RAPPORT TILL NORDISKA RÅDET, NR SESSIONEN , KÖPENHAMN, DANMARK

Transkript

1 RAPPORT TILL NORDISKA RÅDET, NR SESSIONEN , KÖPENHAMN, DANMARK Nordiska ministerrådet Store Strandstræde 18 DK-1255 Köpenhamn K Tel Fax J. nr /06 INTEGRERING AV JÄMSTÄLLDHET I DET NORDISKA SAMARBETET Jämställdhet i nordiskt samarbete Nordiska rådet har bett Nordiska ministerrådet att rapportera om integrering av jämställdhetsperspektivet i det nordiska samarbetet. De nordiska länderna har genom sin anslutning till slutdokumentet från Världskvinnokonferensen i Beijing 1995 förpliktat sig att integrera ett könsperspektiv i alla större politiska beslut. Nordiska ministerrådet för jämställdhet har i över 30 år arbetat för att utveckla de nordiska samhällena mot större jämställdhet mellan könen. Det aktiva arbetet för jämställdhet är kännetecknande för de nordiska demokratierna. Jämställdhet innebär att makt och inflytande fördelas jämnt och att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. I ett samhälle som är fritt från könsrelaterat våld. I dag står det nordiska jämställdhetsarbetet inför nya problemställningar, som avspeglar den ökade globaliseringen, och kompletterar det traditionella jämställdhetsarbetet. Utmaningar är de ungas uppfattningar av hur deras möjligheter påverkas av kön, befolkningens åldrande, omstruktureringen av arbetslivet, globalisering och det mångkulturella samhället. En aktuell utmaning för jämställdhetspolitiken är hur den kan uppfånga mångfalden, och inkludera alla grupper i beslutsprocesser och i den offentliga debatten, där jämställdhetspolitiken formas. När både kvinnors och mäns olika kompetens, kunskap och erfarenhet ges möjlighet att tas i betraktande, påverkas och berikas utvecklingen inom alla samhällsområden. Både kvinnor och män skall ges möjlighet att påta sig nya uppgifter, och att lämna ifrån sig andra, såväl i arbetslivet som i familjen. Mäns aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet är en förutsättning för att målet om ett jämställt samhälle uppnås. Nordiska kvinnors och mäns möjligheter att förena föräldraskap, omsorgsarbete, arbetsliv och deltagande i den politiska processen har ett nära samband med välfärdsstatens och omsorgspolitikens utveckling. Jämställdhetspolitik är en process som är i ständig förändring. Ett samhälle i utveckling fordrar en jämställdhetspolitik i utveckling. Nordiska ministerrådet kommer att arbeta för att inkludera jämställdhetsområdets många olika aktörer i jämställdhetspolitiken. Målet om nordisk nytta skall vara utgångspunkt i de initiativ som initieras inom bägge områdena speciellt kring teman där de nordiska länderna och självstyrande områdena har ett sida 1 av 2

2 gemensamt intresse. Konkreta projekt presenteras i årliga handlingsplaner. Det finns ett stort internationellt intresse för nordisk jämställdhetspolitik. Det tyder på att medvetenheten om värdet av jämställdhet i familjepolitik och arbetsliv växer internationellt. Det goda nordiska jämställdhetsarbetet skall fortsättningsvis ha sin utgångspunkt i samarbetet mellan de nordiska länderna och de självstyrande områdena. En dynamisk och livskraftig jämställdhetspolitik inom det nordiska samarbetets ram bör ha stor betydelse i Nordens grannländer och för Nordens roll i Europa. De nordiska länderna och Nordiska ministerrådet har inlett en process för att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i all verksamhet. Alla ledande organ i Nordiska ministerrådet har ansvar för att ett könsperspektiv integreras i den egna verksamheten. Detta ersätter inte s.k. traditionellt jämställdhetsarbete, för även om jämställdhetsfrågorna nu integreras i varje politiskt område kommer det fortfarande att vara nödvändigt att motverka könsdiskriminering och att bedriva ett aktivt utvecklingsarbete. Utan integrering erhålls dock inte den dialog som är nödvändig mellan sakkunniga på jämställdhetsområdet och de som ansvarar för de olika politiska områdena. Utan särskilda insatser på jämställdhetsområdet utvecklas och förbättras inte insikten och kunskapen om kön och jämställdhet. De nordiska jämställdhetsministrarna har traditionellt haft det primära ansvaret för att trygga jämställdhetsinsatsen inom Nordiska ministerrådet. År 1997 antog dock Nordiska ministerrådet en handlingsplan i syfte att integrera jämställdhetsarbetet i det nordiska arbetets alla samarbetsområden. Denna handlingsplan följdes upp i juni 2000, när de nordiska samarbetsministrarna beslutade, att det är de enskilda ministerråden som i fortsättningen skall ha det överordnade ansvaret för att främja jämställdheten inom deras egna samarbetsområden och institutioner. Ministerråden skall härefter i sina årsberättelser redogöra för hur köns- och jämställdhetsperspektivet har tagits tillvara inom deras områden. Nordiska ministerrådet för jämställdhetsfrågor (MR-JÄM) har i det följande haft ansvar för att sätta igång särskilda initiativ för att främja jämställdheten på de områden där det finns behov av en specifik jämställdhetsinsats. Förutom att ge de olika ministerråden ansvar för att värdera sina egna aktiviteter i ett jämställdhetsperspektiv har en rad konkreta initiativ för en integrering av ett könsperspektiv satts igång inom Nordiska ministerrådet. Samarbetsministrarna, MR-SAM, har beslutat att Nordiska ministerrådets budgetar skall innehålla en analys av medelsfördelningen ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Ett jämställdhetsperspektiv skall dessutom integreras i informations- och upplysningsverksamheten och i beslutsprocesserna, bl.a. genom regelbunden utgivning av könsuppdelad statistik. Vidare har klara riktlinjer utarbetats för kvinnors och mäns representation i de olika samarbetsorganen. Alla ledande organ i Nordiska ministerrådet har ansvar för att jämställdhet integreras i den egna verksamheten. MR-JÄM arrangerar seminarier för ordföranden för ämbetsmannakommittéerna om hur integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i ministerrådets verksamhet. Generalsekreteraren har tillsatt en tvärsektoriell arbetsgrupp för jämställdhet i NMRs sekretariat. I arbetsgruppen ingår en representant från varje avdelning och arbetsgruppen leds av avdelningschef Rigmor Duun Grande. Arbetsgruppen diskuterar hur Nordiska ministerrådet kan fokusera och sida 2 av 2

3 synliggöra arbetet med att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Nordiska ministerrådet håller på att revidera ministerrådets jämställdhetsplan. Den nya treåriga jämställdhetsplanen skall träda i kraft från Jämställdhetsplanen kommer att presenteras vid ett personalmöte under våren KARTLÄGGNING AV INTEGRERING AV ETT KÖN- OCH JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV I DE NORDISKA OCH Våren 2006 sändes ett frågeformulär till de enskilda Nordiska ministerråden och de nordiska institutionerna (se bilaga 1). Kartläggningen visar att de nordiska samarbetsområdens arbete med att formulera sina jämställdhetspolitiska målsättningar har hunnit olika långt. En sammanställning av ministerrådens och institutionernas svar ses nedan (se bilaga 2 förteckning över de MR och institutioner som svarat): 1. Integreras jämställdhet/kön? Jord- och skogsbrukssamarbetsområdet i Ministerrådet för fiskeri, jord- och skogsbruk och livsmedel (MR-FJLS) är det enda samarbetsområde som har utarbetat en jämställdhetshandlingsplan. Handlingsplanen godkändes år 2002 (ANP 2002:764). I förorden sägs: Jämställdhetsplanen väntas öka medvetenheten om köns- och jämställdhetsfrågor i det nordiska jord- och skogsbrukssamarbetet och därmed leda till att en jämn könsfördelning vad gäller representation och tilldelning av resurser. Resultat förväntas också vad gäller integrering av jämställdhet i aktuella jord- och skogsbrukspolitiska frågor rörande kunskapsöverföring. Av de två andra samarbetsområden under MR-FJLS, har livsmedelssamarbetsområdet i år 2001 utarbetat en jämställdhetsplan, som ligger i linje med Nordiska ministerrådets allmänna riktlinjer om att integrera ett jämställdhetsperspektiv i Nordiska ministerrådets verksamhet, medan fiskerisamarbetsområdet inte har en utarbetat en handlingsplan för jämställdhet. Ministerråden för kultur (MR-K), lagstiftning (MR-LOV), finans och ekonomi (MR-Finans), närings-, energi- och regionalpolitik (MR-NER), social och hälsa (MR-S), utbildning och forskning (MR-U), arbetsmarknad och arbetsmiljöpolitik (MR-A) och miljö (MR-M) har inte utarbetat jämställdhetsplaner för det nordiska samarbetet. MR-LOV, MR-U, MR-A och MR-M i sina samarbetsprogram och strategier inskrivit att jämställdhet är ett integrerat tema och att det läggs vikt på att inkludera jämställdhetspolitiska aspekter i arbetet. I samarbetsprogrammen och strategierna fastställs riktlinjerna för samarbetet och att jämställdhet är det överordnade temat för verksamheten inom samarbetsområden. Lagstiftningssamarbetet poängterar att Vid planering av aktiviteter inom ministerrådet beaktas jämställdhetsaspekten som ett led i strävandena att nå samtliga relevanta målgrupper. Flere ministerråd menar att en insats att förbättra jämställdhet mellan kvinnor och män är ett kriterium för framgång, medan andra svarar att de inte har diskuterat frågan. Lagstiftningssamarbetet anser att En förbättrad jämställdhet mellan grupper, däribland mellan kvinnor och män, är en grundläggande demokratisk princip och en viktig komponent i rättstaten. sida 3 av 3

4 Ministerrådet för arbetsmarknad och arbetsmiljöpolitik, MR-A, fastställer i sitt program riktlinjerna för samarbetet och meddelar att: det integrerade temat jämställdhet är därmed ett överordnat tema för verksamheten inom samarbetsområdet. Inden for arbejdsretsområdet fokuseres bl.a. på ligebehandling og bekæmpelse af diskrimination på arbejdsmarkedet. I MR- K:s beslut att upprätta ett nordiskt dataspelprogram önskade ministrarna att utveckla ett dataspel på nordiska språk med nordiska värderingar och könsrollerna ingick som en viktig och naturlig del i motiveringen. En del av ministerrådens arbetsgrupper och projekt beaktar könsaspekten i arbetet då de definierar målgrupp för varje aktivitet. Ministerrådet för jämställdhet har inte en jämställdhetsplan, utan det nordiska samarbetet tar utgångspunkt i det nordiska samarbetsprogrammet för år : Med fokus på kön är målet ett jämställt samhälle, och konkreta projekt presenteras i en årlig handlingsplan, som tar utgångspunkt i MR-JÄM:s beslut och ordförandeskapets prioriteringar. Kön, kultur och kommunikation är ett nytt tema som MR-JÄM har tagit initiativ till. Nordiska hälsovårdshögskolan (NHV) har en jämställdhetspolicy där övergripande strategi beskrivs och en handlingsplan för jämställdhet som årligen revideras. Båda fokuserar största delen på personalen i organisationen och inte så mycket på studenter. NHV meddelar att genusperspektivet beaktas i de flesta kurser. Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning, NORDICOM, har inte en jämställdhetsplan, men meddelar att En viktig del av mediaforskningen studerar medierna med fokus på kön. NORDICOM har även ambition att utveckla könsvariabeln i de statistiska översikter som utarbetas rörande medieutvecklingen i Norden. NORDICOM anser att de kan bidra till en mer vidgad kunskap om genusfrågan inom medieområdet samt en jämnare könsfördelning i det nordiska medieforskarsamhället. Genusperspektivet är så väl integrerat i NORDICOMs verksamhet att det inte går att göra ekonomiska beräkningar i ett sådant avseende. NordForsk svarar att dess verksamhet och de administrativa rutinerna håller på att utarbetas, men att i deras ansökningsblanketter finns en egen punkt under vilken skall beskrivas hur könsperspektivet är integrerat i projektet. Nordiska institutets för kvinno- och könsforskning, NIKK, verksamhet är baserad på jämställdhet, och dess överordnade mål är att stöda implementeringen av målsättningarna i det nordiska jämställdhetssamarbetsprogrammet för åren De övriga institutionerna har meddelat att de inte har en jämställdhetsplan. Endel institutioner beskriver att de stöder initiativ som främjar jämställdhet. Nordiska institutets for teoretisk fysik, NORDITA, styrelse har som målsättning att få mer kvinnor till forskningsområdet. 2. Samlas det data kring jämställdhet? I Nordiska ministerrådet är inte all data och statistik uppdelat enligt kön. Flere svar säger att data och statistik är bristfällig på grund av brister i rapporteringssystem. Det påpekas även att eftersom jämställdhet inte finns dagsordningen, så saknar man inte heller data om jämställdhet. MR-JÄM presenterar årligen rapporten Mäns och kvinnors representation i det nordiska samarbetet (se bilaga 3). sida 4 av 4

5 Nordiska ministerrådets alla institutioner skall i samband med årsrapporteringen sända in könsuppdelad statistik över sin personal. Institutionerna meddelar även könsfördelningen på deltagare i projekt, kurser, seminarier och andra arrangemang som institutionerna genomför under året. 3. Analyseras konsekvenserna av MR:s/institutionernas aktiviteter ur ett köns/jämställdhetsperspektiv? I ministerrådens arbeten analyseras inte konsekvenserna av MR:s aktiviteter ur ett köns/jämställdhetsperspektiv. Konsekvenserna av jämställdhetsperspektivet kan komma i uttryck i enstaka projekt och aktiviteter, men om detta finns ingen systematisk statistik eller dokumentation. Institutionerna meddelar att de inte analyserar konsekvenserna av institutionens aktiviteter ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv. 4. Informerar MR/institutionerna om jämställdhet? De flesta ministerråd saknar en kommunikationsstrategi och har inte inarbetade rutiner för att informera om kön, men det påpekas att de faktorer som anses relevanta i det enskilda fallet lyfts fram i pressmeddelanden. MR-A skall under år 2007 utarbeta en kommunikationsstrategi, och har svarat att det är för tidigt att säga vilken position könsperspektivet kommer att få i strategin. Jord- och skogsbrukssamarbetsområdet svarar att kön beaktas vid utarbetande av kommunikationsstrategi. Jämställdhetssamarbetsområdets strategi beaktar kön i sin kommunikationsstrategi eftersom samarbetsområdets hela verksamhet tar sin utgångspunkt i kön. Flere av institutionerna meddelar att båda könen kan identifiera sig med institutionens budskap och informationsverksamhet. Nordiska samarbetsområdet för handikappfrågor, NSH, och Nordiska Handikappolitiska Rådet, NHPR, meddelar att: NSH och NHPR har ambitionen att beakta kön/genus i olika sammanhang. Vi är övertygade om att såväl kvinnor som män kan identifiera sig med NSHs och NHPRs informationsstrategi och budskap men skall i framtiden sträva till att beakta aspekten ännu. Några institutioner anser att de inte informerar om kön, eller gör något väsentligt angående kön i sina aktiviteter. sida 5 av 5