Kartläggning av arbetsformerna för Anhörigstödet i Fyrbodal

Transkript

1 Fyrbodals Nätverk för Anhörigstöd (FyrNa) Kartläggning av arbetsformerna för Anhörigstödet i Fyrbodal Ann-Christine Karlsson Anne-Louise Sorbring FoU Fyrbodal 2010:01

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Metod och enkätinnehåll... 4 Resultat... 4 Organisation... 5 Samverkan...6 Verksamhet... 6 Samordning Fyrbodal... 8 Diskussion... 9 Framtida utmaningar... 9 Bilagor: Bilaga 1: Följebrev till enkät FyrNa 10 Bilaga 2: Enkät till samtliga kommuner i Fyrbofal gällande anhörigstöd 11

3 Inledning Bakgrund Syfte Mål Inledning Bakgrund FyrNA, (Fyrbodals nätverk för anhörigstöd) ett nätverk bildat av representanter som på en strategisk- /samordnandenivå arbetar med anhörigstöd i Fyrbodals 14 kommuner samt Lilla Edets kommun, på uppdrag av social/omsorgsnämnderna i området. Visionen för arbetet i FyrNA är att FyrNA skall utgöra en plattform för gemensamt utvecklingsarbete kring anhörigstöd med fokus på information, förhållningssätt och innehåll. Målet är att stödja kommunernas utveckling av stödet till anhöriga. Syftet med FyrNA arbetades fram och stod klart i mars 2010 med innehållet att bland annat lyfta fram och driva Fyrbodalsgemensamma frågor kring stöd till anhöriga i enlighet med socialtjänstlagen 5 kap. 10. Dessutom skall FyrNA vara en plattform för samverkansformer, kunskapsutveckling och erfarenhets-utbyte. Utifrån styrdokumentets vision och syften beslutades vilka aktiviteter som FyrNA ska prioritera under tiden Ett processchema presenterades och antogs vid mötet 2 mars De fyra delarna är: - Kartläggning Hur ser stödet ut i dag? Våren Utvärdering Gör vi rätt saker? Vad efterfrågas? Hösten Utredning kring gemensamma riktlinjer Vad säger lagen? Evidensbaserad erfarenhet. Våren Tydliggörande av uppdraget Hur jobbar vi gemensamt. Hösten 2011/våren 2012 Första delen är att göra en kartläggning av hur stödet ser ut i kommunerna idag. Utifrån detta kan vi vidareutveckla anhörigstödets olika former genom samordning och erfarenhetsutbyte. På detta sätt kan vi få en förbättring av stödet till individen men även en ekonomisk vinst i anhörigstödet. Denna rapport är resultatet av kartläggningen. Syfte Syftet med kartläggning är att som första steg skapa en grund för den fortsatta framtida utvecklingen av anhörigstödet både på en gemensam och på en lokal nivå i Fyrbodals-kommunerna. Mål Målet är att presentera ett underlag som kan ligga till grund för en diskussion om framtida samverkan kring verksamhetsutveckling samt olika aktiviteter såsom marknadsföring, information, utbildning och idéutbyte. 3

4 Metod och enkätinnehåll Metod och enkätinnehåll Kartläggningen har gjorts som en skriftlig enkätundersökning. Enkätens utformning och frågeställningar har varit ute på remiss hos deltagarna i FyrNa innan den skickades ut till kommunerna. Utskick av enkäten gick till Socialförvaltningens registrator i samtliga Fyrbodals kommuner samt till Lilla Edets kommun, för vidare befordran till berörd tjänsteman. En kopia gick dessutom för kännedom till socialcheferna. Svarstiden löpte mellan 20 april 11 maj Enkäten innehåller 4 olika delar med inriktning: Organisation Samverkan Verksamhet Samordning Fyrbodal Svar har inkommit från nästan alla (14 av 15) kommunerna Bengtsfors, Färgelanda, Lilla Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Bortfallet på en kommun är orsakat av ett missförstånd mellan deras handläggare. De som svarat på frågorna i de olika kommunerna är biträdande omsorgschef, enhetschef, verksamhetschef, områdeschef, anhörigsamordnare, anhörigkonsulent, anhörig- och frivilligsamordnare, anhörigstödjare och förvaltningschef. Av svaren att döma har vissa frågor kunnat tolkas på olika vis, vilket påverkar svaren och därmed resultatet I kommunerna är anhörigstödet organiserat i olika förvaltningar och avdelningar som inte helt går att jämföra med varandra. Även detta försvårar en jämförelse mellan kommunerna. Kartläggningen kan ses både som en kartläggning av vad som finns i dagsläget och en idébank för kommande utveckling. 4

5 Resultat Organisation Resultat Vi redovisar här resultaten i de fyra teman som ingick i enkäten. Organisationen Styrdokument Av de kartlagda kommunerna har fyra kommuner styrdokument och/eller planer som sträcker sig t. o m eller längre. I dessa dokument återfinns mål, riktlinjer och resurser för ett utvecklingsarbete som riktar sig till anhörigstödet i kommunen. Ytterligare fyra kommuner redovisar styrdokument och planer som dock inte är aktuella därför att planerna passerat slutdatum eller att styrningen formulerats långt före socialtjänstlagens nya lagkrav (SoL 5 kap 10 ) vad det gäller anhörigstöd. Två kommuner uppger sig ha styrdokument men har inte redovisat dessa för utredningen. I det ena fallet har rutiner utarbetats men inte beslutats i nämnden. De fyra övriga kommunerna uppger sig inte i dagsläget ha några skrivna riktlinjer eller planer för anhörigstöd. Ansvar Ansvaret för anhörigstöd är placerat på olika ställen inom de kartlagda kommunerna. I kommunerna är anhörigstödet organiserat i olika förvaltningar och avdelningar som inte helt går att jämföra med varandra. Som exempel kan nämnas kommunledningskontor, vård- och omsorgsförvaltning, centralt i en stabsfunktion eller assistans- och rehabiliteringsavdelning. Personal Den direkta resursen för samordning av anhörigstödsarbetet anges för de flesta ligga mellan ½-1 årsarbetare per kommun oavsett antal invånare. Vissa kommuner har i sin redovisning tagit med resurserna för aktiviteter såsom dagverksamhet och annat. Detta gör det svårt att tolka hur mycket resurser som går till direkt och övergripande samordning. Lokaler Lokaler för verksamheten har lösts på olika sätt beroende på lokala förutsättningar och organisation. I huvudsak disponerar anhörigverksamheten allmänna utrymmen och möteslokaler eller i samverkan med frivilligverksamheten. Några av kommunerna har egna lokaler för anhörigverksamheten. Ekonomi I de flesta kommunerna delas kostnaderna för anhörigsamordnaren mellan kommunens egen budget och de statliga stimulansmedlen. I fyra av kommunerna är tjänsten helt finansierad av stimulansmedel. Lokaler och biståndsinsatser finansieras av kommunen. 5

6 Samverkan Verksamhet Samverkan Anhörigstödets personal samarbetar överlag med organisationer som Röda Korset, Lions Club, religiösa samfund och pensionärsföreningar. Hälften av kommunerna uppger dessutom att man samverkar med olika handikapporganisationer. Samverkan med frivilligföreningar/centraler är också vanligt där sådana finns. Samarbete med invandrarföreningar och anhörigföreningar är däremot mycket ovanligt. Detta beror troligtvis på att dessa föreningar saknas. Samverkan med kommunens olika verksamheter är vanlig. Kartläggningen visar på många exempel och möjligheter till samverkan mellan olika avdelningar och förvaltningar. Nio av de 14 kartlagda kommunerna samarbetar med primärvården/vårdcentraler. I huvudsak är det demens- eller äldresjuksköterska och kurator. Samverkan sker också kring information. Två av kommunerna uppger att de samarbetar med slutenvården/sjukhusen genom t ex affischering och minnesmottagning. Verksamhet Information Samtliga kommuner arbetar aktivt med information till anhörigvårdare. Detta sker genom skriftlig information via kommunens hemsida, annonsering i pressen, informationsbroschyrer på offentliga lokaler såsom vårdcentraler, sjukhus, tandläkare, bibliotek och apotek samt genom personliga utskick till kända anhörig-vårdare. Andra former för information är vandringsutställning och informationsmöten för anhörigvårdare samt information på vårdutbildningar. En bredare information till allmänheten är utskick till alla hushåll genom direktreklam och tidningsartiklar i lokalmedia. Målgrupper Kommunernas anhörigstöd är i huvudsak riktat mot de äldre men i flera av kommunerna finns anhörigstöd som också är riktat till andra målgrupper än äldre. Det varierar dock vilka man vänder sig till och vem som gör insatserna. Några av kommunerna anger att de vänder sitt anhörigstöd till bland annat anhörigstödjare inom handikapp- och individ och familjeomsorgens brukare. Avlösning Olika former av avlösning för anhörigvårdare finns idag genom dagverksamhet, växelvårdsplatser och avlösning i hemmet i alla kommunerna. I en kommun saknas dock stöd för avlösning i hemmet. Utbildning Utbildning till anhöriga är omfattande i tolv av fjorton kommuner. Bland de mest återkommande ämnena är kunskap om demens, läkemedel och stroke. Tätt följt av förflyttningsteknik, kost, hjärt- och lungräddning, vidare nämns ämnen som bemötande, smärta, hjälpmedel, kommunkunskap, sorgearbete, hälsa och friskvård, juridik i vardagen, biståndshandläggning och tandvård. 6

7 Verksamhet Aktiviteter Ett väl utbrett stöd är anhöriggrupper/cirklar som anordnas och bedrivs i stort sett i samtliga kommuner. Stöd till aktiviteter som rekreation, Må bra-aktiviteter eller anhörigträffar i ordinärt och särskilt boende i någon form ges i två tredjedel av kommunerna. I mindre omfattning förekommer stöd till anhörigcentraler/träffpunkter/frivilligcentraler för anhörigstödjare. En annan stödform som framkom var enskilda träffar inom ordinärt boende, anhörigvårdarkort, anhöriglarm. Brukarmedverkan Att fånga upp anhörigas behov och önskemål om vilka insatser och stöd de önskar görs oftast i den direkta kontakten med anhöriga. Dels vid enskilda samtal, hembesök, upprättandet av stödplaner eller olika former av skriftliga enkäter. I flera av svaren har också uppgetts att behov och önskemål kommer till kännedom i olika anhörig- och fokusgrupper eller vid sammankomster i form av möten/informationsträffar, i pensionärsgrupper eller kommunala pensionärs-/handikappråd. Någon kommun har även en frågeställning på hemsidan, riktad till anhöriga, som kan besvaras direkt på hemsidan. 7

8 Samordning Fyrbodal Dokumentation Samordning Fyrbodal I kommunerna finns en diger önskelista av vilka frågor som kan och bör samordnas inom Fyrbodal, sammanfattningsvis kan svaren i stort sett delas upp i fyra grupper: Gemensamt informationsmaterial och kampanjer till länssjukvården/regionen och andra vårdgivare Fortbildning, utbildning, forskning, erfarenhetsutbyte, studiebesök Tydliggöra och synliggöra anhörigstödet, driva gemensamma frågor, utvecklingsfrågor Rutiner och riktlinjer. Dessutom finns önskemål om samordning kring grupper som berör anhöriga med få deltagare i varje kommun. Åsikterna om vilka de viktigaste frågorna att satsa på i framtiden skiljde sig en del från kommun till kommun. Varje kommun är unik i sin utveckling av anhörigstöd och samtliga kommuner har angett ett flertal viktiga frågor och aktiviteter de vill satsa på i framtiden. Svaren blev naturligtvis beroende på hur det ser ut i dagsläge i varje kommun. Flera ansåg att gemensamt material, information, marknadsförning och samverkan med läns sjukvård och andra vårdgivare var viktigt i framtiden och även hur, och att, nå nya anhöriga på ett så tidigt stadium som möjligt. Därtill kommer också från flera kommuner, vikten av ett individuellt anpassat stöd med så stora variabler som möjligt. Fånga behoven, satsa på rätt stöd och nå ut till målgrupper utanför äldreomsorgen. Öka tillgängligheten och hitta broar mellan människor. Arbeta förebyggande fysiskt och psykiskt, satsa på frivilligverksamhet och träffpunkter ansåg några vara viktigast framöver i tiden. Utbildning och information i olika former till både anhöriga, personal och frivilliga finns även med, likaså samver kan mellan kommunerna när det gäller olika målgrupper för att få ett stötte utbud av aktiviteter och insatser. Dessutom finns organisationsformer och finansiering med bland svaren från någon kommun. Dokumentation Dokumentation av verksamheten görs både genom statistik och årsberättelse. I flertalet kommuner användes båda varianterna, medan några kommuner inte dokumenterade på något vis. Annat sätt att dokumentera är genom; bokslut, slutrapport stimulansmedel och minnesanteckningar. 8

9 Diskussion Framtida utmaningar Diskussion Det gavs många tillfällen för aha- upplevelser och inspiration under arbetet med rapporten och många av oss anhörigstödsamordnare kan säkert se igenkännande på svaren. Vi ser kartläggningen som en idé och inspirationskälla inför FyrNAs fortsatta utvecklingsarbete. Vid sammanställningen av enkätsvaren kunde vi se att vissa frågeställningar blev tolkade på olika sätt. Alla insatser och allt anhörigstödarbete som görs i kommunerna har inte passat in i enkätens svarsutformning. Detta gör att sammanställningen på vissa punkter kan vara lite missvisande. På den generella frågan om man samverkar med frivilligorganisationer svarar nästan samtliga kommuner ja. Detta är förbryllande då endast ett fåtal kommuner uppgivit att de samverkar med andra kring det stöd/insatser/aktiviteter/avlösning/utbildning som erbjuds anhörigvårdarna. Vad är det anhörigstödet och frivilligföreningarna samverkar kring? Det framkommer inte i enkätsvaren. Framtida utmaningar Strategier. Handlingsplaner, riktlinjer och policys för det kommunala anhörigstödsarbetet. De kommuner som använder sig av stödplaner, policys, riktlinjer och enkäter hoppas vi delar med sig av dessa. De kan vara gångbara även i andra kommuner. Se över finansieringen. För utveckling av anhörigstödets verksamhet har nästan samtliga kommuner statliga stimulansmedel. Från och med 2011 kommer dessa att ingå i det statliga kommunbidraget, vilket gör att pengarna inte är öronmärkta just för anhörigstödet, detta ger en viss oro för framtiden även med befintlig lag. Hur skall vi förbereda oss för att säkra så att stödmedlen även i fortsättningen når vår målgrupp? Vidga målgruppen för anhörigstöd. Idag finns viss utveckling och samverkan med andra kommunala verksamheter för anhöriginsatser till andra målgrupper än äldre. För att i framtiden klara verksamheten för dessa målgrupper krävs troligtvis vidgad organisation, förändrad organisering av anhörigstödet i kommunerna. Ökad samverkan. Kartläggningen visar tydligt att samverkan kommun- slutenvården är bristfällig. För att utveckla anhörigstödet och hitta anhöriga på ett tidigt stadium krävs större samarbete med slutenvården. Information. En stor arbetsuppgift för FyrNa, är att i framtiden förbättra och utveckla ett bra arbetssätt för informationsutbyte med alla berörda parter. 9

10 Följebrev till enkät FyrNa Hur ser Anhörigstödet ut i Er Kommun? FyrNa (Fyrbodals Nätverk för Anhörigstöd), är ett nystartat nätverk som består av representanter från Fyrbodals alla kommuner, samt Lilla Edet. Syftet med enkäten är att göra en kartläggning av anhörigstödet i Fyrbodalskommunerna och med kartläggningens som grund planera det framtida både gemensamma och lokala anhörigstödsarbetet. Målet med FyrNas arbete är att i framtiden kunna samverka kring verksamhetsutveckling samt olika aktiviteter såsom marknadsföring, information, utbildning och idéutbyte. Första steget i nätverkets gemensamma arbete är kartläggningen. Resultatet av ett gemensamt arbete innebär att vi blir bättre på att nå anhöriga i ett tidigare skede som förutom en förhöjd kvalitet även resulterar i både ekonomiska och tidsbesparande åtgärder för kommunen. Denna enkät skickas till Socialförvaltningens Registrator för vidarebefordran till berörd tjänsteman samt för kännedom till förvaltningschefen. Vi ber att ni besvarar frågorna i enkäten senast den 11 maj 2010 Svaren skickas till Orust Kommun Anne-Louise Sorbring Ängsviken HENÅN Med vänliga hälsningar Anne-Louise Sorbring, anhörigsamordnare, Orust, tfn Ann-Christine Karlsson, anhörigsamordnare, Vänersborg, tfn På uppdrag av FyrNa 10

11 Enkät till samtliga kommuner i Fyrbodal gällande Anhörigstöd Kommun Namn och titel på den som besvarar frågorna Organisationen 1. Finns kommunala riktlinjer/policy/mål/handlingsplan för anhörigstöd i er kommun? Ja Bifoga vänligen dessa med enkätsvaren Nej 2. Var organisatoriskt ligger kommunens ansvar för Anhörigstödsfrågor? 3. Vilka resurser har kommunen avsatt Personal: Antal Tjänstgöringsgrad Lokaler: Finansiering: Samlingslokaler Kommunens egna finansiering Stimulansmedel Övrigt: 11

12 Samverkan 4. Samarbetar kommunen kring anhörigstöd med frivilliga/föreningar/organisationer? Röda Korset Religiösa samfund Pensionärsorganisationer Anhörigföreningar Handikapporganisationer Invandrarföreningar Annan Ja Nej Om ja, ange vilken/vilka 5. Samarbetar kommunen med landstinget kring Anhörigstöd? Verksamhet Primärvården/Vårdcentraler Slutenvården/Sjukhusen Ja Nej 6. Informerar ni om verksamhetens Anhörigstöd? Om ja, på vilket vis? Hemsidan Annonsering i pressen Informationsmöten Personliga utskick Ja Nej 12

13 Vårdcentraler Sjukhus Föreningar Offentliga lokaler Annat sätt 7. Är anhörigstödarbetet riktat till speciella målgrupper? I så fall vilka? 8. Vilka stöd/insatser/aktiviteter erbjuds anhöriga? Avlösning i hemmet Avlösning i dagverksamhet Avlösning på växelvårdsplats Enskilda samtal Anhöriggrupp/cirkel Ja Ja nej kommunal i samverkan Utbildning till anhöriga om ja, ange ämnen Anhörigcentral/träffpunkt för anhöriga Frivilligcentral Rekreation, må-bra aktiviteter 13

14 Anhörigträffar särskilt boende Anhörigträffar ordinärt boende Annan stödform 9. Arbetar ni aktivt för att nå anhöriga? Ja Nej Om ja, i så fall hur? 10. Hur tar ni reda på anhörigas behov och önskemål? Samordning Fyrbodal 11. Vad eller vilka frågor kring anhörigstöd anser Ni bör och kan samordnas på Fyrbodalsnivå? 14

15 12. Vad är viktigast att satsa på i Anhörigstöd? 13 Dokumenteras verksamheten? Statestik Årsberättelse Annat 15

16 FoU Fyrbodal Fyrbodals kommunalförbund Tfn: