Inte bara en fjäder i hatten Thomas Gütebier, Göteborg

Transkript

1 Inte bara en fjäder i hatten Thomas Gütebier, Göteborg At t s m y c k a sig s j ä l v m e d f j ä d r a r har antagligen följt människan från begynnelsen. Hos världens få kvarvarande naturfolk spelar fjädrar en viktig roll i det dagliga livet. Hos oss är talesättet att smycka sig med andras fjädrar ett uttryck för en svunnen tid, ett förhållningssätt med gamla anor som inte längre är tänkt att åsyfta fjäder i egentlig mening. Lyckan är stor redan i en tidig barndom om vi hittar en skimrande fjäder i skogen. De flesta minns väl en vacker fjäder från en nötskrika, en gräsand, en duva, en skata eller till och med från en jaktfasan som så småningom blev till en vacker hattprydnad. Våra schablonbilder av indianer Fjädrar har i många kulturer varit och är fortfarande en viktig statussymbol, ett smycke, en ritual. Fjädrar och indianer hör enligt vår egen föreställning ihop men återspeglar även verkligheten. En nordamerikansk hövding från the Great Plains utan fjäderskrud av örnfjädrar är i våra ögon ingen riktig indian. Dessa imponerade fjäderskrudar är eller snarare har varit uttryck för indianmannens mod att, inte sällan med livet som insats eller med stor skicklighet, vid jakt samla dessa gudagåvor. Fjäder som betalningsmedel På Salomonöarna i Stilla havet ansågs små röda fjädrar från en liten, svårfångad fågel mer värda än guld och ädla stenar. Fastsydda i en textilrulle, som under flera år kunde tillta i omfång, representerade de den stolte ägarens samlade förmögenhet med vilken man kunde köpa nästan vad som helst nja, i alla fall det som ansågs mest begärligt på en isolerad ö! I de förhistoriska högkulturerna i Central- och Sydamerika har ett ofattbart stort antal fjädersmycken ingått i det dagliga livet. Insamlandet av fjädrar var däremot strikt reglerat och fåglar hölls i fångenskap för att få fram tillräckligt stora fjädermängder men även för att kunna garantera återväxten. De mest sällsynta var förbehållen härskaren. För dagens urbefolkning är skövlingen av regnskogarna i länder under ekvatorn ett mångfacetterat problem. De praktfulla fågelarter som varit viktiga för urbefolkningens bevarande av gamla traditioner är idag än viktigare för en rik biologisk mångfald. Världens mest värdefulla fjädersmycken ingenting för samlare På 1500-talet imponerade fjäderhantverket på de spanska erövrarna som sände mängder av fantastiska fjäderarbeten hem till sina uppdragsgivare. Dessvärre infördes kristna motiv varpå aztekernas gamla tekniker, speciellt fjädermosaik, föll i glömska. Ett stort antal häpnadsväckande vackra fjäderarbeten skickades tidigt till Europa 14

2 En slips av fasanjädrar och en damhatt med påmonterad paradisfågel. men vanskötsel, ointresse och skadeinsekter resulterade i att det idag världen över finns endast åtta (8!) föremål från tiden före den västerländska kolonialismen kvar: fem sköldar, en solfjäder, en mantel och den berömda huvudbonaden Penacho de Moctezuma, fjäderkronan som bars av aztekernas härskare Montezuma II vid Hernán Cortés ankomst år 1519 i Mexico. Kronan visas idag i Völkerkunde-Museum i Wien. Ett helt fjäderrum åt en kung Även kungligheter kom att fatta tycke för fjädersmycken liksom inredningsdetaljer tillverkade av fjädrar. Ett av fjäderhistoriens mer kända exempel från 1700-talet är den stora paradsäng med tillhörande väggpaneler innehållande mer än en miljon fjädrar i alla regnbågens färger lagda i mönster. Dessa hade vävts in i ett stödtyg med hjälp av en då nyuppfunnen metod. Nicolas Le Normand lär enligt dåtida källor arbetat med färdigställandet i flera år. År 1723 köptes detta mästerverk av kurfurste August II (den Starke) av Saxen. Fjäderrummet kan än idag numera i rengjort, konserverat och restaurerat skick beskådas på jaktslott Moritzburg cirka 13 km nordväst om Dresden i Tyskland. Med dåtida mått mätt lär den ha kostat en förmögenhet och skulle manifestera ett maktcentrum i centrala Europa, tack vare August den Starkes inkomstkälla det världsberömda porslinet från Meissen. 15

3 Årets påskkyckling? Nej! - Marlene Dietrich i sin kanariegula kreation i en hotelsvit i Las Vegas år Foto med Marlene Dietrich: Ägare Stiftung Deutsche Kinemathek-Filmmuseum, Berlin. Ur utställningskatalogen Federn kitzeln die Sinne. Überseemuseum, Bremen Fjäderrummet på Moritzburg, foto ur boken Das Federzimmer Augusts des Starken. Cornelia Hofmann och Birgit Tradler. Verlag der Kunst, Dresden Foto på hattar och andra föremål på utställningen Fjer på Zoologisk Museum, Köpenhamn 2012 och som lånats från olika samlare. Bilden i mitten är dock ingen hatt utan en taklampa! 16

4 17

5 Idag är fjäderrummet lika sägenomspunnet som det försvunna men rekonstruerade bärnstenrummet i Ryssland. Normand innehade ett gammalt yrke med anor från 1500-talet plumassier eller fjädersmyckare. År 1770 fanns det 50 mästare kvar i Frankrike. Några, liksom Normand själv, emigrerade till grannlandet England för att rida på dåtida modevågor, för berömmelse, uppskattning och för de stora pengarnas skull. Forna tiders fjäderplymer på iskalla riddarrustningar av stål fick flera hundra år senare sina efterföljare i de med långa, vita fjädrar smyckade paraduniformers glänsande hjälmar i till exempel Sverige, Tyskland och Österrike. Fjäder som skrivdon En av de viktigaste uppfinningarna är att använda en rätt tillskuren vingfjäder från gås, som fjäderpenna, för att doppa i bläck eller tusch och sedan skriva eller teckna på pergament och papper. Enorma mängder gåspennor gick åt trots att endast ett fåtal personer kunde skriva under medeltiden och fram till talet. Idag är originalpennor från tiden mycket sällsynta, begärliga samlarföremål. Att skära till en fjäderpenna med säker hand kräver kunskap, övning och speciella knivar. För den vetgirige visar Leif Eurén på en hemsida på nätet hur det går till: timessquare/5615/quill/index.html Fjäder i vårt moderna vardagsliv Fjäderanvändning i helt andra sammanhang är ejderdun som samlas under häckningstiden då ejderhonan fodrar sitt bo med dun. Dessa tvättas samt rengörs i speciella maskiner och används sedan till fyllnadsmaterial i varma vinterjackor, sovsäckar, kuddar eller sängtäcken. Fjäder som lyxvara Marlene Dietrichs berömda kanariegula, drygt 3,6 m långa slängkappa från 1958 av färgade tuppfjädrar från Argentina är ett talande exempel på fjäder som lyxvara. Det tog 17 omprovningar för att sitta perfekt på hennes kropp och kostade en mindre förmögenhet att förvärva denna unika kreation, designad av Jean Louis. Ytterligare en liknande dock med svarta fjädrar tillverkades åt Marlene då hon uppskattade fjädrar speciellt mycket. Illustrationer om fäst- och fjäderknyttekniker är från Alejandra Bravo 1988 i katalogen Att smycka sig med fjäder en utställning om fjäderkonst, Folkens Museum Etnografiska Stockholm. Längst till höger en solfjäder av påfågelsfjädrar. 18

6 Modet att smycka sin kropp och sina kläder med fågelfjädrar har skiftat över tid. Vad som länge betraktades som männens angelägenhet att smycka sina dräkter kom allt mer att dominera kvinnans ting och kläder. Materialvalen för övrigt skiftade men fjädermodet har alltid varit närvarande. I vissa fall har det varit förödande för speciellt eftertraktade fågel-arter som fick sätta livet till för människans fixa idéer. Paradisfåglar från Nya Guinea, silkeshägrar, kungsfiskare, och en otrolig mängd andra exotiska fåglar behövdes för att stilla hungern efter dekorfjädrar. Människans tålamod är tämligen begränsat varför hon inte kunde nöja sig med att vänta ut fåglarnas naturliga fjäderbyte vid ruggning. Att skjuta fåglar eller fånga dem med hjälp av limstickor är betydligt enklare och fjäderdräkten kan fås snabbt och mindre sliten. Fjädrar förekommer i alla tänkbara former och användningsområden. En bred spridning fick så kallade filt-toques med påmonterade fjädrar, minerva-hättor, fjäderboor, håruppsättningar, diadem samt buketter. Även damväskor, aftonväskor och solfjädrar med vackra dekorer förekom rikligt för en förmögen medeleller överklass. Framför allt strutsfjädrar omsatte enorma summor och skapade stora rikedomar för driftiga entreprenörer, så kallade strutsbaroner. Över tid har trender och fjädermodet växlat. Populära just nu är hängande örsmycken med fjädrar men även fluffiga jackor, tillverkade av strutsfjädrar vilka lätt kan produceras på dagens många strutsfarmar i Europa. Sedan länge har fjäderhantverkare försökt att färga in ljusa höns-, gås-, svan- eller ankfjädrar, först med färger på metallbasis som höll mycket bra. Idag har 19

7 tekniken förfinats och färgerna är numera miljö- och hudvänligare. Han som klär stjärnorna Trots modet och samlarintresset finns det få personer i Skandinavien som sysslar med det gamla hantverket att tillverka föremål med fjädrar. Den ursprungliga yrkesbeteckningen plumassier eller fjädersmyckare är inte längre gångbar i våra dagar. En av Sveriges få fjäderspecialister, Kim Mårtensson i Örsundsbro, är till sin profession kostymör. Han behärskar alla tekniker som krävs för att förvandla en hop fjädrar till en enastående vacker kreation. Han kom snart att uppmärksammas av både kläddesigners och showbranschen. Kim har med sin konst förgyllt många av Sveriges scener och under åren fått kändisarna i After Dark att se extra glamorösa ut. Vad vore Schlagerfestivalen utan alla dessa fantastiska fjädersmycken från just Kim Mårtensson! För rätt ändamål formas fjädrarna i hans plymoch fjäderateljé genom slipning, rippning, delning, krusning, f r a n s s ö m n a d, färgning, fukt och värme. Fjäder för själ och psyke 1988/89 hade jag tillfälle att besöka en mycket uppmärksammad utställning på Folkens Museum Etnografiska i Stockholm: Att smycka sig med fjäder en utställning om fjäderkonst. Producent för utställningen var konstnär och pedagog Alejandra Bravo från Bolivia. Då var hon verksam i Schweiz som konstterapeut på en psykiatrisk klinik, hela tiden med fjäderhantverk som specialitet. På utställningen i Stockholm visade hon traditionella arbetstekniker om hur fjädrar fästs vågrätt längs ett snöre, hur spolarna knyts samman samt hur fjäder monterats på olika föremål och underlag både med knutar eller med limningstekniker. I katalogen som producerades för utställningen visades skilda tekniker och sätt att arbeta. Att samla och skydda fjäderarbeten De här visade exemplen på vitt skilda föremål med och av fjäder är ett intressant samlarområde. Nyproducerade men även vintageföremål kan samlare idag med vissa undantag komma över för en ringa summa. De är, som 20

8 alla vet fjäderlätta och därmed lätta att transportera. Förvaringen kräver dock speciella kunskaper avseende klimat, ljus och hur skadegörare som mal och museiängrar hålls på behörigt avstånd. Här följer några enkla råd. 1. Förvara fjäderarbeten mörkt i papplådor eller askar av syrafri kartong, gärna mellan tunna lager av syrafritt silkespapper. I olämpligt ljus som solen eller vissa ljuskällor kan kan pigmentfärger bleka samt strukturfärger bli skadade. 2. Fjäder förvaras svalt kring 18-20⁰C samt torrt mellan 50- och 60% RF (relativ luftfuktighet). Förvaras de för torrt uppstår sprickor och fjälliknande flagningar. I en omgivning av över 70 % relativ luftfuktighet och stillastående luft ökar risken för mögel vilket förutom unken lukt kan resultera i kraftiga missfärgningar och stockfläckar. Mögelsvampar- och mögelsporer är dessutom hälsovådliga och måste undvikas genom regelbundna kontroller. 3. För att skydda fjäder mot skadeinsekter så krävs idag giftfria, beprövade metoder som frysning och regelbundna systematiska kontroller efter förekomst av skadeinsekter. Giftiga malmedel bör undvikas, möjligen med undantaget av starkt doftande, kumarinhaltiga örter som till exempel torkade lavendelblommor vars eteriska oljor även kan ha en viss avskräckande effekt på just klädesmal men inte skyddar mot silverfiskar och pälsängrar. Modern Hermès-Kelly lyxväska av färgat skinn med pålimmade ryggfjädrar från påfågel (vänster). Vintagehandväska från Lolo i skinn med pålimmade fjädrar från fasan, pärlhöna samt två stjärtfjädrar från påfågel (ovan vänster). Till vänster syns hattar med bland annat hönsfjädrar, samt örhängen med påfågelfjädrar och glaspärlor. 21