Rapportbilaga: Effektiva linjeterminaler. Inventering av terminal- och hanteringstekniker

Transkript

1 RAPPORT 2012:2 Rapportbilaga: Effektiva linjeterminaler. Inventering av terminal- och hanteringstekniker Författare: Fredrik Bärthel Sammanfattning I föreliggande rapportbilaga beskrivs och diskuteras ett större antal terminalkoncept/system och hanteringstekniker. Det inleds med en övergripande beskrivning av de idag dominerande hanteringsteknikerna, såsom portalkranar, reachstackers och gaffeltruckar. Det följs av en beskrivning och analys av de koncept/system och tekniker som under de senaste 20 åren utvecklats med syfte att etableras på transportmarknaden, s.k. innovativa terminalsystem. Samtliga tekniker, såväl konventionella som innovativa, analyseras därefter med avseende på grundläggande egenskaper, hanteringskapaciteten, dess lokalisering i transportnätverket samt nuvarande etableringsgrad/status (ställt i relation till konventionell terminal/hanteringsteknik). De olika terminalkoncepten/terminalsystemen och/eller hanteringsteknikerna har grupperats i följande fyra kategorier med avseende på: (1) Terminalens produktionsfunktion i transportnätverket (2) Funktion (lastbil terminal järnväg) som huserar hanteringsenheten (3) Hanteringsriktning (se figur A) (4) Vilka kategorier av lastbärare som kan hanteras på terminalen Figur A Innovativ Teknik grund för kategorisering (Källa: Marlo, 2010) Detta har medfört följande kategorisering: Vertikal terminalbaserad hanteringsutrustning, där lastbärarna lyfts av och på väg- och järnvägsfordon Horisontell terminalbaserad hanteringsutrustning för containrar och växelflak, där

2 lastbärare sidförflyttas genom att skjutas, dras eller lyftas lågt Horisontell lastbilsbaserad hanteringsutrustning för containrar och växelflak, där lastbärare sidförflyttas genom att skjutas, dras eller lyftas lågt Horisontell vagn-terminalbaserad hanteringsutrustning för påhängsvagnar (semitrailers), där lastbärare i första hand rullas av och på järnvägsvagnar Diagonal vagnbaserad hanteringsutrustning för påhängsvagnar (semitrailers), där lastbärare i första hand rullas av och på järnvägsvagnar Diagonal vagnbaserad hanteringsutrustning för containrar och växelflak, där lastbärare främst skjuts eller dras mellan väg- och järnvägsfordon Longitudinell vagnbaserad hanteringsutrustning för containrar och växelflak Tabell A Alternativa intermodala hanteringstekniker Benämning Leverantör Hemsida Vertikal hanteringsteknik SJ Lättkombi Flertal Rollin Terminal Infrastrukturlösning Y terminal Infrastrukturlösning L terminal Infrastrukturlösning Innovative Umschlagterminal (IUT) Rail Cargo Austria Horisontell hanteringsteknik RailTainer Steadman Industries Self Loading Vehicle BR Research Railwagon with elevating twistlocks abr Research Container FTS Logman Mobiler Palfinger Bermüller Mobiler Container Converter HET Polyrail SNCF Innovatrain Innovatrain Rolling Transport System (RTS) Bosch-Rexroth Fast'R Cargo CargoTechnologies CCT Plus CCT Intermodal Sweden AB TRAI 2000 Costamasnaga MetroCargo I.Log Mondiso Terminal NCH Hydraulic Systems Neths Neuweiler/Tuchschmid Vridbänkssystem Kategori: Abroll Container Transport Tuchschmid (exempel på tillverkare) Kockums Industrier SNCF Fret Roland Tankbau RoRo Rail Kockums Industrier Horisontella tekniker för semitrailers Automatic Loading System Adtranz CargoBeamer CargoBeamer AG Wechseltrog-Transportsystem ARGE WTT Diagonala tekniker för semitrailers G2000 RoRo Lars Berglund CargoSpeed Cargospeed International Ltd Flexiwaggon Flexiwaggon AB Megaswing Kockums Industrier Modahlohr Lohr Industries Tiphook Transtech Longitudinella tekniker för växelflak Kombi-Lifter Mercedez-Benz, Lohr-Industries WAS Wagon Henschel Supertrans ABB AGEVE

3 I denna rapportbilaga har 34 befintliga samt i olika omfattning utvecklade, utprovade och/eller implementerade samt utvärderade koncept till nya, respektive alternativa, tekniker och hanteringssystem beskrivits, jämförts och analyserats (se tabell A). De hittills dominerande teknikerna för hantering av intermodala lastbärare utgörs av vertikala hanteringssystem där den aktuella utrustningen är terminalbaserad. Den terminalbaserade hanteringsutrustningen består främst av portalkranar respektive motviktstruckar med olika typer av lyft- och greppanordningar. Ett exempel på motviktstruck med en för ändamålet anpassad lyft- och greppanordning är reach-stackers, även benämnda teleskopbomtruckar. Sammanställningen omfattar befintliga hanteringssystem utifrån de funktioner dessa kan ha vid olika terminalutformningar såsom Y- och L-terminaler. Av sammanställningen framgår vilka tekniker som ingår i respektive kategori. Vid en jämförelse och utvärdering ställdes följande kvalificerande krav på terminaltekniken: D1. Den skall vara öppen för järnvägs- och vägtransporter i Skandinavien och inom Europa D2. Den skall möjliggöra undervägsuppehåll mellan BE-terminaler där enheter kan lastas/lossas oberoende av lastningsordning D3. Den skall möjliggöra trafikering av undervägsterminaler utan lokbyte eller på/avkoppling av vagngrupper på överlämningsbangård D4. Den skall medge att endast lastbäraren förs över och inte hela fordonsekipage D5. Den skall möjliggöra och/eller underlätta anläggande av terminaler avsedda för en liten hanterad godsmängd Fem av de beskrivna teknikerna ovan uppfyllde inte de kvalificerande kraven. Den vertikala hanteringstekniken Innovative Umschlagssysteme (IUT) uppfyllde inte kraven D3 och D5. Den diagonala hanteringstekniken för semitrailers Flexiwaggon uppfyller inte kravet D1. De longitudinella teknikerna Kombilifter, WAS wagon och Supertrans uppfyller inte kravet D2. De innovativa terminaltekniker som uppfyllde de kvalificerande kraven utvärderades med avseende på: Vilken eller vilka kategorier av driftsformer som terminalen är anpassad för Vilka lastbärare som respektive terminalteknik är avsedd för Vilka dragfordon (väg) och vagnar terminalteknikerna är utformade för Om terminaltekniken erbjuder frikopplingsförmåga, det vill säga om annan hantering än främst direkt omlastning mellan väg- och järnvägsfordon är möjlig Detta preciserades därefter med avseende på följande ordervinnande krav: C1. Kompatibel med de dominerande fordonen och fordonsekipagen för vägtransporter

4 C2. Kompatibel med de dominerande fordonen för järnvägstransporter C3. Kompatibel med de dominerande standardiserade lastbärarna C4. Möjliggör robust och kostnadseffektiv hantering på linjeterminalerna C5. Möjliggör tidseffektiv hantering på terminalerna C6. Möjliggör hantering tåg-tåg på knutpunktsterminalerna C7. Undviker behov av koordinering av trafikslag på terminalerna C8. Kort- och långtidslagring på terminalerna C9. Terminaltekniken baseras på standardkomponenter och är utfomade för vinterförhållanden C10. Möjliggör stegvis implementering En slutsats av analyserna är att fem (5) av de 34 beskrivna hanteringsteknikerna inte uppfyller de kvalificerande kraven och därmed inte är lämpliga för ett framtida linjetrafikeringssystem. Dessa är Innovative Umschlagssysteme (IUT) som är en vertikal teknik, Flexiwaggon som är en diagonal teknik för påhängsvagnar (semi-trailers) samt Kombilifter, WAS wagon och Supertrans vilka är longitudinella tekniker. Övriga (29) är i varierande omfattning användbara för ett framtida linjetrafikeringssystem.

5 Summary This report appendix describes and discusses a large number of terminal systems and transshipment techniques. The report begins with a comprehensive description of the present incumbent systems/techniques, i.e. gantry cranes, reach stackers and forklift trucks. In the subsequent chapters almost all alternative/innovative concepts/systems and technologies developed over the past 20 years is described and analyzed. All the techniques, both conventional and innovative, are described and analyzed separately with respect to basic characteristics, management capacity, its location in the transport network and the current implementation status (set in relation to conventional terminal/handling techniques). The different terminal systems and techniques have been categorized in four categories with respect to: (1) Terminals production function in the transport network (2) Function (truck terminal railway) which houses the transshipment unit (3) Handling direction (see figure A) (4) The categories of cargo transport units that can be handled at the terminal Figure A Innovative technology base for categorisation (Marlo, 2010) This ends up with the following categories: Vertical terminal-based handling equipment Horizontal terminal-based handling equipment for containers and swap bodies Horizontal truck based handling equipment for containers and swap bodies Horizontal wagon-terminal-based handling equipment for semi-trailers Diagonal truck based handling equipment for semi-trailers Diagonal truck based handling equipment for containers and swap bodies Longitudinal truck based handling equipment for containers and swap bodies

6 In this report appendix a number of state - of - the - art and in various degree developed and/or implemented and evaluated concepts to new technologies has been described, compared and analysed (see table A). Table A Vertical transhipment technology Horizontal transhipment technology Horizontal technology for semitrailers Horizontal technology for semitrailers Diagonal transhipment technologies for semitrailers Alternative intermodal handling techniques. Tiphook Kombi-Lifter Longitudonal transhipment WAS Wagon technologies for swap bodies Supertrans Title Manufacturer Web site SJ Lättkombi Several Rollin Terminal Infrastructure Y terminal Infrastructure L terminal Infrastructure Innovative Umschlagterminal (IUT) Rail Cargo Austria RailTainer Steadman Industries Self Loading Vehicle BR Research Railwagon with elevating twistlocks abr Research Container FTS Logman Mobiler Palfinger Bermüller Mobiler Container Converter HET Polyrail SNCF Innovatrain Innovatrain Rolling Transport System (RTS) Bosch-Rexroth Fast'R Cargo CargoTechnologies CCT Plus CCT Intermodal Sweden AB TRAI 2000 Costamasnaga MetroCargo I.Log Mondiso Terminal NCH Hydraulic Systems Neths Neuweiler/Tuchschmid Kategori: Abroll Container Transport Tuchschmid (exempel på tillverkare) Kockums Industrier SNCF Fret Roland Tankbau RoRo Rail Kockums Industrier Automatic Loading System Adtranz CargoBeamer CargoBeamer AG Wechseltrog-Transportsystem ARGE WTT G2000 RoRo Lars Berglund CargoSpeed Cargospeed International Ltd Flexiwaggon Flexiwaggon AB Megaswing Kockums Industrier Modahlohr Lohr Industries Transtech Mercedez-Benz, Lohr-Industries Henschel ABB AGEVE The so far dominating technologies for handling of intermodal load carriers contains of vertical handling systems where the present equipment is terminal based. The equipment mainly contains gantry cranes and counter balanced industrial trucks with different types of load and handling devices. An example of a counterbalanced truck with an applied device is a reach stacker. The compilation includes state - of - the - art handling systems according to the functions those systems could have at different terminal designs. At a comparision and evaluation the following qualifying requirements and demands were raised for the terminal technology: D1. Open to the rail and road transport in Scandinavia and in Europe

7 D2. Enables route stop between the B-terminals, where units can be loaded and unloaded independently of the loading order D3. Enables operation of the route terminals without changing engines or on/relaxation of wagon groups in the handover yard D4. Allows only the carrier to be transferred and not the whole vehicle combination. D5. To enable the construction of terminals with small traded volumes Five techniques did not meet the qualifying requirements. The vertical management technology Innovative Umschlagssysteme (IUT) does not meet D3 and D5. The diagonal technique for semi-trailers Flexiwaggon does not meet D1. The longitudinal technologies Kombilifter, WAS wagon och Supertrans does not meet D2. The terminal technologies that meet the qualifying requirements were evaluated with respect to the following order winning requirements: C1. Compatible with the dominant vehicles and vehicles for road crews C2. Compatible with the dominant vehicles for railway transport C3. Compatible with the dominant standard load carriers C4. Allows for robust and cost-effective handling of line terminals C5. Enables time-efficient management of the terminals C6. Enables management train-train on the hub terminals C7. Avoids the need for coordination of traffic at the terminals C8. Short and long term storage at terminals C9. Terminal technique is based on standard components and are designed for winter conditions C10. Allows incremental deployment Five techniques did not meet the qualifying requirements. The vertical management technology Innovative Umschlagssysteme (IUT) does not meet D3 and D5. The diagonal technique for semi-trailers Flexiwaggon does not meet D1. The longitudinal techniques, Kombilifter, WAS wagon and Supertrans, do not meet the requirement D2. The mentioned techniques are excluded from the analysis and may therefore not be seen as the appropriate handling techniques for future intermodal systems. One conclusion of these analyzes is that the five (5) of the 34 described management technologies can not meet the qualifying requirements and are therefore not as suitable for a future intercity systems. These are Innovative Umschlagssysteme (IUT), which is a vertical art Flexiwaggon is a diagonal technique for semi-trailers, and Kombilifter, WAS wagon Supertrans which are longitudinal techniques. Other (29) is usable in varying degrees for a future scheduled system.