martin OCH sofie LANTMÄTERIEt VILL ÖVERVINNA KUNSKAPER I LANDHÖJNINGEN HINDREN PÅ VÄGEN MOT ÖPPNA GEODATA VIKTIGA I KLIMATFORSKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "martin OCH sofie LANTMÄTERIEt VILL ÖVERVINNA KUNSKAPER I LANDHÖJNINGEN HINDREN PÅ VÄGEN MOT ÖPPNA GEODATA VIKTIGA I KLIMATFORSKNING"

Transkript

1 lantmäteriets tidning juni 2015 #2 martin OCH sofie VILL JOBBA SOM LANTMÄTARE LANTMÄTERIEt VILL ÖVERVINNA HINDREN PÅ VÄGEN MOT ÖPPNA GEODATA KUNSKAPER I LANDHÖJNINGEN VIKTIGA I KLIMATFORSKNING ortnamn i kosmos

2 2 Ledare

3 3 Hej kära läsare! Öppna data kan leda till innovation, det är därför viktigt att alla myndigheter jobbar för att göra sina data tillgängliga. Det säger Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en intervju på sidan 11. Jag kan bara hålla med, det skulle betyda mycket för samhällsutvecklingen i Sverige om myndigheternas data var enkla och fria att använda. Vi på Lantmäteriet hör till dem som arbetar för detta. Efterfrågan på kartinformation har ökat de senaste åren, det handlar bland annat om data som rör trafik och transporter, lokalisering, miljö och klimat. Nyheten om att vi i den 1 juli i år släpper Översiktskartan över hela Sverige som öppna data blev mycket uppmärksammad. Allmänheten och kommersiella aktörer får därmed fri tillgång till många av de kartor som används exempelvis i samband med friluftsliv och transporter. I slutet av året kommer vi att öppna upp ytterligare data. Vår ambition är att så småningom kunna släppa så gott som alla våra geografiska databaser fria för utvecklare och andra användare. Vi samarbetar nära med Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att hitta gemensamma lösningar. Men det finns en del hinder på vägen. Därför bjuder vi även i år in till samtal om öppna data i Almedalen. Politiker, tjänstemän från andra myndigheter och innovatörer får komma till tals om hur de ser på frågan. Hur ser hindren ut vad krävs för att Sverige ska få öppna data? Hur kan den viktiga finansieringsfrågan lösas? Ett annat inslag som vi har tagit initiativ till under Almedalsveckan handlar om framtidens samhällsplanering. Idén till detta har bland annat sin utgångspunkt i ett omfattande arbete med framtidsscenarier som vi har genomfört på Lantmäteriet under ett års tid. Vilka vägar den regionala utvecklingen kan ta och hur stort statens inflytande över planeringen kommer att vara om tio år har varit viktiga inslag i våra diskussioner och den tråden vill vi ta upp med inbjudna experter på ett seminarium i Almedalen. Föråldrade registerlagar är ett problem när vi vill göra vår information mer tillgänglig, men nu är en ändring på gång. Malgorzata Drewniak, som är en av våra jurister, har medverkat som expert i Informationshanteringsutredningen. Nyligen kom deras slutbetänkande med förslag om en ny myndighetsdatalag. På sidan 12 hittar du en intervju med henne där hon berättar om huvuddragen i lagförslaget. Själv tycker jag att ett för oss mycket viktigt inslag i den nya lagen är att särskilda registerlagar, som exempelvis fastighetsregisterlagen, inte längre behöver reglera hur registren får användas utan det ska bestämmas av varje myndighet. Om detta skulle bli verklighet tar vi stora steg framåt när det gäller e-förvaltning. I det här numret kan du också läsa om två unga entusiastiska blivande lantmätare, som inom kort ska göra sitt gemensamma examensarbete i Gällivare. I Malmberget förbereds uppbyggnaden av två nya arktiska städer och deras examensarbete kommer att handla om samhällsomvandlingen. Sedan vill de söka jobb på Lantmäteriet och det är vi glada för! Trevlig läsning! Bengt Kjellson

4 4 Innehåll Omslagsbild Pernilla Wahlman 2 Ledare Bengt Kjellson 6 Sverige uppifrån Orbaden, Hälsingland Öppna data 8 Lantmäteriet vill övervinna hindren på vägen mot öppna geodata 10 Möjligheter och utmaningar med öppna data 11 Öppna data kan leda till fantastiska innovationer 12 Ny lag kan ersätta personuppgiftslagen 14 Lantmäteriet bjuder in till framtids- diskussion i Almedalen 15 SMÅHUS: Stark prisutveckling - men antalet försäljningar minskar 16 Kunskaper om landhöjningen viktiga i klimatforskning 19 GPS ett måste för husbilsåkarna - men man kan ändå hamna fel 22 Vindkraft eller havsörnsbo? 26 Bengt vill väcka intresse för kartor 27 Notiser 28 Martin och Sofie vill jobba som lantmätare 30 Nu mår jag bra för att jag jobbar Namnvård i kosmos 36 Upptäcksresande vid skrivbordet 38 Tävling 39 Ortnamn naturligt öppna data? 19

5 30 INNEHÅLL 5 22 Ängläaki (uggleeken) i Gröttingbo på södra Gotland. Foto Mattias Andersson/Region Gottland Redaktion Ansvarig utgivare och redaktör Lena Nordin, layout Natasja Kamenjasevic tryck Edita Bobergs Adress Lantmäteriet, Gävle, Lantmäterigatan 2 C TELEFON E-post Adressändringar, Prenumeration

6 6 flygbilder sverige Sverige från ovan - Ljusnan orbaden

7 flygbilder sverige 7 Orbaden som även kallas för Hälsinglands riviera, är en kilometerlång sandstrand vid älven Ljusnan. Flygfotot är taget med Lantmäteriets kamera.

8 8 öppna data Lantmäteriet vill övervinna hindren på vägen mot öppna geodata Text Martin Hofvenstam Illustration Anders Thyr Gränssnittet nr nr 2/2015 2/2015

9 ÖPPNA data 9 Lantmäteriet meddelade i våras att myndigheten öppnar sina databaser med småskalig kartinformation, till mångas uppskattning. Men för att kunna dela med sig av hela den skatt av geografiska data Lantmäteriet förvaltar flygbilder, högupplösta höjddata och adresser måste ett antal hinder övervinnas. Det kräver politiska beslut och gemensamma initiativ. Vår inställning är att vi är beredda att gå långt för att så många som möjligt ska kunna använda våra data, säger Peter Nyhlén, marknadschef på Lantmäteriets geodatadivison. Under Almedalsveckan bjuder Lantmäteriet in till samtal. Politiker, tjänstemän från andra myndigheter och innovatörer intervjuas av Elisif Elvinsdotter. Ämnet är den hinderbana som återstår att övervinna vad krävs för att Sverige ska få öppna geodata? En självklar punkt är finansiering. Ur ett investeringsperspektiv skulle öppna geografiska databaser hos Lantmäteriet kosta ungefär 100 miljoner kronor årligen i förlorade avgiftsintäkter, för bland annat ajourhållning och förvaltning, vilket Lantmäteriet har framhållit i budgetunderlaget för 2016 till och med Beloppet motsvarar, som jämförelse, två kilometer motorväg i landsbygd. Lantmäteriet behöver en ordnad och långsiktig statlig finansiering, och det gäller att våra politiker förstår detta. Jag har stora förhoppningar om att vi ska kunna nå resultat i den diskussionen och ser fram emot Almedalsveckan, säger Peter Nyhlén. Enhetligt och med modern lagstiftning En annan punkt på agendan i Almedalen är standardisering. Peter Nyhlén framhåller vikten av att harmonisera den offentliga sektorns geografiska data, nationellt och internationellt. Framtidens tjänsteleverantörer vill att data och dataspecifikationer ska vara gränslösa så att de är enkla att använda. Då måste vi se till att den offentliga sektorns information hänger samman sinsemellan, oavsett kommun- och nationsgränser, säger Peter Nyhlén. Han tycker också att det är viktigt att otidsenliga lagar inte sätter onödiga käppar i hjulet. Att exempelvis registerlagstiftningen är inkonsekvent och begränsar hur adresser får användas är inget som gynnar spridningen av Lantmäteriets geodata. Vill se ökad användning I sommar släpps ett öppet API¹ till Lantmäteriets översiktsdatabas över Sverige. Ett API är helt enkelt ett strukturerat sätt att maskiner emellan hämta och lämna data i ett system. API:et innebär fritt tillträde till vägnät, bebyggelse, gränser, höjdkurvor och vattendrag i skala 1: Vid årsskiftet öppnas databaserna för Lantmäteriets terräng-, väg- och och fjällkartor. Det handlar om information som är mycket mer detaljrik än annan gratisinformation på nätet. Dessutom släpps en så kallad DGNSS-tjänst fri. Ett system som förbättrar exaktheten i GPS-positioneringar till under metern med hjälp av fasta geografiska referenspunkter som används för att korrigera positionen via mobilt Internet. Det vi bland annat hoppas ska hända är att någon till exempel ska vilja vidareutveckla tjänsten så att den kan användas utan dyr GPS-utrustning, i vanliga mobiltelefoner, säger Peter Nyhlén. Ambition att släppa mer geografiska data Lantmäteriets ambition är därefter att stegvis släppa nästan alla geografiska databaser fria för utvecklare och andra användare, men först måste som sagt ett antal hinder undanröjas. Just nu jobbar Anna Svedlund och Johanna Fröjdenlund, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet, bland annat med att få en teknisk infrastruktur på plats för att underlätta åtkomst. Det handlar också om att kunna erbjuda support. Nu när trösklarna sänks förväntar vi oss fler nya användare och utvecklare. Vi kan inte utgå från att de redan vet allt om Lantmäteriets data, säger Johanna Fröjdenlund. Det bästa hade varit att kunna göra allt tillgängligt på en gång, men självklart finns det fördelar med att börja i liten skala. De data som nu blir tillgängliga är efterfrågade, och samtidigt ganska okomplicerade att göra öppna i jämförelse med andra geodata, konstaterar Anna Svedlund. Peter Nyhlén tror att Lantmäteriets strategi för öppna geodata är både nödvändig och oundviklig. Vi vill att grundläggande geografiska data används ännu mer. Det kommer att leda till bättre beslut, mer innovation, bättre översikt vid planering och effektivare miljöarbete. Att någon måste avstå från Lantmäteriets data på grund av kostnader är ett misslyckande ur samhällsynpunkt, säger han. ¹ API = applikationsprogrammeringsgränssnitt

10 10 öppna data SKL ser Möjligheter och utmaningar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) stöder sina medlemmar i arbetet med att förenkla tillgången till öppna data för medborgare och företag. Sedan ett par år tillbaka samarbetar man med Lantmäteriet när det gäller öppna geografiska data, och har upprättat en handlingsplan för införande. Text Martin Hofvenstam Foto Britt-Louise Malm Marianne Leckström Hos de flesta av våra medlemmar är detta ännu inte en fråga som är högt på agendan, det visar våra enkäter. Men visst, det finns tjänstemän och politiker som brinner för öppna geodata, säger Marianne Leckström på SKL. Lantmäteriet och Sveriges kommuner behöver gå hand i hand, tycker Peter Nyhlén, Lantmäteriet. Vårt samarbete handlar om att förstå varandra, att vi menar samma saker när vi pratar om öppna data. Viktigt är också att få politikerna att förstå, eftersom både Lantmäteriet och kommunerna är beroende av politiska beslut för att trygga finansiseringen, säger han. hur en annan finansieringsmodell skulle kunna se ut, säger Marianne Lecksktröm. Idag ingår Lantmäteriet och landets kommuner i en kedja av samarbeten, utbyten och transaktioner av intäkter, när det gäller geodata. När förändringar sker på ett håll i kedjan, får de återverkningar på ett annat. Det kompliceras också av att kommunerna är så olika varandra när det gäller förhållandet mellan hur mycket geodata de köper respektive säljer till Lantmäteriet. Därför skulle öppna data med rådande finansieringsmodell påverka kommunerna väldigt olika, konstaterar hon. Intäktsmodell inte längre optimal Sveriges kommuner fyller på de nationella geografiska databaserna hos Lantmäteriet och får ersättning för arbetet ungefär 60 miljoner kronor årligen. Det rådande avtalet bygger på en procentsats av Lantmäteriets externa intäkter, vilken man förhandlat fram Som det är nu blir intäkterna för de ingivande kommunerna mindre om Lantmäteriets grundpott krymper. Men vi vänder just nu på alla stenar tillsammans med Lantmäteriet för att se Hoppas på beslutsfattare Men både Lantmäteriet och kommunerna är ense om att vinsterna för samhället blir stora med öppna geodata, när man hittat en långsiktig finansiering som tryggar fortsatt hög kvalitet. Till exempel när Lantmäteriet aviserar att de släpper de småskaliga produkterna fria. Det gynnar ju medborgare, många företag och offentliga verksamheter med nationellt och regionalt ansvar. Alla vill att den här informationen ska vara tillgänglig för så många som möjligt, säger Marianne Leckström.

11 ÖPPNA data 11 Charlotte Brogren: Öppna data kan leda till fantastiska innovationer Text Camilla Lagerqvist Foto Anette Andersson Charlotte Brogren, som nyligen fick förlängt förordnade som generaldirektör och chef för Verket för innovationssystem, Vinnova, har tidigare sagt att värdet av den information som myndigheterna har endast realiseras när informationen används. Lösningen är att göra informationen till öppna data som kan användas av vem som helst. Jag tror att vi bara har sett början på den här utvecklingen. Det är spännande att följa, men framförallt väldigt viktigt att alla myndigheter jobbar för att tillgängliggöra sina data, säger hon. Det finns ett stort värde för alla användare att myndigheterna öppnar upp sina data. Fria data kan leda till nya fantastiska innovationer och spännande applikationer, menar Charlotte Brogren. Det syns i så kallade Hackatons hur man genom att till exempel kombinera data från Lantmäteriet med data från SMHI kan hitta på helt nya saker som ingen tidigare har tänkt på. Charlotte Brogren tycker att det är viktigt att skapa evenemang som dessa, som ger användarna möjlighet att utveckla nya uppfinningar genom att kombinera olika öppna data. Tillsammans med många andra myndigheter stöttar vi därför till exempel Hackatons och vi ger andra utvecklingsbidrag för att just utifrån ett användarperspektiv identifiera behoven. Viktigt vara med på resan Charlotte Brogren tror att vi går en spännande framtid till mötes när det gäller öppna data eftersom det hela tiden händer nya saker inom området. Det är viktigt att vara med på den här resan. Vart den leder vet jag inte, men jag är helt säker på att leverans av mer samhällsnyttiga tjänster som utgår från brukaren, användaren, bara kan göra saker och ting bättre.

12 12 ny lag Ny lag kan ersätta I mitten av april lämnades ett över 700 sidor tjockt betänkande till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Rapporten är författad av informationshanteringsutredningen och föreslår att en särskild myndighetsdatalag ska gälla i stället för personuppgiftslagen när det gäller myndigheters och kommuners verksamhet. personuppgiftslagen Text Camilla Lagerqvist Foto Britt-Louise Malm Det behövs verkligen en reform inom det här rättsområdet. Registerlagstiftningen har kritiserats under många år nu och äntligen ser vi det första konkreta steget för att göra något åt problemen, säger Malgorzata Drewniak, jurist på Lantmäteriet och en av experterna som medverkat i utredningen. Informationshanteringsutredningen slutbetänkande (SOU 2015:39) om en generell myndighetsdatalag ska på sikt även kunna ersätta många registerförfattningar. De innehåller idag myndighetsspecifika regler till skydd för integriteten. Utredningen har haft i uppdrag att se över den mycket omfattande och svåröverskådliga lagstiftningen inom området. Betänkandet är ett gediget verk så det kan vara svårt att få en snabb överblick över innebörden av förslaget. Det är bokstavligen en tung utredning. Ett tips är att börja läsa bakifrån, i kapitlet som beskriver konsekvenserna, säger Malgorzata Drewniak. Informationsutbytet stoppas upp Utredningen visar att gällande registerförfattningar inte är utformade på ett enhetligt sätt och innehåller regelkonflikter. Det har lett till att myndigheters hantering av information och samverkan om informationsutbyte ofta stoppas upp och tvingas förbli ineffektivt, exempelvis genom fortsatt pappershantering. Samtidigt ökar kraven på myndigheterna att hänga med i den digitala utvecklingen. De förvaltningspolitiska målen om en enklare vardag för medborgaren och en öppnare förvaltning som stödjer innova- Fakta Förslaget till ny lag innebär att rättsutvecklingen ska ske stegvis: Utredningens förslag remissbehandlas i ett första steg och regeringen tar fram en proposition. Därefter måste riksdagen godkänna myndighetsdatalagen. I ett andra steg vidtar ett arbete med de registerförfattningar som kan ersättas av den nya lagen. Ett sista steg i den föreslagna rättsutvecklingen är kopplat till ett arbete som pågår för fullt nu inom EU, med dataskyddsdirektivet. Direktivet ses över och tanken är att det ska bytas ut mot en EU-förordning under namnet En allmän uppgiftsskyddsförordning. Bytet från direktiv till förordning gör att Sverige antagligen inte kommer att kunna behålla sin nuvarande personuppgiftslag. Det beror på att EU-förordningar ska tillämpas direkt av medlemsländerna. Dubbletter av regler i en EU-förordning får inte förekomma i nationell rätt. Steg tre handlar om att anpassa myndighetsdatalagen till den kommande EUförordningen, när den trätt i kraft. Det är förslaget till myndighetsdatalagen redan förberett för.

13 ny lag 13 Det är bokstavligen en tung utredning. Ett tips är att börja läsa bakifrån, i kapitlet som beskriver konsekvenserna, säger Malgorzata Drewniak. tion och delaktighet, handlar i mångt och mycket om att kunna hantera information på ett effektivt sätt, säger Malgorzata Drewniak och tillägger att effektivitet exempelvis kan handla om att inte lagra samma information dubbelt hos flera olika myndigheter utan istället hämta den från källan när den behövs, genom en digital tjänst. Drabbar medborgarna Problemet med den snåriga registerlagstiftningen är att den inte bara drabbar myndigheterna utan i slutändan medborgarna som inte får den hjälp och service från myndigheterna som de förväntar sig. Ineffektiv informationshantering innebär längre handläggningstider, högre avgifter där sådana tas ut och onödigt krångliga kontaktvägar med myndigheter, säger Malgorzata Drewniak och tillägger att företagen drabbas på samma sätt. Utredningen föreslår en lösning på bland annat detta genom att göra reglerna mer generella så att myndigheterna får ett större bedömningsutrymme. Det innebär också ett större ansvar för myndigheterna. Hindras i onödan För Lantmäteriet är förslaget till en generell myndighetsdatalag mycket viktig eftersom flera av myndighetens registerlagar är föråldrade vilket medför bland annat att användningen av informationen i registret hindras i onödan, säger Malgorzata. I över tre år har hon medverkat som expert i utredningen och åkt ner till Stockholm ungefär en gång i månaden för att delta i utredningens sammanträden. Hon tycker själv att det har varit roligt, lärorikt och väldigt givande att ha fått bidra med erfarenheter från den egna myndigheten. Nu håller vi tummarna att utvecklingen av registerförfattningarna tar fart på riktigt, säger Malgorzata Drewniak.

14 14 almedalen Hur ser förutsättningarna ut för myndighetssverige i ett framtidsperspektiv, till exempel om tio år? Hur kommer samhällets behov att se ut? Kommer just Lantmäteriets roll att förändras på något sätt? Vilka tjänster kommer att vara viktiga och vilka frågar efter dem? Det beror förstås på hur det ser ut i omvärlden och kanske framför allt på hur samhällsplaneringen utvecklas. Lantmäteriet bjuder in till framtidsdiskussion i Almedalen Vi ser ett stort värde i att diskutera utvecklingstrender, som kan ha betydelse för vår verksamhet. Det är viktigt för att kunna planera strategiskt i ett långsiktigt perspektiv, säger kommunikationsdirektör Henrik Stridsman. Lantmäteriet har därför valt att under det senaste året jobba med framtidsscenarier på ett systematiskt sätt, på flera nivåer i organisationen. I scenarier spekulerar man om hur det kan bli i framtiden, till skillnad från visioner, som handlar om hur man vill att det ska bli. Metoden är en hjälp att orientera sig mot omvärlden och försöka förutsäga sådant som annars skulle bli överraskningar. Vill diskutera framtid med andra aktörer Utgångspunkten i Lantmäteriets scenarioarbete har varit de viktiga framtidsfrågorna klimatförändringar, globalisering, urbanisering och digitalisering. Frågeställningarna i diskussionerna har i stora drag handlat om: Vad händer med den regionala utvecklingen blir det fortsatt koncentration till storstäderna eller mer balanserad regional utveckling? Hur stort inflytande kommer staten att ha i framtiden kommer den att ta ett fastare grepp om samhällsplaneringen eller får istället kommuner och företag ökat inflytande? Dessa områden tycker vi är relevanta att diskutera även med andra aktörer och bjuder därför in till ett seminarium i Almedalen i sommar på temat hur kommer samhällsplaneringen att gå till i framtiden?, säger Henrik Stridsman. Lantmäteriet har också i en färsk antologi låtit åtta experter teckna sin bild av framtidens samhällsplanering. Några av dem som medverkar i antologin kommer även att delta i seminariet och ge sin syn på städernas och landsbygdens roll och vad som kommer att krävas av beslutsfattare och samhällsplanerare år 2025.

15 småhus 15 Kvartalsrapport Sveriges småhusmarknad: Stark prisutveckling men antalet försäljningar minskar Antalet småhusförsäljningar fortsätter att minska under årets första kvartal. Mest har försäljningen minskat i Uppsala län medan Kalmar län sticker ut med en kraftigt ökad försäljning. Prisutvecklingen under första kvartalet har dock varit positiv i samtliga län. Allra störst har prisökningen varit i Östergötlands län. Text Daniel Vallin Sålda småhus per län för första kvartalet 2015: Kalmar län +23 % Jönköpings län +15 % Jämtlands län +15 % Södermanlands län +8 % Gävleborgs län +8 % Kronobergs län +6 % Örebro län +6 % Skåne län +4 % Värmlands län +4 % Blekinge län +/-0 % Hallands län -1 % Västernorrlands län -1 % Stockholms län -3 % Västmanlands län -4 % Dalarnas län -6 % Östergötlands län -7 % Norrbottens län -7 % Gotlands län -9 % Västra Götalands län -13 % Västerbottens län -13 % Uppsala län -16 % Prisutveckling per län för första kvartalet 2015: Östergötlands län +14 % Dalarnas län +12 % Västerbottens län +12 % Norrbottens län +12 % Stockholms län +11 % Södermanlands län +10 % Västmanlands län +10 % Örebro län +8 % Jämtlands län +8 % Uppsala län +7 % Skåne län +7 % Hallands län +7 % Västra Götalands län +7 % Värmlands län +7 % Västernorrlands län +7 % Jönköpings län +6 % Kronobergs län +6 % Gävleborgs län +6 % Gotlands län +5 % Kalmar län +4% Blekinge län +4 % Lantmäteriet, som ansvarar för det officiella fastighetsregistret, ger ut fakta och grafik kvartalsvis över Sveriges småhusmarknad, det vill säga villor, radhus och kedjehus med äganderätt för permanentboende. Av Lantmäteriets rapport framgår bland annat att landets samtliga 21 län har haft en positiv prisutveckling på småhus för permanentboende under årets första kvartal. Samtidigt fortsätter försäljningen att minska i de flesta län. Totalt såldes småhus i Sverige under första kvartalet 2015, vilket är två procent färre jämfört med samma period föregående år. I Uppsala län minskar försäljningen mest i landet, minus 16 procent. Även Västra Götalands och Västerbottens län har haft en tvåsiffrig procentuell minskning av antalet försäljningar, minus 13 procent. Kalmar län sticker ut från mängden med en 23-procentig ökning av antalet sålda småhus. Länet ligger samtidigt i botten gällande prisutvecklingen. Även i Jönköpings och Jämtlands län har försäljningarna ökat kraftigt jämfört med första kvartalet föregående år, plus 15 procent. Starkast prisutveckling i Östergötland, svagast i Kalmar och Blekinge För landet i genomsnitt har priserna ökat med åtta procent. Östergötlands län toppar listan över prisutvecklingen på småhus för permanentboende, med 14 procent för första kvartalet i år jämfört med samma period Delad tvåa på listan är Dalarnas, Västerbottens och Norrbottens län, där priserna ökat 12 procent jämfört med första kvartalet Trea är Stockholms län med en prisuppgång på 11 procent och därefter Södermanlands och Västmanlands län med vardera 10 procent. Lägst uppgång i landet har Kalmar och Blekinge län haft, där priserna ökat med fyra procent.

16 16 klimat landhöjning Kunskaper om landhöjningen viktiga i klimatforskning Text Britt-Louise Malm Foto Britt-Louise Malm, Lantmäteriet Redan under 1700-talet observerade man att marken höjde sig i Norden. På den tiden trodde man att det berodde på att det försvann vatten och kalllade fenomenet för vattuminskning. I själva verket var det landet som höjde sig. Under den senaste istiden då isen låg kilometertjock trycktes jordskorpan ner flera hundra meter. I takt med att isarna smälter minskar trycket på jordskorpan och landet höjer sig sakta och är på väg tillbaka till sitt ursprungsläge. Det som hände här i Skandinavien för år sedan, då inlandsisen smälte, är nu på väg att hända på exempelvis Antarktis och Grönland. Landhöjningen har på sina håll gjort att sjöbodar, som tidigare låg vid vattenbrynet, hamnar en bit upp på land. Här en vy från Brämön strax söder om Sundsvall.

17 klimat landhöjning 17 Jag tror att Lantmäteriet kommer att få en viktig roll i framtiden inom klimatforskningen tack vare våra kunskaper om landhöjningen och havsnivåförändringarna, säger Per-Anders Olsson, Lantmäteriet. Samma fenomen som syns i Skandinavien finns även på andra håll i världen bland annat i Kanada, men ingenstans har landhöjningen och havsnivåförändringen studerats och dokumenterats så väl som här. Att känna till och förstå hur issmältningen påverkar jorden blir allt viktigare inom klimatforskningen. På Lantmäteriet finns många års erfarenhet från landhöjningsstudier. Det finns dels mätdata från tre riksavvägningar som skett under de senaste 100 åren, dels data från Sweposnätet vilket är ett nationellt nät som består av fasta referensstationer för GNSS¹. Lantmäteriet började bygga Swepos-stationer i samverkan med Chalmers i mitten på 1990-talet. GNSS-mätning och data från Swepos möjliggör navigering och positionsbestämning på meter- till centimeternivå, i realtid eller genom efterberäkning. Lantmäteriets samlade mätserier och studier bidrar till att det blir lättare att förstå vad som nu händer på Grönland och Antarktis. Celsius en pionjär En av pionjärerna som studerade förändringarna som skedde av havsnivån på 1700-talet var Anders Celsius. Han föreslog att förändringarna som skedde i vattenståndet skulle studeras genom att hugga in vattenmärken på klippor och stora stenar längs kusten. Från slutet av 1800-talet började man anlägga mareografer längs kusten för att göra automatiska vattenståndsobservationer. Dessa observationer ger en uppfattning om landhöjningen längs kusten och de kompletteras numera med data i inlandet från riksavvägningarna och GNSS-mätningar. Den senaste riksavvägningen som ägde rum under åren gav tillsammans med de två tidigare avvägningarna samt data från Swepos-stationerna underlag som bidrog till att Lantmäteriet kunde ta fram en bättre och mer tillförlitlig landhöjningsmodell. En av de viktigaste anledningarna till att Swepos-nätet etablerades var att kunna mäta rörelserna i jordskorpan som orsakas av landhöjningen. Informationen från Swepos-stationerna förklarar dock inte vad det är som händer under själva jordskorpan, det vill säga vad som driver landhöjningen. För att få bättre kunskap om detta och för att kunna bygga säkrare modeller började Lantmäteriet från och med 2006 mäta hur tyngdkraften förändras vid drygt ett tiotal stationer i Sverige. Det yttersta syftet med de modeller vi tar fram är att alla aktörer som är ute och mäter, med exempelvis GPS, inte ska behöva bekymra sig över att marken och punkterna på marken rör sig. På Lantmäteriet arbetar vi med att korrigera rörelserna och se till att vi behåller kvaliteten i mätningarna, säger geodeten Per-Anders Olsson och fortsätter: Det finns egentligen två huvudanvändningsområden för» ¹ GNSS är samlingsnamn för de världstäckande navigeringssystemen som GPS, Glonass m.fl.

18 18 klimat landhöjning Foto Örjan Josefsson Här mäts en mareograf (vattenståndsmätare) in i Forsmark. De första mareograferna började anläggas i slutet av 1800-talet längs kusten för att kunna göra automatiska vattenståndsobservationer. Fakta Marken rör sig relativt havsytan samtidigt ändras även havsytan i takt med att vatten frigörs från inlandsisarna. Under de senaste åren räknar man med att havsnivån i snitt har höjts med cirka 120 meter på grund av att vatten från smältande is förts ut i haven. Landhöjningen varierar och är som allra störst i norra Sverige, i Bottenvikskusten (cirka 1 cm/år) och minst i Skåne (cirka 0 cm/ år). Under de senaste århundrandena har flera havsvikar i Bottenviken förvandlats till sjöar och hamnar har blivit liggande på land.» våra landhöjningsmodeller. Dels har vi själva nytta av informationen inom geodesiområdet för att hålla koll på våra referenssystem, dels är våra data intressanta inom forskningsvärlden för exempelvis klimatstudier. Ingen homogen spridning En viktig och intressant aspekt är hur havet reagerar när inlandsisarna smälter. Vattnet från isarna distribueras inte homogent över världshaven utan i själva verket med stora variationer. När isen smälter på Grönland påverkas inte Sverige nämnvärt av detta. Däremot skulle havsnivån stiga i andra delar av världen som exempelvis Bangladesh medan den skulle sjunka avsevärt runt Grönland, säger Per-Anders. Anledningen till att vattnet sjunker runt Grönland när inlandsisen smälter förklarar han med att isens dragningskraft på vattnet minskar i takt med att isen smälter, vilket samtidigt innebär att vattnet drar sig tillbaka. När däremot inlandsisen på Antarktis smälter, leder det till en betydande ökning av havsnivån i Skandinavien samtidigt som havsnivån sjunker runt själva Antarktis. Breddad kompetens Lantmäteriets geodesiverksamhet har under senare år breddat sin kompetens när det gäller teoretisk modellering av exempelvis landhöjningens drivkrafter och globala havsnivåvariationer. Det har bland annat skett genom nyanställning av en expert inom området modellering samt genom att Per-Anders Olsson har doktorerat i ämnet Tyngdkraftens förändring på grund av landhöjning. Vi har skapat en plattform för att kommunicera om och bidra med våra data till den internationella forskarvärlden och delta i nationella projekt och utredningar som rör havsnivåförändringar relativt land. De erfarenheter och kunskaper vi får här i Sverige är viktiga också för det nordiska samarbetet inom området och kan på sikt komma till nytta vid forskningen om isavsmältningen på Antarktis och Grönland, säger Per-Anders Olsson.

19 GPS 19 GPS ett måste för husbilsåkarna men man kan ändå hamna fel Text Margareta Jonilson Foto Bobo Jonilson Ett nedlagt kvartsitbrott i Dalsland kan bli en underbar naturcampingplats för den som hittar dit.»

20 20 gps För trettio år sedan var det karta och vägskyltar som gällde. I dag sitter semesterfirarna med blicken stint i mobilen eller GPS:n och tar sig fram genom landet. Och husbilsåkarna är de verkliga koordinatnördarna. Hoppsan, tog det slut här?? I husbilskretsar är en träffpunkt ofta detsamma som en koordinat. Fast till populära Sjötorp vid Vänern hittar de flesta utan GPS.» Näej Ingrid, du kan inte mena allvar! Vi står med husbilens nos precis vid en kajkant vid Vänern och vår GPS-röst uppmanar oss käckt att ta fågelvägen. En programmerare har uppenbarligen haft lite skoj på jobbet, men vi är måttligt roade, för vi vill snarast komma fram till den där sköna ställplatsen för husbilar som vi nyligen fick tips om. Men som vi nu inte ser röken av. Få resenärer är så beroende av sina GPS-koordinater som husbilsåkarna. Vi har ju inte alltid en gatuadress att luta oss emot, så det har vuxit fram en tradition att ange våra träffpunkter i form av GPS-koordinater, säger Gomer Swahn som driver intressesajten Husbilkompisar.se och är i färd med att bygga upp Sveriges bästa ställplatslista på nätet. Givetvis baserad på GPS-koordinater. Men hur GPS-vana husbilsåkarna än är, så finns det knappt ett enda ekipage som inte har dråpliga eller mindre roande felkörningsepisoder att berätta om. Conny Eriksson från Karlstad: Den där lilla italienska byn blev bara trängre och trängre och till sist fastnade vi helt enkelt mellan en husvägg och en mur. Vi bestämde oss för att offra den sida av husbilen som det var minst fönster på och som därmed skulle bli billigast att laga, sedan fick min fru gå ut och lotsa mig därifrån medan hela sidoväggen skrapade mot den skrovliga muren. Uno Persson från Lilla Edet guidade en karavan med husbilar och lyckades dra med hela gänget till Putgarden i östra Tyskland istället för det kända färjeläget Puttgarden i västra Tyskland. Det lärde mig att jag ska ta fram kartan ibland, skrattar han så här efteråt. Navigatorns stora nackdel är ju att du saknar överblick. Om du bara okritiskt lyder instruktionerna kan det bli väldigt fel. Olika standarder olika system Många av oss har en personlig relation till navigatorn och dess röst. I vårt fall kan vi välja mellan rösterna Ingrid och Sven, troligtvis de mest svenska namn den amerikanska tillverkaren kunde hitta på. Bådas våra mammor heter dessutom Ingrid, så när vår GPS blir för tjatig gastar vi i kör Men sluta, morsan! Vi SKA svänga! Riktigt förgrymmade blir vi när hon med förorättat darr på stämman tillkännager: Det finns en bättre rutt Jaha, men vem förde oss in på den här då? Ett mer allvarligt bekymmer är att koordinaterna anges i olika system och på olika sätt. Det skapar ofta förvirring och leder ibland till grova felkörningar. Varför finns det olika system? Det beror på att olika länder har valt olika standarder, säger geodeten Dan Norin på Lantmäteriet. Inget system är mer kor-

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O3:2016 UTVECKLINGEN

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O2:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

KVARTALSRAPPORT O1:2017 FASTIGHETSFAKTA

KVARTALSRAPPORT O1:2017 FASTIGHETSFAKTA KVARTALSRAPPORT O1:2017 FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. OM FASTIGHETSFAKTA I den här sammanställningen

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. ÅRSRAPPORT 2015 SVERIGES FASTIGHETER

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Halvårsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Halvårsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Halvårsrapport O2:2015 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT

FASTIGHETSFAKTA ÅRSRAPPORT FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. ÅRSRAPPORT 2014 FASTIGHETSUTVECKLINGEN

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Lantmäteriet bidrar till samhällsnytta

Lantmäteriet bidrar till samhällsnytta Lantmäteriet bidrar till samhällsnytta Ulf Eriksson - Division Geodata Alla behöver aktuella geodata För att öppna geodata ska bli verklighet behövs: Politiska beslut om finansiering Politiska beslut

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används.

ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRETS RAPPORT FOKUSERAR PÅ BOSTADSBYGGANDE FAKTA OM

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010 Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Idébeskrivning. En bra start ökar möjligheterna för att din idé ska förverkligas!

Idébeskrivning. En bra start ökar möjligheterna för att din idé ska förverkligas! Idébeskrivning En bra start ökar möjligheterna för att din idé ska förverkligas! För att en idé ska komma på rätt spår från början är det viktigt att idébäraren har någon att prata med. Någon som har erfarenhet

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Sverige är inte en ledande IT nation när det gäller datadriven innovation och vidareutnyttjande av data från offentlig sektor.

Sverige är inte en ledande IT nation när det gäller datadriven innovation och vidareutnyttjande av data från offentlig sektor. Sverige är inte en ledande IT nation när det gäller datadriven innovation och vidareutnyttjande av data från offentlig sektor. Här finns en direkt koppling till avgiftsfinansieringen av data från offentlig

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Uppmärksamhet vid bilkörning. Användande av och attityder till kommunikationsutrustning vid bilkörning

Uppmärksamhet vid bilkörning. Användande av och attityder till kommunikationsutrustning vid bilkörning Uppmärksamhet vid bilkörning Användande av och attityder till kommunikationsutrustning vid bilkörning Uppmärksamhet vid bilkörning: användande av och attityder till kommunikationsutrustning vid bilkörning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

StepStone Se vår nya specialsajt för rekrytering inom: Marknadsjobb

StepStone Se vår nya specialsajt för rekrytering inom: Marknadsjobb Se vår nya specialsajt för rekrytering inom: Marknadsjobb Fakta och siffror för StepStone StepStone i ett nötskal November månad går inte till historien med muntra siffror gällande sysselsättningsgraden

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen -14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-14 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på nationell

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

myndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

myndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag myndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag januari 2009 2 myndighetsranking 2008,, januari 2009 Innehåll sid 1. Bakgrund 3 Resultat i korthet 3 2. Företagarna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen

Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen Analys Fastighetsmäklarna bedömer prisutvecklingen bilaga I den senaste Mäklarinsikt, bedömde 70 procent av de medverkande fastighetsmäklarna att småhuspriserna skulle vara oförändrade fram till februari

Läs mer

INFORMATION FRÅN LANTMÄTERIET 2015:2 1 (11) Fastighetsregistret

INFORMATION FRÅN LANTMÄTERIET 2015:2 1 (11) Fastighetsregistret INFORMATION FRÅN LANTMÄTERIET 2015:2 1 (11) Fastighetsregistret Statistik t o m kvartal 1 2015 Fastighetsregistret Allmänna delen Innehåll Levande objekt i allmänna delen Avregistrerade objekt i allmänna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 Omsättningen till arbete minskar men är på samma nivå som i januari Under februari påbörjade drygt 1 394 av alla

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer