Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag"

Transkript

1 Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag Theres Adolfsson och Christian Reslow på uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté Olle Nordell Ekotoxikologi II Lund Lunds Universitet

2 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING SYFTE BAKGRUND Miljömålen Användning av pesticider UPPDRAGETS UTFÖRANDE RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING Tidigare undersökningar Största miljöproblemen Framtida undersökningar Nya bekämpningsmedel Intressanta ämnen, utifrån enkätsvar, som inte påträffats i Saxån-Braån JÄMFÖRELSER MED ANDRA UNDERSÖKNINGAR SLUTSATSER REFERENSER

3 1. SAMMANFATTNING Denna rapport har utförts på uppdrag av Saxån-Braåns vattenvårdskommitté för uppdatering av deras kontrollprogram för bekämpningsmedel. För att få förslag på relevanta substanser, och ta del av andras erfarenheter, har en enkätundersökning utförts, och jämförelser med andra studier gjorts. Utifrån detta har vi identifierat ca. 30 aktiva substanser som rekommenderas ingå i ett kontrollprogram. Eftersom ämnen fördelar sig olika i naturen, bör analyser göras på den matris där ämnet kan förväntas förekomma i högst koncentration. Lågdosmedel uppfattas som ett problem eftersom de är giftiga redan vid odetekterbara halter. 2. SYFTE Saxån-Braån vattenvårdskommitté utför regelbundet analyser av vattnet i åarna för att övervaka åarnas vattenkvalitet gällande bland annat bekämpningsmedel. Vi fick i uppdrag att undersöka om det finns några relevanta bekämpningsmedel som saknas i deras kontrollprogram och som kan tänkas finnas i åarna. 3. BAKGRUND 3.1 Miljömålen I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Ett av dem är målet om en giftfri miljö. Målet är att Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Detta mål ska vara uppfyllt inom en generation. (Sveriges miljömål, 2005) Utifrån de nationella miljömålen har det utformats regionala mål som är anpassade till miljötillståndet i Skåne. När det gäller målet en giftfri miljö har ett antal delmål satts upp. Delmål 5 behandlar kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter i skånska vatten. Senast år 2015 ska förekomsten av dessa vara nära noll och så låga att växters, djurs eller människors hälsa inte skadas. (Länsstyrelsen i Skåne län, 2003) I länsstyrelsens årsrapport Miljötillståndet i Skåne (2002) beskrivs miljömålet om en giftfri miljö som ett av de mål som är svåraste att uppnå. För att nå målen är det viktigt att veta vilka ämnen som förekommer i miljön så att man vet vilka åtgärder som måste vidtas. Det finns ett mycket stort antal pesticider som används vilket leder till att analyserna måste omfatta ett stort antal ämnen för att en heltäckande bild ska erhållas. 3.2 Användning av pesticider Under 2003 såldes ton verksam substans av kemiska bekämpningsmedel i Sverige. Den största delen (73 %) används av industrin och utgörs i huvudsak av tryck- och vakumimpregneringsmedel (figur 1). Jordbruket står för ca 20 % av pesticidanvändningen varav ogräsbekämpningsmedel är det som används mest. Jordbruket står för den huvudsakliga användningen av betnings-, svamp-, ogräsbekämpnings- och insektsbekämpningsmedel. (Kemikalieinspektionen, 2005) Försäljningen av mängden verksam substans inom jordbruket minskade fram till 1995 för att sedan öka. Den största ökningen har skett inom användningen av ogräsbekämpningsmedel och glyfosat är den verksamma substans som har ökat mest.(kemikalieinspektionen, 2002) Såld mängd verksam substans fördelad på typer av medel visas i figur 2. Eftersom Skåne till stor del består av jordbruksmark och skogsindustrin är liten är det troligt att fördelningen ser annorlunda ut där än för hela landet. 3

4 Figur 1. Sålda pesticider fördelade på användningsområden. Figur 2. Såld mängd verksam substans fördelat på typ av medel. 4. UPPDRAGETS UTFÖRANDE Vi har valt att dela upp uppdraget i två delar. Den ena består av en enkätundersökning där vi har försökt få en uppfattning av vilka undersökningar som har utförts angående pesticider i limniska system, vilka ämnen som man har letat efter och vilka matriser som analyserats. Vi ville också ta reda på vad personer som arbetar med pesticidproblematiken uppfattar som de största hoten mot levande vatten och vad de tycker att man ska fokusera på. Den andra delen av uppdraget är en litteraturstudie där vi försöker ta reda på vilka rekommendationer som finns samt vilka pesticider som oftast hittas i limniska system i Skåne. Dessa resultat har jämförts med Saxån-Braåns vatttenvårdskommittés fynd av pesticider i åarna, för att komma fram till vilka ämnen de skulle kunna komplettera sitt kontrollprogram med. Det skulle ha varit intressantare att jämföra med de ämnen som sökts efter istället för de som hittats men tyvärr hade vi inte tillgång till denna information. 5. RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING Av de drygt 30 personer som enkäten skickades till var det 7 st. som fyllde i enkäten och 5 st. som svarade att de inte hade tid eller tillräcklig kunskap för att svara på våra frågor. Svar inkom från Gro-Hege Ludvigsen vid Jordforsk i Norge, Jenny Kreuger vid SLU, Stina Adielsson vid SLU, Jessica Nihl vid Jönköpings länsstyrelse, Christel Strömsholm Trulsson vid Segeåns vattendragsförbund, Peter Sundin vid Kemikalieinspektionen och Jan Eksvärd vid LRF. Nedan följer en sammanställning av de svar som inkommit. 5.1 Tidigare undersökningar Ludvigsen har undersökt effekterna av metribuzin, linuron, tribenuronmetyl och MCPA på alger i laboratorieförsök. Metribuzin och linuron valdes för att de ofta överskrider miljöfarlighetsgränsen i norska undersökningar. MCPA är en mycket använd herbicid och tribenuronmetyl är ett lågdosmedel som är giftigt redan vid låga koncentrationer. Utifrån undersökningen kunde inga effekter av aktuella ämnen påvisas vid de koncentrationer som förekommit i vattendrag. De har även studerat bottenfauna i en bäck belägen i jordbruksmark, kombinerat med vattenanalyser. Några organismer saknades i faunan men inget direkt samband med pesticiderna kunde påvisas. Ludvigsen poängterar att det är svårt att hitta orsakssamband i naturliga försök. 4

5 Kreuger har arbetat med monitoring av pesticider i vattenmiljöer sedan mitten av 80-talet. Hon har gjort analyser på både sediment och vatten. Vilka ämnen som har undersökts har varierat under åren men man har eftersträvat att inkludera så många ämnen som är möjligt av dem som används inom jordbruket. Vanligen har ca. 80 olika ämnen sökts i vattenprov och något färre i sedimentprov. Även Kreuger menar att detta är en svår sak att studera effekter av pesticider i fält, så den kunskap som finns om pesticiders effekter bygger på studier under kontrollerade förhållanden. Nihl svarar att de vid länsstyrelsen i Jönköping genomförde en undersökning av bekämpningsmedel i fem sjöar i länet Fyra av de fem sjöarna hade golfbanor och/eller reningsverk i sina avrinningsområden. Undersökningen ingick i ett av Naturvårdsverkets projekt där de bekämpningsmedel som finns med på vattendirektivets lista för fisk ska undersökas på lokaler i Sverige. Ämnena i tabell 1 mättes i sjöarnas ytsediment. Inget av de 30 ämnena kunde dock detekteras i någon av sjöarna. Tabell 1. Pesticider som ingick i undersökningen utförd av Jönköpings länsstyrelse. 2,4-dikorfenoxisyra klorsulfuron thifensulfuronmetyl atrazin etomufesat metamitron AMPA diuron mecoprop BAM (2,6-diklorbensamid) fenoxaprop metazaklor bentazon hexazinon metribuzin bitertanol iprodion metsulfuronmetyl cyanazin isoproturon simazin desetylatrazin kloridazon terbutylazin desisopropylatrazin kvinmerak 2,4,5-triklorfenoxisyra diklorprop dimetoat MCPA glyfosat Enligt Strömsholm Trulsson har Segeåns vattendragsförbund utfört stickprovsundersökningar av pesticider i vatten vid Bulltofta hösten Man hittade låga halter av atrazin och metazaklor men inga klorerade fenoxisyror kunde påvisas. Vilka övriga ämnen man letade efter framgår inte. Strömsholm Trulsson tror att man valt att söka efter dessa ämnen eftersom de är vanligt förekommande. 5.2 Största miljöproblemen På frågan vilket bekämpningsmedel som är det största miljöproblemet idag svarade Ludvigsen att det är en svår fråga. Hon menar att insekticiderna är extremt giftiga men bryts ned snabbt, herbiciderna är mindre giftiga men används i större omfattning, fungiciderna är en grupp med olika egenskaper där t.ex. mankozeb är cancerframkallande. Vad som är det största miljöproblemet beror också på vilka typer av organismer som man uppfattar som viktiga att bevara. Framtida hot är hon osäker på men hon tror att lågdosmedel som t.ex. tribuneronmetyl kan bli ett problem. De pesticider som ofta överskrider sina respektive riktvärde i ytvatten är enligt Kreuger: tertbutylazin, isoproturon, metazaklor, vissa sulfonylureor, samt några till. Riktvärdena baseras på studier på olika organismer och inkluderar både akut och kronisk toxicitet. Adielsson menar att de substanser som sprids i stora mängder under hösten innebär de största hoten. Detta beroende på att de sprids på bar mark samtidigt som det regnar mycket vilket leder till en större transport nedåt i markprofilen. På hösten är också temperaturen lägre vilket 5

6 ger en långsammare nedbrytning. Hon tror att insekticider och fungicider kommer att utgöra det största hotet mot miljön trots att de används i lägre doser än vad herbiciderna gör. Detta beroende på att insekticider och fungicider är giftigare. Strömsholm Trulsson tror att det största miljöproblemet är de förbjudna medel som fortfarande finns hos användare. Eksvärd från tror att de ämnen som regelbundet återfinns i vattendrag är ett stort problem. Han tror att ett framtida dilemma kommer vara lågdosmedel, som t.ex. pyretroider. Dessa ämnen är viktiga för jordbruket men har effekter i koncentrationer under detektionsgränsen. Ett annat problem är pesticidmetaboliter som det idag finns lite kunskap om. Sundin tror också att pyretroider som t.ex. deltametrin och cypermetrin är ett stort problem p.g.a. att de är giftiga vid koncentrationer som ligger flera tiopotenser under detektionsgränserna i vattenprov. Framtida problem tror Sundin utgörs av bekämpningsmedel med hög persistens och bioackumulerbarhet. Även Kreuger säger att pyretroider är akut toxiska vid halter under detektionsgränserna. På frågan om framtida miljöproblem orsakade av pesticider svara Nihl att hon tror att användningen av fungicider kommer att öka i framtiden. Detta till följd av klimatförändringar som leder till ett varmare och fuktigare klimat. 5.3 Framtida undersökningar Ludvigsen vill utforma framtida undersökningar så att man studerar de pesticider som används i störst kvanititeter och som har tveksamma egenskaper. Sundin hänvisar till det nationella miljöövervakningsprogrammet för jordbruksmark för urval av ämnen att söka efter. Han skriver även att det inte är möjligt att mäta vissa ämnen eftersom det saknas rutinanalyser för dessa. Detta trots att de uppfyller givna kriterier för det nationella miljöövervakningsprogrammet. Vilken matris som bör analyseras beror på vilket ämne man letar efter och hur det fördelar sig i naturen. Kreuger anser att deras nuvarande studier är heltäckande men att nya substanser som kommer ut på marknaden måste tas med i analyserna. Hon tycker att de substanser som används i Sverige också ska kontrolleras i miljön. Vid val av matris tycker han att det är bra att kombinera vatten och sedimentanalyser eftersom olika substanser fördelar sig olika mellan dessa. Adielsson hänvisar till Kreugers studier och menar att det är bra att analysera lika många substanser som idag men att det vore bra att utöka provtagningen så att den omfattar hela året. Med dessa data kan man följa utvecklingen av både användning och urlakning. Strömsholm Trulsson på Segeåns vattendragsförbund har inte funderat på att utföra några nya undersökningar eftersom de är mycket kostsamma. Anledningen till att de är så kostsamma sägs vara att man måste utföra så många analyser. Nihl tycker att de pesticider som kommer att användas efter stormen Gudrun för att skydda det stormfällda virket är intressanta att söka efter då användningen troligtvis kommer att öka. 6

7 Exempel på dessa ämnen som är toxiska för vattenlevande djur är: cypermetrin, deltametrin och imidakloprid. 5.4 Nya bekämpningsmedel Ludvigsen menar att det alltid finns en risk att nya bekämpningsmedel som kommer ut på marknaden kan leda till framtida problem. Exempel på att detta har skett är bentazon som i laboratorieförsök hade kort nedbrytningstid men som visade sig brytas ned långsamt i fält. Registreringsprocessen är enligt Kreuger mycket bättre idag än för år sedan, vilket minskar risken för de värsta misstagen. Men det är svårt att i förväg veta vilka effekter som uppstår och det är därför viktigt att vi ständigt utvecklar vår kunskap genom forskning och undersökningar i fält. Enligt Eksvärd kommer inte nya medel ut på marknaden av misstag. Jordbruk och trädgårdsbruk är mycket beroende av kemiska bekämpningsmedel så därför anpassas regelverket så att deras behov uppfylls. Substitutionsprincipen kommer dock att medföra att de minst dålig pesticiderna kommer att användas. Nihl svarar att så länge det finns intresse att bekämpa vissa arter kommer andra att drabbas. Ersättningsmedel som antas vara ofarliga ger ofta oanade konsekvenser i andra delar av ekosystemet än det ersatta ämnet. Även om ämnena genomgår test så kan inte alla faktorer i miljön räknas in. Det är t.ex. svårt att förutse synergieffekter. Adielsson säger att vi i Sverige har en restriktiv inställning till godkännande av nya preparat. Hon, liksom Sundin och Strömsholm Trulsson menar att beroende på hur EUs regler kommer att utformas kan kraven på nya medel ändras. 5.5 Intressanta ämnen, utifrån enkätsvar, som inte påträffats i Saxån-Braån Många av de ämnen som diskuteras i enkätsvaren ingår redan i kontrollprogrammet för Saxån-Braån. De ämnen som undersöktes i Jönköpings län och som inte påträffats i Saxån- Braån redovisas i tabell 2. Tabell 2. Pesticider som ingick i Jönköpings länsstyrelses undersökning och som inte är påträffade i Saxån-Braån. bitertanol tifensulfuronmetyl klorsulfuron metsulfuronmetyl diuron kloridazon fenoxaprop dimetoat hexazinon desisipropylatrazin iprodion Nästan alla som svarat på enkäten anser att den ökade användningen av lågdosmedel är ett problem. Därför tycker vi att dessa bör uppmärksammas. Exempel på lågdosmedel är: tribenuronmetyl, gruppen pyretroider (cypermetrin och deltametrin) samt imidakloprid. En grupp pesticider som inte påträffats i Saxån-Braån men som enligt Kreuger ofta överskrider sitt riktvärde i ytvatten är vissa sulfonylureor. Linuron överskrider enligt Ludvigsen ofta miljöfarlighetsgränsen i norska undersökningar. Ämnet har dock aldrig påträffats i de undersökningar som vi tittat på och preparat med linuron är inte godkänt efter

8 Eksvärd från LRF menar att det finns lite kunskap om pesticidmetaboliter och att de kan utgöra ett stort hot mot miljön. Eftersom kunskapen om dessa är dålig finns de sällan med i kontrollprogram. 6. JÄMFÖRELSER MED ANDRA UNDERSÖKNINGAR Kreuger och Ulén (2000) har sammanställt de bekämpningsmedelsprov som har tagits i svenska vatten sedan I deras sammanställning av undersökningar som gjordes mellan 1985 och 1999 är det substanserna i tabell 3 som hittats i flest prov tagna i Skåne län. Tabell 3. Pesticider med högst fyndfrekvens i Skåne mellan 1985 och ,4-D klopyralid atrazin MCPA desetylatrazin 1 mecoprop bentazon metazaklor BAM 2 primikarb diklorprop simazin glyfosat terbutylazin 1 Nedbrytningsprodukt till atrazin 2 Nedbrytningsprodukt till diklobenil Eftersom dessa ämnen har funnits i många vattenprov i Skåne bör de ingå i övervakningsprogram. Alla dessa substanser ingår redan i Saxån-Braåns vattenvårdskommittés övervakningsprogram. Utifrån ämnenas egenskaper, användningsvolym och fyndfrekvens har Naturvårdsverket (1999) gjort en lista över ämnen som rekommenderas ingå i analys av grundvatten (tabell 4). Denna lista omfattar bara ett fåtal ämnen, men kan ses som en kompromiss om man inte har ekonomiska möjligheter att utföra heltäckande analyser. Tabell 4. Naturvårdsverkets rekommendation på pesticider som skall ingå i ett analyspaket av grundvatten. atrazin ETU 3 MCPA* atrazindesetyl 1 fenoxaprop-p* mecoprop-p* atrazindesisopropyl fluroxipyr* metamitron* bentazon* glyfosat metazaklor* BAM 2 imazapyr metribuzin* cyanazin* isoproturon* simazin diklorprop-p* klopyralid* sulfonylurea dimetoat* kvinmerak* terbutylazin* etofumesat* *Ämnen som är lättrörliga i mark (Jordbruksverket 2002) 1 Nedbrytningsprodukt till atrazin 2 Nedbrytningsprodukt till diklobenil 3 Nedbrytningsprodukt till mankozeb Denna lista är framtagen för analyser av grundvatten men är ändå intressant för undersökningar av ytvatten, eftersom det ständigt sker ett utbyte mellan dessa. Koncentrationerna i yt- och grundvatten kan dock skilja sig åt beroende på olika nedbrytningsförhållande. Av ämnena i tabell 4 har desisopropylatrazin, dimetoat, ETU, fenoxaprop-p, imazapyr och sulfonylurea inte påträffats i Saxån-Braån. Om detta beror på att de inte har ingått i analyserna, är det en god idé att lägga till dessa ämnen. 8

9 Avdelningen för vattenvårdslära vid SLU i Uppsala har sammanställt en databas (2005) över bekämpningsmedel i svenska grund-, yt-, och dricksvatten. Databasen omfattar uppgifter från undersökningar som sker utanför miljöövervakningsprogrammet och har utförts av kommuner, länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra. Proverna har tagits i grundvatten, ytvatten och dricksvatten, i kommunala och enskilda vattentäkter. Vi har ur denna databas tagit fram alla ämnen som påträffats i skånska vatten mellan 1994 och De ämnen som finns med där men inte har hittats i Saxån-Braån finns listade i tabell 5. Vi anser att alla pesticider i listan är relevanta att undersöka men framförallt de ämnen som har hög fyndfrekvens i Skåne, och därmed med stor sannolikhet kan finnas även i Saxån- Braån. De ämnen som påträffats mest frekvent är karbendazim, terbutylazindesetyl, diflufenikan, azoxystrobin, hydroxyatrazin, alaklor och aklonifen. Tabell 5. Pesticider funna i Skåne mellan 1994 och 2004 och som inte har hittats i Saxån-Braån. Ämne Antal prov Prov med Maxhalt Median fynd (µg/l) (µg/l) Fyndfrekvens aklonifen ,200 0,100 4,6 % alaklor ,550 0,180 7,5 % atrazindesisopropyl ,280 0,020 2,0 % azoxystrobin ,300 0,200 13,1 % DDD-P,P ,045 0,045 0,2 % DDT-P,P ,044 0,044 0,2 % DDT-P,P ,250 0,250 0,3 % diflufenikan ,040 0,033 13,8 % diklobenil ,020 0,020 0,3 % dimetoat ,100 0,030 0,6 % diuron ,040 0,040 1,5 % ETU ,093 0,093 2,4 % fenoprop ,100 0,100 0,6 % fenoxaprop ,060 0,060 0,2 % flamprop ,100 0,080 0,6 % hexazinon ,080 0,080 0,1 % hydroxyatrazin ,110 0,036 11,2 % iprodion ,250 0,010 1,9 % karbendazim ,020 0,010 19,0 % kloridazon ,200 0,090 3,0 % klorsulfuron ,020 0,020 0,2 % lindan ,050 0,050 0,2 % propikonazol ,000 0,100 2,2 % propyzamid ,070 0,070 0,2 % terbutylazindesetyl ,700 0,080 16,7 % Vemmenhögsprojektet är en omfattande studie som inte är medtagen i SLUs databas p.g.a. att den skulle utgöra en för stor del av den totala datamängden och därmed ge en skev bild av situationen i Sverige (Kreuger och Ulén, 2000). Eftersom Både Vemmenhögsån och Saxån- Braån ligger i det skånska jordbrukslandskapet är det troligt att samma pesticider förekommer i åsystemen. Vi har därför jämfört fynden från åarna, och i tabell 6 listat de substanser som påträffats i Vemmenhögsån men inte i Saxån-Braån (Kreuger, 2002 a ). Utifrån denna jämförelse rekommenderar vi att samtliga ämnen i tabell 6 skall ingå i en analys. 9

10 Tabell 6. Ämnen funna i Vemmenhögsån maj-november 2001 och som inte har funnits i Saxån-Braån. Ämne Antal prov Prov med fynd Maxhalt (µg/l) Fyndfrekvens atrazindesisopropyl 26 1 spår 4,0 % azoxystrobin ,200 4,0 % diflufenikan 26 4 spår 15,0 % fenoxaprop 26 1 spår 4,0 % propikonazol ,600 15,0 % tribenuronmetyl 29 2 spår 7,0 % 7. SLUTSATSER För att få en heltäckande bild av bekämpningsmedelsläget i ån, är det bra att analysera så många ämnen som möjlig. Eftersom vi inte har haft tillgång till information om vilka pesticider som ingår i dagens analyser, så är det möjligt att de ämnen vi förslår redan söks efter men inte förekommer i Saxån-Braån. Vårt förslag bygger på vilka pesticider Naturvårdsverket rekommenderar för analys, ämnen som föreslagits i enkätsvaren samt ämnen vi tror med stor sannolikhet kan påträffas i Saxån-Braån. Utöver de bedömningar Naturvårdsverket har gjort för urval av ämnen, har hänsyn alltså inte tagits till vilka toxiska effekter olika substanser har på ekosystem. I tabell 7 redovisas de pesticider vi tycker ska ingå i kontrollprogrammet och som inte hittats tidigare. Tabell 7. Förslag på ytterligare pesticider som bör ingå i kontrollprogrammet, deras användningsområde samt år för upphörande av godkänt preparat. Ämne Användningsområde Upphört aklonifen alaklor 1978 atrazindesisopropyl Metabolit av atrazin 1989 azoxystrobin Fungicid bitertanol Fungicid cypermetrin* Insekticid deltametrin* Insekticid diflufenikan dimetoat Insekticid diuron 1992 ETU Metabolit av mankozeb fenoxaprop hexazinon 1990 hydroxyatrazin Metabolit av atrazin 1989 imazapyr 2002 imidakloprid* Insekticid iprodion Fungicid karbendazim Fungicid kloridazon klorsulfuron 1999 metsulfuronmetyl propikonazol Fungicid sulfonylurea* terbutylazindesetyl Metabolit av terbutylazin 2003 tifensulfuronmetyl tribenuronmetyl* * lågdosmedel En del av pesticiderna eller metaboliterna som vi föreslår, ingår i preparat som inte längre är godkända av Kemikalieinspektionen. Trots detta anser vi att det kan vara bra att mäta om dessa förekommer i vattendragen eftersom de rekommenderas av Naturvårdsverket eller har 10

11 påträffats i andra undersökningar nyligen. Om analyserna inte visar att de nu förbjudna ämnena förekommer i ån tycker vi inte att man ska behålla dem i kontrollprogrammet eftersom det är liten risk att de tillförs miljön i framtiden. Vilka pesticider som finns i ån kan variera under året, beroende på att besprutning av olika grödor sker vid olika tidpunkter. För att få en heltäckande bild över vilka pesticider som förekommer i ån kan det därför vara bra att göra mätningar under hela året. Vid en studie i Vemmenhögsån där mätningar gjordes mellan maj och november återfanns högst halter i slutet av maj och under senhösten (Kreuger, 2002 b ). Som Adielsson svarat kan detta bero på att substanser som sprids på hösten lättare når vattendrag eftersom det då regnar mycket. Dessutom är temperaturen låg vilket påverkar nedbrytningshastigheten. Beroende på ämnenas egenskaper fördelar de sig olika i miljön. Om man bara analyserar vattenprov kan man därmed missa en del ämnen, som istället lagras i sedimentet. Det är därför att rekommendera att analysera både vatten- och sedimentprov eller den av matriserna där man kan förvänta sig den högsta koncentrationen av ämnet. Insektsmedlet fenvalerat är ett lågdosmedel som har hittats i höga koncentrationer i bottensediment, men har aldrig påvisats i vattenfasen. Samma sak gäller för insektsmedlen DDT och permetrin samt svampmedlet percloras (Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen, 2002). Detta visar vikten av att leta på rätt plats efter ett visst ämne. Utifrån enkätsvaren har vi förstått att det finns en oro för lågdosmedel eftersom dessa är giftiga i halter lägre än detektionsgränserna. Om ett lågdosmedel är persistent och fettlösligt och därmed bioackumulerande anrikas det uppåt i näringskedjan. Det kan därför vara möjligt att detektera substansen om man analyserar prov från dessa högre organismer. Vid framtagning av vårt förslag på pesticider som bör analyseras, har vi utgått från analyser av vatten och kan därför ha missat viktiga ämnen som fördelas till andra matriser. Pesticider i miljön bryts stegvis ned till olika metaboliter. Det finns liten kunskap om nedbrytningskedjorna och en enskild pesticid kan brytas ned till olika ämne beroende på vilka förutsättningar som råder. Det hade varit intressant att undersöka om det finns metaboliter i recipienten eftersom de kan ha farligare egenskaper än de ursprungliga ämnena. Men p.g.a. kunskapsbristen är det svårt att veta vad man ska leta efter. Vilka ämnen som kan hittas i vattendragen beror på vilka preparat som används inom avrinningsområdet. Om man exempelvis av ekonomiska skäl vill begränsa antalet ämnen i analysen kan man ta reda på vilka preparat bönderna i omgivningen använder, och sedan söka efter de aktiva substanserna i dessa. 11

12 8. REFERENSER Personer som svarat på enkäten Adielsson Stina, Institutionen för markvetenskap, Sveriges Lantbruks Universitet Eksvärd Jan, Lantbrukarnas Riksförbund Kreuger Jenny, Institutionen för miljöanalys, Sveriges Lantbruks Universitet Ludvigsen Gro-Hege, Jordforsk, Norge Nihl Jessica, Jönköpings länsstyrelse Strömsholm Trulsson Christel, Segeåns vattendragsförbund Sundin Peter, Kemikalieinspektionen Rapporter Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen, 2002, Förslag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006, s.58, Rapport 2002:7, SJV offset Jönköping, Kreuger J, 2002 a, Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne, Årsredovisning för Vemmenhögsprojektet 2001, Ekohydrologi 69, Avdelningen för vattenvårdslära SLU, ISSN , SLU Repro, Uppsala Kreuger J, 2002 b, Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne, Rapport för Vemmenhögsprojektet 2000, Teknisk rapport 65, Avdelningen för vattenvårdslära SLU, Uppsala Kreuger J. och Ulén B., 2000, Bekämpningsmedelsrester i svenska vatten Riktade provtagningar och monitoring samlade i en databas, Ekohydrologi 52, s 23-33, Avdelningen för vattenvårdslära SLU, Uppsala Länsstyrelsen i Skåne län, 2002, Miljötillståndet i Skåne Årsrapport 2002, Skåne ett rikt odlingslandskap?, 2002:35, ISSN Länsstyrelsen i Skåne län, 2003, Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, Skåne i utveckling 2003:62, ISSN Naturvårdsverket, 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet grundvatten, Rapport 4915 Internetadresser Kemikalieinspektionen, , aspx Pesticiddatabas, , Avdelningen för Vattenvårdslära SLU, Uppsala Sveriges miljömål, , Officiell portal för våra 15 miljömål, 12

Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006

Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006 Bibliografiska uppgifter för Sammanställning av den generella pesticiddatabasen Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Teknisk rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna

Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna Jenny Kreuger (a), Mirja Törnquist (b) & Henrik Kylin (c) (a) Inst för markvetenskap, SLU, Box 772, 75 7 Uppsala, tel 18-672462,

Läs mer

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen rundvatten På gång på Länsstyrelsen Hillevi Hägnesten Miljö- och vattenstrategiska enheten Skräbeåns vattenråd, 2011-10-05 I R Vånga I R Jämshögsområdet SE625188-140650 I R SE622960-141951 R I Vanneberga

Läs mer

Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002

Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002 Jenny Kreuger Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002 Redovisning av specialprojekt inom miljöövervakningen Vårvinter vid Vemmenhögsån (Foto: Jenny Kreuger, 2002) Teknisk rapport

Läs mer

Tillstånd för bevattning

Tillstånd för bevattning Tillstånd för bevattning Många är helt beroende av bevattning för att kunna bedriva sin verksamhet. Utan vatten blir avkastningen väsentligt lägre och i vissa fall blir den nuvarande odlingsinriktningen

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger Forskningsledare, föreståndare CKB, SLU ÖSF regional växtskyddskonferens Vreta Kluster, Linköping 2014-11-27

Läs mer

Oönskade kemikalier i våra vatten

Oönskade kemikalier i våra vatten Oönskade kemikalier i våra vatten resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Stina Adielsson & Sarah Graaf Livsmedelsproduktion och Vattenmiljö Kristianstads Vattendagar 2010 1

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,

Läs mer

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 Rapport 2015-01

Läs mer

Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016

Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016 Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016 2 (12) Vellinge kommun 2016 Miljö- och byggnadsavdelningen Annelie Persson POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49

Läs mer

Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde

Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde Emma Colleen Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen 2009-04-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Hantering

Läs mer

Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007

Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007 Stina Adielsson & Jenny Kreuger Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007 Bäcken i typområdet i Skåne (Foto: J. Kreuger) Ekohydrologi

Läs mer

Underlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider

Underlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider Underlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider Jenny Kreuger & Mirja Törnqvist Slutrapport NV Överenskommelse 251 0409 Uppsala 2005-02-17

Läs mer

Bekämpningsmedel i grundvatten. Hörby 2004-2005. Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt.

Bekämpningsmedel i grundvatten. Hörby 2004-2005. Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt. Bekämpningsmedel i grundvatten Hörby 2004-2005 Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt. Sammanfattning av tidigare analyser av bekämpningsmedel i kommunala och enskilda

Läs mer

Fakta om glyfosat i miljön

Fakta om glyfosat i miljön 2019-06-26 Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) Fakta om i miljön 1 Innehåll Inledning... 2 Vad är och hur används det?... 3 Hur farligt är?... 4 Hälsorisker... 4 Miljörisker... 5 Pollinernade

Läs mer

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003 Jenny Kreuger, Mirja Törnquist och Henrik Kylin Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003 Uppsala 2004 Vårvinter i Östergötland, typområde E21 (Foto: J.

Läs mer

Bekämpningsmedel, typområden 1 Version 1:

Bekämpningsmedel, typområden 1 Version 1: Bekämpningsmedel, typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Bekämpningsmedel, typområden Mål och syfte med undersökningstypen att inom valda typområden studera halter av bekämpningsmedel i ytvatten,

Läs mer

Bekämpningsmedel i skånska vattendrag. Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015

Bekämpningsmedel i skånska vattendrag. Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015 Bekämpningsmedel i skånska vattendrag Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015 Titel: Bekämpningsmedel i skånska vattendrag Redovisning av resultatet från den

Läs mer

Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002

Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002 Jenny Kreuger, Helena Holmberg, Henrik Kylin och Barbro Ulén Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002 Årsrapport till det nationella programmet för miljöövervakning av

Läs mer

Pesticider i nederbörd Version 1:1: 2005-09-29

Pesticider i nederbörd Version 1:1: 2005-09-29 Pesticider i nederbörd 1 Programområde: Luft : Pesticider i nederbörd Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner Bakgrund och syfte Syftet med undersökningen är att: studera nederbördens

Läs mer

Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige

Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige Seminarium Uppsala 2019-03-19 Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-2018 CKB Rapport 2019:1 Jenny Kreuger, Ove Jonsson, Klara Löfkvist, Torbjörn Hansson,

Läs mer

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten Mirja Törnquist, Jenny Kreuger och Barbro Ulén Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten 1985-2001 Sammanställning av en databas Resultat från monitoring och riktad provtagning i yt-, grund- och dricksvatten

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet mottagare 2 Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.23 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Bakgrund och syfte med undersökningstypen 1 Programområde: Jordbruksmark : Pesticider, åar Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen en kan användas för: att studera halter av bekämpningsmedel

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.11 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU FoI dricksvatten-konferens Stockholm 2017-11-30 Bekämpningsmedel & dricksvatten

Läs mer

Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten 2012:8

Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten 2012:8 Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten 2012:8 Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2012:8 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2012/08-SE Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Halmstad, 2012 Foto framsida:

Läs mer

Pesticider i nederbörd. Version 1:2:

Pesticider i nederbörd. Version 1:2: Pesticider i nederbörd 1 Programområde: Luft : Pesticider i nederbörd Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner Bakgrund och syfte Syftet med miljöövervakningsmetoden är att: studera

Läs mer

Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten?

Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten? Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten? Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Grundvattendagarna Uppsala 2017-11-08 Växtskyddsmedel och dricksvatten

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) förskolan Nej=0 Ja=1 : 0 SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.17 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) : SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.26 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 15 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU < 0.1 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde 1(5) Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde Sammanfattning av uppmätta resultat för Höje Å vattenråd, oktober 2017 Syfte och

Läs mer

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007 Stina Adielsson och Jenny Kreuger Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007 Skivarpsån (Foto: S. Adielsson) Ekohydrologi 104 Uppsala 2008

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Rapport Nr 16073641 Sida 1 (1) : utg VV Björnö S 104 : Mikrobiologisk Provtagningstidpunkt : 1005 Temperatur vid provtagning : 9 C : S104 VV=0 Anv=1 Nät=2 : 0 Ansättningsdatum : 2016-05-25 SS-EN ISO 6222-1

Läs mer

Introduktionskurs Mjölby 2010-11-17

Introduktionskurs Mjölby 2010-11-17 Introduktionskurs Mjölby 2010-11-17 Växtskydd/Miljö/Ekonomi Örjan Folkesson Jordbruksverket, Alnarp Bakgrund till växtskyddsrådgivning! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007

Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007 1 Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Birgitta Bengtsson. Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen, Malmö stad. Landskrona 2008-04-14

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 6.2 ± 0.93 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten

Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Nationellt nätverk för dricksvatten 2017-01-17 Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel

Läs mer

Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010

Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010 Dr nr 2010.693 PM Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010 Bakgrund Vattenförsörjningen i baseras på grundvatten som uttas ur 33 vattentäkter. Brunnarnas

Läs mer

Analys av vattendirektivsämnen i ytvattentäkter för dricksvatten i Örebro län

Analys av vattendirektivsämnen i ytvattentäkter för dricksvatten i Örebro län 1(4) 2010-01-18 Dnr: 537-00184-2010 Karin Runnels Direkt: 019-19 30 44 karin.runnels@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 15 kjell.hedenstrom@askersund.se; lars.ferbe@orebro.se; gunnar.berglund@bergslagens-kt.se;

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg

Läs mer

Undersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och 2003

Undersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och 2003 2005:19 Mirja Törnquist, Bengt Norrman, Jenny Kreuger och Henrik Kylin Undersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten 1983 2014

Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten 1983 2014 Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten 1983 2014 Med jämförelser mot den nationella miljöövervakningen Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:16 CKBs rapport 2014:2 Havs- och vattenmyndigheten Datum:

Läs mer

BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter. Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling

BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter. Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling BT Kemi En lång historia 1965 1977: Produktion och formulering av bekämpningsmedel, främst fenoxisyror 1975 1978: Miljöundersökningar

Läs mer

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004 Mirja Törnquist, Jenny Kreuger, Stina Adielsson och Henrik Kylin Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004 Uppsala 2005 Sensommar i Västergötland, nedströms

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Växtskyddsmedel i miljön -

Växtskyddsmedel i miljön - Institutionen för vatten och miljö Växtskyddsmedel i miljön - Kunskapsläget med fokus mot dricksvatten Jenny Kreuger Seminarium om vattenskyddsområden Malmö 2017-01-31 Faktorer som påverkar transport till

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU

Läs mer

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016 Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016 Workshop om screening och miljögifter 2017-11-15 Gustaf Boström, Bodil Lindström, Mikaela Gönczi & Jenny Kreuger Institutionen för vatten och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Bakgrund och syfte med undersökningstypen 1 Programområde: Jordbruksmark : Pesticider, typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen en kan användas för: att inom valda typområden

Läs mer

2012:12. Grundvattenkvalitet i Skåne län Utvärdering av regional provtagning av grundvatten 2007-2010

2012:12. Grundvattenkvalitet i Skåne län Utvärdering av regional provtagning av grundvatten 2007-2010 2012:12 Grundvattenkvalitet i Skåne län Utvärdering av regional provtagning av grundvatten 2007-2010 Titel: Utgiven av: Copyright: Grundvattenkvalitet i Skåne län utvärdering av regional provtagning 2007-2010

Läs mer

Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden Uppföljning av 2015 års undersökning

Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden Uppföljning av 2015 års undersökning Institutionen för vatten och miljö Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden 2016 Uppföljning av 2015 års undersökning Bodil Lindström, Gustaf Boström, Mikaela Gönczi och Jenny Kreuger

Läs mer

Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001

Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001 Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001 Barbro Ulén, Jenny Kreuger & Peter Sundin Uppsala 2002 Avdelningen för vattenvårdslära Institutionen för Miljöanalys Institutionen

Läs mer

Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001

Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001 Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001 Barbro Ulén, Jenny Kreuger & Peter Sundin Avdelningen för vattenvårdslära Institutionen för Miljöanalys Institutionen för markvetenskap

Läs mer

Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning

Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning 1 (4) L5_mall_undersökningsprogram_vattenverk_uppdaterad_20190115 Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning Med utgångspunkt från faroanalysen samt kraven i SLVFS 2001:30 ska ett förslag

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Provplats: Rotsundagårdsvägen 62, Fsk Växthuset (Inspira) Box 972

Analysrapport. ProvId: 7,00. Provplats: Rotsundagårdsvägen 62, Fsk Växthuset (Inspira) Box 972 Provtaget: 1-02-1 : 4,6 C Kund: Sollentuna Kommun Mottaget: 1-02-1 :02 6,4 C Provplats: Rotsundagårdsvägen 62, Fsk Växthuset (Inspira) Box 72 Kommun: Sollentuna 2 SOLLENTUNA Provtagare: Stellan nina.lans@seom.se;

Läs mer

Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne

Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne Jenny Kreuger Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne Rapport för Vemmenhögsprojektet 2000 NV Projekt nr 222 0003 Teknisk rapport 65 Uppsala 2002 Avdelningen för vattenvårdslära

Läs mer

Vattenkvalitet i Dannäs

Vattenkvalitet i Dannäs attenkvalitet i Dannäs attnet i Dannäs är mjukt (5 dh). Ett mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel jämfört med orter där vattnet är hårt. Generellt kan man säga att tvättmedlet räcker mer än dubbelt

Läs mer

Sammanställning av befintliga data av växtskyddsmedel i ytvatten

Sammanställning av befintliga data av växtskyddsmedel i ytvatten Sammanställning av befintliga data av växtskyddsmedel i ytvatten 1983-2014 Underlagsrapport till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter Författare Gustaf Boström, Länsstyrelsen

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094

Analysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094 Provtaget: 1-02- 0:00 1,0 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02- 0: C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Ludwika Komajda andreas.hagelin@norrvatten.se

Läs mer

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter. Dalslandskommunernas kommunalförbund Utvärdering Lägsta pris Helt anbud Diarie INK-13-0004 Namn Laboratorietjänster Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret

Läs mer

Växtskyddet och vattnet

Växtskyddet och vattnet Ett material från LRF och Säkert växtskydd i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Växtskyddet och vattnet Hur mår vattnet i sverige?, vad kan göras på gården för att minska läckaget?, 1 vad innebär

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten

Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten Kristina Berggren, Gustaf Boström, Carola Gutfreund, Mikaela Gönczi och Jenny Kreuger Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten Underlagsrapport

Läs mer

Växtskyddet då, nu och sen

Växtskyddet då, nu och sen Växtskyddet då, nu och sen Odling i Balans Linköping 2017-01-19 Slutet av 1800-talet fram till 2:a världskriget Järnvitriol, svavelsyra, kalkkväve, natriumklorat Hans Hagenvall Många nya syntetiska medel

Läs mer

Nyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning. Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU

Nyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning. Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU Nyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU Ny tidsintegrerad provtagare Time Integrating, Micro Flow, In-line Extraction (TIMFIE) sampler

Läs mer

Bekämpningsmedel. vattendrag. Miljöövervakning i Södermanland Rapport 2014:17

Bekämpningsmedel. vattendrag. Miljöövervakning i Södermanland Rapport 2014:17 Bekämpningsmedel i vattendrag Miljöövervakning i Södermanland 2010-2012 Rapport 2014:17 Titel: Bekämpningsmedel i vattendrag 2010-2012 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgivningsår: 2013 Författare:

Läs mer

Växtskyddsmedel i vattendrag påverkan av vindavdrift och ytavrinning

Växtskyddsmedel i vattendrag påverkan av vindavdrift och ytavrinning Hanna Andersson Växtskyddsmedel i vattendrag påverkan av vindavdrift och ytavrinning En studie inom miljöövervakningen av bekämpningsmedel i vatten Teknisk rapport 122 Uppsala 2008 Avdelningen för vattenvårdslära

Läs mer

Neonikotinoider i miljön

Neonikotinoider i miljön Neonikotinoider i miljön Jenny Kreuger & Ove Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Biodlarnas riksseminarium 2013 Allt om bin! Örebro 2013-04- 13 A poli>cal ba@le over pes>cides The Scien>st

Läs mer

Förarbete till undersökning av bekämpningsmedel i grundvattnet i Höörs kommun

Förarbete till undersökning av bekämpningsmedel i grundvattnet i Höörs kommun Förarbete till undersökning av bekämpningsmedel i grundvattnet i Höörs kommun Michael Nilsson 2013 Handledare: Charlotte Sparrenbom och Karl Ljung Miljövetenskap Examensarbete för kandidatexamen 15 hp

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Säkert växtskydd. Därför skyddar vi ytvattnet

Bibliografiska uppgifter för Säkert växtskydd. Därför skyddar vi ytvattnet Bibliografiska uppgifter för Säkert växtskydd. Därför skyddar vi ytvattnet Författare Nilsson E., Pålsson L. Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Gröna näringens riksorganisation

Läs mer

Om dricksvattenkvalitet

Om dricksvattenkvalitet Om dricksvattenkvalitet Vad är dricksvattenkvalitet? Eller, enklare uttryckt, när är ett dricksvatten bra? Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent, skriver Livsmedelsverket i sina dricksvattenföreskrifter

Läs mer

Växtskyddssubstanser i avloppsvatten och -slam från sju svenska reningsverk

Växtskyddssubstanser i avloppsvatten och -slam från sju svenska reningsverk Växtskyddssubstanser i avloppsvatten och -slam från sju svenska reningsverk Henrik Kylin Institutionen för miljöanalys Sveriges lantbruksuniversitet Box 7050 750 07 Uppsala 2005 Rapport 2005:29 Växtskyddssubstanser

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran vid P23 Box 2094

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran vid P23 Box 2094 Provtaget: 1--05 0:50,1 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1--05 0: C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran vid P Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Mikael Danielsson

Läs mer

Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne

Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne Jenny Kreuger Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne Årsredovisning för Vemmenhögsprojektet 2001 Grundvattenlokal SHG (Foto: Jenny Kreuger, 2002) Ekohydrologi 69 Uppsala

Läs mer

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005 Miljöförvaltningen KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005 SAMMANSTÄLLNING AV BRUNNSRESULTAT I LANDSKRON KOMMUN Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2006:5 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094 Provtaget: 1-02-1 07: 1,3 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02-1 0: C Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Rosalia Canovas andreas.hagelin@norrvatten.se

Läs mer

3a. Provtagning av vattnet - Utgående dricksvatten från vattenverket/brunnen

3a. Provtagning av vattnet - Utgående dricksvatten från vattenverket/brunnen 1 (7) L2_mall_egenkontrollprogram_vattenverk_2017_uppdaterad_20180525 Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning En vattenanläggning som förser ett livsmedelsföretag eller ett visst antal

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094

Analysrapport. ProvId: 7,00. Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 2094 Provtaget: --05 0:, C Kund: Norrvatten Mottaget: --05 0: C Produktion och Distribution Provplats: Råvatten Intagskammaren Box 4 Kommun: Järfälla Provtagare: Rosalia Canovas andreas.hagelin@norrvatten.se

Läs mer

Dricksvattnet i Kärda

Dricksvattnet i Kärda Dricksvattnet i Kärda attnet i Kärda är medelhårt (7 dh). Ett medelhårt vatten kräver något större mängd diskoch tvättmedel än ett mjukt vatten. Dosera enligt anvisningarna, för bästa resultat! Kvalitén

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet ALcontrol AB Rapport Nr 18000067 Anläggning : Huseberg, område 4 Provtagningsdatum : 2018-01-25 Provtagningstidpunkt : 1030 Provets märkning : Hus 707 Ankomstdatum : 2018-01-25 Ankomsttidpunkt : 2150 Temperatur

Läs mer

Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning

Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Regional växtodlings och växtskyddskonferens i Uddevalla 2017 01 13 Vilka data finns det

Läs mer

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv Swecos Vatten- och DUF-dagar 2016 Håkan Häggström Länsstyrelsen i Stockholm Agenda Vad säger lagen? Miljökvalitetsnormer för vatten i ljuset

Läs mer

Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning

Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning Uppdaterad senast 2012-03-01 Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning Inom ramdirektivet för vatten finns det två kategorier av miljöfarliga ämnen. De prioriterade ämnena har miljökvalitetsnormer i form

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Uranusgatan 2, Galaxskolan Östra Bangatan 3

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Uranusgatan 2, Galaxskolan Östra Bangatan 3 Provtaget: 1--05 :, C Kund: Sigtuna Kommun Mottaget: 1--05 :4,6 C Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Uranusgatan 2, Galaxskolan Östra Bangatan 3 Kommun: Sigtuna 60 ARLANDA STAD Provtagare: Nisse

Läs mer

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005 Stina Adielsson, Mirja Törnquist och Jenny Kreuger Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005 Typområde M 42 i Skåne (Foto: J. Kreuger) Ekohydrologi 94 Uppsala

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094 Provtaget: 1-02-1 0: 2,4 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02-1 0:5 C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P Box 4 Kommun: Järfälla 02 SOLNA Provtagare: Mikael Danielsson

Läs mer

Därför skyddar vi. ytvattnet

Därför skyddar vi. ytvattnet Därför skyddar vi ytvattnet 1 TRYCKSAK Greppa Växtskyddet är en informations- och utbildningskampanj med syfte att minska miljö- och hälsoriskerna vid hantering av växtskyddsmedel. Greppa Växtskyddet erbjuder

Läs mer

Grundvattenkontrollprogram

Grundvattenkontrollprogram Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA KOMMUN 2004 Rapport Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2005:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2 Sammanfattning Ett program för kontroll av

Läs mer

Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning

Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning 1 (5) L2_mall_egenkontrollprogram_vattenverk_2017_uppdaterad_20190109 Egenkontrollprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning En vattenanläggning som förser ett livsmedelsföretag eller ett visst antal

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Introduktionskurs Hallsberg Växtskyddsmedel och Miljö. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP

Introduktionskurs Hallsberg Växtskyddsmedel och Miljö. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP Introduktionskurs Hallsberg 2008-11-27 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP Bakgrund! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett

Läs mer