MOZART OCH MAHLER Fre 3 maj kl 19, Artisten, Göteborg Lör 4 maj kl 15, Örebro Konserthus Sön 5 maj kl 15, Uppsala Konsert & Kongress

Transkript

1 MOZART OCH MAHLER Fre 3 maj kl 19, Artisten, Göteborg Lör 4 maj kl 15, Örebro Konserthus Sön 5 maj kl 15, Uppsala Konsert & Kongress University of Gothenburg Symphony Orchestra Dirigent: Olaf Henzold Solist: Cecilia Zilliacus, violin

2 PROGRAM Wolfgang Amadeus Mozart ( ) Violinkonsert nr 5 A-dur K219 Allegro aperto Adagio Rondo: Tempo di menuetto PAUS Gustav Mahler ( ) Symfoni nr 5 ciss-moll I. Trauermarsch II. Stürmisch bewegt III. Scherzo IV. Adagietto V. Rondo-Finale Kom ihåg att stänga av din telefon. Fotografering och inspelning vid evenemanget är inte tillåten.

3 OLAF HENZOLD, DIRIGENT Den tyske dirigenten Olaf Henzold är verksam i såväl operahus som på konsertestrader och har bl a haft ett långvarigt samarbete med Den Norske Opera där han gjort mer än 25 operor. Även på GöteborgsOperan har han återkommande engagemang, senast med Rusalka hösten Han är också verksam vid på många håll i Europa samt i Japan och Latinamerika. och Prag. Hans internationella karriär tog fart efter att han vann Toscaninitävlingen radioorkestrarna i Berlin och Baden Baden. CECILIA ZILLIACUS, VIOLIN Cecilia Zilliacus är en av Sveriges främsta violinister, både som solist och som kammarmusiker. Med stråktrion ZilliacusPersson- Raitinen ZPR - har hon haft stora framgångar. Trion är i vår nominerad till Nordiska Rådets musikpris och har fått sig många nyskrivna verk tillägnade. Trion samarbetar också med många andra internationellt kända solister. Cecilia Zilliacus har spelat med alla framstående orkestrar i Norden och många i Europa och har turnerat i USA med pianisten Per Tengstrand. Hon gästar regelbundet de stora nordiska sommarfestivalerna i Kuhmo, Bergen och på Gotland t ex. med olika medmusikanter. UNIVERSITY OF GOTHENBURG SYMPHONY ORCHESTRA Orkestern består av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Läsåret 2012/13 deltar studenter från fjorton länder. Den unika utbildningen bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och Göteborgs- Operan med syfte att förbereda studenterna för arbetet som professionella orkestermusiker i internationell miljö. Förutom teoretiska ämnen, kammarmusik och lektioner på det egna instrumentet innehåller masterutbildningen varje läsår åtta orkesterproduktioner med sammanlagt ca femton offentliga konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har t ex Shao-Chia Lü, Shi-Yeon Sung, Christian Badea, Roland Kluttig, Eri Klas och Christian Zacharias gästat orkestern. Bland solisterna märks bl a Roland Pöntinen, piano, Malin Broman, violin och sångerskorna Monica Groop och Kristina Hansson. Varje år samarbetar orkestern också med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik. De senaste operaproduktionerna har varit Così fan tutte av Mozart och Den italienska halmhatten av Nino Rota. Konstnärlig och pedagogisk ledare för utbildningen är professor Kjell Ingebretsen, hovkapellmästare och tidigare bl a chef för GöteborgsOperan. Orkestern är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten. V.g. vänd!

4 Vid dagens konsert deltar studenterna från kandidatutbildningen inriktning klassisk musik i orkestern. Den treåriga studietiden fokuseras på kammarmusikspel och individuell utveckling på instrumentet. Varje läsår deltar studenterna i masterutbildningen. I många konsertproduktioner kompletteras orkestern även med studenter från andra musikutbildningar i Sverige och utomlands. Denna gång kommer de från högskolor i Bergen, Berlin, PROGRAMKOMMENTARER WOLFGANG AMADEUS MOZART: VIOLINKONSERT NR 5 A-DUR Jämnt fördelat under hela sin karriär skrev Mozart symfonier och pianokonserter. Som utövande musiker tänker man honom också helst som pianist. Men faktum är att han också ofta spelade violin med stor framgång. Han framträdde som solist både i egna och andras verk, och han spelade gärna kammarmusik även om han då hellre tog till altviolinen. Hans pappa Leopold var ju dessutom känd som sin tids kanske främste violinpedagog, och just vid tiden för sonens födelse gav han ut den violinskola som kom att dominera undervisningen i Europa, och som användes långt in på 1800-talet, och som fortfarande studeras av dem som vill spela 1700-talsmusik så som man gjorde då. Så mycket mer märkligt är det då att Mozart bara skrev fem violinkonserter (mot 27 för piano), och att de alla tillkom mellan april och december Alla violinkonserterna är alltså ungdomsverk. Tonsättaren var bara 19 serter med numren 6 och 7, som han skrev ett par år senare, men forskarna har varit oense om dessa verks äkthet. I sanningens namn ska sägas att man numera lutar åt att de faktiskt är äkta. Mozart kände väl till de äldre och samtida tonsättarnas violinkonserter, och nog är hans egna första försök kraftigt påverkade av italienska förebilder. Men när han kommit fram till den femte konserten behärskade han formen totalt och förmådde genomsyra den med ett eget genialt tonspråk. Konserten är slutdaterad i Salzburg den 20 december. ligad musik, och sannolikt var Mozart själv solist vid uruppförandet med ärkebiskopens orkester i Salzburg. Andra solister fängslades också tidigt av musiken, däribland Gaetano Brunetti, också han verksam i Salzburg. För denne Brunetti komponerade Mozart en alternativ mellansats. Det låter nästan som en improvisation när soloviolinen gör sin entré i första satsen, men musiken får breda och väl utvecklade motiv, och orkestersatsen är synnerligen klar och genomskinlig. Intressant är slutrondot, där menuetten fått plats i ett franskt rondo på ett klart ungersk anda, och en annan med turkisk. vid denna tid, och förekommer i åtskilliga verk av Mozart tänk bara på elfte pianosonatens rondo alla turca och operan Enleveringen ur seraljen.

5 GUSTAV MAHLER: SYMFONI NR 5 CISS-MOLL Runt sekelskiftet fortgick Gustav Mahlers hektiska arbete som chef för Wienoperan i högt tempo, och hans repertoar och rykte som dirigent växte sig allt större. Han var stridbar och krävande för sin personal, men var säkert själv den som jobbade hårdast. Trots att han var ett med sitt arbete längtade han alltid efter sommarens ferier, när han i Maiernigg skulle få tid att skriva ner och bearbeta alla de musikaliska idéer som vuxit fram i hans huvud under året. Han hade ofta många kompositioner på gång samtidigt. Under arbetet med femte med texter av Friedrich Rückert. Man har sagt att 1900-talet inleddes med Mahlers femte symfoni. Han arbetade på den från 1901, och fullbordade verket den 24 augusti 1902 (men med fyra följande revideringar mellan åren ). Uruppförandet ägde rum i Köln den 18 oktober 1904 då Mahler själv dirigerade. Med denna symfoni slog han in på en ny väg: han hade skalat bort den folkmusikaliska inspirationskällan, sagomotiven och de vokala inslagen allt som var så typiskt för hans tidigare verk. Istället hade han nu skapat en mer jordnära instrumental fresk. Det storslagna och egensinniga hade han däremot inte övergivit, tvärtom. Under den första sommaren (1901) hann den planerade grandiosa fresken inte alls bli färdig. Men när han återkom till Maiernigg sommaren därpå hade livet förändrats på ett påtagligt sätt. Alma hade kommit in i hans liv och övertagit hans syster Justines roll. Men Alma blev inte bara hushållerska, utan även hustru och mor till hans barn. Det var inte långt ifrån att symfonin inte heller denna sommar skulle hinna bli färdig. Först tre da- skulle äga rum, kunde han dra slutstrecket. Den dagen tog han Alma till kompositionsstugan och spelade upp hela symfonin för henne på pianot. Under de kommande åren gjorde han små ändringar, och på grund av annat arbete hann han inte göra någon fullständig kopia av symfonin förrän hösten Och ändå var han inte alldeles nöjd. Det mesta av inkomsterna från denna underbara symfoni gick åt till att göra ändringar i redan graverade tryckplåtar. Hans osäkerhet kan förvåna han hade ju ett mästerligt kunnande men han hade svårt att formulera de för tiden alldeles nya tankarna. Musiken är mycket brett upplagd och Mahler såg här sin roll som tonsättare att samordna världens, ja, rent av hela universums polyfoni. Att hans ingående studier av Bachs musik hade givit resultat, framgår tydligt. Den pånyttfödda kreativiteten hänger kanske också ihop med färdigställandet av den nya villan och kompositionsstugan, gömd i skogen. Femte symfonin har fem satser, vilka tonsättaren uttryckligen delat in i tre delar. Till första delen hör den inledande sorgmarschen, där trumpetfanfarerna bildar en tragisk refräng. kontrasterar mot stråkarnas klagande marschmelodi;; utbrott av intensiv lidelse, men också tröstande partier. Utan paus börjar den andra satsen i ett kraftigt fortissimo stormande, upprört med stor våldsamhet. En nödvändig reaktion mot den inledande sorgen, men med likartat motiviskt material. Mot slutet blir det hela mer optimistiskt och musiken övergår i en segerhymn. Andra delen består av den tredje satsen, Scherzo (Kraftfullt, ej alltför snabbt). En livsbejakande, livlig musik, genomsyrad av en V.g. vänd!

6 aldrig sinande ström av nya musikaliska idéer, avbrutna av valsartade eller melankoliskt drömmande episoder. Solohornet kan erinra om posthornet i tredje symfonin. Scherzot är den längsta satsen och symfonins kärna. i Mahlers femte symfoni ett bitterljuvt Adagietto för stråkar och harpa. Det är inledningen till symfonins tredje del. Detta är en ovanligt välformad och homogen ädelsten. Romantiskt världsfrånvänt står den i skarp kontrast till resten av symfonin. Inte minst på grund av att den valdes som ledmotiv till Viscontis Döden i Venedig efter Thomas Manns roman, har Adagietto kommit att bli ett ofta separat spelat nummer. Man har kallat det ett kärleksbrev till Alma Schindler, hon som blev fru Mahler under arbetet med denna symfoni. med all sin vitalitet och glädje. Det är en sorts sammanfattning, där Mahler kombinerar sonatform med rondo och fuga, och där rondotemat kan härledas ur scherzots segerhymn, och där adagiettotemat dyker upp i olika episoder. Mot slutet bygger blecket upp en koral, segerhymnen igen!, som reser sig över de andra instrumentens jubel. Symfonin slutar i oöverträffad optimism när ciss-moll går över i D-dur. Tonarterna i de olika satserna är ciss-moll, a- moll, D-dur, F-dur, D-dur. Och eftersom man kan säga att första satsen helt faller utanför den traditionella ramen för en symfoni, är det strängt taget omöjligt att säga att den femte symfonin går i någon speciell tonart, lika lite som nr 7 och 9. Normalt ger man nämligen ett verk sin tonart efter huvudsatsen, men bara om den kommer först. Av tradition sägs femman ändå gå i ciss-moll. Tonsättaren berörde själv problematiken i ett brev till sin förläggare Peters: Det är efter satsernas disposition (av vilka den vanliga första satsen kommer först som nr två) helt omöjligt att tala om en tonart för hela symfonin, och bäst vore, för att undvika missförstånd, att utelämna en sådan. Programkommentarer: Stig Jacobsson

7 MEDVERKANDE VIOLIN I Annie Svedlund, konsertmästare Sofia Hallberg Hanna Nilhammer Isa Hammarsten Nadezda Galaktionova Stefano D Ermenegildo Emelie Molander Andreas Nyberg Linnea Fredricson Mateusz Strzelecki Marine Grosjean Helena Pechter Georg Frank Aleksandra Kaczmarek VIOLIN II Elise Marie Endresen Natalia Cid Iriarte Linda Tuominen Katrin Becht Alexandra Liubomirova Alicja Kopats Rocio Vilaplana Tallulah Penny Gaianeh Pilossian Maria Fiore Mazzarini Maria Ekvall Eva-Maarja Forslund VIOLA Mari Paz Albinana Delegido Cathrine Halland Bering Joel Andersson Cecilia Tammo Sebastian Lee Ingrid Eriksen Ida Nyman Martin Cederstrand Lovisa Berggren Johan Höglind CELLO Ruth Spargo Julie Peat Irene Alvar Rozas Johanna Niederbacher Johanna Hydén Leo Yngvesson Karin Sjönnemo Hannah Salo KONTRABAS Eric Nilsson Madis Jürgens Marcus Bengts Matan Gurewitz Joel Malmborg Jonas Carlsson FLÖJT Francisco Lopéz Martin Marta Barroso Aurore Dyé Amalia Beauregard Camp OBOE Sandra Simon Monje Alejandro Vela Recio Ivan Nylander KLARINETT Paula López Bereijo Francisco Martin Moreno Roberto Sánchez Barreiro Romola Smith FAGOTT Nicolas Macorison Xavier Vidal Aleman Samer Massaad V.g. vänd!

8 HORN Tora Moe Fause Petter Lindahl Alexander Hambleton Alice Loft Månsson Anton Johansson Martino Torquati Elisabeth Jansson TRUMPET Kristine Aukner Niklas Åslund Robertas Vasilevskis Sara Arrhenius TROMBON Daniel Hedin Hanne Småvik Johannes Elmberg SLAGVERK Miriam Castanon Cabezas Angelina Mangs Joakim Spogardh Fia Forslund Martin Skog Adam Lindén HARPA Liv Dahrén ORKESTERKOORDINATOR Maria Andersson ORKESTERTEKNIKER Staffan Abrahamsson, Bjarne Jakobsson, Tobias Kjerstadius, Carl Lundin TUBA Fraser Russell BESÖKSADRESS Artisten, Fågelsången 1, bakom Konstmuseet POSTADRESS Box 210, Göteborg BILJETTER eller mån fre INFORMATION