fokus på anhöriga till äldre nr 1 nov 2007
|
|
- Siv Ivarsson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga till äldre nr 1 nov 2007 Att bygga upp ett anhörigcenter När jag startade mitt uppdrag som samordnare för Anhörigcenter i Linköping fick jag börja med ett rent skrivbord, en dator samt ett häfte med aktuella föreningar i Linköping. En mapp innehållande en beskrivning av hur beslutet att starta ett anhörigcenter växt fram genom åren, fick jag också i min hand. Börja med att kontakta olika föreningar för att se hur de vill samarbeta i uppbyggandet av anhörigcentret var ord jag fick med mig på vägen. Och med det så körde jag igång. Jag är utbildad socialpedagog och har lång erfarenhet både som institutionssekreterare och som projektadministratör bakom mig. I det här arbetet har både min administrativa ådra liksom mitt intresse för dialog mellan människor kommit till sin rätt. Linköpings kommun har uppmärksammat anhörigas situation på olika sätt från och med år 1999 då man startade den nationella satsningen Anhörig 300. Genom åren har kommunen ägnat sig åt uppsökande verksamhet, gruppverksamhet, enskilda stödsamtal samt samverkan med intresseföreningar. En utbildningssatsning för personal som kommer i kontakt med anhöriga har också genomförts. När Linköpings kommun år 2004 gjorde en utvärdering föddes idén att starta träffpunkter för anhöriga där även ett utvecklat samarbete med föreningar kunde tillvaratas, allt för att gagna anhöriga till långvarigt sjuka och funktionshindrade. En beskrivning av hur arbetet skulle bedrivas på centret togs fram. Man önskade en centralt belägen lokal med kaféverksamhet där anhöriga skulle kunna träffas kravlöst över en kopp kaffe. Kontorsrum för cirka sex personer, rum för enskilda samtal, grupprum för anhöriggrupper samt en större samlingslokal för föreläsningar och temakvällar var andra önskemål. Ett nära samarbete med föreningslivet i Linköping förutsattes. När jag så tillträdde som samordnare i juni 2006 började jag med att planera lite kring det samarbetet.
2 Att utveckla och fördjupa samarbetet med intresseföreningar Först funderade jag på att kalla samman till ett stort föreningsmöte men avstod eftersom jag var helt ny i min roll som samordnare och relativt ny i kommunal verksamhet. Jag kände inte någon av föreningsrepresentanterna och ingen kände mig. Min önskan att skapa en personlig relation med föreningarna trodde jag inte skulle tillgodoses i ett stort forum. Eftersom jag ville skapa mig förståelse var en beskrivning av behoven från respektive organisation viktig. Med ett större möte ansåg jag risken stor att den enskildes behov inte skulle komma fram. Jag hade också en önskan om att få höra vad respektive förening själva tänkte som en bra modell för samarbete med kommunen vad gällde anhörigcentret. Jag beslutade mig för att ha små informella möten med respektive förening till en början. Jag planerade dock att ha ett möte i större format längre fram då ett sådant möte brukar generera nya tankar och ge en förståelse för varandras behov, hos samtliga deltagare. I augusti 2006 började jag så kontakta de föreningar som var uppräknade i det bakgrundsmaterial som jag hade fått i min hand. När jag kontaktade dem blev jag glatt och vänligt mottagen, de hade väntat på en samordnare. De hade redan vid tidigare tillfällen varit med i diskussioner om ett anhörigcenter. Vid framtagandet av de första utkasten var bland annat Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Linköping (HSO), Strokeföreningen, Demensföreningen och Intresseföreningen för Schizofreni och andra psykotiska tillstånd (IFS) med. Röda Korset var intresserat av att delta med både föreläsningar, kurser och frivilliga krafter. Det blev många möten med människor där alla var mycket positiva till ett anhörigcenter. Jag bjöd in varje förening för sig till mitt kontor. De fick själva bestämma vilka och hur många de skulle vara, oftast kom det två personer. Att arbeta på det här sättet är tidsödande men det ger samtidigt mycket information och är ett mycket bra sätt för en ny samordnare, att komma in verksamheten. Det är även berikande med alla kontakter med människor i olika skeden i livet. Alla föreningar var i princip intresserade av ett fortsatt samarbete där vi gemensamt skulle engagera oss i anhörigcentret. Jag fick en uppfattning om behoven, till exempel en samlingspunkt för kravlösa samtal, samtal där det inte krävs en prestation av deltagaren det räcker att man är där och/eller att man bara får berätta om hur man har det. Att få träffa andra i samma situation, känna att man får andras förståelse och acceptans utan att man behöver berätta allt alla vet att man har det jobbigt ändå. Att få tips om vart man ska vända sig och varför man ska vända sig dit. Man har så många rättigheter och det finns så mycket man kan få hjälp med utan att man har en aning om det. Tillfällig biståndslös avlösning när man själv behöver göra annat, till exempel gå till banken, frissan, gå och handla med mera. Att få stöd av en medmänniska, att få skratta utan att få dåligt samvete, etcetera. Behoven är många
3 Den hjälp som föreningarna själva, så här i inledningsskedet, ansåg sig kunna bistå med, var att till exempel föreläsa om hur anhöriga kopplade till respektive förenings specifika kunskaper har det, vad de kan tänkas behöva och hur de ska kunna få hjälp. Samtliga föreningar fick också information om att jag senare skulle kalla till ett föreningsmöte i större format, så att även de föreningar som inte varit med tidigare skulle få en chans att få vara med. Kommunen har sedan tidigare ett visst samarbete med olika pensionärsföreningar och samtliga dessa föreningar fick en inbjudan till detta möte. De flesta slöt upp, några inte. En del föreningar hade egna aktiviteter och några fick vi helt enkelt inte någon respons ifrån. De som har önskat har dock fått information från mötet efteråt. Även diakonerna inom kyrkan blev inbjudna. Under hösten spred sig ryktet att jag hade blivit anställd, några föreningar tog själva kontakt med mig och sa att de ville vara med i arbetet kring anhörigcentret. Detta stormöte, som var välbesökt (cirka 40 personer), hade vi i februari Mötet var bra ur flera synpunkter. Vi hade grupparbeten där listor med behov arbetades fram. Föreningarna fick delge varandra vilka behov de anhöriga i deras förening har och på vilket sätt de tror att ett anhörigcenter skulle kunna tillmötesgå det behovet. De fick också redogöra för på vilket sätt de själva skulle kunna delta i arbetet på centret. Det är bra för föreningarna att höra att andra har liknande behov, att de inte är ensamma och det är bra för dem att höra vilka som kan och vilka som erbjuder sig att delta i arbetet på anhörigcentret. Det blir lite avdramatiserat när man får höra att en föreläsning eller ett samtal kring den egna unika situationen är värdefull för anhöriga på anhörigcentret. Arbetet på anhörigcentret behöver inte vara svårare än så. Detta föreningsmöte genererade också ett programråd som skulle bestå av olika föreningar. Se avsnittet Programråd. Jag tror att den första inledande, personliga, kontakten som jag tog med föreningarna har gjort att vi har ett bra samarbetsklimat idag. Var och en har fått delge sina behov och önskemål. Jag har lyssnat in, ställt följdfrågor ibland för att få en bättre bild och sammanfattat vad jag tycker mig ha förstått. Jag har inte gett några löften om hur det kommer att se ut framöver eller hur det kan komma att se ut utan jag har sagt att jag återkommer senare för att vi tillsammans med andra föreningar ska försöka tillmötesgå de behov som anhöriga har. Att hitta en lokal En centralt belägen lokal som skulle inrymma kaféverksamhet, rum för enskilda samtal, grupprum för anhöriggrupper, en större samlingslokal för föreläsningar och temakvällar, samt kontorsrum för cirka sex personer och helst frikopplad från all annan kommunal verksamhet var inte lätt att finna. Vid kontakt med Linköpings Kommunala Fastigheter (LKF) förstod jag att de lokaler som stod till buds oftast låg utanför stadskärnan. Det kändes lite fel då vår verksamhet riktar sig till alla anhöriga till
4 långvarigt sjuka eller funktionshindrade. Alla oavsett diagnos, ålder, kön eller bostadsområde ska vara välkomna till anhörigcentret. Vi var också bundna till att använda kommunens egna lokaler, om det fanns sådana lediga. Det visade sig så småningom att ett servicehus, centralt beläget, hade lokaler lediga. Lokalerna skulle renoveras efter vårt behov, men de var ändå inte alls optimala. Visst de låg centralt, men det skulle bara bli plats för ett kontor, ett litet grupprum, en lite större samlingssal, ett samtalsrum för enskilda stödsamtal samt ett vilrum för trötta och slitna anhöriga. Lokalerna låg heller inte frikopplade från annan omsorgsverksamhet inhysta i ett servicehus finns risken att man kopplas enbart till stöd för äldre, och vi ska ju ge stöd till alla. Detta är också en synpunkt som föreningarna har haft, särskilt de intresseföreningar som arbetar med barn- och ungdomsfrågor. Fördelen var att det redan var handikappanpassat. De andra alternativen som vi hade att ta ställning till var antingen ännu mindre lokaler eller lokaler som låg i ett servicehus i någon av förorterna. Valet blev så Djurgårdsgatan, centralt beläget, handikappanpassat men betydligt mindre än vad vi hade önskat. Valet av lokal gjorde att vi återigen fick anledning att se över planen och bakgrundsbeskrivningen för anhörigcentret. Vad skulle vi realisera och vad kunde vi skjuta på till framtiden? Enskilda stödsamtal kan vi ha, anhöriggrupper med deltagare upp till personer kan gå. Samlingar med upp till 50 personer går också bra. Likaså fick vi till ett Andrum. Ett rum för avkoppling, vila och rekreation. Vi är sex personer som arbetar i team kring anhöriga till långvarigt sjuka och funktionshindrade. Förutom mig består teamet av tre sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka och deras anhöriga samt två socionomer som arbetar delar av sin tid med stödsamtal till andra grupper av anhöriga. Dessa personer har sina kontorsrum på andra platser i kommunen och de kommer till anhörigcentret vid behov. Det är en stor nackdel och det ger inte den kontinuitet som vi önskade. Här har vi fått kompromissa en hel del. Arbetet blir tyngre för oss som personal, det blir mycket logistikfrågor att lösa, öppettiderna kan inte bli så generösa som vi hade planerat, det är många pärmar och mappar att släpa på, kontorsrum att låna etcetera. Det finns inte heller något rum för föreningar att naturligt vistas i utan vi får alla samsas i det kontorsrum som finns. Trots det så ser vi alla som arbetar på anhörigcentret mycket positivt på framtiden. Vi har startat i mindre skala än vi först hade tänkt visst, men då kanske vi också kan växa i vår egen takt och eventuellt utöka med större lokaler så småningom. Framtidsutsikter och utvecklingsmöjligheter måste vi ju ha! Programråd arbeta med intresseorganisationer med den anhöriga i fokus På föreningsmötet beslutades att vi skulle bilda ett programråd. Programrådet består av två personer från anhörigcentret (jag och en av socionomerna), två deltagare från HSO, en deltagare från vardera IFS, Parkinsonföreningen, Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar
5 och vuxna (FUB) samt Intresseföreningen för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (Attention). Tanken med ett programråd är att vi tillsammans, utifrån de behov som kommit fram på föreningsmötet, ska skapa ett program som har en sådan bredd så att så många som möjligt kan hitta något där. Det ska även finnas ett djup så att man som anhörig känner att man får ut något av träffarna. Därför är programrådets utformning viktig. Med tanke på att vårt arbete riktar sig till alla anhöriga så är det bra att det är föreningar med olika intresseinriktningar som representeras där. Programrådet träffas två gånger per termin och tillsammans tar vi fram förslag på aktiviteter och föreläsningar. Vi som personal på Anhörigcenter har sedan till uppgift att anordna programmet. De föreläsningar som föreningarna själva har haft hittills har handlat om föreningarnas kärnverksamhet och hur det berör de anhöriga och deras situation. En stor fördel med föreningarnas engagemang i Anhörigcenter är deras specifika kunskaper om anhörigas situation och om de behov som finns. Hur man ska tillmötesgå behoven har de också ofta idéer och tankar om, vilket är mycket positivt. Det blir konkreta saker att arbeta med. Det som däremot kan vara lite svårare och där jag som samordnare ser en viktig roll, är att se till att det är den anhöriga som ska vara i fokus på anhörigcentret. Inte den sjuke eller funktionshindrade. Det har de lite svårare att komma ihåg. De kommer gärna in på kärnverksamheten i sina respektive föreningar vilket naturligtvis är funktionshindret eller sjukdomen i en sådan intresseförening. Det brukar dock inte uppstå några som helst problem när jag ber alla att fokusera på den anhöriga och den anhörigas situation. Det är sedan inte alltid så enkelt att särskilja det ena från det andra. Den anhöriga kämpar och arbetar oftast för den som är sjuk eller funktionshindrad vilket gör att både den anhörigas och den sjukes eller funktionshindrades situation flätas samman. Anhörigcentret tänker vi oss dock som en oas för den anhöriga, en plats där en anhörig till en långvarigt sjuk eller funktionshindrad kan få något för egen del. Samarbete inom kommunen Att ha med föreningarna i planeringen och i verksamheten på anhörigcentret är tämligen lätt. De är lättåtkomliga med både telefonnummer och adresser spridda. Medlemmarna har ofta en brokig vardag men i en stor samling finns det alltid någon som har tid. Men att komma i kontakt med andra anhöriga är svårare. Anhöriga som inte orkar engagera sig i en förening, anhöriga som inte orkar arbeta ideellt, anhöriga som har fullt upp med vardagen. Hur finner man dem? Jag ville nu att vi inom kommunen skulle få till ett arbetssätt för att nå fler anhöriga som har behov av stöd. Anhörigcentret tillhör organisatoriskt KommunRehab som har en bred och varierande verksamhet med heminstruktörer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kulturarbetare, fritidskonsulenter med mera. Målgruppen är vuxna personer med fysiska och/eller psykiska funktionshinder, eller personer som av andra skäl möter svårigheter i sin dagliga livsföring.
6 Personalen träffar äldre personer dagligen i sina arbeten. För att vi inom KommunRehab skulle få till stånd ett bra samarbete kring anhörigfrågor hade vi en halvdags planeringsmöte. Under det mötet delades vi in i olika grupper där samtliga fick redogöra lite för hur vardagen för dem ser ut. Träffar de anhöriga? Kan de se om de anhöriga har några särskilda behov? Har de anhöriga uttryckt det? Kan de själva se hur de, med sin respektive kompetens, skulle kunna stärka anhöriga i deras roll som vårdare? Kan de tänka sig ett samarbete med anhöriga genom anhörigcentret? Efter detta möte har vi fått igång ett bra samarbete internt inom KommunRehab. Anhöriga informeras om Anhörigcentret och vår verksamhet och uppmanas ta kontakt med oss, om inte direkt så när behovet uppstår. KommunRehabs kompetenser kan komma anhöriga till del på flera olika sätt. Hit har vi kommit idag Anhörigcentret invigdes i mars 2007 och har nu varit igång i nästan åtta månader. Vi har öppet måndagar 10 14, onsdagar och torsdagar En tisdagskväll per månad har vi träff för anhöriga till dementa personer och då står demensföreningen för värdskapet. En onsdagskväll i månaden är det träff för anhöriga till funktionshindrade barn och då är det FUB som har värdskapet. Föreningen Attention kommer att ha öppet 1 2 kvällar i månaden från årsskiftet 2007/08. Under våra öppettider är det drop in, man kan komma helt oanmäld för en stunds samtal, med oss personal eller med de andra deltagarna som just då också befinner sig här. Man kan också ringa till Anhörigcentret när som helst på kontorstid. Oftast finns det någon person på plats som kan ta samtalet om inte, så kopplas det till en röstbrevlåda och vi ringer upp personen så fort vi har möjlighet. För att uppmärksamma den nationella anhörigdagen hade vi en särskild anhörigdag här på centret den 8 oktober då vi hade öppet hus från klockan 14. Vi hade bjudit in omsorgs-nämndens ordförande som besvarade frågor och tog emot synpunkter. Cirka 25 personer, både enskilda och personal från olika verksamhetsområden inom omsorg, besökte oss under eftermiddagen. På kvällen hade Åsa Hagberg, själv mamma till en funktionshindrad pojke, föreläsning utifrån sin bok Det barn vi fick, där hon delger sina erfarenheter. Till den föreläsningen kom ett 40-tal föräldrar, mor- och farföräldrar samt syskon till funktionshindrade barn. FUB samt Attention fanns också på plats för att ge och ta emot information. Vi har kommit igång med olika aktiviteter och här har KommunRehabs kompetenser kommit anhöriga till del på olika sätt. En introduktion i beröringsmassage har väckt stort intresse. Anhöriga får handmassage för egen del och får lära sig att ge massage till sin sjuka anhöriga hemma. KommunRehabs personal erbjuder även utbildning i exempelvis förflyttningsteknik. Kulturarbetarna är med vid en anhöriggrupp som har
7 uttryckt önskan om att måla. Efter dessa stunder med målning som är avstressande och avkopplande för den anhöriga kommer ofta ett samtal om den egna situationen igång, i det samtalet är någon av oss från anhörigcentret med för att stötta. En grupp ägnar sig åt lättare gympa och avslappning och har därefter en fikastund med samtal, vilket också lättar bördan för många anhöriga. Vi har också kommit igång med olika stödsamtal både i grupp och enskilt. De föreläsningar vi hittills har haft har Hälsa som övergripande tema. Totalt har vi kommit i kontakt med ett 80-tal nya anhöriga sedan vi öppnade. All vår verksamhet dokumenteras och statistik förs över antal besökare och deltagare i grupper. Marknadsföring av verksamheten är en stor del i arbetet som samordnare. Att få ut budskapet om anhörigcenters roll på ett sådant sätt så att personal inom olika delar av kommunen samt landsting tryggt kan rekommendera oss för enskilda anhöriga är av stor vikt. Under hösten 2007 arbetar vi aktivt med riktad marknadsföring av vår verksamhet. Vi bjuder in representanter från respektive vårdcentral samt distriktssköterskorna för att presentera oss, visa våra lokaler samt diskutera samarbetsformer. Under hösten kommer vi även att kontakta Universitetssjukhusets olika mottagningar, kliniker och avdelningar för att dela ut informationsmaterial. Att bygga upp ett anhörigcenter är ett tidskrävande arbete. Det tar tid och det måste få ta tid. För att utveckla en hållbar verksamhet med goda relationer och för att skapa en miljö där ständig utveckling främjas är grundarbetet av största vikt. Dialogen med enskilda anhöriga, för att utröna vad de tycker om anhörigcentret och om de tycker att verksamheten svarar upp mot deras behov och förväntningar, är en av framgångsfaktorerna. Att som anhörig komma till en plats och få information, kunskap och med praktiska sysslor låta tankarna vila i en aktivitet är önskemål som vi har fångat upp. Programrådet är ett verktyg som vi betraktar som ytterligare en framgångsfaktor. Föreningarnas kunskaper inom sina specifika intresseområden är mycket värdefulla att ha med i arbetet med att stödja och försöka stärka de anhöriga. På det här sättet hoppas vi att intresseorganisationerna och alla anhöriga oavsett om de är medlemmar i en förening eller inte känner sig delaktiga i Anhörigcentret i Linköping. Kaisu Bäckström, samordnare Anhörigcenter Tel eller e-post Artiklarna i projektet Anhöriga till äldre i vård och omsorg är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare.
ANHÖRIGPLAN 2012-2015
ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...
Mötesplatser för kunskap
Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo
Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig
Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa
Till dig som stödjer någon i din omgivning
Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs
TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?
ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du
Stöd till anhöriga Aktiviteter 1 september 31december 2015
Stöd till anhöriga Aktiviteter 1 september 31december 2015 Anhörigstöd inom Vård och Omsorg Vi vänder oss till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en närstående i din närhet som inte klarar av vardagen
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013
Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015
Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt
Anhörigstöd. i Gällivare kommun. Foto: andreaslundgren.com
Anhörigstöd i Gällivare kommun Foto: andreaslundgren.com Utgiven av: Gällivare kommun Socialförvaltningen i samband med projekt utveckling av anhörigstöd år 2007 t o m 2008. Text: Ann-Louise Lundgren.
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Som anhörigkonsulent och enhetschef
Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare
Information om anhörigstöd 2010
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING ANMÄLNINGSÄRENDE SID 1 (5) 2010-11-22 Handläggare: Kerstin Larsson, Ninnie Jonsson och Siv Lundgren Telefon: 08-508
Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds
1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser
Anhörigstödet finns för både ung och äldre
Anhörigstöd Höstprogram 2016 Att hjälpa en anhörig i vardagen ger mycket, men kräver också mycket. Du som hjälper kanske själv behöver stöd ibland för att må bra och kunna fortsätta ge kraft, inspiration
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga
För dig som är anhörig Anhörigcenters program september - december
För dig som är anhörig Anhörigcenters program september - december 2017 Detta programblad vänder sig till dig som vårdar, stöttar eller hjälper en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har någon
anhörigstöd Höst 2015
anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner
ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE
ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag
ANHÖRIGÅRET 2016. Det händer hos oss i vår och sommar! PROGRAM VÅR/SOMMAR. Anhörigstödsverksamhet Sektor vård och omsorg
ANHÖRIGÅRET 2016 Det händer hos oss i vår och sommar! PROGRAM VÅR/SOMMAR 2016 Anhörigstödsverksamhet Sektor vård och omsorg Vem berörs av anhörigstöd? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd,
Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos
1 Omsorgsnämnden 2008-01-30 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47
Sammanfattning Tema A 3:3
Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema
Individuell plan LSS
Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt
Det händer hos oss! program. vår/sommar. Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen
Det händer hos oss! program vår/sommar 2014 Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen Vem berörs av anhörigstöd? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person
Anhörigstöd i Mjölby kommun
Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person
STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Stockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden
Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret
Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom
fokus på anhöriga nr 20 dec 2011
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen
fokus på anhöriga nr 10 nov 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015
Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
fokus på anhöriga nr 9 okt 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
fokus på anhöriga nr 13 april 2009
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 13 april 2009 Att stödja anhöriga till personer med funktionsnedsättning Den nya lagen om stöd till anhöriga omformulerar inte målgruppen för stödet, men förändringen
MEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner
Aktiviteter 1 juli 31 december 2013
Anhörigcenter Foto: Sofia Sabel Kartan är beskuren och lånad från broschyren Innerstaden Kungsbacka, smakfulla upplevelser Du är välkommen att kontakta oss. Telefon: 0300-83 42 29 E-post: anhorigstod-ao@kungsbacka.se
Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen
Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig
fokus på anhöriga nr 16 mars 2010
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 Samverkan mellan kommuner och landsting för att nå anhöriga tidigt Det är viktigt att nå anhöriga tidigt. Här har landstingens hälso- och sjukvård en central
Anhörigstöd. Skövde kommun Omvårdnadsförvaltningen. Skövde kommun Omvårdnadsförvaltningen
Anhörigstöd Skövde kommun Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Omvårdnadsförvaltningen Stödjer och hjälper du en maka/make, livskamrat, förälder, barn, syskon, annan släkting, vän eller granne? Vi vänder
Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Höstprogram 2015 Anhörigcentrum
Höstprogram 2015 Anhörigcentrum Att hjälpa en älskad eller vän i vardagen ger mycket, men kräver också mycket. Du som hjälper kanske själv behöver stöd ibland för att må bra och kunna fortsätta ge kraft,
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.
Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-
Lever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva
Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.
Patientmedverkan i riskanalyser
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Anhörigstöd. Vårprogram 2014. Föreläsningar, kurser, grupper, rekreation, information och café mm.
Anhörigstöd Vårprogram 2014 Föreläsningar, kurser, grupper, rekreation, information och café mm. Anhörigstöd- för vem? Vi vänder oss till dig som är anhörig till en person som på grund av sjukdom, ålder
INFORMATION OCH VERKSAMHET för äldre och daglediga
TÖREBODA KOMMUN 2011-03-01 Vård och omsorg INFORMATION OCH VERKSAMHET för äldre och daglediga Äldreomsorgens dagverksamhet i samarbete med föreningslivet Om du undrar över något eller känner någon som
Guide för personer med psykiska funktionshinder
Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun
Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla
Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014
Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Välkommen till. vår hemtjänst
Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Kom igång med Vår arbetsmiljö
Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.
ANHÖRIGÅRET 2015. Det händer hos oss i vår och sommar! PROGRAM VÅR/SOMMAR. Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen
ANHÖRIGÅRET 2015 Det händer hos oss i vår och sommar! PROGRAM VÅR/SOMMAR 2015 Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen Vem berörs av anhörigstöd? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger
Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet
2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-
FUB i Linköping. Verksamhetsplan 2014
FUB i Linköping Verksamhetsplan 2014 Verksamhets plan för 2014 för FUB i Linköping Aktiviteter Vi kommer att ha möte med omsorgsnämnden, utförare, anhörigstöd, LSS funktionsstöd, dagligverksamhets chefer
Stöd och behandling för en enklare vardag
STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga
Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2017
Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2017 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt välkomna och
Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar
Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Vilken hjälp från skolan kan mitt barn få? Vart vänder jag mig för att få en utredning? Hur kan jag få hjälpmedel? Forum funktionshinder
Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)
090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken
Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun
Anhörigstöd 2013 i Lessebo kommun Vem anhörigstödet finns till för Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som stödjer
Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer
Stöd till anhöriga Aktiviteter
Stöd till anhöriga Aktiviteter Januari April 2018 Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Anhörigstödet vänder sig till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en närstående i din närhet som inte
Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO
Projekt: GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I ORTOPEDI FÖR OMVÅRDNADSPERSONAL PÅ GERIATRISK VÅRDAVDELNING MED INRIKTNING ORTOPEDI 2009 Deltagare: Marita Ölmheden Från: Danderydsgeriatriken, SLSO Vad har projektet
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
fokus på anhöriga nr 11 dec 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som
Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC
Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen
Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder
För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle
Vi erbjuder för anhöriga: Enskilda samtal med socionom/beteendevetare Taktil massage Samtalsgrupper Tider finns vardagar, dag- och kvällstid
Välkommen till Anhörigcenter Vi erbjuder för anhöriga: Enskilda samtal med socionom/beteendevetare Taktil massage Samtalsgrupper Tider finns vardagar, dag- och kvällstid Vår gruppverksamhet för anhöriga
Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015
NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får
KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING
KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna
Vad tycker Du om anhörigstöd?
Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna dig trygg när du vårdar din närstående? Hur tycker du att du blir bemött i din kontakt med kommunens anhörigstöd? Vad är viktigt
Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Informationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap
HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor
Karlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011
Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
Stöd, service och vård för dig med psykisk ohälsa. Linköpings kommun. linkoping.se
Stöd, service och vård för dig med psykisk ohälsa Linköpings kommun linkoping.se 7 Kommunens stödinsatser Region Östergötlands insatser 21 Personligt stöd... 7 Mottagingen för råd och stöd... 7 Personligt