fokus på anhöriga nr 13 april 2009
|
|
- Anton Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 13 april 2009 Att stödja anhöriga till personer med funktionsnedsättning Den nya lagen om stöd till anhöriga omformulerar inte målgruppen för stödet, men förändringen av bör till ska förpliktigar. Anhöriga ska erbjudas stöd och ingen av målgrupperna långtidssjuka, äldre eller funktionshindrade kan väljas bort. I Karlstad har anhörigkonsulenten Carin Wallman sedan våren 2007 arbetat specifikt med stöd till anhöriga till personer med funktionsnedsättning. I artikeln beskriver hon sitt arbete med att hitta målgruppen, och lära känna deras behov, och det stöd som börjat växa fram. Karlstads kommun, som så många andra kommuner, började utveckla stödet till anhöriga i samband med den statliga satsningen Anhörig 300. Det började med en anhörigkonsulent som initialt arbetade för hela målgruppen, äldre, långtidssjuka och funktionshindrade, för att efter projekttidens slut inriktas mot målgruppen med demens. Därefter har målgruppen successivt utökats. I dag är vi tre anhörigkonsulenter med en indelning enligt följande: anhöriga till äldre, demenssjuka och personer med funktionsnedsättning. Anhörigkonsulentens uppdrag är att synliggöra den anhörigas situation och behov samt att utveckla det stöd kommunen har att erbjuda. Anhörigstödet syftar till att ge de anhöriga möjligheter till en ökad livskvalitet, att de ska känna sig som en kompetent samarbetspartner och uppleva att de får erkännande och uppskattning för den stora insats de gör. Den erfarenhet som fanns i Karlstad specifikt för anhöriga till personer med funktionsnedsättning var från Anhörig 300-tiden. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning erbjöds avlastning under lördagsförmiddagar. Syftet var att ge övriga familjemedlemmar möjlighet till avlastning. Snart upptäckte man emellertid att familjerna inte i första hand ville fokus på anhöriga nr 13 april
2 använda tiden till andra aktiviteter, utan dröjde sig kvar. De anhöriga hade ett stort behov av att träffa andra föräldrar som var i en likartad situation. Efter projekttidens slut erbjöds föreningen att själva bedriva verksamheten i kommunens lokaler. Vilka är de anhöriga och vad behöver de för stöd? Mitt första uppdrag var att ta reda på behoven av och förväntningarna på stöd bland anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Det visade sig snart att de främsta nationella erfarenheterna av anhörigstöd finns inom äldreomsorgen, och då framförallt när det gäller anhöriga till personer med demens. Jag hittade ingen kommun som hade ett anhörigstöd till samma målgrupp som vi ville bygga upp i Karlstad. Så småningom fann jag en kollega i Örebro. Vi har träffats för att utbyta erfarenheter och stödja varandra. En stor del av mitt första år ägnade jag åt att genomföra en kartläggning av målgruppen. Syftet var att: presentera mig själv som anhörigkonsulent informera om det anhörigstöd som finns ta reda på vilka olika anhöriggrupper det handlar om få kännedom om vilka olika behov som finns inom målgruppen lyssna på vilka förväntningar man har när det gäller stöd skapa förutsättningar för samverkan. Jag började med att kontakta verksamheter som på något sätt har erfarenhet av och kontakt med målgruppen. Det innebar verksamheter både inom kommunen och landstinget, men också privata utförare samt förenings- och intresseorganisationer. Nu följde en tid kantad av föreningsmöten, styrelsemöten och personalmöten. Samverkan med kommunens verksamheter Inom den kommunala verksamheten inriktade jag mig först på handikappomsorgens ledningsgrupp. Jag hade diskussioner med enhetscheferna. Hur uppfattade de mitt uppdrag och såg de några problem med det jag avsåg att starta? Kunde de se någon vinst med att samverka med mig och i så fall inom vilka områden? Denna dialog pågår fortfarande och vi hittar olika lösningar för olika verksamheter. När det gällde personlig assistans fanns det flera sätt att arbeta tillsammans. Cheferna har själva mycket kontakt med anhöriga, men fångar också upp de anhöriga genom personalen. Via deras kontaktvägar har jag nått ut till anhöriga med inbjudningar till anhöriggrupper, träffar, föreläsningar och med information om anhörigstöd och anhörigcentrum. Vi har också bjudit in till anhörigträffar som vi genomfört tillsammans, där information från cheferna också har ingått. 2 fokus på anhöriga nr 13 april 2009
3 Ifråga om boendet har vi idén att kommunens anhörigstöd ska finnas med vid nyinflyttningar. Jag har också deltagit i informationsträffar för all personal för att informera dem om min roll och anhörigstödet. Vi anhörigkonsulenter är lokaliserade till biståndskontoret, så LSS-handläggarna är väl informerade om verksamheten. Samverkan med landstingens verksamheter och föreningar Bland landstingets olika verksamheter har jag besökt barn- och vuxenhabiliteringen, de olika kuratorsgrupperna på centralsjukhuset och LSS-handläggarna som handlägger insatsen råd och stöd. Kontakterna har resulterat i konkret samverkan. Barn- och vuxenhabiliteringen deltar aktivt i ett syskonprojekt som vi startar under Jag deltar på rehabiliteringens anhörigutbildning och alla kuratorer inom centralsjukhuset har fått information om anhörigstödet för att aktivt kunna förmedla kontakter. Mottagandet från landstingets verksamheter har varit positivt. Landstinget har erfarenhet av anhörigstöd exempelvis genom att erbjuda stöd till familjer i form av kunskap om den sjukdom en familjemedlem drabbats av. Kommunens anhörigstöd kan fylla en viktig roll i att ta över anhörigkontakter i de fall då patienter varit i kontakt med landstingets insatser. Vidare samverkar vi med landstinget när vi har anhörigutbildningar eller föreläsningar. De ställer bland annat upp och förmedlar sin kunskap om skador eller sjukdomar. Jag har även deltagit på handikapprörelsens olika föreningsmöten. De organisationer jag mött är FUB, FA, RTP, NHR, Hjärnkraft, Attention m.fl. Dessa föreningar finns också med i referensgruppen på anhörigcentrum. Några av dessa har redan egna anhöriggrupper igång. Här kan jag fånga upp behov, önskemål och förväntningar. Dessa anhöriggrupper får också erbjudande om att använda anhörigcentrums lokaler. Spridningen av information genom deras medlemsregister och utskick är också i full gång. Insikter Kartläggningen visade anhöriga i olika åldrar och med olika relationer till personen med funktionsnedsättning. Eftersom anhörigstödet behöver anpassas utifrån vilken relation den anhöriga har, och var i livet han eller hon befinner sig, delade jag in de anhöriga i fyra olika grupper: föräldrar, syskon, barn och maka/make. När det gäller identifieringen av behov och önskemål om stöd så skiljer det inte sig från tidigare erfarenheter och kunskaper om anhörigstöd. Det handlar om: information t.ex. att få hjälp att hitta rätt till olika myndigheter och att finna rätt intresseorganisation anhöriggrupper möjlighet att få träffa andra som är i en liknade situation fokus på anhöriga nr 13 april
4 enskilda stödsamtal utbildning i och kunskap om olika funktionsnedsättningar och sjukdomar, men också kunskap om lagar, insatser och läkemedelshantering. Att få möjlighet att lyssna till andra med erfarenhet, ta del av andras upplevelser, lära sig hur man hanterar stress m.m. avlösning. Det som krävs är i första hand att stödet anpassas till den anhörigas specifika livssituation. Viktigt att klargöra vad anhörigstöd är Under resan har jag bemötts av positiva och bekräftande reaktioner, men också av tvivel och misstänksamhet. Om personen med funktionsnedsättning har rätt anpassat stöd och mår bra, mår också den anhöriga bra. Anhöriga är vana vid att arbeta för att den han eller hon stödjer ska ha rätt till insatser. Samma förväntan hade många initialt också på mig som anhörigkonsulent. De ville att jag skulle hjälpa dem mot myndigheterna och deras beslut. Här handlade det för min del om att vara otroligt tydlig och understryka att mitt uppdrag är att stödja den anhöriga och inte personen med funktionsnedsättning. Jag är ingen person som arbetar med myndighetsutövning och kan varken påverka beslut eller insatser. För många anhöriga känns min roll ovan eftersom de i första hand är vana att se till den person de är anhöriga till, och därför placerar sig själva sist i behovsledet. Att börja tänka på sig själv och få frågor som Hur har du det?, Vad behöver du?, Behöver du egen tid? kändes ovant för många. Samtidigt var den spontana reaktionen bland de anhöriga mycket positiv. Missuppfattningar även bland personalen Jag möttes också av farhågor från personalen i de olika verksamheterna som ibland missuppfattade mitt uppdrag. Var mitt uppdrag att företräda så kallade besvärliga anhöriga gentemot kommunens beslut och insatser? En annan svårighet var att personalen arbetar utifrån den enskildas rätt till ett eget liv utan inblandning av exempelvis föräldrarna. Man arbetar utifrån principen att personen med funktionsnedsättning är myndig vid 18 års ålder och att personalen har tystnadsplikt gentemot anhöriga Tyvärr blir det ofta en kamp mellan anhöriga och verksamhetens personal. Den anhöriga blir frustrerad och känner sig utestängd medan personalen inte ser den anhöriga som en resurs och anser att föräldrarna bör klippa navelsträngen. Här har jag tillsammans med cheferna planerat att arbeta vid nyinflyttningar och omflyttningar samt vid byte eller nystart av daglig verksamhet för att förändringen i synsätt ska gå så smidigt som möjligt. Målet är att parterna ska öka förståelsen för varandra och se varandras olika resurser som viktiga och värdefulla. Vidare ska det anhörigstöd som jag kan erbjuda som anhörigkonsulent inte förväxlas med det befintliga stöd till anhöriga som ges inom ramen 4 fokus på anhöriga nr 13 april 2009
5 för LSS-insatser eller habiliteringsverksamhet. Det stödet handlar om ett professionellt stöd som anhörigkonsulenten inte kan ge. Anhörigvårdare benämningen leder fel Under resans gång upptäckte jag också att anhöriga till personer med funktionsnedsättning inte känner igen sig i benämningen anhörigvårdare när vi pratar om anhörigstöd. Vårdbegreppet förknippas med sjukvård eller äldrevård, och som förälder, make/maka, barn eller syskon ger du stöd till en anhörig, någon som behöver din hjälp du vårdar inte. Detta är något som även kommer till uttryck när det gäller lokalen som anhörigstödet utgår från och där exempelvis anhöriggrupperna träffas. För att yngre anhöriga ska känna sig hemma och trygga bör lokalen inte vara förknippad med vård och omsorg. Därför är det bra om lokalen inte ligger i ett servicehus eller i ett sammanhang som är lätt att förknippa med vård. Hur når man de anhöriga? När det gäller hur man bäst når de anhöriga skiljer sig mitt tillvägagångssätt från mina kollegors, de som arbetar med anhöriga till äldre. Då är det ofta biståndshandläggaren som får kontakt med anhöriga i samband med att äldre får behov av insatser eller behoven förändras. Man når också anhöriga via vårdcentralen och psykogeriatriska enheten i samband med att en demensdiagnos föreligger. När det gäller att hitta anhöriga till personer med funktionsnedsättning har jag främst fått kontakt genom verksamheten på olika sätt. När det gäller exempelvis familjer med barn med funktionsnedsättning är kanalerna främst genom landstingets habilitering, intresseorganisationerna och de verksamheter som ingår i kommunens handikappomsorg. Jag deltar i föreningsmöten och styrelsemöten. När jag vill nå ut med information om en föreläsning eller inför start av en anhöriggrupp skickar föreningarna ut inbjudningar via medlemsregister och/eller medlemstidningar. Genom den kommunala handikappverksamheten når jag anhöriga främst via personalen. De förmedlar information från mig, men har också förmedlat direktkontakt med anhöriga. Både cheferna och personalen inom personlig assistans träffar många anhöriga och är en viktig kontaktväg. För att nå familjer där något har inträffat mitt i livet, exempelvis en sjukdom eller skada som har resulterat i en funktionsnedsättning, krävs en fungerande vårdkedja i olika steg. Det kan t.ex. handla om en första kontakt genom neurologens kuratorer som kan fungera som en bro till kommunen när tiden på lasarettet är färdig. Ofta visar sig problemen först när man har kommit hem och funderingarna börjar komma. Nästa steg i vårdkedjan kan bli via neurologens rehabilitering, och då har jag direktkontakt med anhöriga. Verksamheten erbjuder de anhöriga en anhörigutbildning på tre tillfällen och jag deltar vid sista träffen. Steget fokus på anhöriga nr 13 april
6 efter landstinget kan bli personlig assistans, hemtjänst och/eller intresseorganisationer. För att den här vårdkedjan ska fungera krävs mycket direktinformation, eftersom vi alla i olika professioner lätt jobbar enbart med vårt eget uppdrag och därför lätt tappar förlängningen. Kuratorerna har välkomnat kommunens anhörigstöd och känner att det finns ett skyddsnät när patienterna är färdigrehabiliterade. Det är ofta först när vardagen ska börja fungera igen som svårigheterna visar sig och frågeställningarna kommer om hur livet ska se ut framöver. Slutsatser utifrån kartläggningen Kartläggningsarbetet har tagit tid, men jag är övertygad om att arbetet har varit en förutsättning för att utforma ett anhörigstöd utifrån målgruppens behov, förväntningar och förutsättningar. De olika kanalerna och kontakterna som arbetet resulterat i gör att samverkan utifrån olika kunskaper och erfarenheter blir möjlig. Det blir i framtiden oerhört viktigt att underhålla dessa kontakter och där ligger ansvaret på mig som anhörigkonsulent. Här är det viktigt att arbeta flexibelt det kan omfatta allt från att underlätta samverkan mellan olika organisationer, hitta gemensamma aktiviteter och delta i personalmöten och ledningsteam till att delta i föreningslivets möten och aktiviteter. Det viktigaste är personliga kontakter. När någon anställd som kan förmedla information till anhöriga slutar, är det viktigt att snabbt få kontakt med efterträdaren för att ge information om anhörigstödet. De olika verksamheterna ska framöver aktivt förmedla information om anhörigstödet och förmedla kontakter. När det gäller informationsmaterial har vi valt att inte särskilja våra olika funktionsindelningar, utan ha gemensamma informationsbroschyrer där vi presenterar anhörigstödets bas. Hur ser stödet ut idag? Vi har startat ett nyöppnat anhörigcentrum som fungerar som en mötesplats för anhöriga. Det ligger centralt i Karlstad utan koppling till övriga omsorgsverksamheter. Här bedrivs öppen verksamhet, gruppverksamheter, enskilda samtal och öppna föreläsningar dagtid och kvällstid. När det gäller den specifika verksamheten för anhöriga till personer med funktionsnedsättning startas under våren 2009 en rad olika verksamheter. En anhöriggrupp för maka/make mitt i livet har startat. Gruppen utgörs av 7 deltagare, både män och kvinnor, i åldrarna år. Deltagarna är anhöriga (make/maka) till personer som har ms, hjärntumör eller trafikskada (en person). Jag leder gruppen tillsammans med en diakon från Svenska kyrkan, som har mycket kunskap och erfarenhet av att arbeta för och tillsammans med människor i kris. Vi träffas var 14:e dag och har åtta träffar inbokade. Tanken är att gruppen ska leva vidare, kanske tillsammans med någon frivillig som håller ihop gruppen här på anhörigcentrum. 6 fokus på anhöriga nr 13 april 2009
7 Ett projekt som vänder sig till syskon till personer med funktionsnedsättning. Projektet är i startgroparna och en arbetsgrupp bestående av landstingets barn- och vuxenhabilitering, Svenska kyrkan och kommunens anhörigstöd är sammankallad. Vi erbjuder familjerna en föreläsning av Jenny Jejlid som är författare till boken En sked till morbror Fred. Boken är en självbiografi om hennes uppväxt med en bror som är funktionsnedsatt. Detta är startskottet som sedan ska leda vidare till erbjudanden om syskongrupper. Ett flertal olika föreläsningstillfällen på kvällstid har genomförts och kommer framöver att erbjudas. Det är öppna föreläsningar som man kan delta i utifrån intresse eller behov. Utbudet har omfattat teman som förälder hela livet, hur får vi livet att gå vidare när något händer mitt i livet, syskonföreläsning, stresshantering m.m. Här distribuerar våra olika kanaler inbjudningarna för att nå ut så brett som möjligt. Handikapporganisationerna finns tillsammans med övriga förenings- och intresseorganisationer som representanter med i anhörigcentrums referensgrupp. Regelbundna träffar med kommunens handikappomsorg, landstingets olika verksamheter, förenings- och intresseorganisationer m.fl. för att möjliggöra samverkan och spridning av kunskap om kommunens anhörigstöd. Tankar och frågor inför framtiden Det är mycket som kommer att hända framöver. I sommar kommer en lagskärpning som kan ge extra tyngd åt anhörigstödet runt om i landet att träda i kraft. Vad lagen praktiskt kommer att innebära vet vi inte så mycket om än, men en av mina förhoppningar är att den leder till att hela målgruppen och deras behov blir mer synliggjorda. Jag hoppas bl.a. att språket ändras så att vårda byts ut mot hjälpa eller stödja för att fler ska kunna identifiera sig med den målgrupp lagen har. Många gånger behöver inte anhörigstödet förändras eller särskiljas för att passa flera olika anhöriggrupper. Det är inte sjukdomens diagnos, skadan eller funktionsnedsättningen som är det primära, det är den anhörigas livssituation. Hur ser livssituationen ut är jag äldre, är jag mitt livet med yrkesarbete och familj, är jag förälder, syskon eller barn till någon som har drabbats? Det viktiga är att stödet utgår från den situation där jag själv befinner mig. Det finns fler anhöriggrupper som behöver lyftas fram och det är något vi diskuterar att eventuellt börja arbeta för här i Karlstad. Carin vill gärna få kontakt med fler anhörigkonsulenter som arbetar aktivt för anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Jag är övertygad om att det finns mycket kunskap i vårt land som skulle kunna tas tillvara i t.ex. ett nationellt nätverk. Hur ett sådant nätverk fokus på anhöriga nr 13 april
8 skulle kunna fungera är jag inte insatt i, men kanske någon har kunskap om detta. Om du är intresserad kan du kontakta mig på följande e-postadress: Sammanställning av de föreningar som omnämns i texten: FUB Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. FA Föreningen Autism, arbetar för bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. RTP Medlemsorganisation som arbetar för delaktighet och tillgänglighet i samhället för trafik-, olycksfalls- och polioskadade. NHR Neurologiskt Handikappades Riksförbund Hjärnkraft Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft är en ideell intresseorganisation som arbetar för personer med förvärvade hjärnskador och deras närstående. Attention Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom och OCD. Artiklarna i projektet Fokus på anhöriga är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare. 8 fokus på anhöriga nr 13 april 2009
ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE
ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag
Läs merKARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN
Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering
Läs merTräffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun
Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd
Läs merANHÖRIGPLAN 2012-2015
ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande
Läs merStöd till anhöriga, riktlinjer
Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och
Läs merSammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN ulricehamn.se
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merAnhörigstöd. i Älvdalens kommun
Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal
Läs merMötesplatser för anhöriga Program hösten 2015
NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får
Läs merStöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder
För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle
Läs merSammanfattning Tema A 3:3
Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema
Läs merANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merVad tycker Du om anhörigstöd?
Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna dig trygg när du vårdar din närstående? Hur tycker du att du blir bemött i din kontakt med kommunens anhörigstöd? Vad är viktigt
Läs merAnhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret
Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom
Läs merRiktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...
Läs merHandlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds
1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser
Läs merVården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska
Läs merLSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Läs merMötesplatser för anhöriga Program våren 2015
Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.
Läs merRiktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga
Läs merANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN
ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket
Läs merRiktlinjer för Anhörigstöd
2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående
Läs merTill dig som stödjer någon i din omgivning
Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11
ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på
Läs merAnhörigstöd. Vård & Omsorg
Anhörigstöd Vård & Omsorg Stöd till dig som stödjer Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Det kan gälla någon som blivit långvarigt sjuk, drabbats av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning,
Läs merfokus på anhöriga nr 16 mars 2010
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 Samverkan mellan kommuner och landsting för att nå anhöriga tidigt Det är viktigt att nå anhöriga tidigt. Här har landstingens hälso- och sjukvård en central
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merStöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merKommunal anhörigstödsplan till anhöriga som hjälper och vårdar närstående i Sävsjö kommun 2017.
Kommunal anhörigstödsplan till anhöriga som hjälper och vårdar närstående i Sävsjö kommun 2017. Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap 10 socialtjänstlagen (SoL) med syfte att förtydliga
Läs merDokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd
Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument
Läs merStöd till dig som är anhörig
Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och
Läs merProgram för stöd till anhöriga
1 (11) Typ: Program Gäller from: 2017-02-23 Version: 2.0 Fastställt: SN 2010-06-09 70, 2013-02-21 12, 2017-02-23 22 NVN 2013-03-15 12, 2017-03-13 23 Uppdateras: 2019-03 Program för stöd till anhöriga 2017-2019
Läs merBrukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd
sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX
Läs merSamverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum
Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum Samverkan en vinst för alla! Två samverkansmodeller Geriatrik - Nätverksträffar Psykiatri - Anhörigutbildning
Läs merAnhörigstöd. Program hösten ulricehamn.se. Foto: Helena Lundberg
Anhörigstöd Program hösten 2018 Foto: Helena Lundberg ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i
Läs merSlutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008
1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon
Läs meranhörigstöd Höst 2015
anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner
Läs merRiktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger
Läs merTILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?
ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska
Läs merMötesplatser för anhöriga Program hösten 2014
Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merSammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merAnhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig
Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig Foto Jesper Molin Jag vet inte vad jag skulle ha tagit mig till utan anhörigstödet. Kvinna, 65 + som vårdar sin make Som anhörig har man ofta inte
Läs merfokus på anhöriga nr 20 dec 2011
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merInformation om anhörigstöd 2010
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING ANMÄLNINGSÄRENDE SID 1 (5) 2010-11-22 Handläggare: Kerstin Larsson, Ninnie Jonsson och Siv Lundgren Telefon: 08-508
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merEn anhörigvänligare värld, helt enkelt
2008-12-24 En anhörigvänligare värld, helt enkelt 1 Anhöriga en viktig partner i utveckling av stöd till anhöriga Drygt 1,3 miljoner människors erfarenheter och kunskaper. Minst 900 000 av dessa förvärvsarbetar.
Läs merStöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen
Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig
Läs merHabiliteringen i Dalarna. Lättläst information
Habiliteringen i Dalarna Lättläst information Det här är Habiliteringen Så här kontaktar du Habiliteringen Habiliteringen i Landstinget Dalarna erbjuder stöd, utbildning, råd och behandling. Vi arbetar
Läs merSocialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder
Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information
Läs merMötesplatser för kunskap
Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo
Läs merOm du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.
Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-
Läs merSom anhörigkonsulent och enhetschef
Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare
Läs merAnhörigstöd - en skyldighet
Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merAnhörigomsorg är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merStöd till anhöriga. Kungsbacka kommun
Stöd till anhöriga Kungsbacka kommun Du får stöd Att hjälpa eller vårda en närstående ger både glädje och trygghet. Men det kan också skapa oro och trötthet. Därför är det viktigt att du som är anhörig
Läs merAnhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNIN GEN Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 55-2010-1.5.1 SID 1 (5) 2010-02- 22 Till Hägersten-Liljeholmens
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merVision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97
Läs merVerksamhetsuppföljning
Verksamhetsuppföljning Anhörigcentrum Strigeln Hösten 2012 Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen Uppdragskansliet 1 Verksamhetsuppföljning på Anhörigcentrum Strigeln 1 Inledning Syftet med verksamhetsuppföljningen
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merUppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander
Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd Marie Ernsth Bravell Eva Telander Bakgrund Sedan år 1998 har stöd till anhöriga som vårdar en närstående utvecklats och förbättrats,
Läs merVad innebär lagändringen?
Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?
Läs merDnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6
Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2
Läs merHANDIKAPPFÖRENINGAR INOM
HANDIKAPPFÖRENINGAR INOM HLS (Handikappades Lokala Samarbetskommitté) driver gemensamma frågor på kommunal nivå via KHR (Kommunala Handikapprådet) i Hudiksvall och Nordanstig. HLS (Handikappades Lokala
Läs merAnhörigcenters första år
Äldreomsorgskontoret Anhörigcenters första år Uppföljning Dnr ÄON 10/61 Handläggare: Åsa Borén, Utredarenheten KsK Innehåll 1. Inledning...2 2. Bakgrund...2 2.1 Anhörigstöd i Socialtjänstlagen...2 2.2
Läs merRiktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen
Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning
Läs merSammanställning träff 2
Sammanställning träff 2 Bakgrund Syftet med frågorna till den andra träffen var att försöka tränga djupare in i frågorna kring individualisering av stödet till anhöriga. I sin kunskapsöversikt tar Marianne
Läs merInsatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.
Läs merPlan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun
Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Socialtjänstlagen, SOL, 5 kap. 10 : Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en
Läs merfokus på anhöriga nr 12 feb 2009
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 12 feb 2009 Möten med anhöriga från biståndshandläggares perspektiv Bakgrund Sedan sex år tillbaka ingår vi i ett mycket givande nätverk i Region Hallands regi tillsammans
Läs merTolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående
Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var
Läs merSammanfattning Tema A 2:3
Sammanfattning Tema A 2:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Socialdepartementet skriver i promemorian om det nya lagförslaget
Läs merfokus på anhöriga nr 9 okt 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några
Läs merAnhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter
Anhörig i nöd och lust Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Skyldigheter Äktenskapsbalken (6 kap. 1 ) Föräldrabalken (6 kap. 2 ) Rättigheter Socialtjänst lagen Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om stöd och
Läs merAnhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.
Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörig kallar vi dig som vårdar. Du behöver inte vara släkt eller bo tillsammans
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merStöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder
Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.
Läs merAnhörigstöd. för dig som stödjer och vårdar en anhörig
Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig Jag vet inte vad jag skulle ha tagit mig till utan anhörigstödet. Kvinna, 65 + som vårdar sin make Som anhörig har man ofta inte kraft att söka upp
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merAnhörigstöd Program januari-juni 2019
Anhörigstöd Program januari-juni 2019 Är du anhörig? Med anhörig menas en person som hjälper eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Behov av stöd kan bero på ålder, psykisk
Läs merAnhörigstöd i socialförvaltningens boende
Anhörigstöd i socialförvaltningens boende Socialförvaltningen Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där.
Läs merLSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun
S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och
Läs merKontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs mer