytologi behövs goda kunskaper i allmän och speciell patologi, särskilt tumörpatologi. Vidare behövs goda teoretiska kunskaper i såväl basala ämnen som cellbiologi, tumörbiologi, tumörvirologi och molekylärbiologi som i mer kliniskt inriktade ämnen som onkologi och andra specialiteter med tumörinriktning.

2 Specialistutbildningen skall leda fram till allsidiga och breda kunskaper och färdigheter i fråga om Exfoliativ cytologi provtagningsrutiner preparationsmetodik ljusmikroskopisk diagnostik på såväl material från screeningverksamhet som symtomatiska patienter Aspirationscytologi patientundersökning och provtagning med finnålspunktion från palpabla och icke-palpabla organförändringar optimal preparering av erhållet material för fortsatt diagnostik ljusmikroskopisk diagnostik av punktionscytologiskt material samt oavsett typ av cytologiskt material deltagande i och ansvarande för interdisciplinära konferenser medverkan i utvecklingsarbete med anpassning av modern metodik som komplement till eller som ersättning för traditionell ljusmikroskopisk teknik hantering av diagnosregister, patient/provmaterialregister och kvalitetskontroller inkl användning av ADB-teknik Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning

3 Specialisten i klinisk cytologi måste ha omfattande kunskaper i klinisk patologi (se preciserade delmål, rubriken klinisk patologi). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal.

4 II. Preciserade delmål Inom klinisk cytologi A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra Provtagning - patientundersökning med palpation - finnålspunktion av de organ och organförändringar som är lämpade för sådan undersökning - imprint från biopsier Preparation - cytologiskt material för ljusmikroskopisk diagnostik - omhändertagande av cytologiskt material för specialanalyser, ev med teknik ej tillgänglig på egna enheten Ljusmikroskopisk diagnostik av cytologiskt material - exfoliativt och aspirationscytologiskt - från följande organ och sjukdomsgrupper Hud och underhud - tumorösa förändringar: differentialdiagnostik mellan inflammatoriska/reaktiva förändringar och metastaser samt vägledande tumördiagnostik hud/adnextumörer - amyloidinlagring Bröst - tumorösa förändringar: differentialdiagnostik mellan inflammatoriska, benigna och maligna tillstånd inkl material från mammografisk hälsoundersökning Lymfoida och blodbildande organ - inflammatoriska/reaktiva tillstånd, metastaser, Hodgkins sjukdom och non- Hodgkinlymfom och de vanligaste anemi- och leukemityperna - kronisk myeloproliferativ sjukdom och myelom Skelett - inflammatoriska förändringar, metastasdiagnostik Mjukdelar

5 - metastasdiagnostik, differentialdiagnostik mellan inflammatoriska/reaktiva förändringar och primära tumörer Lunga, pleura och mediastinum - inflammatoriska/reaktiva tillstånd, benigna och maligna tumörer (såväl aspirationscytologi som god kännedom och erfarenhet av sputum, bronchialsekret och exsudatdiagnostik) Munhåla, svalg, tonsiller, tunga, läppar och spottkörtlar - tumorösa förändringar med differentialdiagnostik mellan inflammatoriska/reaktiva tillstånd och tumörer samt differentialdiagnostik inom de vanligaste tumörtyperna Lever, pancreas, gallgångar och bukhåla - inflammatoriska/reaktiva förändringar, primära och sekundära tumörer (såväl aspirationscytologi som exsudatdiagnostik) Urinvägar - inflammatoriska/reaktiva förändringar och tumörer (såväl aspirationscytologi som sköljvätskor och/eller urin) Manliga genitalia - inflammatoriska/reaktiva förändringar, tumörer och tumörlika tillstånd i prostata och skrotum Kvinnliga genitalia - slemhinneförändringar och tumorösa förändringar: differentialdiagnostik mellan inflammatoriska/reaktiva tillstånd, precanceroser och tumörer (speciellt avses god kännedom om vaginalcytologi) Endokrina organ - tyreoideaförändringar: olika former av benign struma - tyreoiditer - de vanligaste benigna och maligna tyreoideatumörerna

6 Hjärna och perifera nerver - liquorcytologi: differentialdiagnostik mellan inflammation, lymfom, leukemi och metastaser B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av vad avser handläggning/utförande av Provtagning - punktioner och provtagning med radiologisk vägledning - borstprov/skrap från ulcererade/tumorösa förändringar Preparation - specialfärgningar, främst immunologiska Ljusmikroskopisk diagnostik av cytologiskt material - såväl exfoliativt som aspirationscytologiskt - från följande organ och sjukdomsgrupp Bröst - precanceroser - borderlinefall, speciellt i samband med mammografisk hälsoundersökning Lymfoida och blodbildande organ - subklassifikationer med bl a markörbestämningar i lymfom/leukemidiagnostiken - myelodysplasi Skelett - primära tumörer Mjukdelar - primära tumörer Lunga - specifika och opportunistiska infektioner Spottkörtlar - ovanligare primära spottkörteltumörer

7 Mag- tarmkanalen - differentialdiagnostik mellan inflammatoriska/reaktiva förändringar och malignitet Endokrina organ utöver tyreoidea - primära tumörer Inom klinisk patologi A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga och diagnostisera följande Hjärt - kärlpatologi - atheroskleros - ischemiska och inflammatoriska sjukdomar - kärltumörer Respirationsvägarnas patologi inkl pleura - polyper, benigna och maligna tumörer - inflammations- och infektionssjukdomar - obstruktiva och restriktiva tillstånd - lungembolism Munhåla och spottkörtlar - precancerösa slemhinneförändringar, vanliga tumörer, cystor samt inflammatoriska tillstånd Mag-tarmkanalens patologi - polyper, benigna och maligna tumörer - precancerösa slemhinneförändringar - vaskulära lesioner - obstruktiva tillstånd - inflammatoriska sjukdomar - malabsorbtion - ulcussjukdomar Leverns, gallvägarnas, och pankreas sjukdomar

8 - vanliga tumörer, cystor, obstruktiva- och inflammatoriska tillstånd - toxiska och metabola leverskador - levercirrhos Urinvägarnas patologi (njurar, njurbäcken, uretärer, urinblåsa och uretra) - benigna och maligna tumörer - vanliga missbildningar - inflammationssjukdomar i njurar och urinvägar - obstruktiva tillstånd - njurförändringar vid hypertoni och diabetes Gynekologisk patologi - inflammatoriska och precancerösa tillstånd samt vanliga benigna och maligna tumörer i vulva, vagina, uterus, tubor och ovarier - hormonreaktioner i uterusslemhinnan - endometrios - placentas patologi - extrauterin graviditet Mammarpatologi - inflammatoriska och benigna proliferativa tillstånd - benigna och maligna tumörer samt precanceroser Manliga reproduktionsorganens sjukdomar - inflammatoriska förändringar och vanliga tumörer i prostata, epididymis och testis - precancerösa slemhinneförändringar och cancer på penis - prostatahyperplasi Endokrin patologi - tumörer och hyperplastiska förändringar samt inflammationssjukdomar i tyreoidea - hyperplasi/adenom i paratyreoidea - carcinoidtumörer med olika lokalisation - binjurens vanligaste sjukdomar

9 Skelett- och mjukdelspatologi - principerna för den morfologiska diagnostiken och malignitetsgraderingen av ben- och mjukdelstumörer, samt kunskap att självständigt kunna diagnostisera de vanligaste typerna av benigna tumörer, cystor och tumörliknande processer - differentialdiagnostik gentemot maligna tumörer - inflammatoriska tillstånd - ledsjukdomar Hematopatologi (benmärg, lymfkörtlar, mjälte, och övrig lymfatisk vävnad) - differentialdiagnostik mellan reaktiva förändringar, granulomatösa processer, metastaser, Hodgkins sjukdom och non-hodgkinlymfom - basal diagnostik av leukemier, kroniskt myeloproliferativa sjukdomar och reaktiva benmärgstillstånd - mutipelt myelom Perinatal och pediatrisk patologi - undersökningar av senaborter och intrauterina dödsfall med avseende på infektioner och de vanligaste missbildningssyndromen Hudpatologi - tumörer utgångna ifrån epidermis, hudadnexa och mjukvävnad - epidermis precanceroser - melanocytära tumörer - vanliga former av dermatiter och dermatoser - de viktigaste degenerativa och granulomatösa sjukdomarna i dermis och subcutis - de vanligaste vaskuliterna - bakterie-, svamp- och virusinfektioner Neuropatologi - cerebrovaskulära sjukdomar och vanliga inflammatoriska tillstånd i hjärnan och dess hinnor - metastaser - meningeom och tumörer i perifera nerver

10 Ögonpatologi - inflammatoriska och reaktiva förändringar samt tumörer i ögonlocken Obduktionspatologi - vuxen- och barnobduktion inklusive bedömning, demonstration och dokumentation av fynden - provtagningsteknik för morfologisk, bakteriologisk och toxikologisk analys - mikroskopisk diagnostik av vävnadsförändringar Kännedom om gällande lagar och förordningar är i detta sammanhang ett särskilt krav. Övrigt - amyloidos - arteriter - sarkoidos