Utvecklingsmöte kring den webbaserade överbryggningskursen.

Transkript

1 Utvecklingsmöte kring den webbaserade överbryggningskursen. 14 januari 2008 i Göteborg Medverkande: Hillevi Gavle Mälardalens högskolan, Fredrik Abrahamsson Jönköpings högskola, Anna-Maria Persson Lunds universitet, Andreas Bergwall Örebro universitet, Thorbjörn Jansson Örebro gymnasielärare, Håkan Malm Skövde högskola, Tommy Ekola KTH, Mattias Dahl KTH, George Baravdish Linköping Patrik Nordbeck LTH, Johan Torbiörnson KTH, Jöran Bergh GU, Jan Alve Svensson GU/Chalmers, Anette Jahnke NCM, Thomas Dahl Högskolan Kristianstad, Tanja Bergkvist SU, Lina Magdalinski NTI. Föremål för diskussionerna var de webbaserade kurser som utnyttjar material och tjänster från math.se i syfte att förbereda studenter inför högskolestudier i matematik. Det finns tre material: - Kurs 1: numerisk och algebraisk räkning, potenser, exponential- och logaritmfunktioner samt trigonometri. - Kurs 2: derivata, integral och komplexa tal - Kurs 3: Alternativ till 1 och 2. Mer förståelse, mindre räkning. (Gävle och SU.) Lägesrapport - hur gick det i somras på de olika lärosäten som gett webbaserad överbryggningskurs i samarbete med math.se? Jan Alve Svensson berättade om erfarenheterna kring GU/Chalmers version av webbkurs 1 & 2 i somras. Han presenterade också en del statistik kring genomströmning och effekter, se hans ppt-presentation. Hans slutsats var att kursen gjorde mest nytta för VG och MVGeleverna. Däremot verkar G-eleven ha det mycket svårt att genomföra kursen. Intrycket är att de kör fast i examinationen. I kurs 1 finns det 28 prov med statiska flervals frågor. Allt ska vara rätt och man får inte reda på vilket alternativ som man har gjort fel på. Man kan göra om hur många gånger som helst. Sen finns det även ett slutprov som består av tre frågor som slumpas fram. Alla ska vara rätt. Gör man fel får man tre nya snarlika frågor. En förmodan är att G-eleven lätt kan gör fel på en snarlik uppgift som eleven tidigare gjort rätt på säkerheten saknas. Kursen avslutas med en inlämningsuppgift bestående av en större uppgift som man först ska göra individuellt och sen i samråd med ett par andra elever, skicka in en gemensam lösning. En del elever struntar i denna och går direkt vidare till kurs 2. Det framkom också att logaritmer var ett område som studenterna fortfarande hade svårt för vid det diagnostiska testet vid Chalmers. Johan T fyllde på med lite rådata kring den ekonomiska situationen. Webbkursen har gett intäkter på 7,5 miljon och kostnader på 6,5 miljoner. Det finns idag utrymme inom math.se att fortsätta utveckla kurserna, upplägget samt IT-plattformen med tekniska, administrativa och pedagogiska verktyg. Bildandet av RCN vid KTH har underlättat en del. Det finns numera ett stöd på KTH. Bland annat Uppsala universitet, Lund universitet och Högskolan i Jönköping planerar också att ge kursen.

2 Därefter gick frågan vidare till övriga deltagande lärosäten: Om ni har genomfört kursen, hur har det gått? Om ni inte har gjort det, vad vill ni lyfta upp till diskussion? Hillevi, MdH: Vi hade inledande byråkratisk problem som tog ett par månader. Det borde finnas en paketlösning. Vi har idéer att även marknadsföra kursen mot studenter som går på högskolan men har problem med matematiken. George, Linköping: Vi kom med väldigt sent. Vi har haft tekniska problem med inrapportering i LADOK. Vi har inte hunnit utvärderat. Vi ska titta på det under våren. Thomas, Högskolan Kristianstad: Vi har främst lärarutbildning och en del ingenjörer. Vi har en vanlig överbryggningskurs som är personalkrävande. Vi är intresserade av att köra webbmatten för våra lärarstudenter. De skulle läsa denna under sommaren och sen fortsätta under hösten parallellt med att de har allmänt utbildningsområde (AOU). Patrik, LTH: Kansliet informera centralt om möjligheten att gå webbkurs men mer gör vi inte. Jag tycker det är viktigt att vi upprätthåller intresset för matematik hos studenterna. Det får inte bli avskräckande. Anna-Maria, Lund: Till sommaren kommer vi förmodligen ge kursen. Fredrik, Jönköping: Vi är intresserade av Kurs 1 för våra högskoleingenjörer. Vi har många G-studenter. Lite oroväckande att G-elever på kurs E har svårt för kursen. Tanja, SU: Jobbar främst med andra webbkurser vid Math.se. Har också ett gästlektorat vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Jan Alve, GU/Chalmers: Vi valde att genomföra Kurs 1 & 2 med egna lokala mentorer. Synpunkter: - Framförhållning dålig från math.se eller så var kommunikationen dålig mellan oss. - Gränssnittet för de lokala mentorerna kom inte igång i tid utan vi gjorde tillslut ett eget. Administrativa gränssnittet mot LADOK fungerade inte vid kursstart. - Studenterna var utlovade tryckt version av litteratur. Den kom först i mitten på augusti (det var dock möjligt att själv skriva ut materialet från pdf-fil tidigare). - Statistikverktyget på ping-pong är långsamt. Tar mycket lång tid att få upp ett prov. Chatten är också långsam. - Ekonomin var ett problem. Institutionen går med förlust. Frågor kring fördelningen av intäkter från kursen diskuteras nu mellan förvaltningarna på Chalmers och KTH, Matematiska vetenskaper och MATH.SE. Eftersom vi inte hade ett avtal med KHT/SU innan vi drog igång så råder det nu oklarheter kring ekonomin. Håkan Malm, Skövde: Vi har inte varit med tidigare, men är intresserade att delta. Vi har lärarstudenter och högskoleingenjörer. Andreas, Örebro universitet: Vi har gett Kurs 1. Vore bra med tydligare information till

3 deltagande lärosäten. Vi har inte gjort något lokalt, math.se har gjort allt. Tommy, KTH: Det har varit knappt om tid. Anette, NCM: I november 2007 deltog Jan Alve i ett möte för förvaltningschefer vid de tekniska högskolorna. Jag deltog i ett möte för rektorer vid de tekniska högskolorna. Vid mötena framkom att det rådde en del oklarheter kring ekonomin vid flera högskolor. Detta kan vara viktig information till de lärosäten som ännu inte deltagit: Innan ni drar igång kursen, se till att ha de ekonomiska villkoren klara internt mellan högskolan centralt och matematik institutionen samt mellan högskolan centralt, math.se och KTH/SU. 2. Webbaserad - möjligheter/problem. Hur väl fungerar tekniska plattformen? Math.se har inte låst upp sig för en specifik plattform utan kan tänka sig använda sig av olika plattformar för olika delar av kursen. Ping-pong fungerar inte tillfredställande tex är systemet svårnavigerat, chatten är långsam, tar lång tid att få en students prov mm. Inventering av olika tekniska lösningar och plattformar görs just nu om vad som är mest lämpligt för proven, för diskussionsforumet osv. När man student loggar in till MATH.SE kommer man länkas till de olika verktygen på ett enhetligt sätt. Ping-pong är inte anpassat för så här stora mängder studenter. Man tvingas starta om systemet kontinuerligt. 3. Innehållet i kurserna - möjligheter/problem Elever med betyget G från kurs E har stora svårigheter att klara kursen. Med tanke på att Chalmers i somras krävde kurs D som förkunskapskrav och KTH kräver kurs C är detta ett problem. Tänkbara orsaker och möjliga lösningar: Eleverna fastnar vid examinationen. De orkar inte ta sig igenom alla dessa prov. En lösning vore att vid slutprovet ge exakt samma uppgifter EN gång till, därefter slumpas en ny omgång ut. MATH.SE arbetar just nu på att göra detta möjligt i ett nytt provsystem utanför Pingpong som ska göra detta möjligt. Men ska de inte skaffa sig säkerhet då? Är det inte målet? På en vanlig tenta drar man ett halvt poäng för ett slarvfel men här blir det avgörande på ett annat sätt. Orsaken borde vara mer fundamental de gör ju bara proven varför går inte eleverna tillbaka till kurslitteraturen och läser? Hur får vi dem till detta? Det finns möjlighet att utnyttja mentorerna mer. Eleven borde uppmanas att ringa sin mentor för hjälp. Går detta att ordna tekniskt?

4 Även inlämningsuppgiften kan vara något eleverna fastnar på eller helt enkelt hoppar över. Den skiljer sig åt från resten av materialet. Erfarenheterna från i somras i Göteborg var att inlämningsuppgifterna är väldigt bra, fast några var för svåra. Eleverna har även svårt att kommunicera via nätet med matematiska symboler. Slutsatsen var att uppgifterna var mycket bra men de är inte realistiska. Anledningen till att inlämningsuppgiften finns med var att kunna öva förmågan att kommunicera matematik. Det skulle inte heller vara möjligt att enbart klicka sig igenom kursen det gör det även svårare att fuska. En lösning vore att inlämningsuppgiften skulle bestå av mer vanliga frågor som då studenten skulle presentera en fullständig lösning på, mer som ett prov på skriftlig framställning i matematik än som ett prov på problemlösning. Math.se skulle jobba på detta inför sommaren På LTH har de infört muntlig redovisning. Det har varit uppskattat. Viktigt att som student får feedback på framställning av en lösning. Man skulle kunna fråga elever: Vad önskar ni er i sommarmatten? Det gjordes en undersökning av KTH Learning Lab men när man kom ner på specifika delgrupper av de tillfrågade var det alltför få studenter för att kunna dra slutsatser fullt ut. Vi saknar liveavsnitt i kursen. I framtiden borde man kunna använda sig av webbkamera, tex skulle man kunna bestämma att varje fredag är mentorn uppkopplad med webbkamera och gör en mini föreläsning om något. Väckta frågor: Har ni frågat studenterna om detta med 28 prov med alla rätt? Är detta bra sätt att fostra dem matematiskt? Att visa dem vad matematik är? Ger vi dem en konstig bild av vad matematik är? Vare sig vill eller inte så ger detta spår hos eleven om vad matematik är på högskolan. Bra att vara medveten om att formerna skiljer sig åt mot vanliga reguljära tentor/kurser. Viktig att inse att kurserna inte har som mål att ge en komplett bild av vad matematik är. Det är viktigt att informera studenterna om detta. Kurserna är framtagna för att reparera vissa grunder som behövs för att klara fortsatt studier. Motivation och lust diskuteras inte här? Det finns elever med dåliga kunskaper men med vilja. Passar kursen dessa? Tar vi hand om dessa? I Göteborg lyckades en del G-elever klara av kursen. En del elever tycker det är kul att jobba vid datorn. Andra målgrupper - ekonomistudenter? lärarutbildningen? mer skräddsytt? Andra högskolor är välkomna att arbeta fram nya kurser eller moduler. Det finns en wiki där man kan lägga in material. Math.se skulle kunna ha en redaktionell roll. Men vart skulle

5 pengar till detta tas? Math.se skulle kunna ta del av avkastningen till detta. Men MATH.SE har inga avsatta resurser att helt på eget initiativ ta fram fler kursmoduler. 4. Organisationen av utveckling av kursen - möjligheter och problem Två samverkansgrupper har bildats (Lunds universitet och Mälardalens högskola). Vad är deras erfarenheter? Math.se kan tänka sig bekosta visa delar som berör samarbete med gymnasieskolor. Mälardalen: Tre möten har vi haft. Lärarna har testkört och diskuterat om och hur man kan använda detta i undervisning. Erfarenheterna så långt, är att gymnasieeleverna testade och körde fast. Där tog intresset slut. Nästa idé är att i samband med någon aktivitet på högskolan låta eleverna få testköra kursen i en datasalen. Göteborg: Finns inga lärare som är intresserade av detta. Erbjöd en veckas betalning - men det lockade inte. Många lärare redan engagerade i andra projekt kring övergången. Örebro är på gång med samverkansgrupp, Torbjörn gymnasielärare: Vi ska starta upp en grupp under våren och se hur vi kan använda kursen som en del av en breddningskurs. Hur stimulerar vi till att fler samverkansgrupper bildas? Svårt att engagera lärare, oftast mer intresserade av övergången högstadie-gymnasium. Gymnasielärarnas problem ju över då de lämnar gymnasieskolan. Kan en samverkans grupp ledas av en gymnasielärare? Svar: JA! (Informationen kommer att förtydligas på mattebron.se) Gruppen trodde inte att mer pengar till samverkansgrupperna skulle hjälpa. Önskemål: Kan vi bilda ett forum där vi fortsätter diskussionerna kring webbkursen? Ett internt? Anette lovade att ordna ett på mattebron.se (kommer inom kort) /vid tangenterna Anette Jahnke