PIM Kommunicera

Transkript

1 PIM Kommunicera Studiehjälp Examination Nivå 1 Frågefilm om sökning på internet Inlämningsuppgift - Worddokument med bilder Kommunicera A E-post Du behöver inte veta hur det tekniskt går till när ett e-brev skickas runt jorden, lika lite som du behöver veta vilka arbetstider en brevbärare har eller hur postens sorteringsmaskiner fungerar. Men liksom du vet att du måste sätta på frimärke och skriva adress på ett pappersbrev så finns det en del saker som är viktiga att veta för att e-posten ska fungera. 1 Ett brev på posten? Det finns både skillnader och likheter mellan vanliga brev och e-brev. Det finns ingen välvillig brevbärare som tolkar adressen När jag var liten hände det att jag fick brev där adressen bara angav namnet på vår by och på närmaste samhälle. Även om både postlådan och postnumret saknades brukade det gå bra i alla fall. På Internet finns inte lika välvilliga postsorterare, utan du måste skriva adressen exakt rätt för att brevet ska komma fram. Minsta felslag i en adress kan leda till att det inte når mottagaren. Birgitta Jonsson Sida 1 av 15

2 En e-postadress består alltid av två delar - namnet eller beteckningen på mottagaren och benämningen på den e-postserver som ska ta emot brevet. Mellan de bägge delarna står ett snabel-a. Snabel-a läses på engelska ut som at, så en adress kan alltså läsas ut som namnet på e-postservern. E-postadresser innehåller aldrig några mellanslag. Om delar i adressen ska skiljas från varandra gör man det normalt med punkter samt ibland med bindestreck eller understreck. Även om det numera rent teoretiskt är möjligt att ha åäö i en e-postadress är det ytterst ovanligt. Frimärket och brevlådan ligger under ditt pekfinger - om inställningarna är riktiga Du behöver vare sig frankera eller cykla till brevlådan för att skicka iväg ditt brev - ett enda klick med pekfingret räcker ofta. Tänk på att se till att du verkligen skickar brevet. I de flesta e-postprogram finns en knapp att klicka på för att sända iväg brevet. Ibland kan programmet vara inställt så att Skicka-knappen bara lägger brevet i en utkorg, för att det verkligen ska sändas iväg måste du sedan klicka på ytterligare en knapp. En sådan inställning kan vara praktisk på en hemdator med modemuppkoppling. Då kan du skriva flera brev i rad utan att behöva ansluta till Internet förrän allt är färdigskrivet. För att det ska fungera måste också e-postprogrammet vara inställt så att det kan kontakta din e-postserver. Det måste göras inställningar som talar om vilka servrar du ska använda, vem du är och vilket lösenord du har. Uppgifter om hur du gör inställningarna hittar du dels i hjälpen till ditt e-postprogram och dels hos den du har som e-postleverantör. Avsändaradressen är fortfarande viktig Precis som med vanliga pappersbrev är avsändaradressen viktig. En korrekt avsändaradress gör det lättare för den du skrivit till att svara på brevet. Dessutom gör det att du har chans att få ett felmeddelande om du hade skrivit adressen fel eller om brevet inte kommit fram av någon annan anledning. Tyvärr kan du inte räkna med att alla brev kommit fram även om du inte fått något felmeddelande. Det händer att brev helt och hållet kommer bort. Därför är det alltid en god vana att höra av sig igen om du inte fått svar på ett viktigt brev. Hur du gör inställning av avsändaradress hittar du i hjälpen till ditt e-postprogram. Brevet skickas bums, men det hamnar inte på hallmattan av sig självt Ett e-brev kan vara framme på andra sidan jordklotet efter bara någon minut, men det hamnar aldrig automatiskt i mottagarens dator. Den du skickat brevet till måste sätta på sitt e-postprogram och hämta hem posten. Hur lång tid det verkligen tar för brevet att komma fram beror alltså på när mottagaren väljer att hämta det. Om du skickat ett e- brev och inte fått svar, tveka inte att höra av dig på annat sätt. Birgitta Jonsson Sida 2 av 15

3 Handskrivna kuvert byts ut mot vettiga rubriker Pappersbrev signalerar redan med sin utsida vad de innehåller - bruna kuvert, fönsterkuvert och handskrivna rosa kuvert ger alla en föraning om vad man kan finna inuti. E-postens motsvarighet är rubrikraden. Ta för vana att alltid skriva en tydlig rubrik på dina e-brev; det ökar chansen att de blir lästa. Vad händer när ett e-postbrev skickas? Du skriver e-postadressen och klickar för att skicka iväg brevet. Ditt e-postprogram kontaktar den server som hör till din e-posttjänst. Servern kollar den sista delen av adressen för att ta reda på vilken server brevet ska skickas vidare till. Den delar upp brevet i lite hanterligare bitar och skickar dem vidare i riktning mot rätt server. Bitarna kan gå olika vägar och mellanlanda på flera servrar, men inom några få minuter är de framme på den server som hanterar mottagarens e-post. Där ligger brevet kvar och väntar tills mottagaren sätter på sin dator, ansluter till Internet, startar e-postprogrammet och klickar på knappen för att kontrollera om det finns ny post. Då hämtas brevet till datorn och kan läsas, Om rubriken väcker intresse klickar kanske mottagaren för att läsa det. 2 Bifoga filer Bifogar filer gör du om du vill skicka med något tillsammans med ett brev. Kanske vill du skicka något som inte kan visas eller skrivas ut korrekt inne i ett e-postprogram. Det kan till exempel vara ett protokoll, ett schema, en multimediapresentation eller en bild. En god regel när du skickar e-post är att alltid skriva brevtexten i själva brevet. På så vis underlättar du för den som får ditt brev. En del e- postprogram har också ett läge där användaren kan få en lista med de första raderna från varje brev för att enklare få en överblick. Det här kan verka självklart, men det är inte helt ovanligt att med brev som bara innehåller en wordfil med några rader text i. För att kunna bifoga en fil måste du själv veta var den finns sparad. Du klickar på den knapp eller det menyalternativ som används för bifogade filer i ditt e-postprogram. Ofta är det en bild av ett gem, eller texten Bifoga eller Attach. När du klickat får du upp en ruta där du ska leta fram filen. Birgitta Jonsson Sida 3 av 15

4 Tänk på mottagaren! När du väl kommit igång är det inte så svårt att skicka bifogade filer. Ibland är det kanske till och med lite för enkelt och filer skickas utan att man tänkt efter först. Här är några saker som är bra att tänka på när du skickar filer. Skicka inte stora filer, om du inte vet att mottagaren vill ha dem. Han blir kanske inte riktigt så glad som du tänkt dig när det tar en halvtimme för honom att hämta hem posten med sitt långsamma modem. I många e-postprogram kan du se vilken filstorlek det är på din bifogade fil. Mottagaren behöver ha ett program att öppna filen med. Vanliga texter eller fotografier brukar gå bra att öppna på de flesta datorer, men om den fil du skickar är skapad i ett mer speciellt program är det inte säkert att mottagaren kan öppna den. Till exempel måste din mottagare också ha Publisher installerat om du skickar en kalasinbjudan du gjort med det programmet. Vissa typer av filer är särskilt vanliga som bärare av virus, till exempel programfiler. Därför har många virusskydd och e-postservrar spärrar mot de filtyperna. Det kan alltså hända att filen du skickar aldrig kommer fram, trots att den är oskyldig. Det är en god idé att i själva e-brevet tydligt berätta att det finns en bifogad fil och vad den innehåller. 3 Blandat elände Du får förstås e-post, och förmodligen kommer du att få en del som du inte alls vill ha. Virus, trojaner och maskar Det du minst av allt vill ha är virus, trojaner och maskar. Det är filer som i värsta fall kan ställa till stor skada på din dator, och i lindrigaste fall använder din dator som trampolin för att fortsätta sprida sig. Tyvärr är detta ett stort problem nu för tiden, och enda sättet du kan skydda dig är genom att se till att du verkligen har ett virusskydd på din dator. Tidigare kunde man, genom att vara sunt försiktig klara sig ganska bra, men virusskaparna blir allt skickligare på att hitta kryphål som är i det närmaste omöjliga att stänga på egen hand. Det finns många olika program för virusskydd, och det är inte särskilt dyrt i relation till hur viktigt skyddet är. Flera av programmen finns att få på svenska och de har ofta bra webbsidor som presenterar de vanligaste hoten. Det är viktigt att virusskyddet får chans att uppdatera sig. Eftersom nya virus utvecklas hela tiden behöver ditt program hämta hem filer som gör att det kan känna igen även nya hot. Normalt går virusskyddet att ställa in så att det själv hämtar det skydd du behöver. Information om vad du kan göra för att skydda din dator finns på Post- och telestyrelsens webbplats om internetsäkerhet samt på kampanjen Surfa Lugnt. Birgitta Jonsson Sida 4 av 15

5 Lurerier, kedjebrev och reklam Det finns en del luriga brev som ofta sprider sig som löpeldar på Internet. Kom ihåg att ha samma kritiska förhållningssätt till det du får i din brevlåda som du har till annan information du möts av. Fundera alltid över vem som är avsändaren och varför du fått brevet. Ofta är lurerier utformade som kedjebrev, och du uppmanas att skicka dem vidare till alla du känner. Gör inte det! Falska virusvarningar, så kallade hoax, brukar innehålla en varning om ett nytt oupptäckt virus. Många av dessa brev är förmodligen skrivna av skämtare som tycker det är kul att ställa till lite oreda i internetvärlden och se hur långt deras brev kan gå. Radera aldrig några filer från din hårddisk, och skicka inte varningarna vidare. Använd ditt virusskydd istället. Det finns också andra typer av bedrägliga brev. I en del varianter uppmanas du att skicka e-post till ett företag eller en organisation för att få en bonus eller för att påverka något. I andra får du veta att du kan tjäna massor av pengar om du bara investerar en liten summa. Var kritisk och skicka inte vidare! En riktigt otäck form av bedrägliga brev är sådana som utger sig komma från till exempel din bank och ber dig logga in eller på annat vis uppge ditt lösenord. Det förekommer till exempel att bedragare skapar webbplatser som ser ut precis som inloggningsidor till vanliga banker och lurar bankkunder att lämna sitt lösenord på dessa webbplatser genom brev med falsk avsändare. Ytterligare ett problem är den enorma mängden reklam som sveper över Internet. Oönskad reklam via e-post är förbjudet enligt svensk lag, så om du vill kan du anmäla avsändaren till Konsumentverket - Tyvärr är mycket av reklamen skickad från länder som inte har något förbud mot oönskad reklam, och därför kan det vara svårt att ingripa mot avsändaren. 4 Etikett för 2000-talet Etikettregler är inte för att styra utan för att hjälpa dig, och de måste alltid ses i ett sammanhang. Därför finns det ingen övergripande etikett för e-post, utan som i alla annan kommunikation handlar det i hög grad om sammanhang. Några goda råd på vägen. När du skriver e-post I skriftlig kommunikation saknar vi kroppsspråket och alla de ledtrådar i kommunikationen vi får då vi talar med en fysiskt närvarande människa. Därför är det mycket större risk att ett e-brev blir missförstått. Innan du klickar på skicka-knappen, läs igenom det du skrivit och fundera ett ögonblick på om det verkligen uttrycker det du vill säga. Birgitta Jonsson Sida 5 av 15

6 På samma vis som ett första intryck av en människa kan störa vår förmåga att lyssna till henne kan det första intrycket av ett e-brev störa förmågan att läsa vad det vill uttrycka. Om brevet innehåller stavfel och andra skriftmässiga misstag kommer det första intrycket att stå i vägen för många människor. Använd stavningskontrollen för e-postprogrammet om den finns. Precis som när du talar är det klokt att använda ett språk som passar sammanhanget och mottagaren. Så kallade smilies, teckenkombinationer som föreställer ansiktsuttryck, presenteras ofta som ett generellt e-postspråk. Så är det inte. Du bör inte använda dem i alla sammanhang. Skicka inte ilskna e-brev. Det är så lätt att i en stund av upprördhet skicka arga brev. Fall inte för den frestelsen. Det är alltid en annan människa som ska läsa ditt brev. Skriv inte sådant som du inte skulle kunna säga till någon - eller som du inte skulle vilja att någon säger till dig. Det kan vara bra att veta att text som skrivits helt med versaler uppfattas som aggressiv av många människor. När du får e-post Det är lika svårt för den du fått brev av att uttrycka sig tydligt i skrift. Försök att inte tolka in för mycket och bli inte upprörd i onödan av de brev du får. Om något verkar oklart eller underligt - hör av dig och fråga. Det finns ingen universell regel för hur ofta du måste kontrollera din e-post eller hur snabbt du måste svara på ett brev. Däremot är det klokt om ni tillsammans på arbetsplatsen formulerar sådana regler. Bestäm er för principer som ni verkligen kan hålla. Lova inte att alla ska få svar inom 24 timmar, om det inte är möjligt för er att hålla löftet. Ta det lite försiktigt om du skickar brev vidare. Om du till exempel får en fråga, som du tycker det är bättre att någon annan svarar på är naturligtvis det enklaste för dig att bara skicka brevet vidare till rätt person. I många fall går det alldeles utmärkt att göra så, men om den som skrev till dig har en personlig relation till dig kan brevet vara formulerat på ett sådant vis att avsändaren inte alls vill att det ska skickas vidare. Är du osäker, fråga först. Birgitta Jonsson Sida 6 av 15

7 Övning KOMMUNICERA A - E-post Skicka ett brev med en bifogad fil till en kollega. Kontrollera så att du vet: Vad du bör tänka på när du skickar e-post Vad trojaner, virus och maskar är Något om etikett för elektronisk kommunikation B Mer kommunikation Under mitten av 90-talet användes ofta beteckningen IT - informationsteknik för sådant som handlade om möjligheterna att ansluta sin dator till andra med modem. Informationen betonades och rusiga av lycka såg vi framför oss en framtid då vi skulle få tillgång till all världens kunskap. Att den var aningen svår att hitta, för att inte tala om hur svår att göra till sin egen var av mindre intresse. Numera är det allt vanligare att begreppet IKT används - informations- och kommunikationsteknik. Gärna med stark betoning på K-et. Begreppet begränsas inte till att gälla datorer. Telefoner och mobiltelefoner är lika mycket IKT, och med olika typer av digitala boxar kommer kommunikationen in i vår TV också. Internet ger stora möjligheter att ropa Här är jag och få bekräftelse på att man blir sedd av andra, som den man är eller som den man för stunden leker att man är. I det här kapitlet möter du en del av de arenor för kommunikation som finns på Internet. Fundera både över hur du kan använda dem för din egen kommunikation och utveckling och vilka möjligheter de erbjuder barn och ungdomar. Birgitta Jonsson Sida 7 av 15

8 1 Chatt I en engelsk-svensk ordbok översätts verbet chat med språka, prata. Det är en bra definition - chatt är prat via fingrarna. Språket blir inte det samma som skriftspråk. Därför är det inte särskilt meningsfullt att fundera över om det är dåligt språk eller ej i chatten. Viktigare är att se språkutveckling ur ett helhetsperspektiv där ett av kriterierna på ett välutvecklat språk är förmågan att anpassa sitt språk efter sammanhanget. Chatt finns i många olika varianter. Den mest välkända formen är förmodligen de chattar som ligger direkt inbäddade i en webbsida. En del chattar är helt öppna. Allt som krävs är att du anger ett önskat smeknamn för att få börja chatta. Andra kräver att du är medlem och loggar in. Genom inloggningen går det enklare att identifiera den som deltar i chatten. Det är vanligt att chattarna är organiserade i rum - det vill säga mindre grupper. Ofta är chattarna organiserade efter målgrupper, som till exempel en viss åldersgrupp. En äldre variant av chatt är så kallad IRC, Internet Relay Chat. För att kunna använda IRC laddar du hem ett program med vilket du kan ansluta till en chattserver. De första IRC-programmen gjordes redan på 80-talet och de är anpassade för att fungera också vid långsam Internetuppkoppling Det finns också chattar där du i fantasin träder in i en värld och antar en annan form. Det kallas för avatarchattar. Avataren är en bild eller till och med en liten rörlig docka som förflyttar sig i chatten och kan prata med de den möter genom att du skriver på ditt tangentbord vad avataren ska säga. De varelser du möter är i sin tur styrda av någon annan människa. Två tjänster med avatarchatt är : Hundparken på SVT:s ungdomssidor det vinstdrivande Habbo Hotel där barnen kan köpa möbler till sina hotellrum genom att betala med SMS. När du för första gången kommer in i ett chattrum kan det hända att du möts av ett myller av människor som verkar prata planlöst kors och tvärs. Ta dig en stund att både studera konversationen i lugn och ro och att undersöka hur rummet fungerar. Vanligtvis finns det möjlighet att rikta det du säger antingen till alla eller till en specifik person. Ibland går det att viska, alltså att skriva något som bara kan läsas av en person, och ibland att starta privata chattar om du vill prata i lugn och ro med någon. Birgitta Jonsson Sida 8 av 15

9 2 Kompisprogram Det finns speciella program som ger möjlighet att chatta med bara de personer du känner och själv väljer att tala med. De brukar kallas kompisprogram. Det allra vanligaste kompisprogrammet är Windows Live Messenger, ofta kallat MSN. När du laddar hem och installerar ett kompisprogram får du också skapa en profil där du berättar något om dig själv. Det är ganska få uppgifter som krävs. Du väljer själv hur mycket du vill berätta om dig själv. Det beror på hur lätt eller svårt du vill göra det för andra att hitta dig i registren. Ofta kan du också ställa in om du vill att andra ska få kontakta dig direkt, eller om det ska krävas att du godkänner dem som kontakter innan de får lägga till dig på sin lista. När du är klar med installationen är det dags att bygga upp en kontaktlista. Det gör du genom att söka i tjänstens register efter andra användare. Enklast är det om du vet vilket användarnamn den person du vill lägga till har. Hittar du inte den du söker kan du skicka ett e-brev och fråga om personen använder det kompisprogram du installerat. Det tar, en stund att komma igång. När du äntligen är klar har du förhoppningsvis en lista över just de du vill kunna ha kontakt med. I den listan ser du direkt vem som är online och inte. Hittar du en kompis som är online kan du med ett klick kontakta henne och sedan är det bara att börja chatta. I vissa program går det att göra en gruppchatt om du har flera kompisar online. I en del kompisprogram finns också möjlighet att kommunicera på andra vis, till exempel via video eller ljudsamtal. Det brukar också gå att blockera misshagliga personer. Du kan alltså ställa in att en viss person inte får lov att kontakta dig eller ens se att du är online. Det finns många olika kompisprogram som alla fungerar på ungefär samma sätt men de kan tyvärr inte kommunicera med varandra. Du måste därför ha samma program som de du vill kommunicera med. De vanligaste förutom Windows Live Messenger är Yahoo Messenger Skype AIM och ICQ. Birgitta Jonsson Sida 9 av 15

10 3 Videomöte Med en webbkamera och en bra Internetuppkoppling kan du ha videomöten med vänner eller projektgrupp. Webbkameran är en liten videokamera i miniatyr som du kopplar direkt till datorn. En webbkamera behöver inte kosta mer än några hundralappar. För att kunna ha ett möte där du pratar med flera samtidigt och där alla ser varandra måste du använda en videokonferenstjänst på Internet. Det finns en gratis sådan tjänst på Multimediabyrån. Den heter Videomöte och det kan vara cirka fyra användare inne samtidigt. För att du ska kunna börja använda Videomötet är det två saker som är viktiga. Ladda hem och installera ett program Hämta en sifferkod - ett rumsnummer som gör att du hamnar i rätt möte. Bägge delarna får du hjälp med på Multimediabyrån. De personer du ska ha möte med behöver förstås också ha programmet installerat och samma kod som du. Det är dock inte nödvändigt att alla har webbkamera. När allt är klart är det bara att bestämma en tid för mötet. I Videomötet får du upp små filmrutor där du ser de som har webbkamera. Alla kan höra vad alla säger, som ett gruppsamtal på telefon. Det finns en gemensam chatt där ni kan skriva meddelanden till varandra. Ni har också möjlighet att dela olika typer av material på mötet. En av er kan visa en webbsida som då öppnas även på de övrigas skärmar. Det kan vara lite trixigt att få Videomötet att fungera fullt ut. Det är värt besväret. Lyckas du få Videomötet att fungera har du ett fantastiskt verktyg för att kunna samarbeta med kontakter på andra platser. För att ha ett videosamtal med en enda vän kan du också använda ett kompisprogram. I Windows Live Messenger kan du till exempel både välja att visa en utsändning från webbkameran som bild bredvid chattfönstret och att starta ett videosamtal. 4 Diskutera Chatt, kompisprogram och videokonferens kräver att den du vill prata med är online samtidigt som du är det. Det är dock inte alltid det passar att vara online samtidigt. Dessutom kräver en del diskussioner mycket mer tid för eftertanke än vad du hinner få i en chatt. Då är det bra med möjligheter att diskutera i långsammare takt. Om ni är en mindre grupp som diskuterar en fråga kanske det räcker alldeles utmärkt att använda vanlig e-post och komma överens om att alla brev ska skickas till alla i gruppen. Är gruppen större finns det olika tekniker som kan ge er stöd. Birgitta Jonsson Sida 10 av 15

11 Diskussionsforum Ett diskussionsforum är som en anslagstavla där en grupp människor kan skriva och svara varandra. De inlägg som skrivs kan alla läsa. Många forum är helt öppna, andra kräver att den som skriver är registrerad och inloggad och en del kräver att även den som läser är registrerad. Det är vanligt att diskussionsforum har ett tema och en målgrupp, till exempel människor som tycker om hundar eller som är intresserade av specialundervisning. En del reklamfinansierade tjänster, som MSN och Yahoo, ger dig möjlighet att skapa en egen diskussionsgrupp. E-postlistor En e-postlista är en gemensam e-postadress som delas av en hel grupp. Alla medlemmar i listan får de brev som skickats till den gemensamma adressen, och i en del listor kan alla också skicka brev som sänds vidare till prenumeranterna. Andra e-postlistor är nyhetsbrev, där en redaktör sänder ut brev till alla. Konferenssystem Många skolor och kommuner använder interna system för e-post där det också är möjligt att ha konferenser eller brevlådor som alla i en viss grupp kan läsa. Det kan vara ett bra stöd för till exempel ett arbetslag. 5 Communities Ett mycket populärt webbfenomen är så kallade communities. En användbar svensk översättning kan vara nätgemenskap. Det handlar om att skapa en social gemenskap och uppleva en grupptillhörighet. Det finns mängder av communities. En del riktar sig till personer med ett gemensamt intresse eller en gemensam livsstil. På får du en bra överblick över det enorma utbudet communities. Det kan finnas ett inbyggt system för privata meddelanden, chattar och diskussionsforum. Det är också vanligt att det går att bygga upp en presentationssida och ibland även skriva dagbok. På en community måste du bli medlem och logga in för att få tillgång till funktionerna. Även om det är möjligt att skapa sig en påhittad identitet finns det alltså en betydligt högre social kontroll än i de öppna webbchattarna. Den som bryter mot reglerna kan bli avstängd. Ofta finns det också sociala belöningssystem där den som bidrar till gemenskapen på ett gott vis kan tilldelas ett större ansvar och högre anseende. Många communities är reklamfinansierade. Med tanke på den enorma spridning de har är det inte konstigt att det är en attraktiv annonsmarknad, inte minst för produkter riktade till ungdomar. Andra är ideella initiativ som lever och dör med eldsjälar medan ytterligare andra ägs av organisationer. I de flesta communities är det gratis att bli medlem, men ibland kan du som medlem få extra förmåner genom att betala en medlemsavgift. På Europeiska Skoldatanätet community.eun.org kan du både bli medlem i communities och skapa en egen. Du får tillgång till diskussionsforum, chatt, meddelandesystem, gemensam kalender samt möjlighet att ladda upp dokument och filer. Birgitta Jonsson Sida 11 av 15

12 6 Upptäck nya världar Chansen att barn och ungdomar omkring dig känner till och använder communities är synnerligen stor. Det bra att känna till något om den onlinevärld som är en del av ungdomars miljö. Inte för att kontrollera dem, utan för att öka möjligheterna att förstå hur välden ser ut för unga. Olika nätgemenskaper har olika funktioner. På så gott som alla finns det möjlighet att skapa en egen presentationssida, skriva loggbok, skicka meddelanden och delta i diskussioner. På en hel del nätgemenskaper går det också att skapa privata grupper där bara inbjudna har tillträde för att till exempel diskutera och utbyta filer. Tveka inte att själv bli medlem på en community. Som vuxen är du varmt välkommen. Försök inte låtsas att du är tonåring om du skapar dig en presentation, utan berätta vem du är och att du är intresserad av att se hur det fungerar på communityn du valt. Här är ett par communitys. På samtliga dessa communities är det gratis att bli medlem. På några av dem finns extrafunktioner och tjänster, som kostar pengar. KPwebben - kpwebben.se Tidningen Kamratpostens community med mängder av artiklar och diskussioner om frågor som är viktiga för barn. Riktar sig i första hand till barn mellan 8 och 14. LunarStorm - Kanske den community som flest vuxna känner till. Har mängder av verktyg och funktioner. Medlemmar i alla åldrar, men ett filtreringssystem som gör att du främst ser aktivitet från personer i din egen ålder. Apberget - Till skillnad från de flesta andra communities möter man på Apberget bara personer från sin egen region. Särskilt populär i norra Sverige. Facebook - Communityn som var på allas läppar - eller alla löpsedlar Till skillnad från de flesta andra communities använder du här ditt riktiga namn. Mycket aktiviteter handlar om att leta upp vänner och skicka olika små webbfunktioner till varandra. Birgitta Jonsson Sida 12 av 15

13 7 Gränserna flyttas Gränserna mellan Internet och andra kommunikationsformer flyttas hela tiden. Internet håller på att allt mer växa samman med telefontjänster. Flera reklamfinansierade sajter lockar med möjligheten att skicka gratis textmeddelanden till mobiltelefoner. Det finns också sajter där det går att skicka multimedia meddelanden. Möjligheter att skicka sms som ett vanligt e-brev och betala det på sin telefonräkning har också börjat komma. Som du kanske känner till finns det också gott om ställen där du via Internet kan beställa ljud och bilder till din mobiltelefon. Till en del webbtjänster kan du skicka information via mobilen. LunarStorm är ett exempel på en sådan och erbjuder en rad möjligheter att lägga till text på webbplatsen eller till exempel kolla inläggen i sin gästbok genom sms. Nyare mobiltelefoner har en webbläsare inbyggd som gör att du kan surfa direkt i mobiltelefonens display. Med programmet Skype blir din dator en telefon. Det påminner om ett kompisprogram, där du registrerar dig och lägger in en lista över dina vänner. När du ser att en vän är online kan du med ett klick ringa upp. Du behöver en mikrofon att prata i, och för att få bra ljudkvalité bör du även använda hörlurar. Om du har webbkamera kan du också ringa videosamtal. Att ringa till en annan Skypeanvändare är helt gratis, oavsett var i världen hon befinner sig. Om du vill kan du också sätta in pengar, ungefär som på en mobiltelefon med kontantkort. Då kan du ringa till vanliga telefoner och mobiltelefoner i hela världen, ofta till ett pris som är långt under vad de vanliga telefonbolagen tar. 8 Hitta kontakter IT för pedagoger - är en utmärkt startpunkt för dig som vill hitta skolkontakter. På temat Skolsamarbete med IT presenteras projekt och kontaktytor som kan vara intressanta om du söker någon att samarbeta med. Bland annat hittar du adresser till alla skolor i Sverige och tips om hur du kan hitta internationella kontakter. Lägg märke till att det finns ytterligare resurser i notisrutorna i högerkanten. Birgitta Jonsson Sida 13 av 15

14 9 etwinning Känner du dig lockad att tillsammans ta det digitala steget ut i Europa? etwinning är ett enkelt sätt att komma igång med ett europeiskt skolsamarbete. På etwinningplatsen registrerar du din skola och kan sedan söka en samarbetspartner. Tillsammans väljer ni innehåll, tid och vilken teknik ni vill använda så att samarbetet passar er och era terminsplaneringar. Ni kan välja att använda ett helt färdigt projektförslag med lektionsplaneringar, föreslagen tidsåtgång och massor av praktiska tips På etwinning-portalen finns tillgång till samarbetsverktyg och ett gemensamt lagringsutrymme för ert projekt. Där kan ni spara olika dokument, bilder och ljud eller andra filtyper. Du och din samarbetspartner kan också lätt göra projektinnehållet synligt för andra. Hur kan då ett etwinning-projekt se ut? Finn inspiration och tips på Stipendier/Program1/Programmet-for-livslangtlarande/Comenius/eTwinning/ Här kan du botanisera bland dokumenterade lyckade etwinning-samarbeten. Besök och ladda ned en instruktion om hur du registrerar dig. %20registrering.pdf 10 Anonymitet? Det är lätt att få uppfattningen att du är helt anonym på nätet, eftersom det i många sammanhang bara är det valda smeknamnet som syns. Helt anonym är du inte. Varje dator som är uppkopplad mot Internet har ett unikt nummer, ett så kallat IP-nummer. Vanligtvis kan den som äger en kommunikationstjänst se från vilket IP-nummer ett inlägg kommit och på så vis går det att spåra vem som sagt vad i en chatt eller ett kommunikationsforum. Gäller det till exempel en dator på en skola återstår förstås att ta reda på vem som satt vid datorn. Därför är det bra att ha som rutin att var och en loggar in med eget användarnamn och lösenord då datorerna ska användas. Det är också viktigt inte låna ut sitt lösenord till någon annan. Den relativa anonymiteten gör att Internets kommunikationsformer låter barn, och för all del även vuxna, öva sin sociala kompetens genom att spela roller. Det är ganska vanligt att barn som chattar till exempel låtsas att de är äldre än vad de är för att prova hur de sociala mönstren fungerar bland ungdomar. Birgitta Jonsson Sida 14 av 15

15 Det måste vara en självklarhet i umgängesformerna att kränkningar aldrig är tillåtna, inte någonstans. Alla i skolan, så väl som föräldrar, måste också se till att den elev som känner sig kränkt eller är ledsen för något, vet vem den kan vända sig till för att få hjälp. Det är också viktigt att se till att tala med barn och unga om att inte lämna ut alltför personliga uppgifter på nätet och att aldrig träffa en nätbekant ensam. Om du eller något barn fått e-post med kränkande innehåll är det viktigt att spara brevet. Av adressen och brevhuvudet går det att se från vilken e-postleverantör brevet kommit. Kan du inte själv se det så be den som är e-postansvarig på skolan om hjälp. Därefter kontaktar ni e-postleverantören. Om någon blivit kränkt i en chatt eller community letar du på sidan där det inträffade efter en kontaktadress. Många större chattar och communities har en tydlig hjälp för hur man anmäler. Gäller det ett kompisprogram är ofta den enklaste åtgärden att själv blockera användaren, det vill säga förbjuda att användaren tar ytterligare kontakt med en. Slutligen, om du råkar på något som du tror kan vara straffbart, ska du givetvis polisanmäla. Medierådet arbetar med frågor om barn, unga och Internet. På hittar du bland annat rapporter, broschyrer och pedagogiska verktyg. Övning KOMMUNICERA B - Mer kommunikation I det här avsnittet har du mött många olika sätt att kommunicera online. För att du ska ha störst glädje av kommunikationsverktygen är det bra att välja tjänster där du kan hitta någon du känner. Visst går det utmärkt att hitta nya bekantskaper online, men på de flesta tjänster är det ännu vanligare att man pratar med dem man redan känner Här är ett par länkar som kan hjälpa dig igång: KPwebben - kpwebben.se LunarStorm - Apberget - Facebook - Bilddagboken - bilddagboken.se Windows Live Messenger - get.live.com/messenger Yahoo Messenger - messenger.yahoo.com Skype - Kontrollera så att du kan: Något om olika typer av kommunikationstjänster Hitta kontakter med andra skolor Vad du kan göra om det uppstår problem Birgitta Jonsson Sida 15 av 15