Kvalitetsbokslut 2014 Socialförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsbokslut 2014 Socialförvaltningen"

Transkript

1 Kvalitetsbokslut 2014 Socialförvaltningen

2

3 Innehåll Sid 1. Inledning 5 2. Förvaltningsövergripande Systematiskt kvalitetsarbete Samverkan Processer och rutiner Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Information internt och externt Övrigt utvecklingsarbete Äldreomsorg Systematiskt kvalitetsarbete Samverkan Processer och rutiner Arbetsmiljö Personal- och kompetensförsörjning Värdighetsgarantier Uppföljning LOV i hemtjänsten Övrigt utvecklingsarbete Handikappomsorg Systematiskt kvalitetsarbete Samverkan Processer och rutiner Arbetsmiljö Personal- och kompetensförsörjning Kvalitetsgarantier Övrigt utvecklingsarbete 5. Individ- och familjeomsorg (IFO) Systematiskt kvalitetsarbete Samverkan Processer och rutiner Arbetsmiljö

4 5.5 Personal- och kompetensförsörjning Projekt inom IFO Övrigt utvecklingsarbete Bilaga Lex Sarah Synpunkter och klagomål Resultat av brukarundersökning i äldreomsorgen Kolada äldreomsorg Uppföljning av värdighetsgarantier i äldreomsorgen Sammanställning av uppföljning LOV Kolada handikappomsorg Öppna jämförelser, funktionsnedsättning enligt LSS Kvalitetsgarantier handikappomsorg Individ- och familjeomsorg, öppna jämförelser i urval Kvalitetsmått myndighetsutövning Sjukfrånvaro i socialförvaltningen

5 1. Inledning Socialförvaltningen i Falköping har sedan 2009 årligen sammanställt och redovisat sitt kvalitetsarbete i ett kvalitetsbokslut som redovisats till socialnämnden i april. Den 1 januari 2012 trädde en ny föreskrift (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i kraft. Innehållet i denna gäller samtliga socialförvaltningens verksamheter som styrs av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen. Föreskriften består av bestämmelser om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas, men även hur det ska dokumenteras. För verksamheter enligt socialtjänstlagen och LSS innebär detta löpande dokumentation och en årlig kvalitetsberättelse. För vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen ställer föreskriften utökade krav på den patientsäkerhetsberättelse som årligen (och senast 1 mars) ska upprättas enligt patientsäkerhetslagen. Sedan ovan nämnda föreskrift började gälla har socialförvaltningens kvalitetsbokslut skrivits och presenterats på ungefär samma vis som tidigare år då detta bedömts uppfylla de krav som finns. Dokumentet har utöver en förvaltningsgripande del innehållit ett avsnitt för varje område/avdelning i förvaltningen. Dessutom har en patientsäkerhetsberättelse upprättats och presenterats för nämnden enligt gällande regler. För det gemensamma området som ansvarar för hälso- och sjukvården i förvaltningen har detta tillvägagångssätt delvis inneburit en dubbel dokumentation. Då varje chef skrivit sin del av kvalitetsbokslutet har dessutom en gemensam struktur i dokumentet saknats vilket gjort att det upplevts som svårläst års kvalitetsbokslut bygger i större utsträckning än tidigare på föreskriften om systematiskt kvalitetsarbete. I november träffade förvaltningens utvecklingsgrupp respektive områdes- och avdelningschefer för att gå igenom offentlig statistik, avvikelser, synpunkter, personalstatistik, kompetensbehov och särskilda fokusområden för verksamheterna. Dessa möten utgör underlag till kvalitetsbokslutet som skrivits av verksamhetsutvecklaren. Dokumentets första del är förvaltningsövergripande och beskriver det systematiska kvalitetsarbetet i stort. Sedan följer avsnitten äldreomsorg, handikappomsorg samt individoch familjeomsorg där det i varje verksamhet som är mest relevant ur ett kvalitetsperspektiv fokuseras. Sist i dokumentet finns en bilaga som innehåller sammanställningar av olika kvalitetsuppgifter. För uppgifter som redovisas i patientsäkerhetsberättelsen hänvisas till detta dokument. Kvalitetsbokslut och patientsäkerhetsberättelse för 2014 redovisas för socialnämnden i samband med redovisningen av det ekonomiska bokslutet. 2. Förvaltningsövergripande 2.1 Systematiskt kvalitetsarbete Egenkontroll Socialförvaltningen har gått igenom och analyserat resultaten från de öppna jämförelser som tas fram av Socialstyrelsens och SKL. Uppgifterna i dessa rapporter hämtas från verksamhetsenkäter, kvalitetsregister, kommun- och landstingsdatabasen samt den nationella brukarundersökningen i äldreomsorgen. Genom analysen identifieras förbättrings- och 5

6 bevarande områden som redovisas under respektive verksamhetsområde. Dock påtalar ansvariga chefer att det finns tveksamhet kring vissa indikatorer och om de verkligen mäter kvalitet. Det är också så att det i vissa delar är svårt att få till samordning av uppgiftsinlämningen och kvalitetssäkringen av själva uppgifterna. Samtidigt är uppgiftsinlämningen tidskrävande. Frågan om hur offentlig statistik och nyckeltal på ett bättre sätt kan användas för strategisk och kontinuerlig utvärdering har under året varit föremål för diskussioner även i fora och nätverk samt en konferens i kommunalförbundets regi. I kvalitetsbokslutets bilaga redovisas uppgifter ur den offentliga statistiken. Samtliga öppna jämförelser finns på socialstyrelsens hemsida Utredning av avvikelser Alla som arbetar inom verksamheter enligt socialtjänstlagen eller LSS har en skyldighet att rapportera risk för missförhållanden inom verksamheten, lex Sarah. Rapporterna ska dokumenteras och utredas och vid behov ska åtgärder vidtas. Allvarliga missförhållanden anmäls även till inspektionen för vård och omsorg, IVO. Motsvarande rapporteringsskyldighet finns inom hälso- och sjukvårdslagens område för händelser som medfört eller skulle kunnat medföra vårdskada. Utöver rapporteringsskyldigheten finns en skyldighet att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Socialförvaltningen använder Falköpings kommuns gemensamma synpunktshantering för detta ändamål. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att man ska kunna se om det finns mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Sammanställning och analys av lex Sarah och synpunkter finns i kvalitetsbokslutets bilaga samt under respektive verksamhetsområde. Avvikelser enligt HSL samt klagomål och synpunkter från patientnämnden sammanställs och analyseras i patientsäkerhetsberättelsen. Riskanalys I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att göra bedömningar av om det finns risk för händelser som skulle kunna innebära brister i verksamhetens kvalitet. Uppskattning av sannolikheten för att händelserna inträffar samt bedömning av konsekvenser som skulle kunna uppstå till följd av dem ska göras. Socialförvaltningen har tagit fram en enkel matris för riskanalys. Under 2014 har denna presenterats för alla verksamheter. Riskanalys är ett utvecklingsområde i själva kvalitetsarbetet. Förbättrande åtgärder Resultaten som framkommit vid riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser ska användas för att säkra verksamhetens kvalitet. För Falköpings del är dessa resultat 2014 övervägande positiva i socialförvaltningens verksamheter. Utöver förbättrande åtgärder blir därför bevarandeåtgärder viktiga. Även på områden där resultaten är mycket goda krävs ett ständigt arbete för att bibehålla den goda kvaliteten. 2.2 Samverkan Samverkan såväl internt som externt är en förutsättning för kvalitet inom socialförvaltningens områden. Det kan handla om samverkan mellan olika yrkesgrupper och organisatoriska enheter inom förvaltningen, kommunövergripande samverkan samt samverkan med andra myndigheter. I takt med att specialiseringen inom de olika professionerna ökar blir detta allt tydligare. Utan fungerande samverkan finns risk att olika insatser motverkar varandra. En 6

7 bristande helhetssyn påverkar också kommunikationen med brukaren och därmed dennes möjlighet till påverkan och delaktighet. För att underlätta fastställs olika aktörers ansvar i de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Att hitta fungerande strukturer för samverkan är nödvändigt, men för att en samverkanskultur verkligen ska fungera krävs också arbete med attityd, värderingar och förhållningssätt. 2.3 Processer och rutiner Ett viktigt fokusområde för kvalitetsarbetet 2014 har varit att kartlägga förvaltningens huvudprocesser för handläggning och utförande. Processkartläggningen innebär att man identifierar de aktiviteter som ingår i processen samt fastställer deras inbördes ordning. För varje aktivitet utarbetas och fastställs de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Genom kartläggningarna tydliggörs nuläge och förbättringsområden. Processkartorna tas fram i samarbete med chefer och medarbetare och är levande dokument som uppdateras då behov av förändringar i processerna uppstår. Sådana behov kan visa sig till exempel genom avvikelser i verksamheten eller resultat av olika mätningar. Processkartorna finns publicerade på intranätet Falnet Social. 2.4 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Kvalitet är ett personligt åtagande, där varje chef och varje medarbetare ytterst har att ansvara för kvaliteten i sitt eget arbete. Personalens engagemang och delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet är av största vikt. Det gäller till exempel att inte se på inkomna rapporter, klagomål och synpunkter som något negativt utan istället som en möjlighet för att utveckla verksamhetens kvalitet. En ytterligare förutsättning för ett gott kvalitetsarbete är att det finns personal med rätt kompetens för uppdraget. Av denna anledning innehåller kvalitetsbokslutet även uppgifter som handlar om arbetsmiljö samt personal- och kompetensförsörjning. I februari utvärderades det systematiska arbetsmiljöarbetet genom en enkät som chefer och skyddsombud besvarade tillsammans. Resultatet som visade på att arbetsmiljöarbetet i förvaltningen fungerar väl presenterades i lednings- och samverkansgrupp. Uppföljning av korttidsfrånvaron och arbetet med rehabilitering pågår kontinuerligt. Arbetsmiljöutvecklaren har under 2014 deltagit vid samtliga EC-möten och informerat om detta. Statistiken visar på att de vanligaste orsakerna till sjukskrivning är blandad korttidsfrånvaro, psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar. Utbildning i att hantera psykisk ohälsa, MI (motiverande samtal) samt personalavdelningens rehabiliteringsutbildning är kompetenssatsningar som ger cheferna verktyg i rehabiliteringsansvaret. En årlig kompetensutvecklingsplan finns upprättad utifrån verksamheternas behov. Den revideras årligen av utbildningssamordnaren. Utbildningsbehoven inventeras och analyseras i samråd med områdes- och avdelningschefer. Planen finns att läsa på Falnet Social under förvaltningsövergripande/kompetensutveckling. En förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsinsats som startat upp utifrån förvaltningens handlingsplan för våld i nära relationer och som pågår till november 2015 är e-utbildning inom området kvinnofrid. 7

8 2.5 Information internt och externt En viktig del i kvalitetsarbetet är att det finns tydlig och lättillgänglig information till kommunens medborgare om det stöd och den hjälp som finns att få samt hur man ansöker om olika insatser och hur man kan ta del av öppna verksamheter. Den som har någon form av insats behöver få anpassad information om vad man kan förvänta sig av innehållet i denna och även information om till exempel avgifter. De viktigaste informationskanalerna är skriftliga broschyrer och kommunens webbplats, men information om vissa delar av verksamheten sker även via sociala medier. Översyn och uppdatering av informationen sker ständigt för att innehållet ska vara både aktuellt och så målgruppsanpassat som möjligt. Viss information finns i så kallad lättläst version, dock är detta ett utvecklingsområde. Det samma gäller information på andra språk än svenska. För att medarbetarna ska kunna vara delaktiga och ha uppdaterad kunskap om kommunen och socialförvaltningen är även den interna informationen av stor vikt. För att all personal lättare ska kunna hitta rätt bland rutiner och dokument har en större omstrukturering av socialförvaltningens sida på intranätet, Falnet Social, genomförts under Dessutom har genomgång och rensning av själva innehållet på sidan påbörjats. Detta arbete fortsätter under Övrigt utvecklingsarbete Värdegrundsarbete Socialförvaltningen har sedan 2008 en gemensam värdegrund. All personal var delaktig i framtagandet av denna värdegrund som beskriver förhållningssätt gentemot brukare och mellan anställda beslutades om en kommungemensam värdegrund som bygger på värdegrundsorden bemötande, öppenhet, effektivitet och rättvisa. För implementering av denna har tryckt material samt fem korta filmer som underlag för diskussion framställts under året av kommunens kvalitetsgrupp. För äldreomsorgens del finns sedan 2011 en nationell värdegrund inskriven i socialtjänstlagen. Samtliga dessa värdegrunder ska fungera som en kompass i det dagliga arbetet och ingen av formuleringarna står i motsats till varandra. För att tydliggöra hur de hänger ihop har en vägledning för värdegrundsarbete i socialförvaltningen tagits fram Forskarfrukostar Ett av de lokala målen i Vård-och omsorgscollege lyder: "Att låta kunskaper bli mer lättillgängliga genom att använda oss av teknikutvecklingen genom webb och telebildsändningar samt utökning av externa föreläsare". Ur detta mål kom en idé om att arrangera forskarfrukost som på ett enkelt, snabbt och effektivt sätt ger många möjlighet till kunskap inom aktuella områden. Målgruppen för forskarfrukostarna är chefer, handläggare, legitimerad personal, vårdlärare och andra intresserade. Inbjudan har gått ut genom VO- College regionalt i hela Skaraborg. Lidköping och Mariestad har deltagit via telebild. Forskare från högskolorna i Jönköping, Skövde och Göteborg har anlitats för att lyfta fram och skapa kontakt med lärosäten i närområdet och samtidigt hålla nere kostnaderna. Upplägget är en timmas frukostföreläsning och de områden som hittills fokuserats på har varit ledar-och medarbetarskap, organisation och kommunikation. Föreläsning utifrån forskning inom området välfärdsteknologi finns med i planeringen för kommande forskarfrukostar. 8

9 3. Äldreomsorg 3.1 Systematiskt kvalitetsarbete Brukarundersökning Resultatet av den nationella brukarundersökningen visar på ett genomgående gott resultat och för både äldreboende och hemtjänst i Falköping. Att arbeta med bevarandeområden är därför extra viktigt. Inom hemtjänsten svarar 93 % positivt på frågan om personalen har tillräckligt med tid. Detta är en hög siffra också i relation till länet och riket och det är troligt att den kan kopplas till ersättningsmodellen som bygger på att personalen stannar den beställda tiden hos brukaren. På äldreboende svarar färre än året innan att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål, detta trots att man får informationsbroschyr om synpunktshantering vid flera tillfällen. Det finns uppenbarligen ett behov av att informera på annat sätt än vad som hittills gjorts. I undersökningen framgår att brukarna upplever att biståndshandläggarens beslut är anpassat efter behoven och att det är lätt att få träffa sjuksköterska såväl på äldreboende som i hemtjänsten. Alla enhetschefer går igenom och analyserar resultaten för sin enhet med berörda arbetsgrupper. I samråd med medarbetarna tas en handlingsplan för förbättrings- och bevarandeåtgärder fram. Brukarundersökningen redovisas i bilagan 6.3. Uppgifter till Kolada Socialförvaltningen lämnar varje år in uppgifter om äldreomsorgen till kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Dessa redovisas i bilagan 6.4. I uppgifterna ingår måttet personalkontinuitet i hemtjänsten. Det avser hur många personer brukaren i snitt möter under en tvåveckorsperiod. I Falköping är måttet för hemtjänst (inkl. serviceboende) 16 och för hela Sverige är det 15 personer. Detta visar på att personalkontinuitet inom hemtjänsten är ett förbättringsområde i Falköping. En intern jämförelse av personalkontinuiteten i all hemtjänst inom ordinärt boende redovisas i bilagan 6.6. I de uppgifter som lämnas in till Kolada för äldreboende ingår uppgifter om möjlighet att välja maträtt till huvudmålet och infrastruktur för internetuppkoppling, mått där Falköping får låga poäng. Det samma gäller frågan om schemalagda gemensamma aktiviteter, där två aktiviteter per vardag och en per helgdag efterfrågas. Här har man i Falköping valt att ha de fyra aktiviteter per vecka som värdighetsgarantin anger som ambitionsnivå och sedan arbeta mer med möjlighet till egen tid för brukarna. Långt ifrån alla brukare kan och vill delta i gemensamma aktiviteter. Mängden aktiviteter säger dessutom inte något om själva kvaliteten på innehållet. Lex Sarah Rapporterna från hemtjänsten handlar huvudsakligen om sådant som rör olika rutiner. Informationsöverföring mellan utförare samt nattpatrull blir mer komplext än tidigare då det finns flera olika utförare i och med lagen om valfrihet, LOV. Processkartläggning av hemtjänsten och förtydligande av rutiner kring information är åtgärder för att hantera detta. Förändring av tillvägagångssätt för bemanning i palliativa ärenden samt lokal rutin för vem som gör vad vid utbrott av magsjuka är andra åtgärder som vidtagits till följd av lex Sarah rapporter inom hemtjänstområdet. 9

10 För äldreboendena handlar ett antal rapporter om våld mellan brukare. Utredningarna har visat att handlingsplaner och bemötandeplaner har funnits i dessa ärenden. Resursstödet som utgår från Vilskegården och utvecklingen av detta är en viktig åtgärd vid situationer med hot och våld inom äldreomsorgen. Andra åtgärder är utbildning i Durewallsmetoden och i vissa fall extrabemanning. Dessa situationer innebär dels en risk för missförhållande för den brukare som mår dåligt och övriga boende, dels är de en arbetsmiljörisk för personalen. Ett annat återkommande tema i rapporterna från äldreboendet är bemötandefrågor hos personalen. Dessa innefattar både bemötande personal emellan och bemötande mot brukarna. 3.2 Samverkan Tvärprofessionell samverkan sker inom äldreomsorgen framför allt i form av regelbundna teamträffar. Syftet är att skapa en helhetssyn på brukarens situation och att använda samtliga professioners kunskap för att kunna ge bästa möjliga stöd och hjälp. Varje deltagare dokumenterar efter teamträffen i Procapita det som är relevant utifrån respektive profession. I hemtjänstens teamträffar ingår omvårdnadspersonal, enhetschef, arbetsledare, sjuksköterska, arbetesterapeut, sjukgymnast och biståndshandläggare. Rutinen för teamträffar i hemtjänsten håller på att revideras då man har sett behov av ändringar i upplägget. Inom äldreboende har man provat lite olika tillvägagångssätt för teamträff under Beslut om en gemensam rutin togs i december och utvärdering kommer att ske i oktober I äldreboendets teamträff deltar enhetschef, kontaktperson eller annan omvårdnadspersonal, patientansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. 3.3 Processer och rutiner Process äldreboende och dagverksamhet har kartlagts under Processkartläggning av hemtjänsten har påbörjats. Äldreomsorgens processkartor läggs ut på respektive verksamhets startsida på intranätet Falnet. Genom att klicka på rutorna i processen får all personal tillgång till uppdaterad information och rutiner på ett enkelt sätt. Eftersom äldreomsorgen är förvaltningens största verksamhet med många medarbetare och chefer är verktyg för en gemensam bild extra viktiga. Processerna fungerar som ett sådant verktyg. När man genom avvikelser, synpunkter eller andra iakttagelser uppmärksammar att något inte fungerar som det ska kan processer och rutiner många gånger vara en hjälp för att hitta orsak och åtgärd. Genom processkartläggningarna säkras dessutom att brukarna får samma kvalitet på äldreomsorgen oavsett var i kommunen man bor. 3.4 Arbetsmiljö 2013 genomförde arbetsmiljöverket inspektioner på ett antal äldreboenden. I samband med dessa inspektioner reviderades dokumentet för riskbedömning av belastningsergonomi hos enskild brukare. Detta dokument fylls i av kontaktperson vid inflyttning och följs sedan upp vid förändringar. Under 2014 har planering och genomförande av lokalförändringar ägt rum med anledning av arbetsmiljöverkets krav. Beslut fattades om ombyggnation av Floby äldreboende med start På Ranliden har boenderum tagits bort till förmån för större matsal så att det finns tillräckligt med plats för att använda hjälpmedel. Ombyggnationer har 10

11 genomförts för att skapa tillräckliga hygienutrymmen och en duschstol för brukare med stora omvårdnadsbehov har köpts in. I en skyddsrond på Frökindsgården har det uppmärksammats att både hygienutrymmen och övrig boendeyta har brister, detta har lämnats vidare till förvaltningens lokalgrupp. Sjukfrånvaron ligger för äldreboendeområdet på 9,1 % vilket kan jämföras med 6,8 % i förvaltningen som helhet. En orsak till detta kan vara äldre anställda som inte riktigt orkar med det fysiska arbetet i kombination med ökade krav inom yrket när det gäller till exempel dokumentation och kompetensutveckling. Arbetsmiljöutvecklaren har varit hos varje chef och gått igenom läget för enheten gällande sjukskrivningar och rehabärenden. När det gäller förebyggandearbetet kommer det att tas ett beslut om vilken checklista för skyddsrond som ska användas på äldreboenden. Beträffande hemtjänsten har omvårdnadspersonalen uttryckt farhågor för ökad sjukfrånvaro i samband med omorganisationen som genomfördes Statistiken visar på att det inte blivit så. Hemtjänstens sjukfrånvaro är lägre än för förvaltningen som helhet. Områdeschef hemtjänst och arbetsmiljöutvecklare har gått igenom och reviderat checklista för riskbedömning vid arbete i enskilt hem. 3.5 Personal- och kompetensförsörjning Behov finns av att förtydliga rutiner för en väg in, den modell som innebär att all rekrytering av timanställd omvårdnadspersonal sker via resursförmedlingen för att säkra rätt kompetens och personlig lämplighet hos vikarierna. Enhetscheferna bedömer att det finns ett behov av att anställa fler vikarier. Resursförmedlingen har också fastanställda medarbetare i form av resursteam och långtidspool som arbetar på olika enheter vid kort- respektive långtidsfrånvaro. Denna del har i september utökats med ett team som bara arbetar natt. Svårigheter att bemanna nattvak i samband med palliativa ärenden är en anledning till att ett sådant team behövs. Under året har en genomlysning av resursförmedlingens verksamhet gjorts. Arbetet med att jobba vidare utifrån denna kommer att fortsätta. Exempel på kompetensutveckling som genomförts under året i hela eller delar av äldreomsorgsverksamheten är vård och omsorg vid demenssjukdom (omvårdnadslyftet), utbildning i kontaktpersonskap äldreboende, hantera hot och våldssituationer och tydliggörande pedagogik. Det finns behov av utbildning i palliativ vård. Biståndhandläggare har genomgått webbutbildning demens ABC och haft handledning. MI (motiverande samtal) för handläggare är inplanerat. 3.6 Värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna i äldreomsorgen gäller 2013 till 2016 och de har tagit fram i samarbete med brukare, anhöriga, representanter från pensionärs- och frivilligorganisationerna, politiker och andra intressenter utifrån frågan om vad som är viktigt för ett gott liv i äldreomsorgen. I bilagan 6.5 presenteras samtliga värdighetsgarantier i sin helhet tillsammans med en uppföljning av hur väl verksamheten lever upp till garantierna. Uppföljningen visar att värdighetsgarantierna för hemtjänst uppfylls inom fyra av sju områden. För att man ska kunna leva upp helt till garantierna rörande delaktighet och självbestämmande, kontaktperson samt information finns förbättringsområden. Även inom 11

12 äldreboende finns förbättringsbehov när det gäller delaktighet och självbestämmande. Dessutom klarar man inte alltid att erbjuda äldreboende inom den tid (fyra veckor från beviljad ansökan) som garantin anger. 3.7 Uppföljning LOV i hemtjänsten Under 2014 har arbetet med kvalitetsuppföljning av utförare inom hemtjänsten påbörjats. Den utgår från de kvalitetskrav som finns definierade i förfrågningsunderlaget för LOV. En grupp bestående av utredningssekreterare, verksamhetsutvecklare, IT-samordnare, cheferna för bistånd och HSL samt bitr. socialchef har gått igenom dessa krav och tagit fram en plan för uppföljning. Utifrån denna plan har sedan uppgifter inhämtats dels direkt från utförarna och dels genom exempelvis ärendegranskning och jämförelse av offentlig statistik. En sammanställning finns i bilagan 6.6. Detta uppföljningsarbete kommer att utvecklas vidare under Övrigt utvecklingsarbete Trygghetslarmet Ny upphandling är gjord för trygghetslarm. Teknikskifte innebär att det analoga nätet släcks ner och det är av stor vikt att vara möta denna utveckling. Under juni månad påbörjades införandet av de nya larmen som är IP förberedda. Sedan införandet i juni har 400 larm installerats hos brukare. Målet är att alla larm, ca 900 st, ska vara utbytta innan sommaren Förändring sker från egen till extern larmmottagning. Detta innebär en ökad säkerhet för brukarna genom att larmen besvaras fortare. Den externa larmmottagaren ska kunna ta emot larm och besvara dessa utan att involvera personalen på trygghetslarmet. Det kan gälla misstagslarm och frågor som alla kan besvara, t ex vad klockan är. Syftet är att de brukare som larmar och som verkligen behöver personal på plats ska uppleva att personalen är mer närvarande då flera av de inkommande larmen besvaras av extern larmmottagare. Personalen kommer inte att bli avbruten lika ofta utan kan ägna sig åt brukaren till fullo. Teknik i hemtjänsten Ett test av så kallad nyckelgömma för nyckelfri hemtjänst har genomförts. Testet föll väl ut och ett tjänsteutlåtande har lämnats till socialnämnden för beslut om hur man går vidare. För att optimera verksamheten krävs ett planeringsverktyg för arbetsledarna. Snabba förändringar gör att det i princip är omöjligt att genomföra planeringen på det sätt som görs idag med penna och papper. Ett planeringsverktyg skulle dels hjälpa till att öka hemtjänstens effektivitet men också ge bättre överblick över vilken personal är hos brukare. Detta skulle i sin tur underlätta för hemtjänsten att ge information till brukaren om förändringar och att höja personalkontinuiteten. Innehållsplanering på äldreboende Flera äldreboenden har arbetat fram sätt för att effektivisera verksamheten genom att organisera arbetet på avdelningen enligt olika modeller. Planering pågår för att vidareutveckla detta arbete under 2015, dels genom att utgå från de modeller som används i dag och dels genom att skapa verktyg för att omsätta alla enskilda brukares genomförandeplaner i en gemensam innehållsplanering. Syftet är att frigöra tid och säkra att alla brukares behov 12

13 tillgodoses. En gemensam modell för innehållsplanering är också en stor fördel när personal arbetar på flera avdelningar och äldreboenden. ÄBIC Hösten 2014 har en enhetschef, två biståndshandläggare samt verksamhetsutvecklare gått utbildning i Äldres Behov I Centrum (ÄBIC) i Socialstyrelsen regi. Under 2015 kommer arbetet med att implementera modellen startas upp. ÄBIC är ett arbetssätt som syftar till att fördjupa utredningen av den enskildes behov i samband med ansökan om äldreomsorg och på så vis öka den äldres inflytande. Behoven utreds inom olika livsområden och dokumenteras enligt en viss struktur vilket innebär en likvärdig handläggning över landet och därigenom ökad rättssäkerhet. Utförarna får informationen om brukarens behov och dokumenterar enligt samma struktur som handläggarna. Detta underlättar uppföljning på individnivå och gör det samtidigt möjligt att hämta in statistik om behoven i äldreomsorgen hela vägen upp till nationell nivå. ÄBIC använder ett urval ur den internationella klassifikationen ICF. 4. Handikappomsorg 4.1 Systematiskt kvalitetsarbete Kolada Handikappomsorgen lämnar uppgifter till Kolada på områdesnivå. Dessa redovisas i bilagan 6.7. Resultatet är positivt för de flesta nyckeltal med undantag för frågan om infrastruktur för internetuppkoppling. Verksamheten ser huvudsakligen två orsaker till de goda resultaten i denna redovisning. Uppgifterna om tillgång till egen brevlåda samt möjligheten att ta emot gäster efter klockan 21 och att bli sambo utgår från det faktum att individen hyr sin lägenhet på samma premisser som andra kommunmedborgare. Av den anledningen är det egentligen inte en fråga för verksamheten och enligt hyreslagen har brukarna dessa rättigheter så länge de följer det ordinarie regelverket. Goda resultat under övriga punkter beror på det omfattande arbete som gjorts med att upprätta individuella genomförandeplaner som helt och hållet utgår från brukarens behov och önskemål. Till exempel är efterfrågan på att vara ute på aktiviteter efter klockan 21 inte så stor och därför är det inte något problem att tillgodose önskemålen de gånger detta förkommer. Samma sak gäller möjligheten till en individuellt anpassad aktivitet per dag. Öppna jämförelser Uppgifter på enhets- och områdesnivå lämnas direkt av verksamheten till Socialstyrelsens öppna jämförelser. Ett urval ur dessa redovisas i bilagan 6.8. Ur dessa uppgifter är det svårt att dra direkta slutsatser om prioritering av åtgärder. Verksamheten har svarat att brukarundersökningar används för att utveckla verksamheten. Dock har inte några sådana genomförts de senaste åren. Metod för brukarundersökning via Pict-O-Stat som prövats inom kommunalförbundets regi har hittills av socialförvaltningen i Falköping bedömts som allt för resurskrävande i förhållande till nyttan av undersökningen. Förvaltningens synsätt är att ett väl fungerande arbete kring genomförandeplaner är den viktigaste faktorn för brukarmedverkan. 13

14 Lex Sarah Tre rapporter har gjorts under året. Två av dessa gäller samma gruppboende och handlar om brister i tillsyn nattetid. Åtgärder för att komma till rätta med problemet är förtydligande av rutin för tillsyn samt framtagande av detaljerad checklista för kvällsinsatser till samtliga brukare på boendet. Den tredje rapporten handlade om våld mellan brukare på korttidsboende. Enhetschefen konstaterade i samband med denna händelse att en av brukarna troligen haft större behov av hjälp med kommunikationsstrategier än vad som uppmärksammats. Åtgärden är utvecklingsarbete i personalgruppen kring hur man på bästa sätt identifierar varje brukares behov. Ingen av de rapporterade händelserna har inneburit några synbara konsekvenser för brukarna. Svårigheter att verkställa beslut Handikappomsorgen ser stora risker för att man inte kommer kunna verkställa beslut under de närmaste åren på grund av platsbrist. Detta gäller såväl beslut om gruppbostad som daglig verksamhet. En ny gruppbostad är på gång men ytterligare projektering behövs för att möta det kommande behovet. När det gäller den dagliga verksamheten ser man över möjligheterna att omorganisera denna genom en utredning kring ett så kallat kommunalt samhall, Falhall. Redan idag finns sju ej verkställda boendebeslut. Två av dessa handlar om att det inte finns lämpligt boende att erbjuda och i resterande fall har brukarna tackat nej men vill kvarstå och vänta på det nya boendet på Sveavägen. 4.2 Samverkan Handikappomsorgen har mycket samverkan med individ- och familjeomsorgen samt barnoch utbildningsförvaltningen. Denna samverkan fungerar olika bra i olika frågor och ärenden, delvis är detta personberoende. 4.3 Processer och rutiner Enhetscheferna inom handikappomsorgen har jobbat med processkartläggning av korttidsvistelse, gruppbostad LSS, daglig verksamhet och personlig assistans. De två första kartläggningarna är helt klara och de finns publicerade på Falnet Social. 4.4 Arbetsmiljö Arbetsmiljön inom området handikappomsorg uppfattas huvudsakligen som god. Utbildningarna i MI (motiverande samtal) och hantera misskötsel har inneburit bra verktyg för att tydligt kommunicera uppdraget. Handledning är ett mycket viktigt verktyg för såväl kvalitet som arbetsmiljö inom handikappomsorgen. Statistiken visar på en ökning av sjukfrånvaron inom handikappomsorgen jämfört med Dock är den fortfarande något lägre än för förvaltningen som helhet. 4.5 Personal- och kompetensförsörjning Ett arbete kring införande av gemensam titulatur och kompetenskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet pågår i hela Skaraborg utifrån ett beslut i socialchefsgruppen. Syftet med titulaturbytet är att främja marknadsföring och framtida personalförsörjning, möjliggöra 14

15 framtagande av löne- och utbildningsstatisk, möta de ökade kompetenskraven samt öka yrkesidentitet och yrkesstolthet. Detta innebär att titeln vårdare/vårdarinna kommer att försvinna i Falköping. De nya titlarna är stödassistent (yrkesexamen inom programmen barn och fritid eller vård och omsorg), stödpedagog (eftergymnasial specialisering) och stödbiträde (när de specificerade kompetenskraven inte uppnåtts). Titeln personlig assistent anses vara väl inarbetad och likvärdigt använd i hela landet och ersätts därför inte. Vård- och omsorgscollege har fått i uppdrag att inventera så att aktuella kunskapsområden täcks av kurserna på de berörda gymnasieprogrammen. Under året har uppföljning gjorts av utbildning i tydliggörande pedagogik och utbildning att åldras med utvecklingsstörning har genomförts. I maj 2015 genomförs utbildning problemskapande beteende för handikappomsorgen samt övriga intresserade. 4.6 Kvalitetsgarantier Handikappomsorgens kvalitetsgarantier har reviderats under Arbetet pågick under våren och garantierna har tagits fram i samarbete med brukare, representanter från det kommunala handikapprådet, politiker och verksamhetsföreträdare. Som stöd i översynen av kvalitetsgarantierna har förvaltningen arbetat med så kallade fokusgrupper. Dessa grupper har fått ta ställning till vad som är viktigt för att ha ett bra liv i handikappomsorgen. Arbetet med revidering av kvalitetsgarantierna resulterade i förändring av vissa tidsgränser samt utvidgning av antalet verksamheter som omfattas av garantin om kontaktman. Texten har också förenklats betydligt i förhållande till de tidigare garantierna. Handikappomsorgens kvalitetsgarantier finns att läsa i sin helhet i bilagan Övrigt utvecklingsarbete En satsning på dokumentation genomförs genom att en enhetschef under en period arbetar särskilt med detta. Arbetet ska resultera i mall och struktur för genomförandeplan utifrån ny modul i Procapita. 5. Individ- och familjeomsorg (IFO) 5.1 Systematiskt kvalitetsarbete Öppna jämförelser Fem av Socialstyrelsens sju öppna jämförelser handlar om områden som hör till IFO. Detta innebär en mycket stor mängd uppgifter som lämnas in av olika personer. Vid genomgång av uppgifterna med respektive sektionschef konstateras att det för flera indikatorer är tveksamt vad de egentligen säger om kvalitet, t ex förekomsten av skriftliga rutiner och överenskommelser för olika områden. Att dessa finns säger ingenting om hur de fungerar i praktiken. Uppgiftsinlämnandet är också tidskrävande. Det finns även oklarheter kring varifrån vissa uppgifter kommer och allt stämmer inte med verkligheten. I bilagan 6.10 redovisas några indikatorer för varje jämförelseområde inom IFO. 15

16 Lex Sarah Två rapporter har kommit in under året, båda gäller psykosociala sektionen. Åtgärd med anledningen av rapporteringen är framtagande av rutiner för hur man agerar då brukare inte öppnar vid avtalat besök. Lex Sarah utredning har även visat på att det inom sektionen finns oklarheter i ansvarfördelning mellan omvårdnadspersonal respektive sjuksköterska. Inga rapporter från övriga sektioner. Stora utmaningar för IFO Individ- och familjeomsorgen är kanske den av socialförvaltningens verksamheter som tydligast påverkas av situationen i omvärlden och förändringar i denna. Ett sådant exempel är läget på arbetsmarknaden. Arbetslöshet är den vanligaste orsaken till att behov av försörjningsstöd uppstår, nyanlända och unga vuxna utgör grupper i särskilt behov av stöd för komma i egen försörjning. Andra stora utmaningar för socialtjänsten är den allt tuffare bostadssituationen med brist på lägenheter, ökat antal orosanmälningar om barn som far illa (som ofta är allvarligare än tidigare), många ensamkommande flyktingbarn med stort behov av stöd och hjälp samt ökat antal personer som har både psykisk ohälsa och missbruk. Allt detta i kombination med ökade krav från Socialstyrelsen på dokumentation och arbetets genomförande innebär en hög belastning på socialsekreterarna. Det finns behov av att i olika frågor göra gränsdragningar av vad som är socialnämndens ansvar, till exempel när det gäller bostadsfrågan. En strategiskt viktig fråga kring egen försörjning är om de kommunala resurserna främst ska läggas på de som står längst ifrån arbetsmarknaden eller lite närmare (arbetsförmedlingen har uppdraget att satsa på de som står längt ifrån). 5.2 Samverkan Samverkan internt och externt är ett prioriterat område för IFO. Internt handlar det mycket om att skapa en väg in för klienter. Den som vänder sig till socialtjänsten ska inte påverkas av att det finns en organisation med olika sektioner utan uppleva en tydlighet och tillgänglighet i kontakten. Bättre samverkan innebär också att man kan dra nytta av varandras kompetens och specialisering inom olika områden. Exempel på satsningar under året har varit samverkan kring löneprocessen och hur avdelningen som helhet tolkar lönekriterierna samt en halvdag med fokus på samverkan kring personer med samsjuklighet. Behov finns av extern samverkan med bland annat barn- och utbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget. Skriftliga överenskommelser om samverkan finns men fungerar inte alltid. På individnivå är utveckling av samordnad individuell plan (SIP) ett utvecklingsområde. 5.3 Processer och rutiner IFO har flest antal genomförda processkartläggningar i förvaltningen. Flera av dessa behöver nu följas upp. Det har för några processer funnits hinder för att färdigställa kartläggningarna på grund av bland annat personalomsättning och hög arbetsbelastning. 5.4 Arbetsmiljö På grund av att många medarbetare upplevt trötthet, irritation i ögon och luftvägar samt dålig lukt i lokalerna genomfördes en undersökning av inomhusklimatet i IFO:s lokaler i början av En enkät beställdes från Miljömedicin i Örebro. Samtliga medarbetare med placering i 16

17 IFO-huset (Odengatan 22) deltog i enkäten, som administrerades och sammanställdes av företagshälsovården. Resultatet visade bland annat på en överfrekvens av klagomål på instängd, dålig och torr luft, obehaglig lukt, låg rumstemperatur samt dålig belysning. Även vissa klagomål på buller samt damm och smuts framkom. Resultatet visade delvis på olika grader av problem i olika delar av byggnaden. Under hösten beslutades därför att vissa delar av verksamheten skulle flyttas ut till andra lokaler och en ombyggnad av receptionen på börjades. Kommunens ergonom har också gjort en genomgång av ergonomiska förhållanden, belysning m.m. på samtliga medarbetares kontor. Även frågor om den psykosociala arbetsmiljön ingick i enkäten. Denna upplevdes som positiv. Dock svarade en tredjedel av medarbetarna att de ofta känner sig stressade. 5.5 Personal- och kompetensförsörjning En instabil personalsituation på ekonomisektionen innebär risk för brister i kvaliteten. Hög personalomsättning ökar antalet ärenden per handläggare vilket minskar tiden för att hjälpa klienten till egen försörjning. Kontinuiteten i individärenden går förlorad. Det är svårt att rekrytera ny kompetent personal med erfarenhet. För att hantera och förebygga problemet framöver finns tankar på fadder-/mentorverksamhet samt karriärmöjligheter i form av specialistroller för mer erfarna handläggare. Svårighet att rekrytera socialsekreterare med rätt kompetens och erfarenhet är en nationell trend och alltså inte specifikt för ekonomisektionen eller Falköping. Socialförvaltningens utbildningssamordnare kommer i början av 2015 att träffa cheferna för varje sektion på IFO och för att inventera behovet av kompetensutveckling för redan anställda medarbetare. 5.6 Projekt inom IFO Förskoleteamet Under året har förskoleteamet, ett samverkansprojekt med Barn och utbildningsnämnden finansierat av socioekonomiska investeringsresursen, startat upp. Syftet med projektet är att fånga upp barn/familjer med behov av stöd i ett tidigt skede innan det går så långt att större insatser som omfattande utredningar och behandlingar krävs. Projektet har hunnit med att besöka alla förskolor och barnavårdscentraler. Förskolan har hittills konsulterat teamet angående 65 barn. Faljobb Faljobb är ett utvecklingsprojekt initierat av socialförvaltningen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen. Projektet som har startat under 2014 syftar till att förstärka stödet till barnfamiljer som uppbär försörjningsstöd. Statistiken visar på en negativ trend i Falköping sedan flera år med ökat antal försörjningsstödsmottagare totalt och även ökat antal barn i familjer med försörjningsstöd. Faljobb tar sitt avstamp i två förvaltningar som individer ofta kommer i kontakt med vid ekonomisk utsatthet. Projektet kommer att förläggas i dessa verksamheter men även externa myndigheters samverkan är en förutsättning för att nå resultat. 17

18 Connect Falköping Arbetet med att ytterligare förbättra och bredda det socialt förebyggande arbetet, med grund i den modell som arbetats fram under projekttiden kommer att fortsätta Connect Falköping har nu i uppdrag att förbereda för en mer permanent fortsatt verksamhet, organiserad som en del av IFO. Ett fortsatt fokus bör finnas på barn och unga, goda grannararbete, social säkerhet och aktiviteter som motverkar segregering och utanförskap. 5.7 Övrigt utvecklingsarbete Placering av barn Barn- och familjesektionen arbetar med fler familjer i öppen vård på hemmaplan och därför har de externa HVB-placeringarna minskat. Det sker en minskning av de konsulentstödda familjehemsplaceringarna. Man har arbetat intensivt med rekryteringen av nya familjehem och under året kunnat bygga upp en liten bank med familjehem som väntar på uppdrag. Grön arena Brukare inom socialpsykiatrin har deltagit i sysselsättning på en gård utanför Falköping. Detta har skett i samverkan med Grön arena, ett projekt som erbjuder människor med särskilda behov en meningsfull, daglig sysselsättning på landsbyggden. En utvärdering visar att brukarnas omdömen är odelat positiva. Erbjudanden om plats på Grön arena kommer att ges även under Digital överrapportering från socialjouren Socialförvaltningen har tillsammans med IT- företaget Visma och Skövde kommun varit pilot för digital dokumentöverföring från socialjouren till socialnämnden. Tidigare användes fax för detta ändamål. Inloggning sker med SITHS-kort samt e-legitimation. Den digitala överföringen körts i skarp drift sedan slutet av december. Pilottestet kommer att pågå under våren

19 6. Bilaga 6.1 Lex Sarah Under 2014 har 32 rapporter inkommit vilket är en kraftig sänkning jämfört med 2013 då 133 rapporter inkom. Det stora antalet 2013 kunde dock förklaras med larmproblematik som åtgärdats. Fördelningen av rapporter mellan verksamhetsområdena ser ut på följande sätt. Hemtjänst Äldreboenden Handikappomsorg IFO Nedan redovisas rapporterade situationer. Dessa överstiger antalet rapporter, vilket beror på att en rapport kan innehålla flera påstådda former av missförhållanden. fysiska övergrepp som kan avse allt från slag från personal eller t ex annan boende till upplevelser av hårda tag i samband med omvårdnadssituationer, psykiska övergrepp som kan avse t ex kränkande kommentarer eller hot, tillgrepp som avser t ex stöld och otillbörligt användande av brukares egendom försummelser som kan avse t ex uteblivna besök, insatser eller bristande rutiner. tekniska brister avser problem med teknik som kan äventyra insatsernas kvalitet runt den enskilde. Fysiska övergrepp Psykiska övergrepp Tillgrepp Försummelser Tekniska brister

20 De flesta rapporter avser försummelser och avser i flera fall brister i omvårdnadsarbetet. De tekniska bristerna har gått ner dramatiskt till följd av de åtgärder som vidtagits. Inkomna rapporter som avser fysiska och psykiska övergrepp har gått ner ordentligt jämfört med både 2012 och I fyra av de fem rapporterade fysiska övergreppen handlar det om våld mellan brukare. De vanligaste åtgärderna har handlat om översyn och genomgång av rutiner. Detta gäller till exempel oftast vid försummelser. Andra vanliga åtgärder är såväl enskilda som gruppsamtal med personal om brukares upplevelser samt konsekvenser av rapporterade händelser. I de fall det förekommit våld mellan brukare så har det följts av såväl personalförstärkningar som en översyn av vården i sin helhet. 6.2 Synpunkter och klagomål 2014 är det första hela året med en kommungemensam synpunktshantering. Totalt har 39 synpunkter gällande socialförvaltningens verksamhet registrerats i systemet. Statistiken visar att lite mindre än hälften av dessa synpunkter medfört förbättring enligt ansvariga chefers bedömning. Den övervägande delen synpunkter avser äldreomsorgen. Där ingår även de som kommit in till gemensamma området då de avser korttidsverksamheten. För området äldreboende är ett stort antal synpunkter inskickade av en person. Där är därför svårt att dra slutsatser om behov av områdesövergripande åtgärder ur resultatet. För den kommunala hemtjänstens del berör ett antal synpunkter den omorganisation som genomfördes Det är tydligt att innehållet i dessa delvis kommer från personalen även om synpunkterna skickats in av brukare. Detta pekar på ett behov av att arbeta med attityd och lojalitet hos personalen. För trygghetslarmet har synpunkter kommit in rörande det nya larmet med extern mottagning. En synpunkt gäller extern hemtjänst och denna innehåller beröm. IFOs synpunkter (här ingår den synpunkt som registrerats på administrationen) gäller situationer där synpunktslämnaren har personligt negativa upplevelser, men där bedömningen är att man inte kunnat agera på annat vis. 20

21 Klagomål är den vanligaste synpunktstypen men det har även kommit in frågor, beröm och förslag. 21

22 Synpunkterna avser oftast kategorierna bemötande/kompetens och delaktighet/inflytande. Diagram över vad synpunkterna avser samt klassificering av åtgärder finns på nästa sida. 22

23 Statistiken visar slutligen att förvaltningen uppfyller löftet om att svara på synpunkter i tid (inom 10 dagar) i de flesta fall. Två synpunkter har längre svarstid då handläggaren inte kunnat få tag på synpunktslämnaren, för två synpunkter har handläggningstiden blivit längre än utlovat i samband med långhelger och två synpunkter är av oklar anledning obesvarade. 23

24 6.3 Resultat av brukarundersökning i äldreomsorgen Hemtjänst All hemtjänst (inklusive privata utförare) i Falköping i jämförelse med länet, riket samt eget resultat Svarsfrekvensen är 69 %. Andel positiva svar Falköping 2013 F5 Handläggarbeslutet är anpassat efter den äldres behov Riket 73 % 14 Västra Götalands län 73 % 1499 Falköping 86 % 83 % =Förbättring sedan 2013 AB6 Har fått information om val av utförare av hemtjänst Riket 82 % F6 Fick välja utförare av hemtjänsten Riket 53 % 14 Västra Götalands län 43 % 1499 Falköping 70 % F7 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 56 % =Oförändrat sedan 2013 Riket 62 % 14 Västra Götalands län 61 % 1499 Falköping 71 % 68 % F8 Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål Riket 87 % 14 Västra Götalands län 86 % 1499 Falköping 90 % 94 % =Försämring sedan 2013 F9 Kan påverka vid vilka tider man får hjälp Riket 61 % 14 Västra Götalands län 57 % 1499 Falköping 71 % 67 % F10 Personalen utför sina arbetsuppgifter bra Riket 87 % 14 Västra Götalands län 86 % 1499 Falköping 95 % 95 % F11 Personalen kommer på avtalad tid Riket 86 % 14 Västra Götalands län 84 % 1499 Falköping 93 % 91 % 24

25 F12 Personalen har tillräckligt med tid för arbetet Riket 82 % 14 Västra Götalands län 81 % 1499 Falköping 93 % 95 % F13 Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar Riket 69 % 14 Västra Götalands län 69 % 1499 Falköping 84 % 86 % F14 Får bra bemötande från personalen Riket 97 % 14 Västra Götalands län 97 % 1499 Falköping 99 % 99 % F16 Känner sig trygg hemma med hemtjänst Riket 86 % 14 Västra Götalands län 84 % 1499 Falköping 92 % 95 % F17 Känner förtroende för personalen Riket 91 % 14 Västra Götalands län 91 % 1499 Falköping 97 % 95 % F18 Besväras inte av ensamhet Riket 45 % 14 Västra Götalands län 45 % 1499 Falköping 48 % 42 % F19 Har lätt att få träffa sjuksköterska vid behov Riket 69 % 14 Västra Götalands län 69 % 1499 Falköping 82 % 81 % F20 Har lätt att få träffa läkare vid behov Riket 56 % 14 Västra Götalands län 52 % 1499 Falköping 65 % 62 % F21 Har lätt att få kontakt med personalen vid behov Riket 80 % 14 Västra Götalands län 77 % 1499 Falköping 90 % 90 % 25

26 F22 Är sammantaget nöjd med hemtjänsten Riket 89 % 14 Västra Götalands län 88 % 1499 Falköping 96 % 97 % F24 Fungerande samarbete mellan anhörig och hemtjänsten Riket 88 % 14 Västra Götalands län 88 % 1499 Falköping 97 % 94 % Äldreboende Hela äldreboendeverksamheten i Falköping i jämförelse med länet, riket samt eget resultat Svarsfrekvensen är 51 %. Andel positiva svar 2013 F4 Fick plats på önskat äldreboende Riket 88 % 14 Västra Götalands län 87 % 1499 Falköping 95 % 89 % F5 Trivs med sitt rum/sin lägenhet Riket 75 % 14 Västra Götalands län 76 % 1499 Falköping 81 % 80 % F6 Tycker det är trivsamt i gemensamma utrymmen Riket 65 % 14 Västra Götalands län 67 % 1499 Falköping 75 % 75 % F7 Tycker det är trivsamt utomhus runt boendet Riket 67 % 14 Västra Götalands län 69 % 1499 Falköping 76 % 71 % F8 Tycker att maten smakar bra Riket 75 % 14 Västra Götalands län 76 % 1499 Falköping 77 % 77 % 26

27 F9 Upplever måltiderna som en trevlig stund Riket 69 % 14 Västra Götalands län 70 % 1499 Falköping 79 % 79 % F10 Personalen har tillräckligt med tid för arbetet Riket 72 % 14 Västra Götalands län 72 % 1499 Falköping 83 % 78 % F11 Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar Riket 50 % 14 Västra Götalands län 50 % 1499 Falköping 55 % 55 % F12 Kan påverka vid vilka tider man får hjälp Riket 60 % 14 Västra Götalands län 60 % 1499 Falköping 68 % 67 % F13 Får bra bemötande från personalen Riket 94 % 14 Västra Götalands län 94 % 1499 Falköping 98 % 95 % F14 Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål Riket 79 % 14 Västra Götalands län 80 % 1499 Falköping 88 % 80 % F16 Känner sig trygg på sitt äldreboende Riket 89 % 14 Västra Götalands län 90 % 1499 Falköping 94 % 82 % F17 Känner förtroende för personalen Riket 87 % 14 Västra Götalands län 88 % 1499 Falköping 92 % 92 % F18 Är nöjd med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet Riket 63 % 14 Västra Götalands län 63 % 1499 Falköping 76 % 73 27

28 F19 Möjligheterna att komma utomhus är bra Riket 58 % 14 Västra Götalands län Falköping 71 % 64 F20 Besväras inte av ensamhet Riket 34 % 14 Västra Götalands län 35 % 1499 Falköping 47 % 42 F21 Har lätt att få träffa sjuksköterska vid behov Riket 78 % 14 Västra Götalands län 77 % 1499 Falköping 81 % 80 F22 Har lätt att få träffa läkare vid behov Riket 58 % 14 Västra Götalands län 57 % 1499 Falköping 66 % 61 F23 Har lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet vid behov Riket 85 % 14 Västra Götalands län 85 % 1499 Falköping 89 % 90 F24 Är sammantaget nöjd med äldreboendet Riket 83 % 14 Västra Götalands län 83 % 1499 Falköping 90 % 89 F25 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål Riket 46 % 14 Västra Götalands län 46 % 1499 Falköping 47 % 51 F27 Fungerande samarbete mellan anhörig och boendet Riket 88 % 14 Västra Götalands län 88 % 1499 Falköping 95 % 97 28

29 6.4 Kolada äldreomsorg Hemtjänst 29

30 Äldreboende 30

31 6.5 Uppföljning av värdighetsgarantier i äldreomsorgen Uppföljningen bygger på frågor till verksamhet och brukare samt offentlig statistik. Hemtjänst Garantin uppfylls alltid enligt uppgift från biståndsavdelningen. I brukarundersökningen svarar 90 % positivt på frågan om personalen tar hänsyn till hur man vill att hjälpen ska utföras och 71% att man kan påverka vilken tid personalen kommer. Målet bör dock vara 100% utifrån garantin. Uppföljning av hemtjänsten sker årligen samt vid behov dels av biståndshandläggaren och dels av hemtjänstpersonalen i genomförandeplanden. Verksamheten uppger att kontaktperson utses i alla nya ärenden och att man får byta om man inte är nöjd. Uppföljning av alla utförare utifrån LOV visar dock att endast 30 % av brukarna vet vem som är deras kontaktperson. 31

32 Garantin uppfylls alltid enligt uppgift från kommunens hälso- och sjukvårdsorganisation (gemensamma området). Den kommunala hemtjänsten klarar i dagsläget inte att ge information i förväg om någon annan än känd personal kommer till brukaren, detta skulle kunna underlättas med ett planeringsverktyg. 84 % svarar i brukarundersökningen positivt på frågan om information vid tillfälliga förändringar. Personalen bär legitimation enligt ansvariga chefer. Garantin uppfylls enligt uppgift från biståndavdelningen. Garantin uppfylls enligt uppgift från samtlig personal i dagverksamheten. 32

33 Äldreboende Garantin om beslut inom två veckor från ansökan följs enligt uppgift från bistånd. Det kan ibland ta längre tid än fyra veckor från beslut innan äldreboende erbjuds, till exempel beroende på att det kan ta tid att hitta boende till par. Enligt uppgifter från verksamheten uppfylls garantin. 88 % positiva svar i brukarundersökningen på frågan om personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, 68 % när det gäller om man kan påverka vilken tid man får hjälp. Precis som i hemtjänsten bör man nå 100 % här för att garantin ska anses helt uppfylld. Verksamheten uppger att garantin om gemensamma aktiviteter och utevistelse uppfylls. Dock är det ibland svårt att genomföra gruppgymnastik på demensboende beroende på brukarnas behov. Ofta anpassas träning här mer individuellt. 76 % är i brukarundersökningen positiva till de aktiviteter som erbjuds. 33

34 Garantin uppfylls enligt uppgift från verksamheten. Man arbetar inom äldreboendeverksamheten aktivt med kontaktpersonskapet. Garantin uppfylls alltid enligt uppgift från kommunens hälso- och sjukvårdsorganisation (gemensamma området). 34

35 6.6 Sammanställning av uppföljning LOV Utöver kommunens egenregi finns det tre godkända externa utförare av hemtjänst enligt LOV, Lag om valfrihetssystem. Utförare Startade LOV Andel av hemtjänsten**) brukare***) Andel brukare med delegerad HSL Kommunens hemtjänst / *) 80,0 % ,2 % Systrarna Odhs Hemtjänst AB ,5 % ,7 % Falans Hemtjänster AB ,2 % 40 25,6 % ASF Hemtjänst & Hemservice AB ,3 % 8 0 % *) Kommunen genomförde en organisationsförändring. **) Fördelning av den utförda tiden per utförare i oktober ***) et brukare i oktober I enlighet med upprättade avtal ska en årlig uppföljning ske av de externa utförarna inom LOV. Härav har ett antal frågar ställts till de externa utförarna gällande 2014 års kvalitetsarbete. Här redovisas en sammanfattning av svaren på de frågor som ställts. Fråga Ledningssystem för kvalitetsarbete Tillgång till och information till berörd personal. Avvikelserapportering och synpunktshantering Systrarna Odhs Hemtjänst AB Rutinpärm på arbetsplatsen. I nyanställdas introduktionspärm. På intranätet. Info nya rutiner APT. Följer egen rutin och rapporterar till kommunen. Falans Hemtjänster AB Rutinpärm på arbetsplatsen. Info introduktion nyanställda. Kontinuerlig info APT. Följer egen rutin och rapporterar till kommunen. et rapporter enligt Lex Sarah et synpunktsärenden Avvikelser enligt HSL, läkemedel Avvikelser fallincidenter ASF Hemtjänst & Hemservice AB Rutinpärm på arbetsplatsen. Fåtal info 2014, mål 2015 info varje APT och vid nyanställning. Följer egen rutin och rapporterar till kommunen. Utbildning till personal

36 Fråga Rutin för kontroll av matleverans Systrarna Odhs Hemtjänst AB Följer kommunens rutin. Falans Hemtjänster AB Följer kommunens rutin. Info till nyanställda. Mer personalutbildning. ASF Hemtjänst & Hemservice AB Har inte matleveranser. Inspektion av 1 gång. Har inte skett. - kontrollmyndighet Ingen anmärkning Personal och kompetens årsanställda, tillsvidare 17,5 5,1 Visstidsanställda, antal pers 8 Andel med usk-kompetens 63 % 100 % 25 % ProCapita Loggkontroll Har ej informerats om hur det ska göras Kontroll har ej genomförts Kontroll har ej genomförts Åtgärder utifrån svaren på frågorna: När det gäller personal och kompetens kommer en plan för hur andelen anställda med uskkompetens ska öka begäras in av de utförare har färre än 90 % med utbildning. (Kommunen ligger på utbildningsnivån 95 %.) Påminnelse om att loggkontroll samt instruktion om hur denna genomförs ska skickas till samtliga utförare. Kvalitetsförbättringar under Systrarna Odhs Hemtjänst AB Verksamhetschefen har ankomstsamtal med nya kunder och kontinuerliga hembesök under året. Kontakttelefon där kunden alltid får kontakt med personalen. I kundens kontaktpärm. Kontaktpersonal är hos kunden flera dagar i veckan. När denne är ledig finns ersättare. All personal har gått utbildning i Procapita. Kvalitetsförbättra genom möte med HSL-personal en gång per vecka. Planering för kvalitetsförbättring. Demensutbildning av personal. Utifrån kundens behov välja lämplig personal med rätt kompetens. Falans Hemtjänster AB Vår verksamhetsidé om att kunden ska få möta så få personal som möjligt visar sig hålla. Vår målsättning att det är kontaktpersonen som utför veckoinsatser, inköp, dusch och städ. Genomföra insatser genom en noggrann planering. Medarbetare som är kunniga samt intresserade av sitt arbete. 36

37 ASF Hemtjänst & Hemservice AB All personal har fått utbildning i hur Intraphone används. I februari 2015 utbildning i Procapita för att personalen ska kunna föra sociala anteckningar. Verksamheten söker efter ny personal med undersköterskekompetens. Sammanställning över omsättningen av brukare hos de externa utförarna under perioden från verksamhetstart till Utförare Systrarna Odhs Hemtjänst AB Falans Hemtjänster AB ASF Hemtjänst & Hemservice Summa externa utförare Andel % Andel % AB Andel % Andel % brukare under perioden Varav nya brukare ,3 % 59 83,1 % 6 75,0 % ,3 % Varav byte från annan utförare 48 29,6 % 12 16,9 % 2 25,0 % 62 25,7 % Avslutade under perioden 51 31,5 % 20 28,2 % 0 0 % 71 29,5 % Avslutningsorsak -Avliden 18 35,3 % 7 35,0 % 0 0 % 25 35,2 % -Särskilt boende 14 27,5 % 3 15,0 % 0 0 % 17 23,9 % -Behov upphört 17 33,3 % 9 45,0 % 0 0 % 26 36,6 % -Byte till annan 2 3,9 % 1 5 % 0 0 % 3 4,3 % utf. Drygt 25 % av brukarna som valt extern utförare av hemtjänst har bytt från kommunal utförare. Knappt 30 % av brukare med extern utförare av hemtjänst avslutade sina insatser under perioden. Den vanligaste orsaken till att insatsen avslutades är att behovet upphörde utan att insats övergick till annan utförare av offentligt finansierad hemtjänst. Byte från extern utförare till annan utförare är mycket begränsat. Kontinuitetsmätning 2014 intern jämförelse hemtjänst Utförare Kontinuitet Kommunen område 1 ordinärt boende 15 Kommunen område 2 ordinärt boende 16 Kommunen område 3 ordinärt boende 12 Kommunen område 4 ordinärt boende 17 Systrarna Odhs hemtjänst AB 12 Falans hemtjänster AB 7 ASF hemtjänst och hemservice AB För få brukare för resultat vid mättillfället 37

38 Kontaktperson i hemtjänsten Biståndshandläggare har under tre veckor (veckor ) vid kontakter med brukare frågat om brukaren vet vem som är hans/hennes kontaktperson (kan säga namnet). Resultatet av denna undersökning visar att endast 32 % av brukarna vet vem som är deras kontaktperson. Resultatet är ungefär det samma oavsett utförare. Av de som inte visste hade en brukare telefonnummer och namn på person som kunde ringas på när som helst (trodde det kunde vara kontaktperson) och en hade telefonnummer och namn på arbetsledare och var mycket nöjd med det. Patienter med delegerade insatser enligt HSL Granskning av journaler hos privata de utförarna Falans hemtjänster AB och Systrarna Odhs hemtjänst AB har gjorts utifrån frågeställningen: Har relevant dokumentation förts på brukaren under de senaste sex månaderna? Sammanfattning av resultatet: Omvårdnadspersonalens dokumentation är mestadels rimlig och relevant. I en del fall är dokumentationen bristfällig och knapphändig. Det framkommer tillfällen då sjuksköterska borde ha kontaktats men där det inte går att utläsa att detta har skett. Uppföljning och utvärdering av utförda åtgärder förekommer sällan. Motsvarande brister är troligen vanlig i alla former av omvårdnadspersonals dokumentation och är inte specifikt utmärkande för de privata utförarna. Intern jämförelse av konkurrensutsatt hemtjänst, frågor ur nationella brukarundersökningen ASF Hemtjänst & Hemservice AB har inget resultat då de inte hade startat sin verksamhet då insamling av brukaruppgifter gjordes. 38

39 39

40 6.7 Kolada handikappomsorg 40

41 6.8 Öppna jämförelser funktionsnedsättning enligt LSS Falköping 2014 Falköping 2013 Riket 2014 Länet 2014 Aktuell rutin för att erbjuda individuell plan* Nej Nej 37 % 35 % Information på kommunens webbplats: Lättläst svenska Ja Ja 42 % 49 % Inspelat på teckenspråk Nej Nej 9 % 15 % Talad information Ja Ja 46 % 51 % Som textfil Ja Ja 59 % 56 % Andel beslut om bostad med särskild service följs upp inom ett år 23 % - 12 % 13 % Andel beslut om daglig verksamhet följs upp inom ett år 22 % - 14 % 15 % Andel beslut om ledsagarservice som följs upp inom ett år 83 % - 31 % 31 % Brukarundersökning används för att utveckla verksamheten Ja Ja 51 % 55 % Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet Ja Ja 87 % 91 % Personer har gått från daglig verksamhet till skyddat arbete Ja Ja 32 % 35 % Rutin för att pröva möjligheten till arbete** Nej Nej 13 % 22 % Andel LSShandläggartimmar utförda av handläggare med socionomexamen 100 % 100 % 95 % 95 % Andel LSShandläggartimmar utförda av handläggare som arbetat längre än ett år 100 % - 80 % 74 % *=Ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteten ska genomföras **=Skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att minst årligen pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet 41

42 6.9 Kvalitetsgarantier handikappomsorg Ingen uppföljning är gjord då garantierna är framtagna under

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialförvaltningen 2012-08-10 1 Innehållsförteckning Varför ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete?...3 Ledningssystemets uppbyggnad enligt

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2013

Kvalitetsberättelse 2013 Kvalitetsberättelse 2013 Omsorgsnämnden Beslutad av omsorgsnämnden, 2014-04-15, 78 Innehåll Kvalitetsberättelsen... 3 Vad är kvalitet i verksamheten?... 3 Syfte... 3 Fokusområden under 2013... 4 Underlag

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-12 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Mälaröarnas Hemtjänst Adress: Tegelbruksvägen 8, 178 30 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Ulla Johansson, tfn:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2014-04-03 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2013. Upprättad 2014-02-10 Dnr 14/012

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2013. Upprättad 2014-02-10 Dnr 14/012 Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 213 Upprättad 214-2-1 Dnr 14/12 Innehåll 1. Inledning...3 2. Redovisning Lex Sarah...3 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter...4

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 KVALITETSPLANENS FORTSATTA DISPOSITION... 2 GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd.

Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Antagen av socialnämnden 2014-06-10, 85 Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Inledning Sociala

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

2015-02-09 Sektion Behandling och omsorg Äldreomsorgen Allmänna ärenden Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00

2015-02-09 Sektion Behandling och omsorg Äldreomsorgen Allmänna ärenden Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00 Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00 Plats och tid 1(16) Beslutande Ann-Marie Flink, (s) ordförande Siw Karlsson, (s) Helena Stålhandske, (s) Sören Norrby, (m) Ian Jamieson, (c) Övriga

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2014

Kvalitetsberättelse 2014 Kvalitetsberättelse 2014 AB OmsorgsCompagniet i Norden Hemtjänst/avlösning/ledsagning/boendestöd/personlig assistans/ stödboende Kvalitetsavdelningen 2015-01-10 Innehållsförteckning Kvalitetsberättelse

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Forum Carpe 4 juni 2014 Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Avdelningen för analys och utveckling Temarapporter Riskanalyser Metodutveckling Statistikutveckling Register registerfragor@ivo.se

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten 1 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Omsorgsnämndens mål... 4 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 1 (13) Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Vård- och omsorgsnämnden (2014-10-08, 146 ) Gäller för: Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS

Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS 2013-09-23 SN-2013/2907.726 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av stöd i ordinärt boende personlig assistans LSS Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

SOCIALTJÄNSTEN Verksamhet & organisation

SOCIALTJÄNSTEN Verksamhet & organisation SOCIALTJÄNSTEN Verksamhet & organisation Socialtjänsten i Uddevalla kommun Socialtjänsten i Uddevalla har 2000 anställda och en budget på en miljard. Dagligen kommer tusentals människor i kontakt med de

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013

Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013 Omvårdnadsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013 Bakgrund Staben för kvalitetsutveckling genomför en uppföljning varje år. Vid 2013 års avtalsuppföljning har

Läs mer