Nyttan med spårväg. katalysator för attraktivitet och tillväxt. PwC Rikard Jacobsson Jan Sturesson Magnus Hultgren Linus Owman Anders Björklund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyttan med spårväg. katalysator för attraktivitet och tillväxt. PwC Rikard Jacobsson Jan Sturesson Magnus Hultgren Linus Owman Anders Björklund"

Transkript

1 Nyttan med spårväg katalysator för attraktivitet och tillväxt PwC Rikard Jacobsson Jan Sturesson Magnus Hultgren Linus Owman Anders Björklund Maj 2013

2 Innehållsförteckning Slutsatser 3 1. Inledning Bakgrund Uppdraget PwCs angreppsätt 6 2. Vad skapar attraktivitet och hur kommer den till uttryck? Tillskott av en spårväg Globala och lokala trender Regioners kapital och konkurrenskraft Balans mellan kapital Attraktivitet kommer till uttryck i ekonomiska termer Hur kan en spårväg påverka attraktivitet, nyttor och tillväxt? Hur kan en spårväg påverka attraktivitet, nyttor och tillväxt i Malmö, Lund, Helsingborg och i regionen? Malmö accelerator för att binda samman Lund - accelerator för innovation Helsingborg accelerator för att få ihop delar till en större stad Regionen del i att knyta samman en region Vad har hänt på andra platser? Bordeaux Freiburg Bergen Grenoble Dijon Croydon (UK) Vad krävs för att nyttorna skall uppstå? 39 Appendix 40 Medverkande i workshops 40 Förklaring av variabler 41 2

3 Slutsatser Vad skapar attraktivitet? En stads attraktivitet påverkas av en rad olika faktorer. PwC har årligen sedan fem år tillbaka genomfört en global studie, Cities of Opportunity, 1 där PwC söker mäta de områden som påverkar en stads attraktivitet. Dessa områden utgör förutsättningarna för en stads eller regions attraktivitet och möjlighet till långsiktigt hållbar tillväxt. Det framgår också att ju fler områden som en stad eller region presterar väl inom, desto större ekonomisk aktivitet, mätt som t.ex. BNP/sysselsatt. Vad kan en spårväg påverka? Korrelationsanalyser, baserat på resultaten i Cities of Opportunity, visar att flera områden påverkas av hur väl transportsystemet fungerar. Ett förbättrat transportsystem påverkar en stads attraktivitet, men leder också till förbättringar inom andra indikatorer som t.ex. Health, safety and security, Demografics and livability, Economic Clout och Intellectual capital and innovation. Denna typ av samband har också påvisats i andra studier t.ex. från spårsystem i Madrid, Wien, Valencia, Lyon, Manchester, Stuttgart samt Tyne&Wear, där de sociala effekterna av spårvägarna i flera fall hade ett mer avgörande genomslag på staden än de rent ekonomiska och miljömässiga. 2 Ett annat exempel är att antalet co-authored research papers fördubblades efter att Öresundsbron byggts. 3 Hur kan en spårväg påverka? Vi tror att man kan tala om tre huvudsakliga vägar för en spårvägs påverkan; 1 I PwCs globala rapport, Cities of Opportunity 2012 mäts 10 indikatorer (områden) och 60 variabler som påverkar en stads attraktivitet och framtida tillväxt. 2 ASSESSMENT OF ECONOMIC, SOCIAL AND ENVIRONMENTAL EFFECTS OF RAIL URBAN PROJECTS, Rocío Cascajo, TRANSyT Transport Research Centre, Universidad Politécnica de Madrid. 3 I olika forskningspublikationer av Christian Wichmann Matthiessen, professor i urban regional geografi vid Köpenhamns universitet. en direkt effekt av att transportsystemet förbättras. I detta fall indikatorn Transportation and infrastructure och speciellt variabeln Public transport systems, en indirekt effekt av att andra indikatorer förbättras som en följd av spårvagnsinvesteringen eftersom det finns samband dem emellan, samt en tredje effekt som kommer av att spårvägen påverkade någon indikator på ett starkare sätt än vad som går att finna stöd för i våra studier, men som uppstått för att det varit ett medvetet strategiskt val från början att spårvägen även skulle få effekter på andra områden. Nyttor i Malmö, Lund och Helsingborg. Spårvägar i Malmö, Lund och Helsingborg leder till positiva effekter inom flera av de områden där korrelationen mellan ett förbättrat transportsystem och andra indikatorer är god. Hur stor påverkan är beror på hur medvetet det görs. Eftersom det är viktigt med balans mellan olika indikatorer, spelar det således stor roll om en spårvägsinvestering kan bidra till att förbättra något av de områden i staden eller regionen som är svagt. Det blir också viktigt om en spårvägsinvestering kan bidra till att förbättra just några av de områden som utgör stadens eller regionens profilområden. Baserat på utfallet från de workshops 4 som hållits inom ramen för denna rapport har det framkommit att spårvägen potentiellt kan ha olika accelererande effekter i de olika städerna. I Malmö kanske en spårväg handlar om att vara en accelerator för att binda samman, i Lund en accelerator för innovation och i Helsingborg en accelerator för att få ihop delar till en större stad. Erfarenheter från andra städer. På andra orter som i Bordeaux, Freiburg, Strasbourg, Bergen, Dijon och Croydon har spårvägsinvesteringen ofta fått stora 4 Medverkande vid workshops framgår i appendix. 3

4 positiva effekter utöver ett tillskott av kapacitet. I Bergen kunde man redan före invigningen konstatera att projektet genererade stadsförnyelse, då bostäder och verksamheter etableras i ökande grad i bybanens sträckning. Utformningen av bybanestråket har gjorts med stor omsorg och sträckningen har haft direkta effekter på investeringsviljan. I Bordeaux infördes spårvägarna samtidigt som staden genomgick en generell upprustning. Detta innebar att spårvagnen också blev en symbol för en förnyelsevåg. De direkta konsekvenserna var att fler familjer flyttade tillbaka till stadens centrum, att biltrafiken avtog och att attraktionen i staden ökade. Detta har i sin tur lett till ökad ekonomisk aktivitet, ökad turism och ökade fastighetspriser längs linjerna. I Freiburg har andelen bilresor i staden minskat, samtidigt som antalet resor med offentliga transporter ökat, trots kraftig ekonomisk och invånarmässig tillväxt. Satsningen har även knutit samman stadens historiska delar med nybyggda områden. Just kopplingen till förändrade fastighetsvärden och ökad investeringsvilja återfinns i flera sammanhang. Detta återspeglas även Cities of Opportunity och bekräftas i Evidens studier baserade på statistiska analyser om stadskvaliteter i Stockholmsregionen, som genomförts om en spårvägs påverkan på fastighetsvärden. Av denna framgår att en spårstations påverkan på fastighetspriser är avsevärd, men också att närhet till busshållplats inte ger samma effekter. 5 En spårvägsinvestering har i likhet med andra stora investeringar i infrastruktur, en mycket lång tidshorisont. Den ger uttryck för en utveckling i en viss riktning och den är inte flexibel (dvs. i praktiken en irreversibel investering). Dessa egenskaper gör att investeringen också skapar långsiktighet, stabilitet och riktning även för andra investeringar som ställer krav på långa tidshorisonter. Bergen är ett exempel på detta. Att förbättringar av transportsystemet ger positiva effekter på regionförstoring och tillväxt är väl dokumenterat. Ofta handlar det om studier kopplade till stora projekt som Öresundsbron, Citytunneln eller Fehrman bält-bron. Det är dock tid och tillgänglighet i regionen och inom staden som avgör. Därför är ett förbättrat transportsystem inom staden i kombination med de stora regionala projekten av stor betydelse. 6 Kritiska faktorer. Vi anser att kritiska faktorer för att få full hävstång på en spårvägsinvestering är; att se och ta tillvara investeringens möjligheter att påverka mer än kapacitet, att samverka för att hitta nya idéer om hur mötesplatser skapas, om hur hållplatser bör utformas eller hur resan kan ges ett innehåll. att se spårvägens potential som symbol för det som staden vill signalera att tydligt styra mot flera kritiska mål från början som t.ex. att vara en accelerator för att binda samman, en accelerator för innovation eller en accelerator för att få ihop flera delar till en större stad. 5 För beräkningar kring påverkan på fastighetspriser hänvisas till Evidens studier om stadskvaliteter, samt 6 Transportsystemets betydelse för tillväxten finns väl beskrivet i Öresundsregionen den dynamiska metropolen av Åke E Andersson, David Emanuel Andersson och Christian Wichman Matthiessen. 4

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Inflyttning till städer och storstadsregioner har pågått under lång tid. Urbaniseringen har till och med ökat. I statistik från Eurostat från 2012 framgår till och med att den är snabbast i Sverige. 7 Malmö, Lund och Helsingborg är städer som lockar många människor. Den regionala flerkärnigheten som präglar Skåne skapar en utveckling där olika geografiska områden kompletterar varandra och skapar attraktivitet. Detta bidrar till att kravet på bra kommunikationer i och mellan städer ökar. Etableringen av Skånetrafiken, byggandet av Öresundsbron och Citytunneln är tre viktiga milstolpar som bidragit till att knyta ihop regionen och har utgjort en väsentlig del i arbetet med att skapa en dynamisk, attraktiv och hållbar region. Det är viktigt att i städerna skapa förutsättningar för fler människor att vistas, arbeta och bo. Detta måste ske på ett hållbart sätt för att skapa långsiktighet i stadsutvecklingen. Detta ställer ökade krav på att det lokala nätverket av kollektivtrafik möter och tillgodoser de krav på tillgänglighet, attraktivitet och trygghet som resenärerna ställer. Ett bra lokalt i nätverk i städerna är en förutsättning för en regional tillgänglighet. För att möta krav på attraktiva stadsmiljöer, effektiva transporter, hållbar stads- och regionutveckling studeras spårväg, i ett antal utvalda stråk, som nytt trafikslag. Spårvägen ger högre kapacitet, knyter ihop stadens olika delar och stimulerar stadsutvecklingen. 1.2 Uppdraget Detta uppdrag handlar om att studera nyttor, attraktivitet 0ch tillväxt som kan härledas till etablering av spårvägslinjer i Malmö, Lund och Helsingborg. Det handlar om att närma sig svar på frågor som; Vilka nyttor kan härledas till etableringen av spårväg? Vilket värde har dessa nyttor? Finns det nyttor som måste uppstå för att motivera spårvägar? Hur ska dessa nyttor tas tillvara? I en traditionell samhällsekonomisk värdering av t.ex. en spårvägsinvestering handlar det om att kvantifiera biljettintäkter, tidsvinster, förändrad biltrafik m.m. och ställa detta mot kostnaden för investeringen. Detta uppdrag innebär inte att göra en traditionell samhällsekonomisk värdering utan att försöka vidga synen på möjliga nyttor som kan uppstå som en följd av en spårvägsinvestering. 7 Eurostat (the statistical office of the European Union) newsrelease 51/2012 March 5

6 1.3 PwCs angreppsätt Inom ramen för uppdraget har PwC genomfört workshops i Malmö, Lund och Helsingborg. Syftet med dessa har varit att diskutera och identifiera nyttor som kan eller måste uppstå, generellt och specifikt för respektive stad, som en följd av en spårvägsinvestering. Grupperna har utgjorts av personer som representerat näringsliv, akademi och offentlig sektor. PwC har i egna globala studier försökt finna de komponenter som gör en stad attraktiv. En stad som är attraktiv utifrån möjlighet till arbete och en stad som är attraktiv att leva i. Just balansen mellan dessa två skapar förutsättningar för attraktivitet och hög ekonomisk aktivitet. I studien Cities of Opportunity som PwC genomfört för femte året i rad 2012 mäts olika variabler som är väsentliga för en stad framtida utveckling. I detta uppdrag används resultaten i Cities of Opportunity för att identifiera och värdera effekter av en spårvägsinvestering. För det första försöker denna rapport beskriva en spårvägs koppling till attraktivitet och tillväxt och belysa vikten av att en spårväg leder till mer än det mest självklara. För det andra försöker vi i denna rapport beskriva vilka nyttor det kan handla om. Vilka nyttor är mer givna, och vilka nyttor är av stor betydelse men uppstår inte lika självklart? För det tredje försöker vi generellt sett värdera nyttorna. För det fjärde försöker vi beskriva vad som hänt på några andra platser. För det femte försöker vi peka på vad som krävs för att olika nyttor skall komma till stånd. I nedanstående bild framgår genomförandets olika delmoment. Vad skapar attraktivitet? Vilka nyttor kan uppstå? Värdera nyttor Nyttor i Malmö, Lund, Helsingborg Errfarenheter från andra städer Identifiera kritiska faktorer Slutsatser Figur 1: PwC's rapporter Cities of Opportunity 6

7 2. Vad skapar attraktivitet och hur kommer den till uttryck? Vad skapar attraktivitet? Vilka nyttor kan uppstå? Värdera nyttor Nyttor i Malmö, Lund, Helsingborg Errfarenheter från andra städer Identifiera kritiska faktorer Slutsatser 2.1 Tillskott av en spårväg Om en stad tillförs en spårväg händer det något. Det finns flera exempel på detta. Det blir naturligtvis lättare, snabbare och mer trivsamt att förflytta sig, men det leder också till att det händer något mer. I Bergen kunde man redan före invigningen konstatera att projektet genererade stadsförnyelse, då bostäder och verksamheter i ökande grad etableras i bybanens sträckning. Bergens Tidene påstår att de 6 miljarder som projektet kostat utlöst närmare det tiodubbla, dvs. 60 miljarder, i investeringar i områdena längs bybanens sträckning. 8 Även fastighetspriserna har höjts kraftigt längs spårvägens sträckning och flera områden har revitaliserats till följd av utbyggnaden. Bybanen har därmed blivit en symbol för ett lyckat och hållbart projekt och har blivit uppskattat av stadens invånare. Banen har vidare blivit ett landmärke för staden och det finns en spårfaktor som inspirerar både invånare och investerare. Utvecklingen av nya kontorsmiljöer förutsätter dock att flera kvaliteter etableras samtidigt. Tillgängligheten är en nödvändighet, men är i sig inte tillräckligt. Samtidigt krävs både täthet och ett attraktivt utbud av handel och restauranger. I Bordeaux återintroducerades spårvagnar i trafikmiljön 2003 samtidigt som staden genomgick en generell upprustning. Detta gjordes i en kontext där innerstadens befolkning minskade till följd av utflyttning av barnfamiljer till förorterna. De direkta konsekvenserna av återintroduktionen var att fler familjer flyttade tillbaka till stadens centrum, att biltrafiken avtog och att attraktionen i staden ökade. Detta har i sin tur lett till ökad ekonomisk aktivitet, ökad turism och ökade fastighetspriser längs linjerna. I PwCs globala studier kopplade till städers utveckling framgår att effektiva transportsystem har både direkta och indirekta positiva effekter på en stads attraktivitet. Vi ska utveckla detta i kommande avsnitt. I rapporten Stadsplanering och fastighetsvärden spårväg Lund C till ESS framgår att liknande effekter på fastighetspriser kan beräknas uppstå i Lund, och att det finns en tydlig koppling mellan närhet till spårvagnshållplats och högre betalningsvilja. Det har blivit attraktivt att bygga bostäder, kontor och butiker längs med linjen. Nya bostäder säljs snabbt och närhet till Bybanen nämns i alla bostadsannonser. En Bybanestation har fått nybyggda studentbostäder ovanpå stationen och ett köpcentrum har byggts om så att entréer och kaféer vänder sig mot Bybanen samtidigt som parkeringsplatser har tagits bort. På den bilparkering som idag finns vid huvudstationen planeras handel och kontor. 1 Bergens planchef Mette Svanes 8 7

8 Trams really pacify a city; they reduce the noise levels and the stress induced by car traffic (road rage, safety issues). I sincerely think that generally it makes the citizens proud of their city; it promotes social cohesion and economic development. It is part of the reasons business leaders invoke when asked why they choose to create their business in such or such city. 1 Ms Florence Forzy-Raffard Keolis Public Affairs, Paris (f.d. Yarra Trams i Melbourne och även som fullmäktigeledamot i Bordeaux under Alain Juppé). 2.2 Globala och lokala trender 9 Vi lever i en global värld. De trender som driver utvecklingen globalt påverkar också Öresundsregionen och städerna i denna. Detta faktum behöver förtroendevalda, näringsliv och medborgare förhålla sig till, oavsett tycke och smak. Vi vill här understryka vikten av att ha ett ha ett aktivt förhållningssätt som ger möjlighet att påverka framtiden. Nedanstående urval av megatrender har, enligt vår bedömning, relevans i detta sammanhang. Globalisering I form av talang, information, varumärken, handel, regleringar/avregleringar, företagsägande, arbete och resande. Moderna kommunikationer kopplar samman världens länder i en mer gemensam ekonomi, kultur, politik. Det skapas stora möjligheter för enskilda städer och regioner att glokalisera, dvs. utnyttja det globala i lokala syften när världen kommer till staden. Figur 2: Globala informationsflöde. Bilden är hämtad från Facebook 9 Se även PricewaterhouseCoopers 2005, Cities of the Future global competition, local leadership 8

9 Konkurrens & samarbete co-opetition Detta ökar med hög hastighet! Konkurrensen mellan städer, regioner och länder samt universitet är hög gällande attraktion, uppmärksamhet samt jakten på framtidens kunskapsarbetare i form av talanger och ledande forskare, entreprenörer och innovatörer. Vidare är konkurrensen om medborgare, besökare och riskkapital enorm. Här spelar regionens visioner och idéer samt dess gestaltning stor roll för att skapa territoriell attraktivitet av världsklass. Parallellt med konkurrensen växer samverkan som aldrig förr, såväl genom informella nätverk som genom formaliserade förbund, genom gemensamma bolag som ägs av privata och offentliga intressen blandat osv. Samverkan i kommuner och regioner karakteriseras av funktionalitet, både inom och mellan länder och olika sektorer. Detta inbegriper samhällets alla sektorer (se figur 3 nedan). Ökad konkurrens innebär att nya samverkansarenor mellan konkurrenter kan skapas för att man tillsammans ska kunna svara upp mot en tredje, starkare konkurrent. Urbanisering Att denna globala trend accelererar är välkänt. Inom 20 år beräknas över 60 procent av jordens befolkning bo i städer. Trenden är den samma i regionen. Detta öppnar möjligheter för en flerkärnig region som Skåne med tillgång till urbana miljöer och landsbygd men förutsätter samtidigt väl utbyggda kollektiva transportsystem. Ur attraktivitetssynpunkt innebär detta att man på 15 minuters avstånd till storstadens puls finner miljöer som erbjuder utrymme, tystnad, mörker och stjärnljus samt lågt bakgrundsbuller. Enligt statistikorganet Eurostat ökade folkmängden i Sveriges mest tätbefolkade delar med 17,3 promille under Det är mer än tre gånger snabbare än EU-snittet. Malmö, Umeå och Stockholm hör till EU:s mest snabbväxande städer och har vuxit med mer än en procent per år sedan Jämfört med Malmö har tillväxttakten bara ökat mera i Utrecht i Nederländerna, i Nicosia på Cypern, i Braga i Portugal, i Uleåborg i Finland samt i några snabbväxande spanska storstäder. Totalt sett har Sverige varit det EU-land som sedan 2005 haft den överlägset största tillväxten i storstäderna, medan lågkonjunkturen bromsat urbaniseringen i länder som Irland, Spanien och Grekland. Urbaniseringen har dock gått längre i Belgien, Nederländerna och Storbritannien än i Sverige. Figur 3: Penta Helix 9

10 Figur 4: Befolkningsförändring per typologi, källa Eurostat Figur 5: Befolkning per typologi, källa Eurostat 10

11 Migration Mellan och inom länder och världsdelar gällande människor och frågor som har med försörjningskvoter (globalt åldrande befolkning), arbetskraft och talanger att göra. Men också migration av pengar, kunskaper och värderingar är väsentliga i detta sammanhang. Acceleration och krav på ökad tidskvalitet Ledtider förkortas. Utvecklingstakten skruvas upp gällande nya produkter, tjänster och kunskaper. Tiden att resa till jobbet är måttet som intresserar, inte antalet kilometer. Regioner med god tidskvalitet genom miljövänliga kollektiva transporter får en tydlig konkurrensfördel genom hög mobilitet och anslutningsbarhet. I linje med EU 2020 Europe s growth strategy vill t.ex. EU investera 50 miljarder euro i infrastruktur för att länka samman Europa och öka konkurrenskraften. Smarta, hållbara och sammanlänkade transportsystem är prioriterat i EU:s ekonomiska framtid. 10 Sammansmältning Av olika sfärer i samhället såsom privatoffentligt, arbete-ledighet, hem-kontor, dagnatt (24-timmarsmyndigheten). Branscher smälter samman, företag fusionerar, fler globala koncerner skapas. Såväl kommuner som länder smälter samman till regioner på olika nivåer. I figur 6 nedan visas hur de traditionella industribranscherna smälter samman till nya industrikluster. Figur 6: Exempel på sammansmältning av traditionella industribranscher

12 Corporate Governance Ägarstyrnings- (styrnings- och lednings-) frågorna för privata och offentliga företag. Denna rubrik handlar i praktiken om att söka svar på frågan: vem är ansvarig? Alltså roller och relationer mellan ägare, styrelse, och det verkställande förvaltande organet, samt relationen till utomstående granskare och revisorer. Att kunna redovisa en tillämpning av Good Code of Public Governance kommer att bli en avgörande fråga som skapar konkurrensfördel för enskilda regioner, universitet och deras olika forsknings- och riskkapitalbolag. Att använda offentligt ägda företag på ett nytt strategiskt sätt för att skapa nya värden för medborgarna kommer att vara en framtidsfråga. Till skillnad från den privata sfären där verksamheten är medlet och pengarna (vinsten) är målet, är logiken den omvända för offentligt ägda bolag. Här är pengarna (skattepengarna) medlen för målet som är verksamheten som tillhandahålls till medborgarna (vi). Högteknologi (Hi-Tech) Den högteknologiska utvecklingen inom information och kommunikation och dess användning för ökad intelligens inom all verksamhet, särskilt FoU, oavsett samhällssektorer och funktion gällande; säkerhet, kommunikation, identifiering, text/bild, hälsa/vård, navigation, multimedia och underhållning, eller med andra ord Ubiquitous samhället, för att citera Regeringskansliets visioner tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. I kopplingen med urbaniseringstrenden handlar detta på sikt om att med hjälp av teknologi hjälpa städer att ta nästa steg i sin utveckling, dvs. att bli smarta städer (smart cities) där teknologin tillsammans med hållbara tillväxtstrategier och en välfungerande infrastruktur gör staden attraktiv och uthållig se nästkommande trender. Platsmarknadsföring och territoriellt varumärkesbyggande Starka regionala varumärken tenderar att öka magnetismen, attraktionen och konkurrensfördelen för besökare och invånare. Upplevelsesamhällets sökande efter spännande, vacker och unik gestaltning inom planering, byggnation och arkitektur, samt konkreta upplevelser av kunskap och gemenskap på socialt kreativa mötesplatser, blir allt viktigare. Samhällets förståelse av att enbart bra skolor och goda transporter inte skapar konkurrensfördelar är avgörande, då detta redan idag, och än mer framöver, anses vara självklarheter som kan förväntas. Det krävs unika intellektuella och fysiska landmärken för att vara intressant i framtiden. Hållbar utveckling Hur får vi en hållbar utveckling inom t.ex. energiområdet, i syfte att minska den globala uppvärmningen? Hållbar utveckling handlar utöver miljöfrågor om ekonomisk, demokratisk, kulturell, intellektuell och social hållbarhet. Det senare bl.a. genom utveckling av socialt- och samhälleligt entreprenörskap kopplat till frågan om delaktighet och engagemang från både enskilda individer, eldsjälar, och globala företags intresse för sociala utvecklingsfrågor, Corporate Social Responsibility. Kunskaps- och upplevelsesamhället Detta får många konsekvenser för framtidens regioner, städer, universitet och företag. Att attrahera akademiska talanger inom olika områden är en viktig dimension. Kunskapskapitalet är idag minst lika flyktigt som det finansiella kapitalet. Människor flyttar i lika hög grad till attraktiva platser som till ett visst arbete. Detta ställer krav på regionens attraktivitet inom områden som boende stadsmiljö, arkitektur, kommunikation och kreativa sociala mötesplatser. Utbudet måste möta de behov som ligger högt upp på människors personliga strategiska agenda, nämligen; meningsfullhet kopplat till upplevelse, äventyr, gemenskap, trygghet och skönhet. Dessa trender bedömer vi vara av största betydelse för förståelsen av omvärldens påverkan på samhällets utveckling. Hur det lokala samhället förhåller sig till dessa spelar stor roll för spårvägsinvesteringens hävstångseffekt. 12

13 2.3 Regioners kapital och konkurrenskraft Figur 7: Globalisering och hårdnande konkurrens mellan städer och regioner Globalisering och ökad konkurrens mellan regioner har bidragit till att det nu är nödvändigt att strategiskt och medvetet arbeta med att förbättra de områden som är viktiga för att skapa attraktivitet och långsiktigt hållbar tillväxt. Det är i detta sammanhang viktigt att olika investeringar, större event och andra satsningars möjliga effekter tas till vara och optimeras inom flera områden. Detta även om huvuduppgiften för en investering åtminstone från början är att lösa en isolerad fråga, som i fallet med spårvägar att öka kapaciteten. Den ökade konkurrensen mellan städer och regioner handlar, som framgått av den tidigare beskrivningen av de globala trenderna, bland annat om konkurrens kring: Invånare - inflyttning Besökare konsumtion och goodwill Företag arbetstillfällen och företag med attraktivt varumärke Riskkapital investeringar i staden/regionen Talanger (inom alla samhällssektorer) Uppmärksamhet i samhället och i media, globalt Upplevelse - av stad och region som är spännande och skapar den goda storyn om platsen Samtidigt som den globala konkurrensen hårdnat har också den regionala samverkan ökat och blivit nödvändig för att åstadkomma önskade resultat. Det handlar både om geografiskt samarbete och om samarbete mellan olika samhällssektorer. I figur 8 nedan återfinns det vi kallar för regionens olika kapital. Det är områden som har stor betydelse för en stad eller regions möjlighet att lyckas med det som många strävar efter, d.v.s. långsiktigt hållbar och stabil tillväxt. Kapitalen har inte vuxit fram ur vetenskapliga studier, men väl ur ett stort antal intervjuer globalt med företrädare för ett lika stort antal städer. Kapitalen är inte heller för alltid givna utan kan förändras eller smälta samman. Med denna erfarenhetsbaserade tankemodell som grund har vi senare försökt mäta om detta antagande stämmer i studier som Cities of Opportunity. Vi återkommer till detta. Frågan är på vilket sätt en spårväg kan påverka tillväxten inom dessa olika kapital och därmed förutsättningarna för städerna och regionen att skapa långsiktigt hållbar tillväxt. En stad eller region som lyckats väl inom dessa områden har goda förutsättningar. Nedan följer en kort beskrivning av respektive kapital. 13

14 Socialt kapital handlar om relationer, mötesplatser och processer mellan människor och olika institutioner. Human- och intellektuellt kapital handlar om kunskap och idéer samt förmåga till innovation och förnyelse. Infrastrukturkapital handlar om transportlösningar och tillgänglighet nationellt och internationellt. Gäller även IT-infrastruktur. Miljö- och naturresurskapital handlar om användningen av naturresurser såsom luft, mark och vatten samt förekomsten av förorenande ämnen, buller och andra förstörande och störande inslag. Demokrati och medborgarkapital handlar om relationen mellan den offentliga sektorn och medborgarna i allmänhet, samt förtroendet mellan väljare och valda i synnerhet. Kultur- och upplevelsekapital handlar om att genom attraktioner och event skapa en både fysisk och mental miljö som människor trivs i och känner stolthet inför. Näringslivskapital handlar om tillgången till ett brett och konkurrenskraftigt näringsliv, ett näringsliv som också har tillgång till kompetent arbetskraft inom olika områden. Finansiellt kapital handlar om kommunernas och regionens finansiella tillgångar, men också den totala tillväxten i länet och skattekraften. Finansiellt kapital är en förutsättning för att kunna möta kommande utmaningar. Turist- och besöksnäringskapital - handlar om turism, samt hotell, konferens och event - industrin. Välfärdskapital handlar offentlig service inom kommuner och i regionen, samt trygghet. Figur 8: En regions olika kapital utgör förutsättningarna för regionens attraktivitet och möjlighet till långsiktigt hållbar tillväxt 14

15 2.4 Balans mellan kapital Våra studier pekar på det är viktigt att ha en god balans mellan de olika kapitalen. Det är bättre att vara relativt bra inom alla områden, än att vara bäst på några få, men samtidigt tämligen dålig på andra. Även om strävan är att prestera väl är det olyckligt att göra det på bekostnad av något annat kapital. New York, som är med i den globala studien, är här ett bra exempel. New York har kommit bäst ut i våra senaste studier (Cities of Opportunity) men utan att vara bäst, eller ens näst bäst, inom något område. En redan bra kollektivtrafik som blir bättre med en spårvägsinvestering och som möter morgondagens behov på tidseffektivitet och tillförlitlighet är nödvändigt för att prestera väl inom Infrastrukturkapitalet. I takt med stark urbanisering, ökat krav på hållbarhet och tidseffektivitet sker också förändringar inom Infrastrukturkapitalet mellan olika trafikslag. T.ex. har fenomenet peak car uppstått d.v.s. att bilanvändandet eventuellt har toppat och är på väg ner i stora delar av västvärlden. 11 Men frågan är även vilka andra områden en spårvägsinvestering kan påverka och vara en katalysator för och som kan få effekt på attraktivitet och tillväxt. Eftersom balans mellan kapitalen är viktigt spelar det stor roll om en spårvägsinvestering kan bidra till att förbättra något av de områden i staden eller regionen som är svagt. Det blir också viktigt om en spårvägsinvestering kan bidra till att förbättra just några av de områden som utgör stadens eller regionens profilområden. Vi har sett från andra orter att en spårvägsinvestering kan påverka flera områden positivt. Det blir generellt viktigt att en spårvägsinvestering påverkar också andra områden, utöver det givna, för att utnyttja och få fullständig hävstång och avkastning på investeringen. Om detta medvetet görs ökar investeringens totalavkastning. I denna studie ska vi därför försöka landa en spårväg ovanpå de kapital som vi beskrivit och försöka få en uppfattning om hur dessa kapital kan påverkas. The more well-balanced a city is for both businesses and residents, the better it will fare 11 Läs mer om peak car t.ex. i artikel Bilens roll blir en annan i sydsvenskan av Christer Ljungberg eller i The Economist Seeing the back of the car. 15

16 2.4 Attraktivitet kommer till uttryck i ekonomiska termer Vad skapar attraktivitet? Vilka nyttor kan uppstå? Värdera nyttor Nyttor i Malmö, Lund, Helsingborg Errfarenheter från andra städer Identifiera kritiska faktorer Slutsatser Stockholm 23 Moscow 8 London 26 Berlin 16 Toronto 25 San Francisco 22 Paris 24 New York 27 Istanbul 4 Seoul 14 Los Angeles 15 Chicago 19 Beijing 11 Madrid 13 Milan 12 Shanghai 9 Tokyo 18 Abu Dhabi 6 Mexico City 7 Hong Kong 20 Mumbai 1 High Medium Low São Paulo 2 Johannesburg 3 Buenos Aires 5 Kuala Lumpur 10 Singapore 21 Partnership for New York City Sydney 17 Figur 9: Städer i studien Cities of Opportunity 2012, samt i tabell sorterade efter totalt utfall 8 Variabler score New York 1112 London 1111 Toronto 1096 Paris 1073 Stockholm 1062 San Fransisco 1061 Singapore 1045 Hong Kong 1015 Chicago 997 Tokyo 974 Sydney 964 Berlin 955 Los Angeles 954 Seoul 915 Madrid 903 Milan 827 Beijing 769 Kula Lumpur 761 Shanghai 729 Moscow 712 Mexico City 673 Buenos Aires 597 Istanbul 578 Johannesburg 534 Sao Paulo 527 Mumbai 515 I Cities of Opportunity 12 har vi försökt undersöka och mäta variabler vi tror spelar roll för en stads utveckling. Vi har mätt 60 olika variabler i 27 städer. Variablerna har kategoriserats i 10 olika grupper, indikatorer. Dessa indikatorer är att jämföra med de kapital som vi tidigare talat om, även om de skiljer sig åt något eftersom de har förändrats efterhand som metoden har förfinats. I figuren ovan framgår de 27 städernas geografiska spridning. Den spännande frågan är förstås om det hänger ihop? Är det så att om en stad kommer väl ut i många av de 60 variablerna så är också den ekonomiska aktiviteten hög? I nedanstående tabell framgår de 60 variablerna fördelade på de 10 indikatorerna. Dessa finns beskrivna i detalj i appendix. Eftersom Malmö, Lund och Helsingborg eller regionen inte är med i studien finns inte något dokumenterat utfall för dessa. I den globala studien finns bara Stockholm med. I figur 9 framgår städerna och det sammanlagda utfall som utgör summan av alla 60 variabler för respektive stad. Som vi nämnt tidigare kommer New York bäst ut, Stockholm hamnar på en femteplats

17 Score 1 Intellectual capital and innovation 4 Health, safety and security 8 Economic clout 1 Classroom size 1 Hospitals 1 Number of Global 500 headquarters 2 Libraries with public access 2 Health system performance 2 Financial and business services employment 3 Math/science skills attainment 3 End of life care 3 Attracting FDI: Number of greenfield projects 4 Literacy and enrollment 4 Crime 4 Attracting FDI: Capital investment 5 Percent of population with higher education 5 Political environment 5 Productivity 6 Research performance of top universitites 6 Rate of real GDP growth 7 Innovation Cities Index 5 Transportation and infrastructure 8 Intellectual property protection 1 Public transport systems 9 Ease of doing business 9 Entrepreneurial environment 2 Mass transit coverage 1 Ease of starting a business 3 Cost of public transport 2 Resolving insolvency 2 City gateway 4 Licensed taxis 3 Employee regulations 1 Hotel rooms 5 Major construction activity 4 Ease of entry: Number of countries with visa waiver 2 International tourists 5 Flexibility of visa travel 3 Number of international association meetings 6 Sustainability and the natural environment 6 Foreign embassies or consulates 4 Aircraft movements 1 Natural disaster risk 7 Level of shareholder protection 5 Incoming/Outgoing passenger flows 2 Thermal comfort 8 Operational risk climate 6 Airport to CBD access 3 Recycled waste 9 Workforce management risk 4 Air pollution 3 Technology readiness 5 Public park space 10 Cost 1 Internet access in schools 1 Total tax rate 2 Broadband quality score 7 Demographics and livability 2 Cost of business occupancy 3 Digital economy score 1 Cultural vibrancy 3 Cost of rent 4 Software development and multi-media design 2 Quality of living 4 Consumer price index 3 Working age population 5 ipod index 4 Traffic congestion 6 Cost of Internet Figur 10: Indikatorer (10) och variabler (60) i Cities of Opportunity 2012 Det finns ett samband mellan indikatorer och t.ex. BNP/sysselsatt. I figuren nedan kan vi se att ett bättre utfall bland indikatorer ger högre produktivitet. Med andra ord, om vi lyckas väl inom Intellectual capital and innovation eller inom t.ex. Transportation and infrastructure eller inom någon av de andra indikatorerna så skulle det, allt annat lika, bli mer BNP/sysselsatt Stockholm y = 21,177x + 577,92 R² = 0, BNP/sysselsatt Figur 11: Korrelation mellan summa utfall variabler och indikatorer och BNP/sysselsatt En spårväg i Malmö, Lund och Helsingborg skulle med största säkert förbättra indikatorn Transport and infrastructure. Om vi antar att sambandet gäller även i vår geografi skulle vi få effekter på ekonomisk aktivitet. Det skulle även få effekter inom andra områden eller skapa andra nyttor. 17

18 Score y = 20,962x + 573,75 R² = 0, Cost of rent Figur 12: Korrelation mellan summa utfall variabler och Cost of rent Det skulle t.ex. också avspegla sig i pris på fastigheter. I diagram 2 framgår sambandet mellan summan av utfallet av variabler och Cost of rent. Detta samband skulle sannolikt vara starkare om korrelationen genomfördes på priser på fastigheter och inte på hyror, som i detta fall, eftersom hyresmarknader för bostäder ofta på olika sätt är reglerade och inte fullt ut reflekterar olika hushålls verkliga betalningsvilja. 13 Hur det sammanlagda utfallet av de 10 indikatorerna och 60 variablerna skulle påverkats i Malmö, Lund eller Helsingborg av en spårvägsinvestering går inte med någon exakthet att svara på inom ramen för detta uppdrag. Dels för att vi inte har några dokumenterade mätningar av nuläget för dessa städer, dvs. summa utfall av alla 60 variabler för dessa städer. Men också för att vi inte, trots samband, med någon exakthet kan säga hur mycket variabler och indikatorer skulle påverkas i dessa städer. Däremot kan denna studie och de samband som här beskrivs bidra till en ökad insikt om att Transport and infrastructure kan ha en positiv påverkan på flera olika områden (indikatorer) som sammantaget ger en ökad ekonomisk aktivitet. Detta kan förhoppningsvis också bidra till att spårvägsinvesteringen genomförs på ett sätt som leder till förbättringar inom så många indikatorer och variabler som möjligt. Detta eftersom ett så bra totalt utfall som möjligt leder till t.ex. mer BNP/sysselsatt. Vi gör ett räkneexempel med några antaganden för att illustrera. Om vi antar att en av städerna Malmö, Lund eller Helsingborg skulle ha ett sammanlagt utfall på 900 (se olika städers utfall i figur 9), och att en spårväg skulle förbättra detta utfall till 920, då så skulle BNP/sysselsatt öka med drygt 6 %. Vilka indikatorer och variabler kan då en spårväg påverka som kan leda till högre utfall? 13 För beräkningar kring påverkan på fastighetspriser hänvisas till Evidens studier om stadskvaliteter, samt 18

19 Intelellectual capital and innovation 2.5 Hur kan en spårväg påverka attraktivitet, nyttor och tillväxt? Vad skapar attraktivitet? Vilka nyttor kan uppstå? Värdera nyttor Nyttor i Malmö, Lund, Helsingborg Errfarenheter från andra städer Identifiera kritiska faktorer Slutsatser Med bakgrund i föregående avsnitt kan vi konstatera att ett högre utfall i en indikator ger en högre ekonomisk aktivitet. Transport and infrastructure är en av de 10 indikatorerna och därmed en av de faktorer som spelar roll för ett samlat gott utfall. Det finns naturligtvis goda skäl att anta att denna indikator förbättras med en spårväg. Vi tror att man kan tala om tre huvudsakliga vägar till påverkan; 1. en direkt effekt av att transportsystemet förbättras. I detta fall indikatorn Transport and infrastructure och speciellt variabeln Public transport systems, 2. en indirekt effekt av att andra indikatorer förbättras som en följd av spårvagnsinvesteringen eftersom det finns samband dem emellan, 3. samt en tredje effekt som kommer av att spårvägen påverkade någon indikator på ett starkare sätt än vad som går att finna stöd för i våra studier, men som uppstått för att det var ett medvetet strategisk val från början. Den direkta effekten är naturligtvis den mest givna och förväntade. Det leder också till ett bättre utfall och därmed också till en högre ekonomiska aktivitet i linje med tidigare avsnitt. Transportsystemet förbättras genom ökad effektivitet, tillförlitlighet, trygghet, geografisk täckning eller förbättrad integration och variation mellan olika system som tunnelbana, spårväg, buss, bil, cykel, taxi eller möjlighet att gå. Den indirekta effekten går att hitta i olika samband mellan Transport och infrastructure och andra indikatorer. Det finns bl.a. en god korrelation mellan t.ex. Public transport systems och indikatorerna Health, safety and security, Demografics and livability, Economic clout och kanske något överraskande också med Intellectual capital and innovation. Ett visst stöd för den senare finns även i en studie av professor Christian Matthiessen, Köpenhamns Universitet, som menar att ju fler fysiska kopplingar städer har, desto mer framgångsrika blir dess forskningsinstitutioner. Enligt denna studie fördubblade Köpenhamn antalet co-authored research papers efter att Öresundsbron byggts y = 5,187x + 51,909 R² = 0, Public transport systems Figur 13: Korrelation mellan Public transport systems och Intellectual capital and innovation 19

20 Att Health, safety and security ökar när transportsystemet förbättras är kanske lättare att ta till sig i likhet med Demografics and livability. Det handlar här t.ex. om effekter på socioekonomisk stabilitet, större variation i kulturellt utbud eller minskat antal brott. Det finns olika studier som tyder på att det finns kopplingar även till positiva hälsoeffekter. 14 I en studie där effekterna av spårsystem (både spårvagnar och tunnelbanesystem) i Madrid, Wien, Valencia, Lyon, Manchester, Stuttgart samt Tyne&Wear utvärderades visade det sig att de sociala effekterna av spårvägarna i flera fall hade ett mer avgörande genomslag på staden än de rent ekonomiska och miljömässiga d:o, varför författaren föreslog en förnyad metodologi för utvärdering av effekter av spårvägar. 15 När det gäller spårvägar finns det generellt sett stora nyttor med själva trafikslaget i termer av hög passagerarkapacitet osv. Men som vi ser ovan finns det även andra saker som förtjänar att lyftas fram, som utöver sociala effekter har mer att göra med kvalitets- och symbolvärden för staden och dess invånare, och mindre att göra med själva trafikslaget. Det är dessa typer av effekter vi också är ute efter när vi talar om nyttor för Malmö, Lund och Helsingborg. Nyttan med att kliva på en spårvagn som kommer i tid och snabbt tar dig till din destination är ju den uppenbara nyttan. Men vad händer utöver detta? Så kanske en spårväg inte bara leder till att en nytta uppstår inom det mest givna, Transportation and infrastructure, utan även inom andra områden. Den tredje effekten handlar om nyttor som blir väsentligt större är vad som går att hitta stöd för i något korrelationssamband. Detta för att det finns en tydlig medveten strategi från start om att åstadkomma och skapa effekter och nyttor inom flera eller några specifika områden. Det går att dra paralleller till det engagemang som regionens olika aktörer mobiliserat krig ESS och MAX IV i syfte att få ut maximal nytta av dessa anläggningar. Det är idag inte många som skulle ställa sig bakom en strategi där fokus bara låg på de enskilda anläggningarnas prestanda. Det är självklart att medvetet försöka få ut alla de spin-off effekter som kan komma av dessa investeringar. I samband med arbetet med att försöka beskriva möjliga effekter av ESS myntades begreppen Science for Society och Society for Science 16. Analogt med detta kan man säga att en spårväg i sig kommer att skapa ett effektivare system och en del andra positiva effekter, men om man ska få full hävstång på investeringen så krävs en medveten satsning och styrning i denna riktning. I likhet med ESS, där det finns samband mellan investeringar i forskningsinfrastruktur och tillväxt, finns det här ett samband mellan förbättrat transportsystem, andra områden och ekonomisk aktivitet. Men hur stort det blir beror på hur medvetet det görs. Det handlar om att se spårvägen som katalysator för andra önskvärda skeenden och medvetet skapa förutsättningar för dessa och styra i denna riktning. Det kan t.ex. handla om att också se spårvägen som; En mötes- och relationsplats för människor från olika stadsdelar eller från olika kunskapsområden. En handelsplats, där man kan köpa och sälja varor, tjänster och idéer mellan de inblandade Punkten ovan kan lätt övergå till ett syfte som handlar om att vara en katalysator för innovation. Alltså något av en innovationsaccelerator. En symbol för demokrati- och samhällsbyggande. Visionsbärare för att stärka stadens och regionens vision om hållbarhet, innovation. 14 The Effect of Light Rail Transit on Body Mass Index and Physical ActivityJune 29, American Journal of Preventative Medicine 2010;39(2): ASSESSMENT OF ECONOMIC, SOCIAL AND ENVIRONMENTAL EFFECTS OF RAIL URBAN PROJECTS, Rocío Cascajo, TRANSyT Transport Research Centre, Universidad Politécnica de Madrid 16 ESS i Lund Effekter på regional utveckling, PricewaterhouseCoopers 20

21 Utifrån detta kan vi åter titta närmare på indikatorer och variabler med direkt och indirekt påverkan, se tabell 3 nedan. En spårvägsinvestering påverkar direkt Transport and infrastructure ( ), och i synnerhet variabeln Public transport systems, som indirekt påverkar/korrelerar med andra områden ( ). Denna påverkan kan sannolikt vara mer eller mindre stor beroende på hur aktivt och medvetet staden arbetar med att också åstadkomma nyttor inom dessa områden. Det förekommer säkert även andra samband men dessa har inte varit möjliga att påvisa med i korrelationsanalyser. Den tredje effekten berör vi mer i nästa avsnitt om hur en spårväg kan påverka i Malmö, Lund, Helsingborg och regionen. 1 Intellectual capital and innovation 6 Sustainability and the natural environment Classroom size Natural disaster risk Libraries w ith public access Thermal comfort Math/science skills attainment Recycled w aste Literacy and enrollment Air pollution Percent of population w ith higher education Public park space Research performance of top universitites Innovation Cities Index 7 Demographics and livability Intellectual property protection Cultural vibrancy Entrepreneurial environment Quality of living Working age population 2 City gatew ay Traffic congestion Hotel rooms International tourists 8 Economic clout Number of international association meetings Number of Global 500 headquarters Aircraft movements Financial and business services employment Incoming/Outgoing passenger flow s Attracting FDI: Number of greenfield projects Airport to CBD access Attracting FDI: Capital investment Productivity 3 Technology readiness Rate of real GDP grow th Internet access in schools Broadband quality score 9 Ease of doing business Digital economy score Ease of starting a business Softw are development and multi-media design Resolving insolvency Employee regulations 4 Health, safety and security Ease of entry: Number of countries w ith visa w aiver Hospitals Health system performance End of life care Crime Political environment 5 Transportation and infrastructure 10 Cost Public transport systems Mass transit coverage Cost of public transport Licensed taxis Major construction activity Housing Flexibility of visa travel Foreign embassies or consulates Level of shareholder protection Operational risk climate Workforce management risk Total tax rate Cost of business occupancy Cost of rent Consumer price index ipod index Cost of Internet Figur 14: Indikatorer (10) och variabler (60) i Cities of Opportunity

22 3. Hur kan en spårväg påverka attraktivitet, nyttor och tillväxt i Malmö, Lund, Helsingborg och i regionen? Vad skapar attraktivitet? Vilka nyttor kan uppstå? Värdera nyttor Nyttor i Malmö, Lund, Helsingborg Errfarenheter från andra städer Identifiera kritiska faktorer Slutsatser 3.1 Malmö accelerator för att binda samman Bakgrunden till att spårvägar studeras som nytt trafikslag i ett antal utvalda stråk handlar om att Malmö vill möta krav på effektiva transporter, attraktiva stadsmiljöer och hållbar stadsutveckling. Det handlar om att öka kapaciteten. Spårvägen ger högre kapacitet, knyter ihop stadens olika delar och stimulerar stadsutvecklingen. Av nedanstående bild framgår tänkt sträckning av en spårväg i Malmö. Figur 15: Tänkt spårvägssträckning i Malmö. Baserat på resultat från Cities of Opportunity menar vi att en spårväg i Malmö leder till positiva effekter inom de områden som beskrivits i föregående avsnitt och där korrelationen mellan ett förbättrat transportsystem och andra områden är god, t.ex. mellan Health, safety and security, Demografics and livability, Economic Clout och Intellectual capital and innovation. Hur mycket och vad beror på hur medvetet det görs. Områdena är alla relevanta för Malmö som har såväl fantastiska boendemiljöer, kreativitet, innovation och högskola, som otrygghet pga. kriminalitet och social utsatthet. Vi tror att det i Malmö handlar om att försöka dra nytta av spårvägen för att stärka de områden som redan är, och som Malmö vill ska vara stadens profilområden. I samrådsunderlaget till den nya översiktsplanen ÖP2012, är de övergripande målen att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Malmö ska kunna växa med omkring invånare och det kommer att behövas fler bostäder, arbetsplatser och mer service. Målet är att skapa en robust och långsiktigt hållbar 22

23 stadsstruktur för en växande befolkning och samtidigt fortsätta utveckla Malmös attraktivitet. Nedan framgår ÖP2012 olika strategier. 17 Malmö ska vara en nära, tät och blandad stad Den överordnade strategin är att skapa en stadsstruktur präglad av närhet, som är tät, grön och funktionsblandad. Malmö ska främst växa inåt. En tätt bebyggd stad är mer resurs- och energieffektiv än en gles och utbredd och jordbruksmark kan sparas. I den nära staden kan fler välja att gå eller cykla, den ger bättre underlag för service och kollektivtrafik och ett rikare folkliv på gator och torg. Barriärer kan brytas såväl fysiska som mentala och ett mer varierat bostadsutbud skapas. Malmö ska vara motor i regionen Malmö stad ska vara en stark aktör på många regionala arenor. I Skåne och i Öresundsregionen ska Malmö verka för intensifierade samarbeten som bidrar till en mer integrerad bostads-, utbildnings- och arbetsmarknad och ytterligare förstärker regionens konkurrenskraft. Malmö stad samverkar framför allt med Region Skåne, Öresundskommittéen, Köpenhamns kommun, Lunds kommun och övriga grannkommuner. Trafikstrategier med människan i fokus Goda kommunikationer är grundläggande för att samhället ska fungera. Människors tillgång till utbildning, arbete och service ökar med bättre kommunikationer. Ett hållbart transportsystem för samman människor i en levande stadsväv och minskar samtidigt trafikens miljöbelastning och barriäreffekter. Transportsystemet ska bidra till att fler malmöbor väljer trafikslag med liten miljöpåverkan som att gå, cykla eller åka kollektivt. Strategier för en grönare stad Malmö ska stärka sin profil som en grön stad samtidigt som staden fortsätter att växa inåt. En tät och på samma gång grön stad har stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling likväl som för stadens attraktivitet. Att skapa grönskande stadsrum och parker som stimulerar till möten och aktivitet och som ger möjlighet till rekreation och lek för alla åldrar och grupper i samhället är att skapa förutsättningar för folkhälsa och välfärd Landsbygden, havet och kusten Ett fungerande samspel och en god kontakt mellan stad, land och kust gör att hela kommunen blir attraktiv att leva och verka i. En dynamisk framtid för landsbygd och kust ska präglas av att bevara, att utveckla och att nyskapa. Att hushålla med jordbruksmark och värna landsbygdens kvaliteter hindrar inte förnyelse och utveckling. Ända sedan människan blev bofast har jordbruk och fiske både varit viktiga naturresurser och viktiga identitetsbärare så är det även idag. Stärk Malmös socio-ekonomiska utveckling Översiktsplanen ska bidra till en god socio-ekonomisk utveckling i alla stadsdelar. En viktig strategi är att arbeta med hela staden, att läka samman stadens olika delar och bryta barriärer, såväl fysiska som mentala. Andra viktiga aspekter för en god social utveckling är att verka för förbättrad folkhälsa för alla, trygghet och känsla av sammanhang. Att ge plats för ett allsidigt näringsliv som kan skapa arbetstillfällen ska ha hög prioritet. Stadskaraktär, stadsmiljö och arkitektur En väl utformad stadsmiljö skapar trivsel och är hållbar arkitekturen kan bidra till livskvalitet och attraktivitet. Stadsbyggnad och arkitektur med hög kvalitet främjar tillväxt och kan skapa urbant och ekonomiskt värde. Malmös karaktär präglas av komplexitet och en oslipad charm kombinerad med en mångfald av uttryck från olika epoker. Med höga ambitioner i stadens framtida stadsbyggande ska Malmös kvaliteter värnas och karaktärsdragen förstärkas. Minska Malmös miljöbelastning Malmös strategier för att bli en hållbar stad ur miljösynpunkt fokuserar på att staden ska kunna försörjas med lokalt producerad förnybar energi, att minska utsläpp av växthusgaser, att naturtillgångar nyttjas effektivt och hållbart samt att utformningen av stadsmiljön tar till vara och utvecklar blå och gröna miljöer, bidrar till goda vistelsemiljöer, ren luft och låga bullernivåer. Malmö ska också vara en stad där "det är lätt att göra rätt"

24 Baserat på resultat från den workshop 18 som arrangerades för att diskutera vilka nyttor som en spårväg kan och måste leda till i Malmö framkom speciellt vikten av att; öka kapacitet för att bidra till att lösa en svår trafiksituation i Västra hamnen, skapa förutsättningar för att exploatera nya områden och förtäta staden, utgöra katalysator och symbol som binder samman Malmö, skapa långsiktighet och stabilitet genom en irreversibel investering, skapa skäl för många att förflytta sig utmed en stor del av sträckan från Västra Hamnen-Lindängen eller Västra Hamnen-Stenkällan, utforma hållplatser för att skapa nya mötesplatser, hubbar, där olika delar av ett mångfacetterat Malmö framträder (tänk New Yorks olika delar). Vi tror att det handlar om att dra nytta av spårvägen för att stärka Malmö inom svagare områden där bilden inte är lika positiv. Detta skulle också öka balansen mellan kapitalen som vi tidigare betonade vikten av. Spårvägen kan, förutom sitt kapacitetstillskott, vara en del av nästa berättelse om Malmö. Ett väl sammanlänkat Malmö där spårvägen utgör en ny symbol, milstolpe och accelerator för att binda samman. Västra hamnen, Turning Torso och Citytunneln är fantastiska symboler men framförallt kopplade till den gamla berättelsen, från industristad till kunskapsstad. En spårväg kan vara en del av innehållet i en ny berättelse. Ett modernt transportsystem förutsätts i en stad som Malmö. Det har genom att binda samman staden förutsättningar att lyfta fram det mångfacetterade Malmö till en tydlig och lättillgänglig konkurrensfördel. Figur 16: Till vänster en illustration av One world street (Amiralsgatan Rosengård) och till höger Västra hamnen. Kanske två framtida attraktiva platser sammanbundna med spårväg i ett mångfacetterat Malmö. 18 I slutet av denna rapport framgår medverkande i workshopen. 24

25 3.2 Lund - accelerator för innovation Bakgrunden till att spårvägar studeras som nytt trafikslag i Lund handlar också om att Lund vill möta krav på effektiva transporter, attraktiva stadsmiljöer och hållbar stadsutveckling. I Lund handlar det naturligtvis mycket om att förbättra kapacitet mot Brunnshög och forskningsanläggningarna MAX-IV och ESS. Idag finns på sträckan Lund C ESS närmare arbetsplatser och studenter. Imorgon kan det röra sig om ytterligare nya arbetsplatser. I anslutning till sträckan Lund C ESS finns c:a 250 ha att förtäta. (vilket kan jämföras med t.ex. Hagastadens c:a 96 ha). Av nedanstående bild framgår tänkt sträckning av en spårväg i Lund. En spårväg skulle bli ryggrad i regionens största kunskaps- och innovationscentrum. Figur 17: Tänkt spårvägssträckning i Lund. Baserat på resultat från Cities of Opportunity menar vi att en spårväg i Lund bör leda till positiva effekter inom de områden som beskrivits i tidigare avsnitt och där korrelationen mellan förbättrat transportsystem och olika områden är god dvs. Health, safety and security, Demografics and livability, Economic clout och Intellectual capital and innovation. Hur mycket och vad beror även här på hur medvetet det görs. Områdena är alla relevanta för Lund men kanske finns här en tydligare koppling och möjlighet att få hävstång på Intellectual capital and innovation med spårvagnen som pulsåder genom ett mycket starkt kunskapsstråk med hög densitet. Vi tror att det i Lund handlar om att försöka dra nytta av spårvägen för att stärka de områden som redan är, och som Lund vill ska fortsätta vara stadens profilområden. I Lund NE visioner och mål beskrivs hur en helt ny stadsdel ska växa fram i nordöstra Lund under de närmaste åren. När området är fullt utbyggt kommer omkring människor att arbeta och bo där. Det ska bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö. Men det ska också bli ett skyltfönster för hållbart svenskt stadsbyggande i världsklass; en stadsdel där planeringen genomsyras av visdom och ansvarstagande för kommande generationer. Så blir den nya stadsdelen en plats där det är härligt att vara, bo och arbeta. 25

26 Nedan framgår visionen för LUND NE/Brunnshög. 19 Världens främsta forskningsanläggningar Att forskningsanläggningarna byggs utgör själva basen för visionen om Lund NE/Brunnshög. Anläggningarnas existens ger tillfälle och planeringsförutsättningar för att utveckla världens främsta forsknings- och innovationsmiljö i Lund. Målet är att matcha tillkomsten av anläggningarna på ett sådant sätt att utdelningen till Lund och regionen blir den största möjliga Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande Visionen vilar också på målet att skapa ett europeiskt föredöme för hållbar stadsutveckling. Hållbarhet är en självklarhet när nya stadsområden planeras runtom i världen, så även här. Just Lund NE/Brunnshögs särskilda förutsättningar och profilområden kan bidra till att utveckla ny kunskap inom ämnet hållbart stadsbyggande. Ett regionalt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation Det tredje benet i visionsbygget är att skapa ett utflyktsmål i regionen. Besöksmålen planeras bli två och av olika art. Först och främst planeras för ett ExpoLund, där intresserad allmänhet bland annat får del av information om forskningsverksamhet och forskningsresultat vid MAX IV, ESS, Lunds universitet och forskningsintensiva företag i regionen. Den andra destinationen blir Lunds världspark, ett vidsträckt grönområde med nyskapande parknatur och attraktioner som ger rörelseglädje. Parken gränsar till Kungsmarken, ett befintligt naturskyddsområde. Dessa utflyktsmål ska kunna locka såväl lundabor som besökare från hela regionen. Besöksmålen bidrar till att göra Lund NE/Brunnshög livfullt och befolkat, eftersom fler än forskare, boende och arbetande får ärende dit. Baserat på resultat från den workshop 20 som arrangerades för att diskutera vilka nyttor som en spårväg kan och måste leda till i Lund framkom speciellt vikten av att; lösa trafiksituationen utmed kunskapsstråket och Brunnshög i form av ökad kapacitet, skapa förutsättningar för fortsatt exploatering och förtätning längs Lund C - Brunnshög, skapa skäl även för de som inte dagligen arbetar utmed detta stråk att förflytta sig utmed denna sträcka. Förenkla för fritidsresande till t.ex. vattenland, ExpoLund m.m, utforma hållplatser för att förenkla och skapa förväntade och oväntade möten, resan på tåget upplevs och används så att kunskapsstråkets olika områden framträder och utnyttjas. Det kan handla om aktiviteter kopplade till spårvagnen. Förutom möten kan det kanske vara en veckans fråga på tåget eller möjlighet till ett blodtest på vägen till jobbet eller något annat. Vi tror att det handlar om att dra nytta av spårvägen för att stärka Lund som idéernas stad. Spårvägen kan, förutom sitt kapacitetstillskott, utgöra en del av ett innovationssystem och en accelerator för innovation. Ett modernt transportsystem i samklang med det som staden vill signalera är en nödvändigt för att få avkastning på redan pågående och beslutade investeringar som forskningsanläggningarna ESS och MAX IV och för att uppfattas som en av världens mest attraktiva platser för forskning, innovation och företagande (se vidare om regionen på sid 31). Spårvägen har potential att bli en viktig symbol i Lund, just för att Lund gjorde något mer av det. Spårvägen blev en innovationsaccelerator med oväntade möten och händelser. Kanske blir det synligt i ett ökat antal forskningsrapporter i linje med tidigare nämnd studie från Köpenhamns universitet? 19 Ur Lund NE/Brunnshög - vision och mål 20 I slutet av denna rapport framgår medverkande i workshopen. 26

27 Figur 18: Illistration ur Lund NE/Brunnshög Vision och mål av en helt vanlig dag på spårvägshållplatsen i Brunnshögcentrum. 3.3 Helsingborg accelerator för att få ihop delar till en större stad I Helsingborg är bakgrunden till att spårvägar studeras som nytt trafikslag i ett antal utvalda stråk att staden vill möta krav på effektiva transporter, attraktiva stadsmiljöer och hållbar stadsutveckling. Spårvägen ska komplettera bussystemet i de stråk där det krävs hög kapacitet och särskild omsorg kring stadsmiljön, samt stimulera stadsutveckling och knyta ihop staden. Av bilden till höger framgår tänkt sträckning av en spårväg i Helsingborg. Baserat på resultat från Cities of Opportunity bör en spårväg i Helsingborg leda till ett förbättrat transportsystem och effekter på tidigare nämnda områden som Health, safety and security, Demografics and livability, Economic clout och Intellectual capital and innovation. Vilka områden och hur mycket beror även i Helsingborg på hur medvetet staden vill uppnå andra effekter utöver kapacitet. Figur 19: Tänkt spårvägssträckning i Helsingborg. 27

28 Områdena är alla relevanta för Helsingborg. I Helsingborg finns en möjlighet att få ihop olika delar till en större stad och att använda spårvägen för att göra staden och Väla till samma handelsområde med kompletterande kvaliteter. I Helsingborgs nya vision beskrivs fem prioriterade områden. Helsingborg ska 2035 vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. 21 Vi tror att det i Helsingborg handlar om att försöka dra nytta av spårvägen för att stärka de områden som redan är, och som Helsingborg vill ska vara stadens profilområden. Den skapande staden Hos oss finns idéer, talanger och förebilder. Vi har den bästa skolan för varje barn och det bästa klimatet för entreprenörer. Här finns möjligheterna för de som vill skapa, bygga, förändra, uppleva och utvecklas.i Helsingborg finns samverkan mellan forskning, näringsliv, kultur och skola. Här finns ett kreativt centrum med universitetet som motor. Här sker utbyten och samarbeten som får spännande saker att hända. Här är vi delaktiga i stadens utveckling och här bestämmer vi över våra liv. Helsingborg är staden för människor som vill något. Den pulserande staden Hos oss finns lust och lekfullhet, busighet och allvar. Här uppstår möten, stora och små, där människor växer tillsammans. Här finns trygga stadsrum, vackra parker och roliga evenemang. Här lever alla delar av staden. I Helsingborg finns aktiviteter och upplevelser för alla åldrar. Här finns pulserande stadsliv, aktivt idrotts- och föreningsliv och internationellt uppmärksammad kultur. Här trivs både det fria kulturlivet och de etablerade aktörerna. Här finns samspel och mångfald. Helsingborg är det naturliga valet för kreativitet, affärer och turism. Den gemensamma staden Hos oss finns gemenskap, jämlikhet och tolerans. Här finns lika möjligheter för alla människor. Här finns vård och omsorg för alla. I Helsingborg har vi inflytande över stadens utveckling och tar ett gemensamt ansvar för vår stad. Här finns hållbar tillväxt och hållbart byggande. Vi har spännande boendemiljöer och uppmärksammad arkitektur. Här finns ett hem för alla smaker och behov. Hos oss finns stolthet, trygghet och samhörighet, här är det lätt att trivas. I Helsingborg finns det goda livet. Den globala staden Hos oss finns nyfikenhet, öppenhet och framtidstro. Vi är navet i norra öresundsregionen som är uppkopplad och sammankopplad med omvärlden. Här är världen alltid nära och närvarande. I Helsingborg finns smart infrastruktur, här är avstånden korta och kollektivtrafiken en förebild. Här finns en höghastighetsbana och nära kontakt med Danmark genom en fast förbindelse till Helsingør. Här finns hållbara transportsystem, avancerade godsflöden och en konkurrenskraftig hamn. Hos oss finns det moderna livet och det globala perspektivet. Helsingborg är ett föredöme för andra städer. Den balanserade staden Hos oss finns insikt om samberoendet mellan människa och natur. Vi tar ansvar för hur vi använder våra energikällor och naturresurser. Här är vi på god väg mot ett hållbart ekologiskt fotavtryck vi lever inte över jordens tillgångar. I Helsingborg finns ett unikt och vackert läge. Här finns staden, havet och landsbygden. Här finns stillhet och puls, tradition och nytänkande, historia och framtid. Här finns närproduktion och småskalighet, smarta klimatanpassningar samt hållbara miljö- och energisatsningar. Här är vattnet rent och luften lätt att andas. Allt i Helsingborg görs med social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i fokus här är det enkelt att göra kloka val

29 Baserat på resultat från den workshop 22 som arrangerades för att diskutera vilka nyttor som en spårväg kan ha och måste leda till i Helsingborg framkom speciellt vikten av att; öka kapacitet, lättillgänglighet och tillförlitlighet för att till en början binda samman bl.a. stadens kärna och Väla, resan på spårvagnen upplevs och används så att Väla och stadens kompletterande fördelar framträder och utnyttjas, skapa förutsättningar för att exploatera nya områden och förtäta staden, utforma hållplatser för att skapa nya mötesplatser. Kortare restider, högre tillgänglighet och ett modernt transportsystem bidrar till regionförstoring. Spårvägen kan, förutom sitt kapacitetstillskott, utgöra en accelerator för att få ihop delar till en större stad. Detta innebär att länka samman öar till en enhet med större samhörighet och flöden mellan delarna. Spårvägen kan också spela en roll för att binda samman dels nordvästra Skåne men också nordvästra Skåne med övriga regionen. Ett modernt transportsystem mellan stadens kärna och Väla kan också stärka staden som handelsstad. Spårvägen har potential att bli en viktig symbol i Helsingborg för att staden medvetet valde att binda ihop två handelsplatser till en starkare, istället för att konkurrera med varandra. Vi tror att det handlar om att dra nytta av spårvägen för att stärka bilden av Helsingborg som en stor stad, bl.a. genom att knyta samman Helsingborgsfamiljen. Figur 20: Väla, Dunkers kulturhus och Helsingborg city 22 I slutet av denna rapport framgår medverkande i workshopen. 29

30 3.4 Regionen del i att knyta samman en region En av Skånes absoluta konkurrensfördelar är möjligheten till både och. Med detta menar vi tillgång till urban miljö och landsbygd, tillgång till fantastiska boendemiljöer och arbete, tillgång till interkontinentala flyglinjer och tystnad. Just kombinationer som dessa är inte alltid möjliga att uppnå i miljonstäder. Mycket av nyckeln sitter i flerkärnigheten i kombination med ett effektivt transportsystem, vilket också skapar förutsättningar för regionförstoring och de fördelar det innebär och målet är att ytterligare fördubbla denna fram till Figur 22: Befolkningstillväxt i Malmö-Lunds lokala arbetsmarknad, kärnkommun och omland. Figur 21: Illustration av Skånes flerkärnighet från Region Skånes rapport Flerkärnighet i Skåne. Stora regioner växer snabbare än mindre, i stora regioner finns en självförstärkande tillväxt och i stora regioner växer inte vara kärnkommunen utan hela regionen. Den lokala arbetsmarknaden i Skåne har framförallt vuxit genom att regionen förstorats som en konsekvens av bättre transportsystem. Vi kan i figur 21 se att i de lokala arbetsmarknaderna för Stockholm, Göteborg och Malmö växer inte bara kärnorna utan även omlandet och därmed hela den lokala arbetsmarknaden. 23 Kollektivtrafikens andel i Skåne har fördubblats mellan 23 Tabellen är hämtad ur rapporten ESS i Lund Effekter på regional utveckling, PricewaterhouseCoopers Spårvägar i Malmö, Lund och Helsingborg är i allra högsta grad en del av detta transportsystem och skapar bättre förutsättningar för tillväxt. Flerkärnighetens konkurrensfördelar är intimt förknippade med och beroende av transportsystemet. Flerkärnigheten kan då generera tillväxt i regionens olika kapital och möjliggöra att kanske bo i Svalöv, arbeta på ESS och då och då flyga till Silicon Valley eller bo och arbeta i Malmö och ha tillgång till hela Skåne. Spårvägar i Malmö, Lund och Helsingborg leder till ett förbättrat transportsystem och effekter även på regional nivå på tidigare nämnda områden som, Health, safety and security, Demografics and livability, Economic clout och Intellectual capital and innovation. Hur stora effekterna blir och inom vilka områden de sker beror på hur medvetet regionens aktörer gemensamt vill uppnå även andra effekter utöver kapacitet. Tidigare nämnda områden, från Cities of Opportunity är alla relevanta för Skåne. 30

31 I samband med arbetet med att försöka beskriva möjliga effekter av ESS och MAX IV myntades som nämnts tidigare i rapporten begreppen Science for Society och Society for Science 24. För att få ut alla de effekter som kan komma av dessa megainvesteringar i forskningsinfrastruktur krävs att det omgivande samhället skapar förutsättningar. Om inte dessa förutsättningar finns uppstår inte de önskade effekterna på tillväxt. I nedanstående diagram som är hämtat ur rapporten ESS i Lund effekter på regional utveckling framgår tre scenarier som beskriver detta. I scenario Min antas att inga av de effekter som är kopplade till anläggningens betydelse för innovationsklimat och spinn-off effekter uppstår. I detta scenario påverkar endast av de direkta investeringarna Skåne vilket är av marginell betydelse. Scenario Min är ett scenario där samhällets olika sektorer inte lyckats med att ta emot och ta tillvara möjliga effekter. I scenario Vision och Max uppstår även de indirekta långsiktig positiva och avgörande effekterna. ESS och MAX IV blir här katalysatorer för Skånes tillväxt. Ett effektivt transportsystem är en av flera förutsättningar för att få ut effekter på dessa redan beslutade investeringar. 24 ESS i Lund Effekter på regional utveckling, waterhousecoopers 31

32 Inom ramen för arbetet Strukturbild Skåne och med Den Flerkärniga miljonstaden Skåne 25 har fem strategiområden tagits fram som ska stärka Skånes utveckling mot en levande, hållbar och attraktiv region med global konkurrenskraft, se nedan. I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne med sin vision om det livskraftiga Skåne och de övergripande målsättningarna om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans pekas på några viktiga utmaningar (se nästa sida). Figur 23: Den flerkärniga miljonstaden Skånes fem strategiområden

33 Kunskapen Skåne ska vara en ledande kunskapsregion.världsekonomin globaliseras allt mer och kunskap blir en allt viktigare framgångsfaktor i konkurrensen. För att möta utmaningen måste vi bland annat fördjupa samverkan mellan universitet och högskolor, forskning, offentlig sektor, kultur och näringsliv, samt fortsätta satsningen på det kunskapsintensiva näringslivet och främja kompetensutvecklingen i arbetslivet i övrigt. Delaktigheten Delaktigheten ska öka och utanförskapet måste minska. Att göra den sociala integrationen till en väl fungerande process är en förutsättning för Skånes utveckling. För att nå framgång måste vi fokusera på frågor som främjar sysselsättningen och entreprenörskapet i hela regionen. Vidare måste vi bidra till att skapa stödjande miljöer såsom en attraktiv skola, ett bra boende, ett kreativt arbetsliv och en aktiv föreningsmedverkan. Miljön och klimatet Minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning miljön och klimatförändringarna berör oss alla och klimatarbetet är ett gemensamt uppdrag där olika aktörer måste bidra. Samtidigt som vi måste minska våra utsläpp behöver vi anpassa oss till de miljö- och klimatförändringar som vi vet kommer. Samhället måste anpassas till ett förändrat klimat. Medel att arbeta med kan vara energieffektivisering, att bygga vallar, öka kapaciteten i järnvägsnätet,förbättra planering och samverkan om klimat och miljö samt utveckla förnybara energikällor som till exempel biogas. Natur- och kulturlandskapet är en viktig resurs för Skåne. Tillgängligheten Skånes tillgänglighet ska utvecklas, både inom Skåne och gentemot omvärlden. En utvecklad infrastruktur ökar Skånes förutsättningar för en positiv utveckling. Fokus i arbetet måste ligga på utvecklad kollektivtrafik för arbete, utbildning och fritid och ökade investeringar i järnvägsspår. I vägsystemet ska befintliga stråk förbättras, flaskhalsar undanröjas och trafiksäkerheten öka. Att utveckla den flerkärniga ortsstrukturen är viktigt för att stärka den regionala balansen. Den långsiktiga bostadsförsörjningen är en stor utmaning liksom att bryta det segregerade boendet. Öresundsintegrationen Integrationen i Öresundsregionen måste öka. Skånes potential kan stärkas ännu mer om integrationen över Öresund fortsätter och fördjupas. Målet är en gemensam bostads-, arbets- och utbildningsmarknad. För att nå dit måste alla väsentliga gränshinder i Öresundsregionen undanröjas. Bland annat krävs bättre samordning av prognos- och planeringsverksamhet samt ett ökat främjande av vardagsintegrationen. I de workshops 26 som arrangerades för att diskutera vilka nyttor som en spårväg kan ha och måste leda till i framkom på regional nivå vikten av att; ta till vara det signalvärde och tyngd som det innebär om tre framtidstäder tillsammans med regionen har en gemensam syn på spårbunden trafik och samverkar för att förverkliga det, fortsätta att förbättra transportsystemet genom att öka kapacitet, tillgänglighet och tillförlitlighet och därmed bibehålla eller helst förstärka regionens flerkärniga konkurrensfördel, på ett enhetligt sätt binda samman regionens större arbetsplatser, bostadsoch handelsområden med varandra och med regionen i övrigt, utgöra en gemensam symbol för lyckad samverkan i regionen, integrera spårvägar med andra system som buss, bil, cykel, taxi, eller möjlighet att gå. Vi tror att det handlar om att dra nytta av spårvägen för att stärka bilden av ett Skåne som kan passa många och erbjuda mycket. Helt enkelt ett Skåne som knyts samman och erbjuder både och. Spårvägen kan, förutom sitt kapacitetstillskott, utgöra en accelerator för att knyta samman en region. 26 I slutet av denna rapport framgår medverkande i workshopen. 33

34 4. Vad har hänt på andra platser? Vad skapar attraktivitet? Vilka nyttor kan uppstå? Värdera nyttor Nyttor i Malmö, Lund, Helsingborg Errfarenheter från andra städer Identifiera kritiska faktorer Slutsatser Vi vet att städer inte bara utgörs av ett kluster av människor och hus, utan av något mer - en plats som med rätt ledarskap kan utvecklas till ett livsrum som attraherar människor, företag, föreningar osv. När vi betraktar spårvägar på andra ställen i Europa så behöver vi ta hänsyn till de bakomliggande drivkrafterna för att bygga spårvägen från början. I en stad kan motivet vara att enbart kapacitetssäkra kollektivtrafiken för framtiden. För en annan stad är valet av just spårvägar helt självklart eftersom just detta trafikslag passar in i den hållbarhetsprofil som staden haft under många år, och som vidare är en integrerad del av stadens varumärke. Av denna anledning är det förvisso möjligt, men kanske inte lämpligt, att bara välja ett bra exempel och sedan kopiera det utanför dess kontext. Efter beslut att välja just spårvägar finns det även ett samband mellan medvetna strategier för hur en ny spårväg ska påverka det omkringliggande samhället och det faktiska utfallet av en sådan spårväg. Detta innebär även att ev. utfall i andra städer också är beroende av detta samband dvs. utfallet av spårvägen påverkas av de medvetna strategier som fanns (eller inte fanns) för den. Detta innebär även att utvärderingar och mätningar i efterhand framför allt kommer att beakta de förväntade utfallen, och endast i undantagsfall mäta sådant som inte förväntades. En spårväg som enbart planerades för att minska trafik och utsläpp kommer troligen även att enbart utvärderas gentemot dessa kriterier. Det tycks dock finnas en tendens att ofta betrakta spårvägar i städer som ett rent planeringsverktyg för att minska trängsel och utsläpp och det är också mot dessa mål som spårvägarna sedan utvärderas. Exempel: Effekter på miljö som utvärderas: luftföroreningar, oljud, växthusgaser etc. Effekter på ekonomi som utvärderas: minskad restid, ökad effektivitet, ökat antal arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt. Sociala effekter som mäts mer sällan: social utjämning, urban förnyelse (se sid 19). När det gäller spårvägar finns det generellt sett stora nyttor med själva trafikslaget i termer av hög passagerarkapacitet osv. Men som vi ser ovan finns det även andra saker som förtjänar att lyftas fram som har mer att göra med kvalitets- och symbolvärden för staden och dess invånare, och mindre att göra med själva trafikslaget. Låt oss ge några exempel: 27 Spårvagnar tycks rent generellt symbolisera modernitet och urban renässans. Idé- och symbolvärdet är högt. Spårvägar knyter samman staden (jmf vårt resonemang om Helsingborg och Malmö), något som ökar social integration, vilket är nog så viktigt i de berörda städerna i Skåne. Transportslaget kan dessutom vara ett verktyg för att motverka utanförskap i det att det är handikappvänligt (level boarding), att det knyter samman lokala arbetsmarknader inom en stad och att det underlättar kopplingen mellan människor och arbeten. Spårvägar har generellt sett haft en positiv inverkan på stadens image över tid, även där det initialt fanns ett lokalt motstånd mot dem. Detta har i sin tur påverkat investeringsvilja och besöksnäring. 27 WHAT LIGHT RAIL CAN DO FOR CITIES - A Review of the Evidence Final Report, February

35 Tydliga och synliga investeringar i infrastrukturen bedöms ofta som något positivt av allmänheten. Inte bara för att det är ett hållbart trafikslag, utan även för att det visar att staden och dess ledarskap har ett långsiktigt engagemang för staden och att området längs linjen utgör ett långsiktigt investeringsåtagande från stadens sida. Rörlighet - kunder får lättare tillgång till de företag de önskar besöka och det faktum att det investeras i en långsiktig trafiklösning innebär att förtroendet för investeringar och företagsbildningar längs linjerna höjs. Spårvägar tycks bli populära när de väl är på plats och en märkbar överföring från andra trafikslag sker även när det inte är rusningstid. Att som i fallen med Malmö, Lund och Helsingborg bygga nya spårnät från början har både fördelar och nackdelar. Städer som har behållit sina gamla spårnät har ett större problem i termer av eftersatt underhåll och tekniska lösningar som är kostsamma att förnya. Att bygga ett spårnät utifrån planerad och önskad utveckling av staden och med de bästa till buds stående lösningarna är attraktivt. En trend är att allt mindre städer (t.ex. Valenciennes i Frankrike med inv.) bygger spårvägar. I de kommande avsnitten ges exempel på hur spårvägssatsningar sett ut i andra städer i Europa. I flera fall har vi funnit information på siten vilken drivs av konsultföretaget Trivector. 4.1 Bordeaux Bordeaux återintroducerade spårvagnar i trafikmiljön 2003 efter att de tagits bort Man övervägde en tunnelbana, men markkompositionen under staden och risken projektet kunde komma att medföra för stadens historiska byggnader gjorde att projektet blev för dyrt och komplext och till slut skrinlades. Introduktionen av spårvagnar skedde i en kontext där innerstadens befolkning minskade till följd av utflyttning av barnfamiljer till förorterna, vilket i sin tur ledde till ökad bilburen inpendling med trängsel och dålig luftmiljö som följd. Spårvagnarna i Bordeaux infördes samtidigt som staden genomgick en generell upprustning vilken innebar att vissa industrifastigheter revs och att de historiska byggnaderna tvättades och snyggades till. Detta innebar att spårvagnen möjligen blev en symbol för den förnyelsevåg som sköljde över staden och att den även aktivt bidrog till en vackrare stadsbild. De direkta konsekvenserna var att fler familjer flyttade tillbaka till stadens centrum, att biltrafiken avtog och att attraktionen i staden Figur 24: Spårvagn i Bordeaux 35

36 ökade. Detta har i sin tur lett till ökad ekonomisk aktivitet, ökad turism och ökade fastighetspriser längs linjerna. Staden utsågs 2007 av UNESCO till ett världsarv, men det är inte säkert att detta skulle skett om förnyelsen av staden inte ägt rum på ett sätt som bevarade både äldre historisk bebyggelse och samtidigt förmådde göra staden livaktig och fungerande i nutid och inte bara som en historisk relik. Bordeaux var den fösta staden i världen som införde APC som system i delar av spårvagnsnätet, vilket innebär att vagnarna drivs utan överhängande elektrisk wire utan via ett system i rälsen som bara är aktivt när vagnen passerar ovanför. 4.2 Freiburg Freiburg är en eco city som satsat offensivt på hållbar utveckling både för de historiska delarna av staden och för de delar som står under nyproduktion. I den disciplinerade markanvändningen och trafikplaneringen av staden har spårvagnar varit ett naturligt sätt att motverka bilism i stadens centrum och att öka gångtrafikanter och cyklisters tillgång till staden. Genom att aktivt understödja utveckling längs de områden som betjänas av olika offentliga transportmedel har 65% av invånarna bosatt sig inom 300 meter från en spårvagnsstation. 70% av alla arbeten skapas även inom denna radie. Trots kraftig ekonomisk och invånarmässig tillväxt har andelen bilresor i staden minskat, samtidigt som antalet resor med offentliga transporter ökat. Satsningen har även knutit samman stadens historiska delar med nybyggda områden. Freiburg har (liksom Dijon) anlagt ett grönt spår (se bild) vilket reducerat oljud, förbättrat dräneringen och ökat estetiken längs linjerna. 4.3 Bergen Bergens spårvagnsnät (bybanen) invigdes sommaren Den lokala opinionen var starkt kritisk till byggnationen av banan, men sedan den stod klar har opinionen vänt till dess fördel. Avgörande för projektets genomförande har beskrivits som politisk enighet och goda förstudier som visade att den trånga stadens tillväxt inte kan lösas kollektivtrafikmässigt genom ökat antal bussturer. 28 Redan före invigningen kunde man konstatera att projektet genererade stadsförnyelse, då bostäder och verksamheter etableras i ökande grad i bybanens sträckning. Utformningen av bybanestråket har gjorts med stor omsorg och efter fransk förebild har hela gaturummet rustats upp. 29 Bybanen har även haft direkta effekter på investeringsviljan. En undersökning gjord av Bergens Tidene påstår att de 6 miljarder som projektet kostat utlöst närmare det tiodubbla, dvs. 60 miljarder, i investeringar i områdena längs bybanens sträckning. 30 Även fastighetspriserna har höjts kraftigt längs spårvägens sträckning och flera områden har revitaliserats till följd av utbyggnaden. En av utmaningarna för Bergen är att få ner bilåkandet. Eftersom det parallellt Figur 25: Spårvagn i Freiburg rgen

37 med spårvägen även satsas på vägutbyggnad är det oklart hur detta kommer att falla ut. 31 Bybanen har blivit en symbol för ett lyckat och hållbart projekt och har blivit uppskattat av stadens invånare. Banen har blivit ett landmärke för staden och det finns en spårfaktor som inspirerar både invånare och investerare (se citat sid. 6). 4.4 Grenoble Grenoble 32, med idag invånare var den andra staden i Frankrike efter Nantes att bygga en nya generationens spårväg Mycket mer än Nantes bidrog dock Grenoble till att starta den nya spårvägstrenden, inte bara i Frankrike. Denna spårväg var den första med fullt tillgängliga låggolvsvagnar och plattformar i motsvarande höjd på alla hållplatser, vilket möjliggjorde plant insteg. Den var också den första spårvägen som integrerades i den gamla stadskärnan samtidigt som gågator anlades och en allmän stadsförnyelse genomfördes. Designen av själva spårvagnarna gjordes med syftet att de skulle passa väl in i stadsbilden. Senare skulle flera andra franska nya spårvägsstäder följa dessa grundläggande riktlinjer vid införandet. 4.5 Strasbourg Om Grenoble var en prototyp för moderna spårvägssystem, så är Strasbourg 33 den stad som drev de grundläggande riktlinjerna för nya spårvägar till perfektion. Strasbourg, en stad av Malmös storlek ( inv.), har i mångt och mycket tagit över rollen som modell för många efterföljande spårvägar och är nu ett referensobjekt för god kollektivtrafik idag. Vid en första anblick övertygar spårvägen en genom det varsamma införandet i stadsmiljön och den unikt futuristiska designen av vagnarna. Stora delar av stadskärnan gjordes om till gågata som en del i projektet, men spåren fick sina dragningar rakt genom stadens hjärta. Resultatet är idag är att det är mycket mindre biltrafik i centrum, medan handeln blomstrar till följd av en trevligare miljö och fler kunder. Efter öppnandet 1994 ökade resandet med kollektivtrafiken med 43 procent på bara tre år. Ännu fler resenärer kunde lockas ombord då det på detta följde tätt med nyanläggning och invigning av ytterligare sträckor. Figur 27: Spårvagn i Strasbourg Figur 26: Spårvagn i Grenoble Hela avsnittet är hämtat från us_grenoble 33 Hela avsnittet är hämtat från us_strasbourg 37

38 4.6 Dijon Stadens spårvagnslinjer invigdes 2012 så inga utvärderingar finns ännu men framhålls som ett exempel då den invigdes sex månader före utsatt tid och inom budget. Genom att samordna inköpen av tågset med staden Brest hävdar staden att de sparat 25% av kostnaderna för dessa jämfört med en separat upphandling. 4.7 Croydon (UK) Croydon Tramlink invigdes Utvärderingar av projektet har främst fokuserat på resmönster och på rent ekonomiska effekter av systemet, samt besparingar i jämförelse med andra trafikslag t.ex. buss. Slutsatserna är att Croydon Tramlink visat sig vara ett effektivt trafikslag som attraherar fler människor än beräknat, framför allt i äldre åldrar (65+) och att passagerarna rör sig i områden längs linjens sträckning i högre utsträckning än de initialt trodde, vilket bekräftar att spårvägar generellt sett knyter samman staden. Utöver detta har en studie visat att biltrafiktillväxten minskat och att sysselsättningen ökat i de utsatta områden som spårvagnsstäckningen betjänar. 34 Figur 28: Spårvagn i Dijon Figur 29: Spårvagn i Croydon 34 Spurling, David, J. (2010), Introduction to Transport Economics Demand, Cost, Pricing and Adoption, sid

39 5. Vad krävs för att nyttorna skall uppstå? Vad skapar attraktivitet? Vilka nyttor kan uppstå? Värdera nyttor Nyttor i Malmö, Lund, Helsingborg Errfarenheter från andra städer Identifiera kritiska faktorer Slutsatser För att lyckas få ut så mycket som möjligt av en spårvägsinvestering tror vi att en kritisk faktor är att se och ta tillvara investeringens möjligheter att påverka mer än kapacitet. Det är också viktigt att samverka för att hitta nya idéer om hur mötesplatser skapas, hur hållplatser bör utformas eller hur resan kan ges ett innehåll. En annan kritisk faktor tror vi är att se spårvägens potential som symbol för det som staden vill signalera. En spårväg borde ha större potential än ett hus i detta avseende eftersom den på ett modernt och fysiskt sätt kan visa stadens vilja att binda samman, accelerera innovation eller få ihop delar till en större stad. För att uppnå önskade effekter/nyttor är det viktigt att styra mot dessa från början. Det kan handla om att sätta upp ett styrkort med mål, nyckeltal och aktiviteter som inte bara handlar om teknik och kapacitet. Ett styrkort som beskriver flera kritiska mål med en spårväg och som involverar dem som samverkan måste ske med för önskat resultat ska uppnås. Det är också viktigt att löpande synliggöra nyttorna för individ och för samhälle. Figur 30: Bybanen i Bergen 39

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Stadskvaliteter efterfrågas

Stadskvaliteter efterfrågas Stadskvaliteter efterfrågas Alexander Ståhle Tekn dr stadsbyggnad SKAGEN Dagen 16 okt 2012 Vad händer i världens bästa städer? Världens bästa städer 1. New York 2. London 3. Toronto 4. Paris 5. Stockholm

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2)

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer 13 av 36) Congress & convention participants (nummer 16 av 44) Investment*

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar * Ranking avser nationer Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES STADSTRENDER INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY Framtidens städer SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Attraktiva. städer. Antoni

Attraktiva. städer. Antoni Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena för upplevelser Från

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Malmø i Øresundsregionen

Malmø i Øresundsregionen Malmø i Øresundsregionen Attraktiv och hållbar stad miljömässigt ekonomiskt socialt Tyke Tykesson, Malmö Stadsbyggnadskontor Norsk planmøte Bergen 22 oktober 2012 Malmö 1974 Malmö 2004 FROM SHIPYARDTOUNIVERSITYTOREGION

Läs mer

Kick Off Seminarium 18 juni Strukturbild 2.0 Jan Sturesson. *connectedthinking

Kick Off Seminarium 18 juni Strukturbild 2.0 Jan Sturesson. *connectedthinking Kick Off Seminarium 18 juni Strukturbild 2.0 Jan Sturesson *connectedthinking Varför gör vi detta Vi måste Vi vill Vi har ansvar förvaltarskap för att lämna över en mer kultiverad och strukturerad markbit

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun 2 [8] Näringslivsstrategi för Botkyrka Näringslivet i Botkyrka domineras av ett par tusen småföretag och

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson MalmöLund-samarbetet - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen Cecilia Hansson och Johan Emanuelson Avståndet mellan Malmö och Lund är jordens omkrets minus 20

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES Staden idag, imorgon Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB 2015-05-28 Urbaniseringen.

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Student Living Lab. Förstudie

Student Living Lab. Förstudie Student Living Lab Förstudie Samhällstrender Globala trender uppstår och förändras i en allt snabbare takt. Dessa trender påverkar regioner snabbare än någonsin tidigare. Trender som sociala medier och

Läs mer

Tylösandsseminariet 20110829 Samhällsutvecklingen 2020 planerar vi städer och infrastruktur på ett annat sätt?

Tylösandsseminariet 20110829 Samhällsutvecklingen 2020 planerar vi städer och infrastruktur på ett annat sätt? Tylösandsseminariet 20110829 Samhällsutvecklingen 2020 planerar vi städer och infrastruktur på ett annat sätt? Vilka trender kan spåras vad gäller planering av städer och infrastruktur. Vilka blir konsekvenserna

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Ola Gustafsson, Gehl Architects

Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Ola Gustafsson, Gehl Architects Bytespunkten som mötesplats i Skåne Ola Gustafsson, Gehl Architects Vår filosofi Gehl Architects strävar efter att skapa städer som är levande, hälsosamma, hållbara, attraktiva och trygga och på så sätt

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer