Grundvattenkontrollprogram
|
|
- Frida Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA KOMMUN 2005 Rapport Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2006:3 Miljöförvaltningen Landskrona
2 3 Sammanfattning Ett program för kontroll av grundvattnets kvalitet i Landskrona kommun startades hösten Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet. De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest representativa vattenförande geologiska formationerna i kommunen. Dessa provpunkter har utarbetats i samarbete med Sveriges geologiska undersökning. Inför 2005 års provtagning fick 4 brunnar bytas ut mot lämpligare sådana. Prov har tagits vid ett tillfälle under året och då i fem bergbrunnar och tio jordlagerbrunnar. Proverna har analyserats med avseende på ett flertal fysikaliska, biologiska och kemiska parametrar, bland annat pesticider. Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status. Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att vattnet i kommunen är hårt. Endast en av provbrunnarna har mjukt vatten, medan fyra brunnar har en hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader. Övriga brunnar har medelhårt eller hårt vatten under 15 tyska hårdhetsgrader. Fyra av jordlagerbrunnarna har en nitrathalt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedelsverket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder. Fluoridhalten i grundvattnet understiger kariesförebyggande halter i alla brunnar utom fyra. Vid provtagningen 2005 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i fyra av brunnarna. 2 av dessa brunnar hade halter som överstiger gränsvärdet för tjänligt vatten. Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar att genomföras hösten 2006.
3 4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Geologisk översikt 5 3. Grundvattentillgångar 6 4. Grundvattenskydd 7 5. Kontrollprogrammet 7 6. Regionalt samarbete 8 7. Analysmetoder 8 8. Resultat Nitrat Fosfat Hårdhet Fluorid Turbiditet Järn och mangan Bly Bekämpningsmedelsrester ,6-diklorbensamid Atrazin, Hexazinon och Terbutylazin Regionala resultat och fortsatta undersökningar 13 Referenser 14
4 5 1. Inledning Miljönämnden i Landskrona kommun har upprättat ett kontrollprogram för grundvattnet inom kommunen. På uppdrag av nämnden tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett kontrollprogram med representativa provpunkter i kommunen, vilket startade Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten. Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år Geologisk översikt Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områdena med sedimentär berggrund i Danmark och Nordtyskland. I denna randzon har upprepade tektoniska rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun förekommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning (figur 1). Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk lerskiffer med en ålder på ca 400 Ma (miljoner år). Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformationens berg- Figur 1. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1. Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar etc., övre krita-mellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3. Lerstenar, sandstenar etc., undre jura-rät (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).
5 6 grund (drygt 200 Ma) som består av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb växellagring. Bergarterna från undre jura och rät är miljoner år gamla och består av lerstenar och lerskiffrar som växellagrar med sand- och mostenar. Tunna kolflötser och bankar av lerjärnsten förekommer också i lagerserien. De bergarter som bildats under perioden övre krita - mellersta jura ( Ma) är brant uppresta och består av leror, lerstenar, sand- och mostenar i snabb växellagring. Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (70-65 Ma) i form av vita, mjöliga kalkstenar med flintlager och dels av dankalksten (65-62 Ma) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta (referens 1) Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och Annelöv. Den välkända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del. Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några få platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med varierande mäktighet och utformning. Jorddjupet uppgår oftast till m, men jordmäktigheter överstigande 100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven. I södra delen av kommunen dominerar sandiga sediment i markytan bestående av såväl isälvsavlagringar som svallsand, medan leriga moräner och moränleror överväger längre norrut (figur 2). Under moränerna förekommer ibland sandiga eller leriga sediment om är speciellt vanliga i Glumslövs backar och på Ven (referens1). 3. Grundvattentillgångar De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i grundvattentillgångarnas storlek och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden är till övervägande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand- och mostenar är av betydelse för magasinering och uttag av Figur 2. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar. 2. Grus och sand, isälvsavlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar. 3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentillgångar).
6 7 grundvatten. Inom områden där leror och lerstenar växellagrar med sand- och mostenar, kan flera grundvattenvåningar med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand- och mostenarna. De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna från undre jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 2-5 l/s ( l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall förekomma i bergarterna från övre krita mellersta jura. De brant uppresta, dåligt konsoliderade och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansartade i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska lerskiffern. I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet. Av de ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten som innehåller de största tillgångarna. Mäktiga grovsediment avlagringar med betydande grundvattentillgångar finns bl.a. i Saxåns och Säbydikets dalgångar. Svallsedimenten är däremot i allmänhet för tunna för att de skall innehålla mer än begränsade grundvattentillgångar. På större djup finns även grundvattentillgångar i grovsediment under morän och andra täta jordarter. Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a. omedelbart norr om Säby (referens 1). 4. Grundvattenskydd Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av täta jord- eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona kommun är det således områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur skyddssynpunkt. Inom den övervägande delen av kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av morän med betydande mäktighet (referens 1). Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd. Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når grundvattnet. 5. Kontrollprogrammet De i kontrollprogrammet ingående brunnarnas exakta belägenhet, adresser samt typ framgår av tabell 1. Programmet omfattar 5 djupa bergbrunnar och 10 grävda jordbrunnar. Fyra provpunkter har bytts ut inför provtagningen De nya provpunkterna är belägna på fastigheterna: Vadensjö 19:2, Saxtorp 7:34, Råga Hörstad 7:42 och Hilleshög 25:1
7 8 Nr Fastighet Adress Typ Djup Not. B1 Hilleshög 25:1 Tingsvägen 111 Berg 150 Ny, pest. B2 Äskatorp 5:10 Äskatorpsvägen 158 Berg 36 B3 Bulten 1 Boliden Bergsöe Berg 106 B4 Asmundtorp 1:270 Toftavägen 27 Berg 103 B5 Saxtorp 32:15 Ålstorpsvägen 26 Berg 76 B6 Viarp 10:12 S. Viarpsvägen 6 Jord 2 B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12 Ny, pest. B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24 B9 Råga Hörstad 7:42 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4 Ny, pest B10 Tofta 9:3 Ängahusvägen 13 Jord 5 B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord - Pest. B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen Jord 17 B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5 Ny, pest. B14 Kvärlöv 6:18 Jonstorpsvägen 13 Jord 3 B15 Annelöv 3:10 Annelövs vattenverk Jord 8 Tabell 1. Provpunkternas plats och typ. 6. Regionalt samarbete Kontakter har knutits med miljökontoren i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm i frågor om grundvattenkontroll upphandlade Landskrona, Helsingborg och Höganäs gemensamt analyser för kontrollprogrammet. Den gemensamma upphandlingen har därefter fortsatt. 7. Analysmetoder I samtliga brunnar tas prov för analys med avseende på kemiska och bakteriologiska paramterar. Vattnet i fem av provpunkterna har även analyserats med avseende på kemiska bekämpningsmedel. För pesticider anges endast de ämnen som påvisats i proverna. Följande pesticider har ingått i analyserna: Glyfosat, AMPA, atrazin, atrazin-desityl, atrazindesisopropyl, atrazin-2-hydroxy, bentazon, cyanizin, 2,4-D, dikamba, diklobenil, 2,6-diklorbentazamid, 2,4-diklorprop, demetoat, dinoseb, diuron, DNOC, etofumesat, fenoxaprop, fluroxipyr, hexazinon, imazapyr, isoproturon, karbofuran, klopyralid, kloridazon, klorsulfuron, kvinmerac, linuron, MCPA, mekoprop, metamitron, meta- ziklor, metrabuzin, pendimetalin, simazin, terbutylazin, glyfosat. För samtliga pesticider har detektionsgränsen varit 0,01 µg/l. 8. Resultat I denna rapport används resultaten från analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet. I ett senare skede skall grundvattenkontrollen även kunna leda till slutsatser om långsiktiga förändringar i grundvattnets kvalitet. Här redovisas resultatet av några ämnen. 8.1 Nitrat Höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett vanligt problem i kommunen. Naturvårdsverket har i sina bedömningsgrunder för miljökvalitet bestämt så kallade jämförvärden för en del parametrar i grundvatten. Jämförvärdet skall representera ett naturligt bakgrundsvärde för det aktuella ämnet. För nitrat är jämförvärdet 0,5 mg/l. Endast tre brunnar har nitrathalter i nivå med jämförvärdet. Dessa tre brunnar
8 9 Nitrat mg/l B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 Provpunkt Figur 3. Halten av nitrat i de olika provbrunnarna vid 2005 års provtagning. Halten av nitrat skall vara under 20 mg/l för att betraktas som tjänligt. är bergbrunnar med s.k. gott grundvattenskydd. Resten av brunnarna har förhöjda eller mycket förhöjda värden. Gränsen för tjänligt vatten går vid 20 mg nitrat per liter vatten (referens 2). Fyra av jordlagerbrunnarna har ett vatten med högre halter än 20 mg/l (figur 3). Förhöjda nitrathalter i grundvattnet antyder påverkan från avlopp, gödsling eller andra föroreningskällor. Figur 4. Halten fosfat i provbrunnarna vid 2005 års provtagning. Halten fosfat skall vara under 0,6 mg/l för att betraktas som tjänligt. Fosfat 1,4 1,2 1 mg/l 0,8 0, ,4 0,2 0 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 Provpunkt
9 Fosfat Höga halter av fosfat kan indikera påverkan av föroreningar från enskilda avlopp, bristfälliga gödselanläggningar eller liknande. Två av brunnarna har högre halter än 0,6 mg/l (gräns för tjänligt vatten) (referens 2). I ett fall (Tofta) har vattnet mycket höga halter nitrat (figur 4). vatten innebär dock att dosering av kemikalier till tvätt- och diskmaskin ökar, vilket leder till högre miljöbelastning. Det är därför särskilt viktigt att hushåll som ej har kommunalt vatten och avlopp använder miljöan-passade rengöringsmedel. Hårdhet tyska grader (dh) B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 Provpunkt Figur 5. Hårdheten i provtagningsbrunnarna. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader bedöms som tjänligt med anmärkning. 8.3 Hårdhet Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet. Nästan allt grundvatten inom Landskrona kommun är mycket hårt. Endast två av brunnarna har mjukt vatten (figur 5). De andra brunnarna har hårt eller mycket hårt vatten. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader, dh, ger i analysen bedömningen tjänligt med anmärkning (referens 2). Anmärkningen är dock tekniskt grundad, d.v.s. den höga hårdheten ger utfällningar i ledningar, tvättmaskiner, kaffekokare etc., men innebär ingen risk för hälsan. Hårt Viss forskning tyder på att kalkhaltigt vatten, d.v.s. vatten med hög hårdhet (särskilt hög magnesiumhalt) ger ett visst skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar. 8.4 Fluorid Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor (figur 6). För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Om fluoridhalterna är över 1,3 bör vattnet inte ges till barn under ett halvt års ålder (referens 2).
10 11 Fluorid 1,4 1,2 1 mg/l 0,8 0, ,4 0,2 0 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 Provpunkt Figur 6. Halten av fluorid i provbrunnarna vid 2005 års provtagning. Halter under 0,8 mg/l ger endast ett begränsat kariesskydd. Turbiditet FNU B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 Provpunkt Figur 7. Turbiditeten (grumligheten) i provbrunnarna vid 2005 års provtagning. En turbiditet på över 3 FNU bedöms som tjänligt med anmärkning.
11 Turbiditet Höga värden på turbiditet erhölls i fyra av brunnarna (figur 7). Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet. Höga värden på turbiditet indikerar påverkan av ytvatten och bör alltid undersökas om vattnet används som dricksvatten. Gränsen för tjänligt dricksvatten går vid 3 FNU (referens 2).. 4 av provbrunnarna har ett vatten som överstiger detta gränsvärde mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Gränsvärdena är satta ur estetisk och teknisk synpunkt. Några hälsomässigt grundade gränsvärden för järn och mangan finns inte i Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse. Manganhalten i kommunen grundvatten är lågt och Livsmedelsverkets gränsvärde överskrids endast i 3 provpunkter (figur 8). En av brunnarna har högre järnhalt än 0,5 mg/l. Denna brunn är en bergbrunn och Järn och mangan 0,9 0,8 0,7 0,6 mg/l 0,5 0,4 Järn Mangan 0,3 0,2 0,1 0 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 Provpunkt Figur 8. Järn- och manganhalterna i provbrunnarna vid 2004 års provtagning. En järnhalt på mer än 0,5 mg/l bedöms som tjänligt med anmärkning. Motsvarande siffra för mangan är 0,3 mg/l. 8.6 Järn och mangan Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jordoch bergarter. Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter finns risk för utfällningar, missfärgning och dålig smak. Det kan också medföra skador på textilier och tvätt. Livsmedelsverkets gränsvärde för vatten från enskilda vattentäkter ligger på 0,50 den höga järnhalten har troligtvis en naturlig geologisk förklaring. I övriga brunnar låg järnhalterna under detta gränsvärde. 8.7 Bly Den naturliga halten bly i grundvatten anges till mellan 0,1-1 µg/l. I samtliga provpunkter låg värdena under 1 µg/l. Detta bedöms, enligt Naturvårdsverket, som mycket låga halter (referens 3).
12 13 Enligt Livsmedelsverket ska ett dricksvatten bedömas som otjänligt om halten bly överstiger 10 µg/l. Vid dessa halter föreligger risk för kroniska hälsoeffekter och vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. 8.8 Bekämpningsmedelsrester Följande pesticider har påträffats under 2005 års provtagningar: Hexazinon, Terbutylazin. Atrazin, 2,6-diklorbensamid och DNOC ,6-diklorbensamid 2,6-diklorbensamid påträffades i fyra provpunkter; B7 (Vadensjö), B9 (Råga Hörstad), B11 (Munkebäck) i halten 0,03 µg/l och B13 (Saxtorp). De högsta halterna uppmättes i Saxtorp (0,68 µg/l). Gränsvärdet för enskilda bekämpningsmedel ligger på 0,1 µg/l och för den sammanlagda halten av bekämpningsmedelssubstanser på 0,5 µg/l (referens 4). Ämnet 2,6-diklorbensamid är en nedbrytningsprodukt av diklobenil som liksom atrazin tidigare ingått i ett flertal så kallade totalbekämpningsmedel mot ogräs på grusplaner och liknande platser. Samtliga bekämpningsmedelsprodukter som tidigare innehållit någon av dessa substanser får sedan 1992 inte säljas. Några medel får ej heller användas. 2,6-diklorbensamid är lättrörlig respektive svårnedbrytbart vilket innebär att de rester som nu hittas i grundvattnet mycket väl kan härkomma från bekämpningsmedel som spridits för flera år sedan Atrazin, Hexazinon, Terbutylazin och DNOC Atrazin återfanns i en av provpunkterna (B9) i halten 0,42 µg/l. Atrazin är en avsubstanserna i t.ex. gamla Totex Strö och Silvorex strö som båda är förbjudna att sälja sedan 1989 men som fortfarande får användas. Hexazinon återfanns i en provpunkt (B13) i halten 0,03 µg/l.hexazon ingick bl.a i ogräsmedlen Ficsan och Velpar som båda användes för ogräsbekämpning längs gångar och vägar. Båda är förbjudna sedan Terbutylazin återfanns i två provpunkter (B9 och B13), i halterna 0,03 resp. 0,02 µg/l. Terbutylazin ingick bl.a. i ogräsmedlen Faneron, Gardoprin och Topogard. Dessa är förbjudna idag. DNOC är en förkortning för dinitroorthocresol. DNOC återfanns i en provpunkt (B9) i den höga halten 1,5 µg/l. Preparat innehållandes DNOC har använts både för ogräsbekämpning och skadedjursbekämpning. Ämnet är mycket skadligt för människor och har aldrig sålts i Sverige. Grundvattnets känslighet medför ökade krav på försiktighet vid användning av bekämpningsmedel, i jordbruket såväl som i villaträdgårdar och på gårdsplaner etc. Fortsatta undersökningar får ge underlag för bedömningen huruvida inskränkningar i användandet av kemiska bekämpningsmedel bör ske. 9. Regionala resultat och fortsatta undersökningar Förutom de brunnar som provtagits i Landskrona, har Helsingborgs och Höganäs kommuner tagit prov i ett antal grundvattentäkter. Provtagning har skett samtidigt och analyserna har varit de samma. Grundvattenkontrollen kommer att fortsätta enligt det fastslagna kontrollprogrammet. Provpunkterna kommer att revideras och vissa kommer eventuellt att bytas ut inför provtagningen 2006.
13 14 Det kommer även i ett senare skede att sammanställas en rapport med syftet att sammanställa samtliga års resultat av grundvattenanalyserna och på så sätt kunna följa förändringarna i grundvattenkvaliteten sen Referenser 1. Gustavsson, Ove, SGU Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i Landsrona kommun, Dnr / Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003/17. Livsmedelshäfte 7a. Maj Naturvårdsverket (1999). Rapport Grundvatten bedömningsgrunder för miljökvalitet. 4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet en stor undersökning av bekämpningsmedel. 6. Kemikalieinspektionen (1997). Ämnesblad - Bentazon
Grundvattenkontrollprogram
Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA KOMMUN 2004 Rapport Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2005:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2 Sammanfattning Ett program för kontroll av
Läs merRapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013
1(17) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013 Alexandra Skopal Miljöinspektör Rapport 2013:15 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(17) Sammanfattning Sedan 1992 finns
Läs merGrundvattenkontrollprogram
Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA STAD 2011 Rapport John Thorbäck Miljöinspektör Rapport 2012:1 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning 2 Ett program för kontroll av
Läs merRapport om Grundvattenkontrollen
1(2) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2012 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2013:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 3 Sammanfattning Sedan 1992 finns
Läs merGrundvattenkontrollen i Landskrona
1(37) Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollen i Landskrona 1992-2012 Jonas Lövendahl Rapport 2013:6 Utredare Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2 Sammanfattning Sedan 1992 har Miljönämnden genomfört
Läs merBekämpningsmedel i grundvatten. Hörby 2004-2005. Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt.
Bekämpningsmedel i grundvatten Hörby 2004-2005 Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt. Sammanfattning av tidigare analyser av bekämpningsmedel i kommunala och enskilda
Läs merRapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016
Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016 2 (12) Vellinge kommun 2016 Miljö- och byggnadsavdelningen Annelie Persson POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49
Läs merInledning 3. Geologi 3 Jordarter 3 Berggrund 3 Hydrogeologi 5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Geologi 3 Jordarter 3 Berggrund 3 Hydrogeologi 5 Kontrollprogrammet 7 Provpunkter 7 Provtagningsfrekvens 8 Analyser 8 Resultat och bedömning 9 Utvärdering
Läs merUNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN
UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merUtvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010
Dr nr 2010.693 PM Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010 Bakgrund Vattenförsörjningen i baseras på grundvatten som uttas ur 33 vattentäkter. Brunnarnas
Läs merKontrollprogram för grundvattnet i Helsingborg
Kontrollprogram för grundvattnet i Helsingborg Resultat av undersökningar 1997-2002 Miljönämnden Text: Kristina Turkál Tabeller: Kristina Turkál Omslagsbilder: Peter Skantz (mittenbild), Ann Wulf Rapporten
Läs merDricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet
Dricksvattenkvalitet 2016 - Skåre, Hynboholm och Gravaområdet Nedan följer en sammanställning av vattenkvaliteten vid Hynboholms och Härtsöga vattenverk samt tillhörande distributionsområde, dvs Skåre,
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg
Läs mer1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs merUndersökning av kemiska bekämpningsmedel i 100 brunnar
Miljöförvaltningen Undersökning av kemiska bekämpningsmedel i 100 brunnar Dricksvattenkvaliteten i enskilda vattentäkter i Landskrona kommun... Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2008:5 Miljöförvaltningen
Läs merGrundvatten På gång på Länsstyrelsen
rundvatten På gång på Länsstyrelsen Hillevi Hägnesten Miljö- och vattenstrategiska enheten Skräbeåns vattenråd, 2011-10-05 I R Vånga I R Jämshögsområdet SE625188-140650 I R SE622960-141951 R I Vanneberga
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
mottagare 2 Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.23 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) förskolan Nej=0 Ja=1 : 0 SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.17 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) : SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.26 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 15 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merOm dricksvattenkvalitet
Om dricksvattenkvalitet Vad är dricksvattenkvalitet? Eller, enklare uttryckt, när är ett dricksvatten bra? Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent, skriver Livsmedelsverket i sina dricksvattenföreskrifter
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken
Skagersviks vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav. Om någon parameter inte uppfyller
Läs merGrundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs mer2012:12. Grundvattenkvalitet i Skåne län Utvärdering av regional provtagning av grundvatten 2007-2010
2012:12 Grundvattenkvalitet i Skåne län Utvärdering av regional provtagning av grundvatten 2007-2010 Titel: Utgiven av: Copyright: Grundvattenkvalitet i Skåne län utvärdering av regional provtagning 2007-2010
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.11 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs mer1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU < 0.1 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 6.2 ± 0.93 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Provplats: Rotsundagårdsvägen 62, Fsk Växthuset (Inspira) Box 972
Provtaget: 1-02-1 : 4,6 C Kund: Sollentuna Kommun Mottaget: 1-02-1 :02 6,4 C Provplats: Rotsundagårdsvägen 62, Fsk Växthuset (Inspira) Box 72 Kommun: Sollentuna 2 SOLLENTUNA Provtagare: Stellan nina.lans@seom.se;
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen
Lindholmens vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094
Provtaget: 1-02- 0:00 1,0 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02- 0: C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Ludwika Komajda andreas.hagelin@norrvatten.se
Läs merDricksvattnet i Kärda
Dricksvattnet i Kärda attnet i Kärda är medelhårt (7 dh). Ett medelhårt vatten kräver något större mängd diskoch tvättmedel än ett mjukt vatten. Dosera enligt anvisningarna, för bästa resultat! Kvalitén
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,
Läs merAnalys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014
M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 Rapport 2015-01
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran vid P23 Box 2094
Provtaget: 1--05 0:50,1 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1--05 0: C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran vid P Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Mikael Danielsson
Läs merProvtagning av dricksvatten 2011
Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Rapport Nr 16073641 Sida 1 (1) : utg VV Björnö S 104 : Mikrobiologisk Provtagningstidpunkt : 1005 Temperatur vid provtagning : 9 C : S104 VV=0 Anv=1 Nät=2 : 0 Ansättningsdatum : 2016-05-25 SS-EN ISO 6222-1
Läs merInformation. Box 622, Uppsala Tel: E-post:
Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Uranusgatan 2, Galaxskolan Östra Bangatan 3
Provtaget: 1--05 :, C Kund: Sigtuna Kommun Mottaget: 1--05 :4,6 C Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Uranusgatan 2, Galaxskolan Östra Bangatan 3 Kommun: Sigtuna 60 ARLANDA STAD Provtagare: Nisse
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger Forskningsledare, föreståndare CKB, SLU ÖSF regional växtskyddskonferens Vreta Kluster, Linköping 2014-11-27
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094
Provtaget: 1-02-1 0: 2,4 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02-1 0:5 C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P Box 4 Kommun: Järfälla 02 SOLNA Provtagare: Mikael Danielsson
Läs merHelgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet
Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:
Läs merVattenkvalitet i Dannäs
attenkvalitet i Dannäs attnet i Dannäs är mjukt (5 dh). Ett mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel jämfört med orter där vattnet är hårt. Generellt kan man säga att tvättmedlet räcker mer än dubbelt
Läs merKemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde
1(5) Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde Sammanfattning av uppmätta resultat för Höje Å vattenråd, oktober 2017 Syfte och
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merUndersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning
1 (4) L5_mall_undersökningsprogram_vattenverk_uppdaterad_20190115 Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning Med utgångspunkt från faroanalysen samt kraven i SLVFS 2001:30 ska ett förslag
Läs merDricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26
Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26 Nya vattenprov togs 2014 09 03 på utgående vatten från vattenverk samt vid en fastighet på Storskogsvägen, denna gång var det ett så kallat utökat prov med
Läs merDRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING
DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs
Läs merInnehållsförteckning:
Version: 2.3 Sid1(7) Godkännes analysansvarig: Innehållsförteckning: Innehållsförteckning:... 1 Varför vattenanalys... 1 Definitionen på s.k. enskild brunn (privat brunn)... 2 Dricksvattenanalyser som
Läs merSå tolkar du provsvaret på ditt vattenprov
Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov Inledning Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs både mikrobiologisk
Läs merMetaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007
1 Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Birgitta Bengtsson. Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen, Malmö stad. Landskrona 2008-04-14
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
LULEÅ KOMMUN 2014-06-30 1 (6) Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Provtagningen i din fastighet orsakas av att du klagat på dricksvattenkvaliteten. Proverna undersöks och bedöms efter
Läs mer3a. Provtagning av vattnet - Utgående dricksvatten från vattenverket/brunnen
1 (7) L2_mall_egenkontrollprogram_vattenverk_2017_uppdaterad_20180525 Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning En vattenanläggning som förser ett livsmedelsföretag eller ett visst antal
Läs merKONTROLLPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN
KONTROLLPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN Analysresultat och utvärdering från provtagningar i maj 2003 T1 I2 P1 P2 T2 J1 I1 J3 J2 Malmö SWECO VIAK AB Södra regionen Mats Hebrand Uppdragsnummer 1240269 SWECO VIAK
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094
Provtaget: --05 0:, C Kund: Norrvatten Mottaget: --05 0: C Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Rosalia Canovas andreas.hagelin@norrvatten.se
Läs merBedömning av förutsättningar för vattenförsörjning
Sid 1(5) 1897/2017-08-25 Botkyrka kommun Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning Ritning -01 Planerad bostäder Byrsta, omr för uttagsbrunnar, vattenverk, plan. Skala 1:1000 Ritning -02 Planerad
Läs merS V E N S K V A T T E N A N A LY S A B
S V E N S K V A T T E N A N A LY S A B Luleå 2019-07-04 Fastighetsbeteckning Stenkyrka Grausne 1:117 Vattentäkt Borrad brunn Övrigt Provnr A64289 Kundnr 38953 Bernt Gahne Stenkyrka Nefelinvägen 2 62442
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094
Provtaget: 1-02-1 07: 1,3 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02-1 0: C Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Rosalia Canovas andreas.hagelin@norrvatten.se
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs mer100- undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter. Miljö och hälsoskyddskontoret
100- undersökningen Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter 2005 Miljö och hälsoskyddskontoret INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Syfte och metodik 3 Bedömningsgrunder 4 Undersökta parametrar
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merFaktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
Läs merMiljö- och byggnadskontoret 2012-08-27 Sidan 1 av 13. Miljöövervakning - grundvatten, provtagning 2011
Miljö- och byggnadskontoret 2012-08-27 Sidan 1 av 13 Dnr MBN 2012.338 Diariekod: Diariekod: 411 Miljöövervakning - grundvatten, provtagning 2011 Bakgrund Kontrollprogram 1991 upprättades ett program för
Läs merSOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merKEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005
Miljöförvaltningen KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005 SAMMANSTÄLLNING AV BRUNNSRESULTAT I LANDSKRON KOMMUN Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2006:5 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
Läs merPM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten
Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merEgenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning
1 (5) L2_mall_egenkontrollprogram_vattenverk_2017_uppdaterad_20190109 Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning En vattenanläggning som förser ett livsmedelsföretag eller ett visst antal
Läs merNär det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.
Dalslandskommunernas kommunalförbund Utvärdering Lägsta pris Helt anbud Diarie INK-13-0004 Namn Laboratorietjänster Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret
Läs merGrundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se
Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.
Läs mer1995 ISO/IEC Datum Kundnr
Uppsala Vatten och Avfall AB 751 44 Uppsala ISO/IEC 17025 Datum Kundnr 11-05-20 815 11-1711-1 Upp drags givare C/O 11-05-09 10:20 ANSATTNINGSDAG TEMP VID ANKOMST ODLINGSBARA MIKROORGANISMER VID 22 COLIFORMA
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merFörfattare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006
Bibliografiska uppgifter för Sammanställning av den generella pesticiddatabasen Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Teknisk rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merPM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20
PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
ALcontrol AB Rapport Nr 18000067 Anläggning : Huseberg, område 4 Provtagningsdatum : 2018-01-25 Provtagningstidpunkt : 1030 Provets märkning : Hus 707 Ankomstdatum : 2018-01-25 Ankomsttidpunkt : 2150 Temperatur
Läs merKemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014
Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014 Sammanställning av resultat och trender i Sverige under tre decennier, samt internationella utblickar Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:15 CKB rapport
Läs merProduktionsrapport. Vattenkvalitet 2011
Produktionsrapport Vattenkvalitet 2011 I tabellform redovisas vattenkvalitet för både råvatten och dricksvatten för år 2011. Vissa andra uppgifter såsom levererade mängder, personalstyrka och kemikalieförbrukning
Läs merUnderlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag
Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag Theres Adolfsson och Christian Reslow på uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté Olle Nordell Ekotoxikologi II Lund 2005-05-23
Läs merRegler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merMiljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter
Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec 2000 100-UNDERSÖKNING ÅR 2000 Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter SAMMANFATTNING 100 undersökning år 2000 är den tredje undersökning som har genomförts med
Läs merSSGK, POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL
Jonas Schönström Beskrivning av sydvästra Skånes grundvattenförekomster Syftet med artikeln är att beskriva Sydvästskånes grundvattenkommittés (SSGKs) arbete samt ge en förståelse för hur grundvatten i
Läs merFörekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter
Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU FoI dricksvatten-konferens Stockholm 2017-11-30 Bekämpningsmedel & dricksvatten
Läs merRåd om enskild dricksvattenförsörjning
Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Definitioner Beredning Dricksvatten Distributionsanläggning Dricksvattenanläggning Enskild anläggning Råvatten Vattentäkt Vattenverk
Läs merProduktionsrapport. Vattenkvalitet 2015
Produktionsrapport Vattenkvalitet 2015 I tabellform redovisas vattenkvalitet för både råvatten och dricksvatten för år 2015. Vissa andra uppgifter såsom levererade mängder, personalstyrka och kemikalieförbrukning
Läs merFörändringar i grundvattenkvaliteten i 19 vattentäkter på. Gotland under åren 1989-2004. Rapporter om natur och miljö nr 2005: 4
Förändringar i grundvattenkvaliteten i 19 vattentäkter på Gotland under åren 199- Rapporter om natur och miljö nr : Förändringar i grundvattenkvaliteten i 19 vattentäkter på Gotland under åren 199- FRIDA
Läs merBEDÖMNING AV VATTENKVALITET - ENSKILDA BRUNNAR
RAPPORT BEDÖMNING AV VATTENKVALITET - ENSKILDA BRUNNAR KONCEPT Uppdrag: 241179, Utredning om lakvattenläckage till grundvattnet från Flishult deponi Titel på rapport: Bedömning av vattenkvalitet - enskilda
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs mer