KONSERT FÖR ORKESTER OCH EN HAND

Transkript

1 KONSERT FÖR ORKESTER OCH EN HAND University of Gothenburg Symphony Orchestra Dirigent: Petri Sakari Solist: Martin Malmgren, piano 1/2 kl 15:00 Artisten, Göteborg 2/2 kl 18:00 Kulturhuset Bølgen, Larvik 4/2 kl 19:30 Grieghallen, Bergen Turnén till Norge har möjliggjorts med hjälp av medel från Clara Lachmanns fond Stiftelsen Ebba och Gustaf Ljunggrens Minnesfond Stiftelsen Sat Sapienti Högskolan för scen och musik vill framföra ett varmt tack till bidragsgivarna.

2 PROGRAM Jean Sibelius ( ) En saga op 9 Maurice Ravel ( ) Pianokonsert för vänster hand D-dur Lent Allegro Lent PAUS Béla Bartók ( ) Konsert för orkester Introduktion: Andante non troppo Allegro vivace Parens dans: Allegretto scherzando Elegi: Andante non troppo Avbrutet intermezzo: Allegretto Final: Pesante Presto Kom ihåg att stänga av din telefon. Fotografering och inspelning vid evenemanget är inte tillåten.

3 PETRI SAKARI, DIRIGENT strålande recensioner för sin debut i Musikver- såväl i Musikverein som i Wiens konserthus. Petri Sakari har även dirigerat orkestrar i Tokyo, Singapore, Mexico City och Sao Paolo. Han har dirigerat opera- och balettföreställningar vid Finlands Nationalopera, Kungliga Operan i Stockholm och operahusen i Göteborg, Malmö, St. Gallen samt Reykjavik. MARTIN MALMGREN, PIANO Martin Malmgren är en ung svensk pianist, utbildad i Helsingfors och Stockholm, som i oktober 2013 vann förstapriset och kronor i Ljunggrenska tävlingen för unga musiker. I priset ingår även konserter med University of Gothenburg Symphony Orchestra. UNIVERSITY OF GOTHENBURG SYMPHONY ORCHESTRA Orkestern består av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Läsåret 2013/14 deltar studenter från 14 länder. Den unika utbildningen bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och Göteborgs- Operan med syfte att förbereda studenterna för arbetet som professionella orkestermusiker i internationell miljö. Förutom teoretiska ämnen, kammarmusik och lektioner på det egna instrumentet innehåller masterutbildningen varje läsår åtta orkesterproduktioner med sammanlagt ca femton offentliga konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har t ex Shao-Chia Lü, Shi-Yeon Sung, Christian Badea, Roland Kluttig och Christian Zacharias gästat orkestern. Bland solisterna märks bl a Peter Jablonski, piano och Cecilia Zilliacus, violin. Orkestern samarbetar med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik. De senaste operaproduktionerna har varit Così fan tutte av Mozart och Den italienska halmhatten av Nino Rota. Konstnärlig och pedagogisk ledare för utbildningen är professor Kjell Ingebretsen, hovkapellmästare och tidigare bl a chef för GöteborgsOperan. Orkestern är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten. I våras gästspelade orkestern i bl a Köpenhamn, Uppsala och Örebro. Till våren väntar efter Bergen och Larvik även Växjo och Köpenhamn. Vid dagens konsert medverkar studenter från den klassiska musikerutbildningen vid Högskolan för scen och musik. Konsertmästare i den här produktionen är Hanna Nilhammer.

4 PROGRAMKOMMENTARER JEAN SIBELIUS: EN SAGA Efter framgångarna vid uruppförandet av sin femsatsiga och timslånga körsymfoni Kullervo i april 1892 uppmuntrades Jean Sibelius av dirigenten vid Helsingfors Orkesterförening Robert Kajanus att skriva ett mindre repertoarverk för större publik. Resultatet blev En saga men även om tonsättaren här haft för avsikt att skriva en mer populär musik gjorde han inte några avsteg från sina höga konstnärliga ambitioner. I Kullervo och åtskilliga senare orkesterverk (som Lemminkäinen-sviten, Pohjolas dotter, Luonnotar etc) utgick Sibelius från episoder Kalevala. Men i En saga (fullbordad julafton 1892) gav varken titeln eller Sibelius själv lyssnaren någon ledtråd. Man får, om man så önskar, själv skapa sin handling till den dramatiska musiken för redan titeln antyder ju att något berättas. Stycket blev en stor framgång och framfördes hela fem gånger i Helsingfors bara under Publiken jublade, men tonsättaren själv var inte nöjd utan reviderade musiken kraftigt tio år senare. Det är i denna senare version musiken numera alltid spelas. Melodierna byggs långsamt upp av små, ständigt upprepade motiv som blommar ut och förvandlas grubbleriet, inspirerat av de stora vidderna och de djupa skogarna. Själv menade Sibelius att han här, mer än i något annat verk, avslöjat sitt eget innersta. MAURICE RAVEL: VÄNSTERHANDSKONSERTEN Maurice Ravel skrev två pianokonserter, och han skrev dem parallellt Det verkar som om den i G-dur användes för alla ljust klassicistiska tankar, medan den i D-dur användes för grubblet och kraften. Trots att de är tvillingar är konserterna varandras motsatser. Det var den österrikiske pianisten Paul Wittgenstein) som beställde D-durkonserten sig verk skrivna av Richard Strauss, Benjamin Britten, Sergej Prokofjev och Franz Schmidt och alla hade fått uppmaningen att komponera solostämman för enbart vänster hand. Pianisten hade nämligen förlorat sin högerarm i första världskriget, men att han av den anledningen inte hade några tankar på att ge upp sin pianistkarriär. Det var ingen lätt uppgift Ravel tagit på sig, men hans målsättning var att skriva en närmast ceremoniell konsert som inte var tunnare i klangen än om den skrivits för två händer. Han studerade noga solostycken för vänster hand av Alkan, Czerny, Skrjabin och Saint-Saëns, men han var mindre road att förklara sina funderingar runt denna konsert rangemang av denna konsert för två händer, men man har allmänt menat att pianostämman ligger mycket bättre till för den ensamma vänsterhanden men också att den kräver en stor hand! Ravel inleder med ett diffust mummel, men låter sedan musiken växa ut till något omskakande och besatt, till mörka, mättade färger fylld av heroisk dramatik. Musiken har en sats, men med tre sammanhängande partier.

5 Stundtals bryts musiken till något som är jazzinspirerat, men tematiken är densamma som i början. Pianostämman är skapad så att om man bara lyssnar knappast kan föreställa sig att den spelas av en enda hand. Begränsningarna tycks ha eggat Ravel att skriva något fulländat, så det förvånar inte att konserten lockat åtskilliga sentida pianister, med båda armarna i behåll, att underkasta sig detta fascinerande verks förutsättningar. Wittgenstein var känd för sitt brutalt kraftfulla spel, och många har bevittnat att han tog sig stora friheter med den tryckta notbilden. Det var med viss sorg Ravel konstaterade att han gett Wittgenstein ensamrätt till konserten i sex år. Han uruppförde konserten i Wien den 5 januari 1932 och gav första framförandet i Paris den 17 mars 1933, med tonsättaren som dirigent. Först nio månader före Ravels bortgång spelades konserten så lyriskt som han tänkt sig, då Jacques Fevrier äntligen kunde få framföra den den ende som studerat in verket under tonsättarens överinseende. (Visste ni förresten att den engelske tonsättaren Malcolm Arnold skrivit en pianokonsert för tre händer?) BÉLA BARTÓK: KONSERT FÖR ORKESTER Béla Bartók är kanske mest känd som den ungerske musikforskaren och tonsättaren som gjorde årslånga forskningsresor runt i bygderna i Ungern, Rumänien, Bulgarien och även i norra Afrika, för att samla autentisk folkmusik, att skriva ner den eller spela in den på primitiva vaxrullar till allmogens stora förskräckelse. Den här, till stor del ännu obearbetade, skatten använde han sedan ofta som teman till sina egna kompositioner, även om han inte sällan förändrade melodierna till oigenkännlighet. Med tiden blev hans musik allt djärvare, och han kom att betraktas som en av 1900-talets främsta nyskapare både älskad och omstridd. Under andra världskriget emigrerade Béla Bartók till USA. Han hade blivit hårt ansatt av nazisterna. Bland annat hade han blivit så upprörd av deras lista över degenererade konstnärer, att han själv begärde att bli uppförd på den. ta semester vid Saranac Lake. Han behövde verkligen vila upp sig, för hans hälsa var vacklande. Under en vistelse vid Doctor s dirigenten Serge Koussevitzky, känd för sitt intresse för nyskriven musik. Den här gången erbjöd han 1000 dollar för ett nytt verk av Bartók för symfoniorkestern i Boston. Tonsättaren gladdes mycket över denna uppmuntran, men tvingades förklara att han nog inte skulle orka med uppgiften. York kände han sig mycket mer vital och fylld av energi. Han var på gott humör, och i bagaget hade han redan en fullbordad Konsert för orkester som han komponerat på sjukhuset. Han hade dedicerat verket till Koussevitzkys hustru Natalie. I sin programförklaring till uruppförandet den första december 1944 skrev Bartók att musiken fått sitt namn av det faktum att varje enskilt instrument eller instrumentgrupp fått konsertanta eller rent solistiska uppgifter. Det är en vital och kraftfull konsert, som lika gärna skulle ha kunnat kallas en symfoni, men den är ovanlig också därför att den har fem (och inte som normalt fyra) satser. Den fjärde satsen har både roat och förbryllat genom att det så kallade invasionstemat ur Sjostakovitjs V.g. vänd!

6 sjunde symfoni Leningradsymfonin citeras och parodieras ja, det till och med skrattas ut av blecket. Tonsättarens son Peter har påpekat att även Sjostakovitj hade lånat just detta tema, och att det ursprungligen är en kabaretsång, och att det var den Bartók tänkt på. Frågan är om den förklaringen stämmer. Man vet att Bartók strax innan hade hört det amerikanska uruppförandet av Sjostakovitjs symfoni i radio, och att han förargat sig över just denna melodi. Det är fråga om ett synnerligen rikt, omväxlande och fantasifullt verk med många dolda - skarp protest. I huvudsak är det ett publiktillvänt verk som inte vållar så stora problem att lyssna till, men om man ger sig tid att lyssna Den återvunna hälsan skulle dessvärre inte hålla i sig. Konsert för orkester kom att bli Bartóks sista stora verk. Han gick bort året därpå i leukemi. Programkommentarer: Stig Jacobsson

7 UNIVERSITY OF GOTHENBURG SYMPHONY ORCHESTRA Konserter våren 2014 ITALIENSK ORKESTERKVÄLL MED RYSK TWIST 7 mars kl 19 Göteborg, Artisten Hector Berlioz: Uvertyr till Benvenuto Cellini Igor Stravinskij: Konsert för piano och träblås Felix Mendelssohn: Symfoni nr 4, Den italienska Dirigent: Giancarlo Andretta Solist: Bernt Wilhelmsson piano, lärare vid Högskolan för scen och musik MOZART OCH BRUCKNER MED CHRISTIAN ZACHARIAS 4 april kl 19 Göteborg, Artisten 5 april kl 16 Växjö, Konserthuset W A Mozart: Konsert för piano och orkester nr 23, A-dur Anton Bruckner: Symfoni nr 7 Dirigent och solist: Christian Zacharias BRAHMS, LIGETY, STRAUSS ORKESTERVERK I MÄSTARKLASS 2 maj kl 19 Göteborg, Artisten György Ligeti: San Francisco Polyphony Richard Strauss: Konsert för oboe och orkester, D-dur Johannes Brahms: Symfoni nr 2, D-dur Dirigent: Michel Tabachnik Solist: Sandra Simon Monje, oboe EN GÅNG TILL FAVORITER VI ALDRIG TRÖTTNAR PÅ 30 maj kl 19 Göteborg, Artisten 2 juni kl 18 Köpenhamn, Tivoli Antonín Dvořák: Slaviska danser nr 1, nr 2 och nr 8 samt Sången till månen ur Rusalka Peter Tjajkovskij: Tatjanas brevscen ur Eugen Onegin Alexander Borodin: Polovtsiska danser ur Furst Igor Camille Saint-Saëns: Bacchanale ur Simson och Delila George Gershwin: My Man s Gone Now ur Porgy and Bess Giacomo Puccini: O mio babbino caro ur Gianni Schicchi Charles Gounod: Juvelarian ur Faust Maurice Ravel: La Valse Dirigent: Kjell Ingebretsen Solist: Maria Fontosh, sopran

8 HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, utbildar komponister, musikalartister, musiker med många inriktningar, lärare i musik och teater, operasångare, performanceartister och skådespelare. Antalet studenter på kandidat- och masterutbildningarna är närmare 700. Sedan 2001 finns även forskarutbildning i fyra ämnen vid institutionen. Cirka 150 lärare och forskare är anställda. Många av dem ägnar sig åt konstnärliga och pedagogiska utvecklingsprojekt. Forskningsprojekt bedrivs både med egna medel och med extern finansiering. Högskolan för scen och musik har en omfattande utåtriktad verksamhet med fler än 200 konserter och föreställningar per år en av de största arrangörerna av musik- och teaterevenemang i Göteborg. Vi anordnar och deltar också i festivaler, symposier och konferenser i samarbete med andra delar av universitetet samt med kulturinstitutioner i staden. Högskolan för scen och musik är den största institutionen inom den Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.