Rapport om Grundvattenkontrollen

Transkript

1 1(2) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2012 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2013:3 Miljöförvaltningen Landskrona

2 3 Sammanfattning Sedan 1992 finns det ett kontrollprogram för grundvattnet inom Landskrona stad. På uppdrag av miljöförvaltningen tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett förslag till provpunkter i kommunen. Under år 2012 provtogs grundvatten i 10 jordlagerbrunnar i juni månad. Denna rapport redovisar endast 2012 års provtagning. Metaller Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SNV rapport 4915) kan grundvattnet tillståndsklassas i 5 klasser från mycket låg halt till mycket hög halt. För arsenik i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnar som mycket låg halt (6 st) och låg halt (4 st). För bly i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet som mycket låg halt i hälften av brunnarna och låg halt i resten. För kadmium i grundvatten är tillståndsklassningen mycket låg halt i 4 brunnar, låg halt i 2 brunnar och måttlig halt i fyra brunnar. Kväve De naturliga systemen i Sverige är kvävefattiga. Halter över 0,5 mg/l nitratkväve kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan. Höga halter på 5-10 mg/l nitratkväve är inte någon ovanlig halt i jordbruksbygd. Grundvattnet i en av brunnarna i Landskronas undersökning 2012 hade mycket låg halt kväve enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SNV rapport 4915). Det var i brunnen på fastigheten Saxtorp 4,3 som tillhör Örebyns dricksvattenförening (0,3 mg/l nitratkväve). Denna brunn är belägen i skogsmark i Saxtorpsskogen. Grundvattnet i en brunn på fastigheten Tofta 9:3 fick bedömningen mycket hög halt kväve; 22 mg/l nitratkväve där mer än 10 mg/l räknas som mycket hög halt. Det är högst troligt att detta är en lokal påverkan. I övrigt fick grundvattnet i en brunn tillståndsklassningen låg halt kväve, i 4 brunnar måttlig halt kväve och i tre brunnar hög halt kväve. Kemiska bekämpningsmedel I flertalet brunnar återfanns rester av kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet, närmare bestämt i 7 av de 10 jordlagerbrunnarna. 15 st olika substanser påträffades i grundvattnet; atrazindesetyl, atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM, bentazon, hexazinon, kloridazon, klopyralid, kvinmerak, metalaxyl, metazaklor, simazin, terbutylazin, terbutylazindesetyl. I en av brunnarna (Tofta 9:3) återfanns mycket hög halt av substansen kvinmerak i grundvattnet 46 μg/l. Detta är långt över otjänlighetsvärdet för dricksvatten (0,10 μg/). Denna brunn används inte som dricksvattenbrunn till boningshuset. I samma brunn återfanns även höga halter av metazaklor (2,9 μg/). I 6 av brunnarna återfanns samma substanser i vattnet nämligen atrazin, atrazindesetyl och BAM. BAM och atrazin härstammar från preparat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande dessa substanser. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3- preparat (preparat som får användas av alla) som innehöll både BAM och atrazin. Det har varit användningsförbud för Totex strö sedan början av 90-talet. Några övriga parametrar Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet och mäts som totalhårdhet i tyska hårdhetsgrader ( dh). Två brunnar, Tullstorps vattenverk och Tofta 9:3 hade mycket hårt vatten och övriga brunnar hade hårt vatten.

3 4 Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jord och bergarter. Socialstyrelsens riktvärde för manganhalten i provtagna brunnsvatten överskreds i Tullstorps vattenverk och i Viarp. Järnhalten underskred riktvärdet i samtliga brunnar. Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor. För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Samtliga brunnar i undersökningen underskred detta riktvärde. Grundvattnet i en av brunnarna avviker markant jämfört med de andra brunnarna gällande uranhalten. I Tullstorps vattenverk har grundvattnet 17 µg/l uran. Detta bedöms som tjänligt med anmärkning enligt Socialstyrelsen allmänna råd om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Riktvärdet för tjänlig med anmärkning är 15 µg/l med kommentaren att uran kan förekomma naturligt i grundvatten.

4 5 1. Inledning Sedan 1992 finns det ett kontrollprogram för grundvattnet inom Landskrona stad. På uppdrag av miljöförvaltningen tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett förslag till provpunkter i kommunen. Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten. Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år Under år 2012 provtogs grundvatten i 10 jordlagerbrunnar i juni månad. Nedan framgår vilka brunnar som provtogs år Namn Fastighet Adress Djup B6 Viarp 10:12 S. Viarpsvägen 6 Jord 2 B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12 B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24 B9 Råga Hörstad 7:42 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4 B10 Tofta 9:3 Ängahusvägen 13 Jord 5 B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen, Örebyns vattenförening Jord 17 B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5 B14 Kvärlöv 6:18 Jonstorpsvägen 13 Jord 3 B15 Annelöv 3:11 Annelövs trädgård Jord De brunnar som har varit desamma sedan 1992 när grundvattenkontrollprogrammet startade är: B6 B8 B10 B11 B12 Viarp 10:12 som har varit Viarps byabrunn Tullstorp 13:1 som är Tullstorps vattenverk och kommunens reservvattentäkt Tofta 9:3, där det också varit grundvattenrör Lilla Hörstad 6:73 som tillhör Munkebäcks vattenförening Saxtorp 4:3 som tillhör Örebyns vattenförening

5 6 2. Resultat I denna rapport används resultaten från analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet och tillståndsklassning. I ett senare skede skall grundvattenkontrollen även kunna leda till slutsatser om långsiktiga förändringar i grundvattnets kvalitet. Här redovisas resultatet av några ämnen. Brunn Djup (m) Nitrat (mg/l) Fosfat (mg/l) Hårdhet ( dh) Fluorid (mg/l) Turb. Järn (mg/l) Mangan (mg/l) Viarp 10: , ,28 0,24 <0,05 0,50 Anm. Nej Vadensjö 19: , ,22 0,11 <0,05 <0,02 Tjänl. Ja Tullstorp 13:1 24 5,3 <0, ,48 0,36 0,05 0,34 Nej Ja Råga Hörstad 7: , ,15 0,10 <0,05 <0,02 Otjänl. Ja Tofta 9: ,0 29 <0,1 <0,1 <0,05 0,02 Tjänl. Ja Lilla Hörstad 6: , ,27 <0,1 <0,05 <0,02 Nej Ja Saxtorp 4:3 17 1,3 0, ,14 0,87 0,23 0,05 Nej Nej Saxtorp 7: , ,14 1,2 <0,05 <0,02 Otjänl. Ja Kvärlöv 6:18 3 2,4 0, ,16 0,20 <0,05 0,04 Otjänl. Nej Annelöv 3: , ,16 <0,1 <0,05 <0,02 Nej Ja Bakt Kem. bek. 2.1 Nitrat Tillståndsklassning för grundvatten De naturliga systemen i Sverige är kvävefattiga. Den naturliga nitrathalten i grundvatten överstiger inte 0,5 mg/l nitratkväve (NO 3 -N) vilket motsvarar ca 2,2 mg/l nitrat (NO 3 ). Halter över 0,5 mg/l NO3-N kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan. I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på kväve (se tabell nedan). Tillståndsklassning för nitratkväve enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.

6 7 I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på nitrat och nitratkväve och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport Brunn Nitrat Nitrat-kväve Tillstånds-klassning (mg/l) (mg/l) Viarp 10: ,8 3-måttlig halt Vadensjö 19:2 34 7,7 4- hög halt Tullstorp 13:1 5,3 1,2 3-måttlig halt Råga Hörstad 7: ,0 3- måttlig halt Tofta 9: mycket hög halt Lilla Hörstad 6: ,2 3- måttlig halt Saxtorp 4:3 1,3 0,30 1- mycket låg halt Saxtorp 7: ,7 4- hög halt Kvärlöv 6:18 2,4 0,55 2- låg halt Annelöv 3: ,9 4- hög halt Kväve är normalt är ett bristämne som tas upp av växtligheten. Förhöjda halter är oftast orsakade av stallgödselhantering, kvävegödsling på åkermark eller påverkan från avlopp. Den största antropogena källan för kvävetillförsel står jordbrukets gödsling för. I de fall enskilda avlopp använder grundvatten som recipient t ex vid infiltration kan grundvattenförekomsten påverkas lokalt och ge upphov till betydande nitrathalter. Gödsling av gräsmattor i villaträdgårdar och på golfbanor kan också ge upphov till förhöjda nitrathalter i grundvattnet. För att kunna ange orsaken till förhöjda nitrathalter i grundvattnet krävs bl a kännedom om markanvändning, placering av avloppsanläggningar och typ av avlopp samt placering av gödselstäder och deponier. Grundvattnet i en av brunnarna i grundvattenundersökningen 2012 hade mycket låg halt kväve enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SNV rapport 4915). Det var grundvattnet i brunnen på fastigheten Saxtorp 4,3 som tillhör Örebyns dricksvattenförening (0,3 mg/l nitratkväve). Denna brunn är belägen i skogsmark i Saxtorpsskogen. Grundvattnet i en brunn på fastigheten Tofta 9:3 fick bedömningen mycket hög halt kväve; 22 mg/l nitratkväve där mer än 10 mg/l räknas som mycket hög halt. Det är högst troligt att detta är en lokal påverkan. I övrigt fick grundvattnet i en brunn tillståndsklassningen låg halt kväve, i 4 brunnar måttlig halt kväve och i tre brunnar hög halt kväve. Höga halter av kväveföreningar i grundvattnet begränsar dess användbarhet som dricksvatten på grund av risken för negativa hälsoeffekter. 2.2 Kemiska bekämpningsmedel I flertalet brunnar återfanns rester av kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet, närmare bestämt i 7 av de 10 brunnarna. 15 st olika substanser påträffades i grundvattnet: atrazindesetyl atrazindesisopropyl azoxystrobin BAM bentazon hexazinon kloridazon klopyralid

7 8 kvinmerak metalaxyl metazaklor simazin terbutylazin terbutylazindesetyl I 6 av brunnarna återfanns samma substanser nämligen atrazin, atrazindesetyl och BAM. Nedan i tabellen visas i vilka provtagningspunkter substanserna påträffades och i vilka halter/spårhalter. Brunn Substans Halt/ spårhalt (µg/l)) Viarp 10: Vadensjö 19:2 Tullstorp 13:1 Råga Hörstad 7:42 Tofta 9:3 Lilla Hörstad 6:73 atrazin atrazindesetyl BAM bentazon kloridazon kvinmerak atrazin atrazindesetyl atrazindesisopropyl BAM simazin terbutylazin terbutylazindesetyl atrazin atrazindesetyl BAM bentazon klopyralid kvinmerak metalaxyl metazaklor atrazin atrazindesetyl BAM 0,020 0,021 0,020 0,014 0,003 0,004 0,17 0,46 0,14 0,017 0,007 0,047 0,12 0,015 0,005 0,016 0,053 0, ,001 2,9 0,001 0,002 0,016 Saxtorp 4:3 - - Saxtorp 7:34 atrazin atrazindesetyl BAM hexazinon terbutylazin terbutylazindesetyl 0,002 0,002 0,030 0,021 0,002 0,003 Kvärlöv 6: Annelöv 3:11 atrazin atrazindesetyl BAM azoxystrobin metalaxyl 0,001 0,002 0,025 0,011 0,001

8 9 Kemiska bekämpningsmedel, verksam beståndsdel BAM (2,6- diklorbensamid) Antal brunnar (st) 6 Högsta uppmätta halt (µg/l) 0,025 Användningsområde Totalbekämpningsmedel (t.ex Totex Strö, klass 3) för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar mm. Användningsförbud sedan början 90-talet Atrazin 6 0,17 se ovan Atrazindestyl 6 0,46 se ovan Atrazindesisopropyl 1 0,14 se ovan Mot svampangrepp i odlingar av korn, havre, råg och vete. Mot svampangrepp på golfbanor och andra gräsbevuxna idrottsanläggningar (klass 2) Azoxystrobin 1 0,011 Bentazon 2 0,053 Mot ogräs i odlingar av bl a vall och ärt (klass 2) Hexazinon 1 0,021 Samtliga preparat upphört. Mot rot- och stubbskottsbildning av lövträd samt mot jätteloka alternativt mot vegetation på grusade ytor, industriområden, upplagsplatser och liknande (klass 2). Klopyralid 1 0,012 Mot ogräs i odlingar av bl a stråsäd, lin och gräsfrövall (klass 2). Tidigare preparat bl a mot ogräs i gräsmattor (klass 3) Kloridazon 1 0,003 Mot ogräs i odlingar av sockerbetor och rödbetor. Kvinmerak 2 46 Mot ogräs i odlingar av raps och rybs. Mot ogräs i odlingar av sockerbetor. (klass 2) Terbutylazin 2 0,047 Inga godkända preparat. Mot bl a ogräs i odlingar av potatis och majs, i plantskolor och frukt- och bärodlingar. 1st klass 3-preparat Gardoprim användes till grusgångar och gårdsplaner Terbutylazindesetyl 2 0,12 Se terbutylazin. Metalaxyl 2 0,001 Mot svampangrepp i bl.a. potatis, sockerbetor, morötter m.fl. grönsaker. Metazaklor 1 2,9 Mot ogräs i odlingar av raps och rybs. Mot ogräs i odlingar av sockerbetor. (klass 2) (t ex preparatet Butisan ). Simazin 1 0,007 Brett användningsområde. Samtliga preparat upphört. Mot ogräs i frukt- och bärodling samt i planteringar under träd och buskar. Mot ettåriga gräsogräs och örtogräs i höstsäd. För totalbekämpning av icke önskvärd vegetation på trädgårdsgångar, upplagsplatser, o d. (klass 2 och 3) I en av brunnarna (Tofta 9:3) återfanns mycket hög halt av substansen kvinmerak i grundvattnet 46 μg/l. Detta är långt över otjänlighetsvärdet för dricksvatten (0,10 μg/). Denna brunn används inte som dricksvattenbrunn till boningshuset. I samma brunn återfanns även höga halter av metazaklor (2,9 μg/). I 6 av brunnarna återfanns samma substanser i vattnet nämligen atrazin, atrazindesetyl och BAM. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin härstammar från

9 10 preparat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller atrazin. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3-preparat (får användas av alla) som innehöll både diklobenil och atrazin. Det har funnits ett användningsförbud för Totex strö sedan början av 90-talet. 2.3 Arsenik I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på arsenik (se tabell nedan). Tillståndsklasser Klass Arsenikhalt (µg/l) Mycket låg halt 1 <1 Låg halt Måttlig halt Hög halt Mycket hög halt 5 >50 Tillståndsklassning för arsenik enligt Naturvårdsverkets rapport nr I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på arsenik och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport Brunn Arsenik Tillståndsklassning (µg/l) Viarp 10:12 0,78 1- mycket låg halt Vadensjö 19:2 0,26 1- mycket låg halt Tullstorp 13:1 0,27 1- mycket låg halt Råga Hörstad 7:42 1,3 2- låg halt Tofta 9:3 2,9 2- låg halt Lilla Hörstad 6:73 0,84 1- mycket låg halt Saxtorp 4:3 0,52 1- mycket låg halt Saxtorp 7:34 0,80 1- mycket låg halt Kvärlöv 6:18 2,2 2- låg halt Annelöv 3:11 1,3 2- låg halt För arsenik i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnas som mycket låg halt (6 st) och låg halt (4 st). 2.4 Bly I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på bly (se tabell nedan).

10 11 Tillståndsklasser Klass Blyhalt (µg/l)g/l)/l) Mycket låg halt 1 <0,2 Låg halt 2 0,2-1 Måttlig halt Hög halt Mycket hög halt 5 >10 Tillståndsklassning för bly enligt Naturvårdsverkets rapport nr I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på bly och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport Brunn Bly Tillståndsklassning (µg/l) Viarp 10:12 0,12 1- mycket låg halt Vadensjö 19:2 0,60 2- låg halt Tullstorp 13:1 0,35 2- låg halt Råga Hörstad 7:42 <0,02 1- mycket låg halt Tofta 9:3 0, mycket låg halt Lilla Hörstad 6:73 0, mycket låg halt Saxtorp 4:3 0,47 2- låg halt Saxtorp 7:34 0,73 2- låg halt Kvärlöv 6:18 0,17 1- mycket låg halt Annelöv 3:11 0,90 2- låg halt För bly i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnas som mycket låg halt (5 st) och låg halt (5 st). 2.5 Kadmium Kadmium kan förekomma i grundvatten i några områden med sedimentär berggrund.. I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på kadmium (se tabell nedan). Tillståndsklasser Klass Kadmiumhalt (µg/l)g/l)/l) Mycket låg halt 1 <0,05 Låg halt 2 0,05-0,1 Måttlig halt 3 0,1-1 Hög halt Mycket hög halt 5 >5 Tillståndsklassning för kadmium enligt Naturvårdsverkets rapport nr I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på kadmium och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport 4915.

11 12 Brunn Kadmium Tillståndsklassning (µg/l) Viarp 10:12 0,13 3- måttlig halt Vadensjö 19:2 0, låg halt Tullstorp 13:1 0, mycket låg halt Råga Hörstad 7:42 0, mycket låg halt Tofta 9:3 0,13 3- måttlig halt Lilla Hörstad 6:73 0, mycket låg halt Saxtorp 4:3 0, mycket låg halt Saxtorp 7:34 0, låg halt Kvärlöv 6:18 0,26 3- måttlig halt Annelöv 3:11 0,22 3- måttlig halt För kadmium i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnas som mycket låg halt (4 st), låg halt (2 st) och måttlig halt (4 st). 2.6 Uran Grundvattnet i en av brunnarna avviker markant jämfört med de andra brunnarna gällande uranhalten. I Tullstorps vattenverk har grundvattnet 17 µg/l uran. Detta bedöms som tjänligt med anmärkning enligt Socialstyrelsen allmänna råd om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Riktvärdet för tjänlig med anmärkning är 15 µg/l med kommentaren att uran kan förekomma naturligt i grundvatten. 2.7 Hårdhet Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet och mäts som totalhårdhet i tyska hårdhetsgrader ( dh) dh benämns som hårt vatten och mer än 21 dh är mycket hårt. Två brunnar, Tullstorps vattenverk och Tofta 9:3 hade mycket hårt vatten och övriga brunnar hade hårt vatten. 2.8 Fluorid Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor. För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Samtliga brunnar i undersökningen underskred detta riktvärde. 2.9 Järn och mangan Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jord och bergarter. Socialstyrelsen riktvärde för dricksvatten från enskilda vattentäkter ligger på 0,50 mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Riktvärdena är av estetisk och teknisk karaktär och inte hälsomässig. Riktvärdet för manganhalten i provtagna brunnsvatten överskreds i Tullstorps vattenverk och i Viarp. Järnhalten underskred riktvärdet i samtliga brunnar och de flesta brunnar hade järnhalter under 0,05 mg/l Övriga parametrar Förhöjda värden av flera andra ämnen har också påträffats vid provtagningen. Dessa ämnen är följande; fosfat, klorid, kalium, natrium och kalcium,

12 13 3 Geologisk översikt Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områdena med sedimentär berggrund i Danmark och Nordtyskland. I denna rand zon har upprepade tektoniska rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun förekommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning (figur 1). Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk lerskiffer med en ålder på ca 400 miljoner år. Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformationens berggrund (drygt 200 Ma) som består av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb växellagring. Bergarterna från undre jura och rät är miljoner år gamla och består av lerstenar och lerskiffrar som växellagrar med sand och mostenar. Tunna kolflötser och bankar av lerjärnsten förekommer också i lagerserien. De bergarter som bildats under perioden övre krita mellersta jura (17070 Ma) är brant uppresta och består av leror, lerstenar, sand och mostenar i snabb växellagring. Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (7065 Ma) i form av vita, mjöliga kalkstenar med flintlager och dels av dankalksten (6562 Ma) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta (referens 1) Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och Annelöv. Den välkända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del. leriga moräner och moränleror överväger längre norrut (figur 2). Under moränerna förekommer ibland sandiga eller leriga sediment om är speciellt vanliga i Glumslövs backar och på Ven (referens1). Figur Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar). 2. Grus och sand, isälvs-avlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar).3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentill-gångar).

13 14 Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några å platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med varierande mäktighet och utformning. Jorddjupet uppgår oftast till 2040 m, men jordmäktigheter överstigande 100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven. I södra delen av r om svallsand, medan 4 Grundvattentillgångar De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i grundvattentillgångarnas storlek och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden är till övervägande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand- och mostenar är av betydelse för magasinering och uttag av grundvatten. Inom områden där leror och lerstenar växellagrar med sand och mostenar, kan flera grundvattenvåningar med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand och mostenarna. De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna från undre jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 25 l/s ( l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall förekomma i bergarterna från övre krita mellersta jura. De brant uppresta, dåligt konsoliderade och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansartade i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta 00.2 l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska lerskiffern. I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet. Av de ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten som innehåller de största tillgångarna. Mäktiga grovsediment avlagringar med betydande grundvattentillgångar finns bl.a. i Saxåns På större djup finns även grundvattentillgångar i grovsediment under morän och andra täta jordarter. Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a. omedelbart norr om Säby (referens 1) och Säbydikets dalgångar. Svallsedimenten är däremot i allmänhet för tunna för att de skall innehålla mer än begränsade grundvattentillgångar.

14 15 Berggrund och grundvattenntillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1. Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 25 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar etc., övre kritamellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 05 l/s per brunn). 3. Lerstenar, sandstenar etc., (goda uttagsmöjligheter, 25 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter), Grundvattenskydd 00.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 00,2 l/s per brunn). Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av täta jordar eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona kommun är det således områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur skyddssynpunkt. Inom den övervägande delen av kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av morän med betydande mäktighet (referens 1). Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd. Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når grundvattnet.

15 16 Referenser 1. Gustavsson, Ove, SGU Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i Landskrona kommun, Dnr 08196/ Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). 3. Naturvårdsverket (1999). Rapport Grundvatten bedömningsgrunder för miljökvalitet. 4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet en stor undersökning av bekämpningsmedel.

16 17 Bilaga 1 Provpunkternas placering

17 18 Bilaga 2 Analyserade kemiska bekämpningsmedel Acetamiprid, alaklor, amidosulfuron, atrazin, atrazindesetyl, atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM, bitertanol, cyanazin, cyazofamid, cykloxidim, cyprodinil, dimetoat, diuron, epoxikonazol, etofumesat, fenarimol, fenmedifam, fenpropimorf, florasulam, fludioxonil, flupyrsulfuronmetylnatrium, flurprimidol, flurtamon, flusilazol, flutriafol, fuberidazol, hexazinon, hexytiazox, imazalil, imidiakloprid, iprodion, isoproturon, jodsulfuronmetylnatrium, karbofuan, karfentrazonetyl, klomazon, klorfenvinfos, kloridazon, kvinmerak, linuron, meta benstiazuron, metalaxyl, metamitron, metazaklor, metolaklor, metribuzin, metsulfuronmetyl, pendimetalin, penkonazol, pikoxystrobin, pirimikarb, procymidon, prokloraz, propamokarb, propikonazol, propyzamid, prosulfokarb, protiokonazoldestio, pyraklostrobin, quinoxyfen, rimsuluron, siltiofam, simazin, spiroxamin, sulfosulfuron, terbutryn, Terbutylazin, terbutylazindesetyl, tiakloprid, tiametoxam, tifensulfuronmetyl, tlklofosmetyl, tolylfluanid, tribenuronmetyl, trifloxystrobin, triflusulfuronmetyl, tritikonazol, 2,4D, benazolin, bentazon, diklorprop, fenoxapropp, fluazinam, fluroxipyr, karfentrazonsyra, MCPA, mekoprop, mesosulfuronmetyl, propoxikarboazon. Detektionsgränsen för pesticider har legat på mellan 0,001 g/l och 0,06 g/l.