RIKTAT STÖD I FÖRÄLDRASKAPET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTAT STÖD I FÖRÄLDRASKAPET"

Transkript

1 Hälsa och samhälle RIKTAT STÖD I FÖRÄLDRASKAPET EN MÅLUPPFYLLELSEUTVÄRDERING PÅ FÖRÄLDRACENTRUM CECILIA CERVIN MARIA LÖNN MCDANIEL Socialt arbete D-uppsats Socionomprogrammet, verksamhetsutveckling Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 RIKTAT STÖD I FÖRÄLDRASKAPET EN MÅLUPPFYLLELSEUTVÄRDERING PÅ FÖRÄLDRACENTRUM CECILIA CERVIN MARIA LÖNN MCDANIEL Cervin, C & Lönn McDaniel, M. Riktat stöd i föräldraskapet. En måluppfyllelse utvärdering på FöräldraCentrum. D-uppsats i Socialt arbete 30 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, Direct social support in parenting. Goal fulfilment an evaluation on FöräldraCentrum På uppdrag av FöräldraCentrum har vi under våren 2008 gjort en måluppfyllelse utvärdering med ett brukarperspektiv på deras verksamhet. FöräldraCentrums verksamhet bygger på att ge föräldrar riktat stöd i sitt föräldraskap. Syftet med att utföra utvärderingen var att ta reda på om FöräldraCentrums behandling har gett effekt utifrån klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stämmer överens med verksamhetens mål och affärsidé. Resultaten från behandlingen samt om resultaten kvarstår har vi erhållit genom att skicka ut enkäter till ett urval av FöräldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet på en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som även för de allra flesta kvarstår idag. Utvärderingen visar att FöräldraCentrum uppfyller mål och affärsidé.. Nyckelord: FöräldraCentrum, Föräldraskap, Klient, Måluppfyllelse, Resultat, Upplevelse, Utvärdering. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 6 Bakgrundsinformation från remittenterna 7 Begreppsdefinitioner 10 Problemformulering 10 Syfte 11 Frågeställning 11 Våra utgångspunkter 11 Avgränsning 13 Disposition vad gäller tidigare forskning 14 METOD 14 Utvärdering som metod 14 Enkät 16 Urval enkät 16 Tillvägagångssätt enkät 17 Bearbetning av enkätdatan 20 Intervju 23 Urval intervju 23 Tillvägagångssätt intervju 23 Bortfallsanalys 24 Validitet och reliabilitet 24 Källkritik 26 Forskningsetiska överväganden 27 TEORI 28 Förändringens gestalt att förändras genom mötet 28 Empowerment 31 RESULTAT OCH ANALYS 33 Kartläggning av klienter resultat och analys 34 2

4 Resultat på fråga 57 i enkäten 36 Frågor som är relaterade till mål tre och affärsidén 37 Resultat 37 Analys 43 FöräldraCentrums organisering 46 Resultat 46 Analys 48 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 50 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSUTVECKLING 52 REFERENSER 53 Litteratur 53 Internet 54 Övrigt 54 BILAGOR 54 Bilaga 1: FöräldraCentrum mål och affärsidé Bilaga 2: FöräldraCentrums måldefinition Bilaga 3: Telefonmall Bilaga 4: Sekretessavtal Bilaga 5: Informationsbilagan Bilaga 6: Enkät Bilaga 7: Intervjuguide Bilaga 8: Differenstabell Bilaga 9: Tabellöversikt Bilaga 10: Begreppsdefinitioner 3

5 INLEDNING Åtskilliga är de böcker om vårt svenska samhälle som vi har läst under vår studietid. Böckerna har handlat om allt möjligt från såsom Myrdals sociala ingenjörskonst om hur ett samhälle borde vara strukturerat, det svenska folkhemmet, till ett samhälle av 2000-talet som präglas av Baumanns tankar kring ett samhälle under belägring där samhället fragmenteras och förbindelsen mellan det sociala och individuella löses upp, men även av Giddens tankar kring dagens moderna och dynamiska samhälle där hastighet, djup och intensitet i förändringarna är unika. Vi befinner oss således i ett samhälle som är under ständig utveckling och förändring. Vidare har vi läst, diskuterat och problematiserat kring huruvida det svenska samhället är demokratiskt, institutionaliserat och om/att det samhälle vi lever i är ett välfärdssamhälle. Oavsett ställningstagande kring ovanstående innebär det de facto att vi samhällsmedborgare dagligen möter olika institutioner beroende på det behov vi har för tillfället. Institutionerna uppstår och försvinner från den samhälleliga arenan beroende på vilket aktuellt behov som behöver tillgodoses. Det kan handla om t ex stöd i boendet, starta eget bidrag, placering av pensionspengar, stöd för funktionshinder eller stöd i föräldraskapet. Vår uppsats kommer att fokusera på en verksamhet som heter FöräldraCentrum och är beläget centralt i Malmö. De har specialiserat sig på att ge föräldrar stöd i sin föräldraroll. FöräldraCentrum har vänt sig till oss för att få hjälp med en utvärdering av sin verksamhet. Vi kommer följaktligen att presentera en utvärdering i form av en magisteruppsats. För att i ett tidigt skede klargöra för läsaren vad begreppen står för i uppsatsen kommer vi vid första tillfället vi tar upp begreppet, att ge begreppsförklaringen i fotnot. Detta innebär att vi fortsättningsvis i uppsatsen inte kommer att förklara begreppen närmare, det finns bifogat en begreppsförklaring som läsaren kan vända sig till vid behov (Bilaga 10). Resultatet kommer att baseras på klienternas 1 bedömning och upplevelser 2 av verksamheten. Uppsatsen kommer även att innehålla ett metod- och teoriavsnitt där vi i teoriavsnittet ger en teoretisk ansats på empirin. Utvärderingens resultat kommer att ge en indikation kring insatsernas effekter ur klienternas perspektiv och om behandlingen 3 kan ha gett klienten egenmakt 4 till att klara sin egen livssituation. 1. Klient avser den individ som genomgår behandling hos FöräldraCentrum. I uppsatsen används även andra begrepp för att definiera klienten såsom: brukare och förälder. 2. Upplevelse det är klientens personliga reflektion på vad behandlingen har betytt för denne som person och förälder. 3. Behandling I ordet behandling ingår alla de olika metoder som används och som klienten deltar i under den tiden som denne är i kontakt med FöräldraCentrum. Behandling här syftar inte på att klienten är sjuk och i behov av vård utan det står för stöd och insatser som FöräldraCentrum ger till klienten som individ och de resurser som denne klient tar i anspråk under sin tid hos FöräldraCentrum. Under behandlingen ingår följande insatser och stöd; individuella samtal, deltagande i gruppsamtal och uppföljningssamtal med socialtjänsten. På heltid under en hel vecka delta i grupp med fastlagt schema (föräldraveckan) och tillgång till jourtelefon, nätverkssamtal med exempelvis barnens skola, möjlighet till läkarkontakt, eget individuellt arbetsmaterial (hemuppgifter) att arbeta med under behandlingstiden. 4. Egenmakt begreppet benämns även som empowerment och presenteras närmare i teoriavsnittet längre fram i uppsatsen. 4

6 Utvärderingen fokuserar på det tredje av verksamhetens tre uppsatta mål samt verksamhetens affärsidé, som går att mäta och som har störst relevans för vår studie. Verksamhetens mål tre lyder som följande: Att klienten mot slutet av behandlingstiden upplever att deltagandet har varit till nytta, gett ny kunskap 5 /förståelse, varit stärkande och/eller lett till andra positiva förändringar 6 i familjen 7 och verksamhetens affärsidé är: Att verka för utveckling 8 av trygga 9 sunda familjerelationer, stärka vårdnadshavare i sin föräldraroll samt öka deras kunskaper om barns behov 10 och rättigheter 11. (Bilaga 1, fortsättningsvis hänvisar vi läsaren till denna bilaga då vi i uppsatsen talar om FöräldraCentrum mål och affärsidé). Vi gör således en måluppfyllelseutvärdering med ett brukarperspektiv. Verksamheten tillhandahåller insatser såsom stöd, behandling och utbildning i föräldraskapet och det var dessa insatsers effekter som var av största intresse att studera och mäta. För att kunna svara på insatsernas effekter fann vi att datainsamling utifrån ett brukarperspektiv skulle ge oss den bästa informationen kring insatsernas påverkan. Den arbetsmetod vi har valt för datainsamlingen är en enkät som vi har formulerat genom att operationalisera FöräldraCentrums mål tre och affärsidén. Vi har även gjort intervjuer med två av FöräldraCentrums remittenter (kommunen) som har gett oss bakgrundsinformation om deras syn på FöräldraCentrum. Vi vill börja med att presentera bakgrunden till FöräldraCentrums uppkomst samt göra läsaren mer bekant med denna verksamhet, som utvärderingen och uppsatsen bygger på. 5. Kunskap betyder i detta sammanhang den lärdom och insikter som klienten har tagit del av under behandlingen och som denne använder i sin vardag. 6. Förändringar avser i detta sammanhang av klienten upplevda ändringar i sin situation som förälder, positiva som negativa. 7. Familj De individer som ingår i klientens egen definition av vem som tillhör familjen. Här i uppsatsen avser det förälder och barn men även andra nyckelpersoner i klientens liv kan ingå i familjen, såsom exempelvis klientens förälder eller syskon. 8. Utvecklande betyder här om klienten som förälder har fått nya och stärkta insikter kring sitt föräldraskap som påverkar dennes roll som förälder. 9. Trygg betyder i detta sammanhang att klienten som förälder känner sig lugn och säker i sin föräldraroll. 10. Barns behov begreppet barns behov innehåller flera olika behov som skall tillfredställas. Mycket kortfattat finns följande behov som skall tillgodoses hos barnet enligt Socialstyrelsen; hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj- och sociala relationer, socialt uppträdande och att klara sig själv. Slutligen har begreppet i detta sammanhang betydelsen av att barn har behov av föräldrarnas ledarskap under hela sin uppväxt. 11.Barns rättigheter barnet har exempelvis rätt till inflytande och delaktighet i sin situation hänsyn till barnets ålder beaktat. Barn har rätt att uttrycka sin åsikt, vilja och att bli hörd utan att för den skull tvingas till att bli ansvarig över de beslut som fattas. Barn har rätt att inte utsättas för någon form av diskriminering, samt att barn har rätt att vara barn tills de fyller 18 år. 5

7 BAKGRUND Under år 1997 genomförde staten en offentlig utredning (SOU 1997:161) som behandlade ämnet stöd till föräldrar med barn i förskoleålder/skolålder, och hur detta stöd skulle kunna stimuleras och utvecklas. Detta generella stöd i föräldraskapet kan ges exempelvis genom föräldrautbildning och/eller genom annan verksamhet, och syftar till att utveckla föräldrarnas kompetens samt att stärka tryggheten och stödja föräldrarna i sin föräldraroll under barnets uppväxt (SOU 1997:161, s 3-4, 10). Utöver det generella stödet behöver samhället också komplettera med olika riktade stödinsatser som är anpassade efter föräldrars och barns behov. I utredningens bedömning definierades begreppet stöd i föräldraskapet som ett erbjudande till föräldrar, som utformas utifrån deras egna behov av och önskemål om kunskap, information, kontakt och gemenskap med andra föräldrar i frågor som rör föräldraskap och barns utveckling och behov (SOU1997:161, s 19). Utredningens förslag handlade bl a om att hitta nya arbetsmetoder, andra organisationsformer och att utöka samarbetet mellan olika kompetenser. Utredningen avsåg även att i större utsträckning kunna stimulera olika organisationer att ansvara för verksamheter som vände sig till föräldrar i behov av stöd (SOU 1997:161, s 12). Som en följd av denna utredning och som ett bemötande av ett samhälleligt behov växte sedan FöräldraCentrum fram som startade sin verksamhet strax efter årsskiftet 1998/1999. FöräldraCentrum drivs i privat regi som handelsbolag av det gifta paret Adam och Viveka Tengelin. Under den period som denna utvärdering gäller, d v s år har verksamheten gått på halvfart då personalen har varit delaktiga i andra samhällsprojekt. Vi kommer nu att presentera FöräldraCentrums verksamhet och deras arbetssätt utifrån erhållen information från Adam och Viveka Tengelin. Vi börjar med att påminna läsaren om verksamhetens affärsidé som lyder: "Att verka för utveckling av trygga sunda familjerelationer, stärka vårdnadshavare i sin föräldraroll samt öka deras kunskaper om barns behov och rättigheter." FöräldraCentrum får enligt eget yttrande sina uppdrag till största delen från Socialtjänsten. Socialtjänsten remitterar klienter (förälder 12,) som är i behov av stöd i sitt föräldraskap till FöräldraCentrums verksamhet. En mindre andel klienter kommer i kontakt med FöräldraCentrum på annat sätt, såsom exempelvis via arbetsgivaren. Gemensamt är dock att de föräldrar som kommer i kontakt med FöräldraCentrum är i behov av stöd på grund av t ex olika former av familjekriser, missbruksproblem, uppfostringsproblem eller till de föräldrar som har barn med särskilda behov såsom ADHD och liknande diagnoser. Deltagandet i behandlingen kan ske antingen som ensam förälder men även i par, så kallad parbehandling. Dock framhåller FöräldraCentrum att det till största delen är ensamstående mödrar som deltar i deras behandling. FöräldraCentrum är ett behandlingshem som tillhör öppenvården där arbetet med klienterna sker under 12. Förälder I denna uppsats avser begreppet klienten. Förälder är man som vårdnadshavare till ett eller flera barn för vilket/a man söker stöd i sitt föräldraskap. Således behöver föräldern inte vara biologisk. 6

8 dagtid. Deras behandlingsmetod utgör sig av manualbaserad behandling såsom KBT (kognitiv beteendeterapi) och DBT (dialektisk beteendeterapi). Verksamheten har även ett kontaktnät med andra specialister som de konsulterar vid behov såsom psykiater, allmän läkare, socionom, m fl. Terapin sker dels i grupp men också genom enskilda samtal med klienterna och i dessa samtal ventileras den aktuella problematiken som en eller flera föräldrar står inför, just nu. I gruppmöten kan även problematiska vardagssituationer diskuteras där föräldrarna har möjlighet att dela med sig till varandra av sina egna erfarenheter, dessa diskussioner underlättas för klienterna om FöräldraCentrum har gjort en bra matchning i sammansättningen av medlemmarna i gruppen, d v s deras problematik är liknande. Verksamheten fokuserar på barns behov och rättigheter, ledarskapsutveckling och modern pedagogik. Lösningar på problemen ligger i centrum snarare än problemen i sig självt. Behandlingstiden 13 består av sex månader då man träffas regelbundet i grupp och enskilt. Under denna period ingår det även en intensiv utbildningsvecka (s.k. Föräldraveckan 14 ) som innehåller bland annat hemuppgifter 15, gruppdiskussioner och föreläsningar utförda av dels interna föreläsare, d v s Adam och Viveka Tengelin, men även av externa gästföreläsare 16. Efter genomförd behandling på sex månader erbjuds klienterna ett eftervårdsprogram 17. Eftervårdsprogrammet kan vara upp till sex månader och består av samtal i grupp. Under behandlingstiden har klienterna även tillgång till en jourtelefon som kan användas vid situationer då extra stöd behövs. FöräldraCentrum erbjuder således klienterna stöd, behandling och utbildning under den tid som klienterna är delaktiga hos dem. Vi kommer fortsättningsvis att till största delen att benämna insatserna gemensamt som behandling. Begreppet behandling innefattar således också stöd och utbildning där begreppet förekommer ensamt, men där det behöver förtydligas kommer vi att uttrycka även stöd och utbildning separat. Bakgrundsinformation från remittenterna En remittent är här en uppdragsgivare åt FöräldraCentrum. Det innebär att uppdragsgivaren remitterar en eller flera klienter till FöräldraCentrums behandling. De remittenter vi har intervjuat arbetar inom den offentliga sektorn (kommunen) och har lång erfarenhet av socialt arbete. Då kommunen är den instans som till största del ligger till grund för de klienter som remitteras till FöräldraCentrum ansåg vi det vara av intresse att få ta del av deras erfarenhet av och kunskap om FöräldraCentrums verksamhet. Vi kommer fortsättningsvis i uppsatsen att benämna dessa remittenter som Informant A respektive Informant B. Både Informant A och Informant B har varit verksamma i över 20 år inom fältet 13. Behandlingstid den tid som du deltar aktivt i FöräldraCentrums behandling, vanligen 6 mån. 14. Föräldraveckan den schemalagda utbildningsveckan som är förlagd i FöräldraCentrums lokaler och pågår mellan ca kl Denna vecka ingår i behandlingen och innehåller föreläsningar som hålls av Viveka och Adam Tengelin samt gästföreläsare. I veckan ingår också moment såsom gruppsamtal, avslappningsövningar, fikapauser, lunch och hemuppgifter. 15. Hemuppgifter Uppgifter som klienten har erhållit av Adam och Viveka Tengelin i syfte att genomföra dess uppdrag i hemmiljön tills nästa möte. Uppgifterna kan innebära praktiska övningar att tillgå vid exempelvis problematiska vardagssituationer. 16. Gästföreläsare De inbjudna föreläsare som deltar under föräldraveckan med specialistkompetens i ett visst ämne. 17. Eftervård de gruppmöten som sker veckovis efter avslutad behandlingstid, upp till 6 mån. 7

9 för socialt arbete. Båda informanterna innehar chefsposition inom Individ och Familjomsorgen. Informanterna har anlitat FöräldraCentrum kontinuerligt under de senaste sex åren, dock har antalet remitterade klienter varierat över tidens gång. Det är behovet som har styrt i vilken utsträckning man har anlitat FöräldraCentrum, det har rört sig om minst en till två klienter per år och som mest upp till ca åtta klienter per år. Båda remittenterna är överens om att det är övervägande ensamstående mödrar som är i behov av stöd i föräldraskapet. Det framhålls att det finns fler aktörer att välja än FöräldraCentrum när det gäller riktat stöd. Det som avgör att det blir just Föräldracentrum är klientens och familjens specifika behov som styr valet av riktat stöd. Ett riktat stöd kan enkelt förklaras som ett stöd utfört av den offentliga sektorn enligt informant A. Alltså när en insats blir ett bistånd enligt SoL (Socialtjänstlagen 2001:453) eller LVU (Lagen om vård av unga 1990:52). När vi ställer frågan om informanterna kan återge FöräldraCentrums mål med verksamheten och vilka metoder de använder sig av kan ingen av informanterna ge ett rakt svar på någon av frågorna. Dock är de överens om att det stöd som ges av Föräldracentrum är en behandlingsinriktad föräldrautbildning. Det är följaktligen en kombination av behandling och utbildning enligt informanterna som ges till klienterna. Det framhålls av informanterna att det inte är de allra svårast belastade klienter som erbjuds insatsen från FöräldraCentrum utan snarare de klienter med en medelsvår problematik. Informant B uttalar sig så här: Såsom vi uppfattar det så är inte FöräldraCentrum en insats för mycket svårt belastade familjer där man kanske måste gå in med många olika insatser, utan vår uppfattning är att FöräldraCentrum är ett mycket bra alternativ när det är lagom svårt. Där tror vi att FöräldraCentrum, eftersom det handlar om utbildning i föräldrarollen, är jätteduktiga därför dom kan hjälpa föräldrarna att se och förstå vad föräldrarollen handlar om och få bra instrument som dom kan använda sig av i vardagen med sina barn. Vidare frågade vi informanterna om klientens individuella mål sätts upp i samspråk med Socialtjänsten innan behandling inleds. Informant A svarar att den individuella vårdplanen skall vara färdig innan man påbörjar insatsen och sedan under insatsens gång finns det en genomförandeplan som kontinuerligt följs upp kring HUR målen skall uppfyllas. Informant B ger ett snarlikt svar som lyder: Ja, / / Man sätter ett tydligt mål för vad som ska uppnås och man beskriver också i det dokumentet hur det ser ut när målet är nått. Informant B menar också att ett klassiskt socialarbetarmål är att relationerna i familjen ska förbättras. Vi undrade vidare hur Socialtjänsten kan veta att målen har uppnåtts görs det någon uppföljning kring klienten och den avslutade insatsen? Informant A menar på att uppföljning efter avslutad behandlingen sker först efter överenskommelse med familjen om de önskar en sådan. Informanten menar att detta är något som de behöver utveckla i sin verksamhet för att de har uppmärksammat att vissa klienter har behov av uppföljning efter avslutad behandling. Dock sker det uppföljningar kontinuerligt med klient, vårdgivare och Socialtjänsten under behandlingens gång. De följer hela behandlingen och insatsen avslutas när behoven är tillgodosedda. Emellertid har ingen systematisk uppföljning gjorts av de klienter som har genomgått behandling hos FöräldraCentrum och informanten kan inte svara på om dessa klienter har återkommit för ytterligare behandling inom samma problemområde. 8

10 Informant B ger en annan bild av hur uppföljning av insatser kan gå till. De har i sin verksamhet utvecklat metoder för att kunna följa upp klienter och de olika typer av riktade insatser som givits dem. Denna uppföljning görs generellt och således inte enbart på FöräldraCentrums verksamhet. De gjorde i början av år 2008 en sådan uppföljning där de gick in och tittade på 65 olika riktade insatser som var avslutade. De tittar på det enskilda ärendet över ett två års perspektiv, d v s om ärendet avslutades första januari 2002 tittar de på hela år 2002 och 2003 för att se om ärendet har återkommit under detta tidsintervall. Om ärendet inte har återkommit med samma förändringsbehov under denna 24-månadersperiod, ses ärendet som lyckat. Skulle klienten däremot återkomma efter tre år ses det inte som misslyckat enligt informanten, med tanke på att saker och ting inte varar hur länge som helst då människors liv är föränderliga och det innebär att man kan få likartade bekymmer senare i livet. Informant B menar att det inte behöver bero på att insatsen inte fungerade förra gången. I resultatet av uppföljningen visade det sig att 95 % av klienterna inte kommit tillbaka. Detta tror informanten beror på att deras verksamhet kan skräddarsy insatserna till klienterna, d v s att de kan matcha klientens behov med rätt insats. Båda informanterna berättar att deras verksamhet använder sig av cirka 6-10 stycken olika alternativ när det gäller riktade insatser utanför den egna verksamheten, varav FöräldraCentrum är ett av dessa alternativ. Det lyfts även fram av informant A att det är FöräldraCentrums kompetens och erfarenhet kring beroendeproblematik som gör att de anlitas av informantens verksamhet. Informant A påtalar även vikten av att klienten kommer till en institution som denne kan identifiera sig med, och menar vidare att FöräldraCentrum passar bra här för att de nischar sig mycket på beroendeproblematik och barns beteende och det är denna problembild som klienterna har. Vidare frågade vi informanterna om de ansåg att det finns ett samhälleligt behov av att utöka den typen av verksamhet som FöräldraCentrum bedriver. Informant A menade att det inte fanns ett sådant behov medan informant B var av annan åsikt då denne tror att behovet är väldigt stort. Informanten påtalar dels att det har skett en förändring i föräldrarollen då föräldrar idag är mer kompisar än ledare åt sina barn och att detta kan skapa problem då föräldrarollen suddas ut och blir inte längre tydlig, dels att det är många ensamstående mammor som har stora problem att ta hand om tonårspojkar där det inte finns någon stabil fadersfigur i nätverket. Informanten menar att; det behöver mötas både med den lite mer behandlingsinriktade föräldrautbildningen som FöräldraCentrum står för men också av andra insatser. Slutligen ville vi veta informanternas bedömning kring vad som skulle kunna ha hänt klienten om denne inte fått möjligheten att genomgå behandlingen hos FöräldraCentrum. Informant A ger följande bedömning kring vår fråga: Man hade förmodligen satt in annan vård som inte hade varit helt adekvat, näst bästa eller tredje bästa, om de vill ha det det finns ju de som bestämt ansöker om FöräldraCentrum det är inte så många men några vet vad de vill ha. Och informant B bedömer att / / de föräldrarna hade behövt betydligt mer ingående behandlingsstöd och insatser och en del utav de barn och ungdomarna som finns i de här familjerna hade också varit placerade i familjehem. Nedan kommer vi att förklara begrepp som används fortlöpande i utvärderingen/uppsatsen som läsaren kan behöva få förtydligat då begreppen kan 9

11 tolkas på flera olika sätt. Detta gör vi för att läsaren ska få en förförståelse för hur vi ser på begreppen som vi använder. Begreppsdefinitioner Begreppsförklaringarna är framtagna i samspråk med FöräldraCentrum men också ur Stöd i föräldraskapet (SOU1997:161). Vi har valt att utgå ifrån FöräldraCentrums definitioner och perspektiv på begreppen på grund av att det är deras verksamhet som utvärderas och då är deras tolkning av sina uppsatta mål och sin affärsidé av vikt, så att vi mäter det som är relevant att mäta. Alltså att vi är samstämmiga i våra perspektiv och våra tolkningar av begreppen och hur de används och vad begreppen står för. Begreppens definitioner har varit av stor vikt för konstruktionen av enkäten för att få svar på våra frågor och få fram mätbara begrepp som vi kan koppla till mål och affärsidé. Det har även gett oss som externa utvärderare en förförståelse kring verksamhetens grunder och värderingar. Av samma orsak har vi valt att använda begreppsdefinitioner från Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161) då denne har bidragit till verksamhetens tillkomst. Då uppsatsen innehåller många olika begrepp har vi som tidigare nämnts använt oss av fotnoter i den löpande texten där vi fortlöpande förklarar begreppen för att göra det enklare för läsaren. Det bifogas en sammanfattande bilaga med förklaringar över de begrepp som vi funnit mest relevanta i uppsatsen (Bilaga 10). Problemformulering I början av år 2008 fick vi i uppdrag av FöräldraCentrum att göra en utvärdering av deras verksamhet. FöräldraCentrum har ej utfört någon utvärdering sedan verksamheten startade 1999, så detta är den första i sitt slag. FöräldraCentrum ville undersöka om deras insatser ger resultat som stämmer överens med företagets mål och affärsidé. För att vi skulle kunna svara på företagets förfrågan fokuserade vi oss på ett specifikt mål och affärsidén. Det var verksamhetens tredje mål: Att klienten mot slutet av behandlingstiden upplever att deltagandet har varit till nytta, gett ny kunskap/förståelse, varit stärkande och/eller lett till andra positiva förändringar i familjen och affärsidén; "Att verka för utveckling av trygga sunda familjerelationer, stärka vårdnadshavare i sin föräldraroll samt öka deras kunskaper om barns behov och rättigheter" som vi bedömde skulle kunna ge bäst svar på verksamhetens resultat utifrån dess insatser. Den målgrupp vi fann bäst lämpade att svara på frågan var brukarna då det är de som har genomgått behandling och utbildning hos FöräldraCentrum. FöräldraCentrum hade en önskan om att alla tre målen skulle utvärderas men då skulle utvärderingen enligt oss bli mer spretig till sin karaktär och inte vara fokuserad kring ett forskningsområde (brukarna). Vi ansåg även att mål ett kring de individuella målen Att varje uppdrags uppsatta individuella mål är uppfyllda när behandlingen avslutas inte skulle gå att genomföra då det hade krävt djupgående samtal med klient, socialtjänst och FöräldraCentrum. Vi ifrågasatte även minnesfaktorn och att vi i så fall borde ha varit med redan från början för att få valid data, och därför ansåg vi att den utvärderingen skulle FöräldraCentrum kunna utföra bäst själva tillsammans med socialtjänsten och klienterna. När det gäller mål två Att varje uppdrag fullföljs med en behandlingstid av 6 mån. eller enligt annan överenskommelse. får vi svar på detta mål i enkäten men det är inte vårt primära uppdrag att svara på just detta mål. Men hur får vi de svar som vi söker? Att operationalisera mål tre, affärsidén och de begrepp som finns däri var en nödvändighet för att överhuvudtaget kunna mäta 10

12 målet, affärsidén och dess innehåll. Vi har ställt frågorna i enkäten på ett sådant sätt att vissa frågor ger oss svar på effekterna av insatsen medan andra frågor ger oss svar på upplevelsen av insatsen och FöräldraCentrums organisering. För att kunna visa på en eventuell effekt har vi ställt frågor där svaren kan ge oss ett ingångsvärde som vi senare kan mäta mot ett eftervärde. Mål tre fokuserar enbart till slutet av behandlingen men vi tyckte det var intressant att få svar på om den givna insatsens effekt kvarstår än idag, samt om FöräldraCentrums behandling har hjälpt klienterna att själva klara av sin egen livssituation och få makt över sin vardag. Mycket av FöräldraCentrums verksamhet bygger på att få vara delaktiga i offentliga upphandlingar, för att kunna mäta sig med konkurrenter är det då av stor vikt att kunna visa att verksamheten är utvärderad, för att kunna vidareutvecklas och för att kunna möta upp samhällets ständigt föränderliga behov. Således kan även utvärderingen fylla ett legitimerande syfte utifrån FöräldraCentrums perspektiv gentemot verksamhetens remittenter. Syfte Syftet med utvärderingen är att den ur klienternas perspektiv skall kunna visa på om behandlingarna, som skett under tiden år , har gett effekt utifrån klientens upplevelse av den givna behandlingen hos FöräldraCentrum. Vi vill även ta reda på om en eventuell effekt finns kvar idag och om behandlingen har gett klienten egenmakt att klara sin egen livssituation. Vi förväntar oss att få information av klienterna då dessa får bedöma och värdera insatsen som givits dem. Våra förhoppningar är att detta skall visa på FöräldraCentrums styrkor och svagheter i behandlingen, vad gör FöräldraCentrum bra, vad kan eventuellt utvecklas och göras bättre utifrån mål tre och affärsidén. Utvärderingen kan användas i ett förändringssyfte av FöräldraCentrum med innebörden att den ska kunna användas som bas för en eventuell verksamhetsutveckling. Frågeställning 1. Stämmer klienternas upplevelse av insatsen överens med verksamhetens uppsatta mål och affärsidé? 2. Hur upplever klienterna behandlingen och dess innehåll? 3. Visar resultaten på att behandlingen har gett effekt? 4. Finns effekten kvar idag? I frågeställning ett och tre behandlar vi de frågor som är relaterade till FöräldraCentrums mål tre och affärsidé utifrån ett jämförande perspektiv medan i frågeställning två avser vi att se på de frågor som behandlar tiden under behandlingen. Slutligen behandlar vi de frågor som ger svar på om effekterna finns kvar ännu idag i frågeställning fyra. Våra utgångspunkter Vi kommer att beskriva om FöräldraCentrums arbetssätt har gett effekt som överensstämmer med verksamhetens mål tre och affärsidé. Vi är således inte ute efter att ge en förklaring på vad det är i FöräldraCentrums behandlingsmetoder som ger effekt utan snarare klientens upplevelse av de olika delarna som ingår i FöräldraCentrums organisering. Vi kommer därför att utgå från ett deskriptivt forskningsintresse där det kommer att utföras en studie som baseras på klienternas upplevelser och bedömningar av erhållen behandling som är given av 11

13 FöräldraCentrum. Varför vi har valt att göra studien utifrån en deskriptiv ansats beror bland annat på att vi inte kan enligt Vedung (1998) isolera sambandet mellan orsak verkan ifrån omvärldens påverkan samt att vi även har tillgång till en uppsättning begrepp som vi utgår ifrån och som vi har byggt upp studien kring. Vi ställer oss således bakom ett hermeneutiskt synsätt (Rosengren & Arvidsson, 2002) på den sociala kontext vi befinner oss i snarare än det positivistiska, vilket innebär i detta sammanhang att vi inte anser att det går att fastställa att det de facto är erhållna insatser som är givna av FöräldraCentrum som uteslutande har givit effekt i klientens livssituation. Vi menar att det finns andra faktorer som kan ha påverkat klientens livssituation såsom exempelvis förändrad arbetssituation, boendeförändringar, ändrad missbruksbild eller ny kärlek. Detta innebär således att kausaliteten kan bli svår att fastställa, d v s att orsakssambandet åtgärd A har orsakat resultat B (Sandberg & Faugert, 2007). Vidare är vår uppsats induktiv till sin karaktär. Det innebär att vi genom en rad händelser (här de individuella resultaten) drar slutsatser ur klienternas erfarenheter för att visa på behandlingens sannolika effekt. Alltså den enskilde klientens sanning behöver inte vara utvärderingens samlade resultats sanning men det är inget som säger att det inte är det (Svensson & Starrin, 1996). Vi har en förförståelse för att det finns olika former av föräldrastöd såväl i den privata sektorn som i den offentliga, vilket vi anser vara bra för att kunna tillmötesgå de olika behoven som finns i samhället. Vi anser att FöräldraCentrum har en betydelsefull samhällelig funktion att fylla eftersom tidigare undersökningar visar på ett ökat behov ute i samhället (SOU 1997:161). Vidare kan behoven se annorlunda ut från klientens perspektiv och då kan det ses som positivt från samhällets sida att det finns variationer i utbudet av föräldrastöd. Som vi nämnt tidigare arbetar FöräldraCentrum utifrån behandlingsmetoderna KBT och DBT som är manualbaserade metoder. Vi är medvetna om att vi saknar djupare kunskap om behandlingsmetoderna KBT och DBT, men finner det inte relevant då det är de upplevda effekterna av behandlingen vi är ute efter och inte innehållet i behandlingsmetoderna. Vår roll som externa utvärderare innebär både för- och nackdelar för utvärderingens framställning och för vårt sätt att analysera resultaten av utvärderingen. Till fördelarna hör bland annat att vi har friska ögon när vi ser på resultaten (och verksamheten i övrigt), vi är inte färgade av verksamheten då vi inte varit delaktiga i behandlingen eller är anställda av Föräldracentrum. Vidare har vi kompetens kring att utföra en utvärdering då det är ett element som ingår i vår socionomutbildning och genom den har vi erhållit kunskap kring utvärdering och egenskaper som vi tillämpar i denna uppsats. Att vara externa utvärderare bidrar till att öka utvärderingens trovärdighet genom att vi anser oss vara opartiska och mer objektiva i vårt förhållningssätt jämfört med interna utvärderare (Sandberg & Faugert, 2007). Kritiskt skulle man kunna säga att vi går FöräldraCentrums ärende vad vi menar med detta är att resultaten av utvärderingen är tänkta att användas av FöräldraCentrum och att det i samband med detta är beställaren som ger oss ingångsvärdena för utvärderingen och inte vi som utvärderare. Eftersom det är FöräldraCentrum som har gett oss uppdraget och vad uppdraget skall leda till innebär alltså detta att vi redan har vissa yttre ramar att hålla oss inom, som vi inte själva kan styra och påverka som vi vill (Eliasson et al, 1990). För att hantera riskerna med nackdelarna och minimera viss påverkan från FöräldraCentrums sida har vi från allra första början haft klar fokus på vilket 12

14 tillvägagångssätt vi ska tillämpa i vår uppsats såsom datainsamlingsteknik, val av utvärderingsmodell och hur informationen till klienterna ska förmedlas. Avgränsning Utbudet gällande insatser och stöd för föräldrar finns både inom den offentliga och inom den privata sektorn. Vår utvärdering fokuserar enbart på en specifik privat verksamhet, FöräldraCentrum som dock har ett nära samarbete med det offentliga. Det är alltså inte ett generellt föräldrastödsprogram vi har utvärderat, utan snarare ett riktat stödprogram för föräldrar med särskilt behov av stöd. FöräldraCentrum har i sitt måldokument formulerat sin affärsidé samt delat upp verksamhetens huvudmål i tre punkter. Vi har valt att avgränsa oss till själva affärsidén; Att verka för utveckling av trygga sunda familjerelationer, stärka vårdnadshavare i sin föräldraroll samt öka deras kunskaper om barns behov och rättigheter samt det tredje målet som lyder; Att klienten mot slutet av behandlingstiden upplever att deltagandet har varit till nytta, gett ny kunskap/förståelse, varit stärkande och/eller lett till andra positiva förändring i familjen. Då syftet med utvärderingen är att ur klienternas perspektiv försöka klarlägga deras upplevelser och syn på behandlingen samt dess effekt valde vi att fokusera på enbart dessa punkter då vi såg det som mest relevant för vår studie. Dessa punkter ansåg vi belystes bäst i mål tre och affärsidén. FöräldraCentrum har sedan sommaren 2007 utökat sin verksamhet genom att även fokusera sig på ungdomar och deras missbruksproblem. Fokus finns kvar på föräldrarna och deras barn men det läggs även arbete på ungdomarna och att behandla ungdomarna utifrån deras olika behov, där föräldrarna deltar men är inte i fokus såsom de var innan. Föräldrarna och deras behov är det som styr vår undersökning, det är den verksamhet som har bedrivits under alla år och det är utifrån den verksamheten som vi baserar denna uppsats och utvärdering. Vi inbegriper inte den del som är under uppstart sedan sommaren 2007, d v s ungdomsverksamheten. Vi har valt att göra en utvärdering som vår studieform, m a o det är utifrån utvärderingen som verksamheten studeras. Det är måluppfyllelsemodellen som används med ett brukarperspektiv för att ta reda på om FöräldraCentrum uppfyller det uppsatta målet samt sin affärsidé, men även för att se om de lyckas leverera god kvalitet i sin behandling och därmed uppfylla klienternas behov. Det är alltså till största delen klienternas bedömningar av insatsen som ligger till grund för resultaten, men vi har även valt att låta en del av uppdragsgivarna (kommuner) ge sitt omdöme gällande FöräldraCentrums behandling. Detta har vi gjort genom att intervjua två remittenter från den offentliga sektorn, där vi även erhöll viss bakgrundsinformation till varför just FöräldraCentrum väljs som insats åt kommunens klienter. Med anledning av vår urvalsram gällande populationen ansåg vi det vara intressant att även få ta del av remittenternas syn på FöräldraCentrums verksamhet med den enkla förklaringen att det är dom som väljer ut vilka klienter som ska få ta del av FöräldraCentrums behandling. Det innebär således att det inte är FöräldraCentrum som själv väljer sina klienter från kommunen utan det är kommunens val vem som ska få komma till FöräldraCentrum. Ytterligare en avgränsning är i själva urvalet av klienternas behandlingsperiod. Våra enkäter har skickats ut till samtliga klienter som varit delaktiga i och genomgått en behandling på FöräldraCentrum från och med år 2005 till och med 13

15 år Enkäterna har med andra ord inte skickats ut till klienter som är under pågående behandling då de inte kan svara på hur behandlingen har fallit ut. Anledningen till att vi inte valde klienter tidigare än år 2005 var minnesfaktorn, och att dessa klienter eventuellt skulle få svårt att minnas så långt tillbaka i tiden. Vi menar att detta eventuellt skulle ha kunnat försvaga tillförlitligheten i dessa svar. Disposition vad gäller tidigare forskning Att särskilja och presentera den tidigare forskningen under en egen rubrik är inte optimalt i uppsatsen då vi gör en utvärdering med teoretiska perspektiv. Vår utvärdering baseras inte på tidigare forskning eftersom den är baserad på FöräldraCentrums mål och affärsidé. Vi talar kring utvärdering och vad det innebär att utvärdera och det är svårt att göra en uppdelning mellan teori och praktik. Vi har läst andra uppsatser som har haft utvärdering som forskningsstudie och funnit att utvärdering antingen hamnar under den teoretiska presentationen eller under metodavsnittet. Vi har valt att presentera vårt val av utvärderingsmetod under metodavsnittet då vi ser att utvärderingen primärt är en metod och inte en teori. Under teoriavsnittet finner läsaren att tidigare forskning om förändring och empowerment är invävt fortlöpande i texten. Vidare har den svenska staten utfört offentliga utredningar om föräldrar och föräldrastöd varav en av dessa utredningar (SOU 1997:161) har bidragit till FöräldraCentrums verksamhet. METOD Metodavsnittet börjar med att ge en närmare beskrivning av utvärdering som metod där vi presenterar de utvärderingsmodeller som vi har använt oss av i denna uppsats, d v s en måluppfyllelse- och effektutvärdering med ett brukarperspektiv. Sedan går vi in på enkät som metod och presenterar dess urval. Vidare ger vi läsaren en fördjupning i hur vårt tillvägagångssätt har varit när vi framställt vår enkät samt hur vi har bearbetat enkätdatan. Härefter presenterar vi intervju som metod samt dess urval. Slutligen lägger vi fram vår bortfallsanalys, validitet och reliabilitet, källkritik samt forskningsetiska överväganden där vi tar upp vilka etiska principer vi har att förhålla oss till. Utvärdering som metod Genom att göra en utvärdering gavs de yttersta ramarna för vår uppsats gällande metod och val av insamlingsmetod då verksamheten blev vårt studieobjekt. Vi börjar detta avsnitt med att kortfattat redogöra för utvärdering och dess olika processer. Vår utvärdering är summativ till sin karaktär vilket innebär att vårt uppdrag är att bedöma och värdera behandlingen utifrån brukarnas upplevelser (Sandberg & Faugert, 2007, s 19). Utvärderingen kommer att bidra till verksamhetens utveckling enligt FöräldraCentrums ledning. Eliasson et al (1990) menar att förändringsmotivet är ett skäl till utvärdering, d v s anledningen till att en utvärdering görs är att få fram information som kan ge form åt den framtida inriktningen av en verksamhet. Att utvärderingen är summativ till sin karaktär innebär även för oss att utvärderingen kan komma att fylla ett legitimerande syfte då den bland annat är tänkt att brukas av FöräldraCentrum vid offentliga upphandlingar. 14

16 När det gäller att definiera en utvärdering finns det olika litteratur i ämnet. I Dahlberg och Vedungs bok, Demokrati och brukarutvärdering (2001) lyder deras definiering av utvärdering som följande: / /som en noggrann bedömning av en pågående eller en avslutad offentlig intervention i syfte att den skall spela en roll i samtida eller framtida praktiska handlingssituationer. (s 36). Dahlberg och Vedung kopplar utvärderingar till offentliga interventioner där författarna menar att offentliga interventioner är de insatser som utförs i eller på uppdrag av den offentliga sektorn. Detta ligger i linje med FöräldraCentrums verksamhet då denna till största delen får sina uppdrag från den offentliga sektorn. Som sagt innan så är en utvärdering en bedömning där själva interventionen skall värderas, värdesättas eller betygsättas. Ekonomistyrningsverket (ESV) använder sig av definitionen en noggrann efterhandbedömning, dvs. en bedömning som görs efter det att en åtgärd har vidtagits gällande utvärdering (ESV 2006:8, s 12) och de menar vidare att utvärderingar kan inrikta sig på olika faktorer som exempelvis prestationer, kvalitet, processer eller effekter. Sandberg och Faugert (2007) använder sig av en snarliknande definition när det gäller utvärdering och de utgår från att en utvärdering avser / /en systematisk undersökning av en aktivitets värde och betydelse (a a, s13). Dessa olika författare får representera våra utgångspunkter när det gäller vår utvärdering där vi utifrån en offentlig intervention gör en systematisk efterhandsbedömning på en aktivitets värde och betydelse baserad på brukarnas perspektiv. Den utvärderingsmodell som passar oss och syftet med utvärderingen är måluppfyllelsemodellen. Den använder sig av två enkla frågor som skall besvaras och de är: Stämmer resultaten överens med de beslutade insatsmålen och beror detta i så fall på insatsen? (Vedung, 1998) Denna modell framhålls som tydlig och enkel att använda vid utvärdering vilket stämmer överens med våra förutsättningar sett ur vår förförståelse för att använda utvärdering som verktyg. Enligt Vedung finns det både starka och svaga skäl till att använda denna modell. De två starka skäl vi vill framhävda är forskningsargumentet som innebär att vi gör en andrahandsbedömning som utgår ifrån i FöräldraCentrums mål och värden som i sin framställan är objektiva och av deskriptiv karaktär. Det andra starka skälet till att vi valt att använda måluppfyllelsemodellen är enkelhetsargumentet, som innebär att de två ovanstående frågorna skall besvaras i utvärderingen (a a). För att nämna en svaghet som påverkar vårt val av utvärderingsmodell är oklarhetsargumentet ett skäl som bidrar till att ifrågasätta validiteten i utvärderingen med den enkla anledningen att innebörden i oklarhetsargumentet är att insatsmålen är otjänliga som värderingsgrund på grund av sin dimmighet. Vi syftar till att de begrepp som används i FöräldraCentrums mål och affärsidé kan tolkas på olika sätt beroende på vem som tillfrågas om dess innebörd, med hänsyn till begreppens mångfald. Svagheten till trots har vi ändå ansett att måluppfyllelsemodellen bäst besvarar studieobjektets frågor. För att kunna svara på måluppfyllelsemodellens frågor och mäta målens resultat, det vill säga effekterna, tyckte vi att den målgrupp som bäst kan svara på insatsernas effekter var klienterna/brukarna. Det är ju för dem som verksamheten finns och det är dom som får ta del av behandlingen hos FöräldraCentrum. Att välja ett brukarperspektiv innebär för oss att det är brukarens/klientens attityder och upplevelser av interventionens effekt som ger oss den information vi behöver för att kunna mäta verksamhetens effekter mot dess mål och affärsidé. Vi presenterar en enkel mål- och effektutvärderingsmodell (se figur 1) som vi har lånat från Sandberg & Faugert (2007) som väl representerar vårt tillvägagångssätt: 15

17 Stämmer effekterna överens med målen? Insats Samband? Effekt Figur 1. Figuren presenterar en mål- och effektutvärderingsmodell och är tagen ur Sandberg & Faugert (2007, s 67) Vår utvärdering utgår från FöräldraCentrums mål tre och affärsidé där insatsen mäts mot effekten och om effekterna stämmer överens med målen och affärsidén. Det innebär således att utvärderingen/uppsatsen även innehåller effektutvärdering som metod. Vi kombinerar utvärderingen med mål och effekter ur brukarnas perspektiv för att se om det finns kausalitet mellan orsak och verkan. För att involvera effekterna i målutvärderingen vill vi även här förklara vad det innebär att använda sig av effektutvärdering. När det gäller att göra en effektutvärdering måste man först definiera vad en effekt är och det har Ekonomistyrningsverket gjort på följande sätt; en förändring som inträffat som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat (ESV 2006:08, s 9) Vid en effektutvärdering har utvärderaren rollen att försöka fastställa ett orsakssamband mellan själva insatsen och den förändring som eventuellt skett av ett visst tillstånd eller en viss situation som verksamheten försökt att påverka. Dessa effekter bedöms ofta utifrån de mål som verksamheten själv formulerat fram och i ett sådant sammanhang är det frågan om en effektutvärdering gentemot målen, d v s en målutvärdering (ESV 2006:08, s12). För att fylla utvärderingsmodellen med empiri har vi valt att använda oss av en enkät för datainsamlingen och den processen förklaras närmare nedan. Enkät För att en studie skall resultera i en utvärdering i socialt arbete måste bedömningen vara systematisk i sitt utförande. För att tala om att det är en utvärdering som är genomförd, krävs det / / ett minimum av systematisk och precision i datainsamlingen, dataanalys och tillämpning av värdekriterier / / (Eliasson et al, 1990, s 37). En utvärdering är således en systematisk undersökning där en aktivitets betydelse värderas och det innebär att vetenskapliga metoder skall tillämpas enligt vedertagna principer (a a). Vårt metodologiska arbetssätt gällande vår datainsamlingsteknik kommer här nedan att presenteras ingående. Vi börjar med att presentera vårt urval gällande enkäten. Urval enkät I vår enkätundersökning valde vi att göra en totalundersökning (Ejlertsson, 2005) tre år tillbaka i tiden, d v s samtliga klienter som varit delaktiga i FöräldraCentrums behandling mellan år Således har urvalet inte berört de klienter som varit i behandling hos FöräldraCentrum tidigare än år 2005 eller senare än januari år Det är här viktigt att poängtera att ingen klient är i behandling av vårt urval. Vårt urval har ej heller berört de ungdomar som är delaktiga i den ungdomsverksamhet som FöräldraCentrum startat upp under sommaren Samtliga klienter i vårt urval ska ha avslutat behandlingen hos FöräldraCentrum. 16

18 Adam Tengelin på FöräldraCentrum hjälpte oss med ett klientregister från dessa år, varpå vi fick ihop sammanlagt 31 st klienter att skicka vår enkät till. Vi vill poängtera att det låga antalet klienter under denna period var på grund av att FöräldraCentrum gick på halvfart denna tid. Vi har inte erhållit någon specifik information angående klienternas individuella problembild och varför de har haft behov av FöräldraCentrums insatser. Vi vet bara att det fanns ett behov, men det är inte relevant för vår studie att ta del av klienternas specifika problem för att kunna genomföra utvärderingen. Då enkäten är vårt viktigaste redskap i denna utvärdering och uppsats har vi nedan valt att ingående beskriva hur vi gått tillväga i själva framställningen och utformandet av densamma. Tillvägagångssätt enkät Vår datainsamlingsteknik består av en enkätundersökning som är vårt mätinstrument i denna utvärdering. Enligt Kylén (2004) finns det olika sätt att utforma en enkät på, vi har valt att använda oss av en pappersenkät som via post har sänts ut till FöräldraCentrums klienter. Vi ville i förväg förbereda klienterna om att en utvärderingsenkät gällande deras behandling hos FöräldraCentrum skulle komma att skickas hem till dem. Med tanke på att klienterna går under sekretess, då deras ärende är av känslig karaktär erbjöd FöräldraCentrum sig att ringa runt till samtliga klienter inom urvalet i förväg för att förbereda dom inför den kommande enkäten. Förfarandet kring dessa telefonsamtal kommer vi att utveckla mer under Forskningsetiska överväganden nedan. Efter detta erhöll vi en klientlista av FöräldraCentrum över deras klienter som var aktuella för denna utvärdering, d v s den klientgrupp som presenterades under urval enkät. Därefter kodades klienternas identitet för det var inte den enskilda klienten i fråga som var intressant utan endast dennes svar i enkäten samt att de skulle bibehållas anonyma. Koden skrevs på enkäten och sändes iväg till klienten som i sin tur returnerade svarskuvertet till FöräldraCentrum. Alla svarskuvert var ställda till oss, klienten hade fått löfte om att det endast är vi studenter som tar del av enkäten och dess innehåll innan allt är sammanställt. Vi har således erhållit alla inkomna svarskuvert förseglade från FöräldraCentrum. När vi sammanställt resultaten och analyserat svaren tog vi bort samtliga koder så att enkäten ej går att härleda till den enskilde klienten. Det är endast vi studenter som har haft tillgång till detta kodunderlag. Vi har efter två veckor skickat ut en påminnelse till de klienter som ej har svarat vid första tillfället. Med tanke på den höga svarsfrekvensen (totalt 25 av 31) ansåg vi det ej nödvändigt att skicka ut en andra påminnelse som det var tänkt från början. I enkäten har vi använt oss av olika frågor beroende på vilket svar vi söker. Där vi behöver ha information för att kartlägga klienten/erna har vi använt oss av frågor som består av korta svar (Kylén, 2004). Exempel på en kort fråga är fråga ett i enkäten: Ange Ditt kön. Frågor med bundna svar har används för att klienten enkelt kunna besvara frågan men även för att vi för vår egen enkelhets skull skall kunna bearbeta svaren (a a). Exempel på en fråga med bundna svar är fråga 15 där klienten ombads svara på Om Du hade barn i ditt hushåll under behandlingstiden, hur många var de?. För att komma fram till de svarsalternativ vi har använt oss av i enkäten genomgick vi en egen brainstormingprocess där svarsalternativen har bearbetats och omarbetats fram i samråd med handledare och FöräldraCentrum. Vi har i de frågor som skall ligga till grund för värdering av 17

19 verksamheten använt oss av skalor som svarsalternativ där klienterna på en femgradig skala ge uttryck för sina upplevelser av verksamheten. Genom att använda oss av ett udda svarsalternativ kan vi få fram ett mittvärde och tvingar inte klienten till ena eller andra sidan i frågan vilket man gör när man använder sig av ett jämt antal skalsteg. Slumpfel begränsas då vi använder oss av en femgradig skala, exempelvis om vi hade valt att använda sju eller fler skalsteg ökar slumpfelen då en sexa likväl kan vara en femma eller en sjua (a a). Vi har tänkt lite olika kring skalorna som används i enkäten och vilka värde som skall representera frågan. I de fall där vi har velat värdera klientens svar har vi använt oss av ordinalskalor som går att hierarkiskt rangordna medan kartläggningen av klienterna endast kräver nominalskalor då klienternas svar inte rangordnas sinsemellan (Rosenkvist & Arvidsson, 2005). Beroende på om vi efterfrågar klientens upplevelse fann vi de mest adekvata svarsalternativen vara exempelvis: Mycket bra, Bra, Varken eller, Dåligt, Mycket dåligt (se t ex fråga 18 i Bilaga 6). När vi har velat få fram klientens bedömning fann vi de mest adekvata svarsalternativen vara: Mycket positiv, Positiv, Varken eller, Negativ, Mycket negativ (se t ex fråga 19 i Bilaga 6). I enkäten har vi även använt oss av frågor som är påståenden, s k Likertskala (Rosengren & Arvidsson, 2005), där svarsalternativen har varit: Instämmer helt och hållet, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer till liten del och Instämmer inte alls (se t ex fråga 6 i Bilaga 6). Enkätundersökningen ger oss endast svar kring klienternas egna upplevelser av den behandling de har erhållit från FöräldraCentrum. Det är klienterna som värderar insatsens betydelse och det är den värderingen som vi har att analysera resultaten utifrån. För att få fram vad klienterna tycker om erhållen behandling har vi använt oss av nästan uteslutande slutna frågor och bundna svarsalternativ, därutöver finns det tre frågor sist i enkäten som är öppna och där klienten har givits möjlighet att själv uttrycka sina åsikter om FöräldraCentrum och om utvärderingens upplägg (se fråga i Bilaga 6). Vår mätning består delvis av att jämföra innan och efter värden för att få fram en eventuell förändring och om det finns ett samband mellan insats och utfall samt att mäta och presentera resultaten på gruppnivå. Detta gör vi för att försöka få fram om behandlingen har givit den effekt som är satt i mål tre och i affärsidén. Vi har alltså inte gjort någon jämförelse mellan olika behandlingsmetoder, föräldrautbildningar eller annat föräldrastöd som finns att tillgå. Vår mätning svarar inte heller på frågan varför resultaten ser ut som de gör. Enkätfrågorna är inte framställda så att de kan svara på vad som händer i den svarta lådan (se figur 2) utan de ger bara en indikation om behandlingen ger de resultat som önskas uppnås. Som Morén (2001) säger blindställer vi oss således inför processen som sker mellan FöräldraCentrum och klienten och då uppstår den svarta lådan. Insats Svarta lådan Utfall Figur 2. Illustrationen i figur 2 är gjord utifrån Moréns (2001) resonemang ovan och visar på vår process. Vi blindställer oss således för vad som händer i den svarta lådan Enkäten är uppdelad i olika delar beroende på vilka svar vi söker. Vi har börjat enkäten med att ställa frågor som gör att vi kan kategorisera klienterna vid analysen, det finns fler frågor längre in i enkäten som ytterligare kartlägger 18

20 klienterna och deras familjesituation. Vi har vidare ställt frågor som handlar om hur klientens situation såg ut tiden innan behandlingen hos FöräldraCentrum. I dessa frågor har vi operationaliserat mål tre och affärsidén och dessa frågor kommer tillbaka i slutet av enkäten men ställs då i ett efterperspektiv på erhållen behandling. Dessa innan- och efterfrågor har vi ställt för att få en referensram, d v s få ingångsvärden som vi kan mäta resultatet mot. Våra tankar att ställa frågorna på detta sätt har att göra med att vi vill att klienten tänker till hur deras situation såg ut innan behandlingen på FöräldraCentrum för att få så sanningsenliga svar som möjligt. Om vi hade ställt innan och efter frågorna tillsammans tror vi inte att klienten hade reflekterat i samma utsträckning som de tvingas till genom vårt sätt att lägga upp frågestrukturen. Vi har därför valt att lägga frågorna i kronologisk ordning där frågorna som handlar om tiden under själva behandlingstiden på FöräldraCentrum (som behandlar föräldraveckan, enskilda samtal, gruppsamtal, hemuppgifter samt övrig administration) hamnar mellan frågorna som berör tiden innan respektive efter behandlingen. Frågorna som berör tiden under behandlingen har vi ställt för att försöka få svar på vilka delar i FöräldraCentrums organisering som upplevs som bra eller delar som har eventuella brister. Innan- och efterfrågorna är ställda på så sätt att vi ska kunna utläsa en eventuell effekt av behandlingen. Vi kan genom svaren på dessa frågor ta reda på om det finns ett behov för FöräldraCentrum att utveckla sin verksamhet. De sista slutna frågorna i enkäten handlar om nutid, d v s vi vill ha svar på om en eventuell effekt av given behandling kvarstår än idag. Enkäten avslutas med tre öppna frågor där klienten får utrymme att med egna ord uttrycka sina åsikter då det inte ges utrymme till detta i övrigt enkäten och att klienten erbjuds ett ökat deltagande i utvärderingen. Således är enkäten uppbyggd i en, för oss, naturlig kronologisk ordning som förhoppningsvis bidrar till att klienten tänker tillbaka och reflekterar kring processen och att klienten befinner sig i aktuellt tempus när denne svarar på frågorna. Vi kommer att vidareutveckla våra tankar kring vissa frågor i enkäten nedan. Adam och Viveka Tengelin har fått definiera begreppen utifrån sin syn på vad dessa mål representerar för deras verksamhet (Bilaga 2). Efter detta började vi att bygga upp enkätens frågor kring dessa begrepp. Fortsättningsvis i uppsatsen när vi talar om frågorna i enkäten hänvisar vi läsaren till Bilaga 6. De begrepp som används för att mätas mot varandra innan respektive efter behandlingen är: självkänsla 18, självförtroende 19, trygg, barns behov, barns rättigheter och problematiska vardagssituationer. Exempelvis fråga 9 som ser ut som följer: Hur upplever Du att Du hanterade de problematiska vardagssituationer som uppstod i Din familj innan behandlingen hos FöräldraCentrum? (Exempel på vardagssituationer kan vara att skapa rutiner och struktur i tillvaron och att kunna möta barnet och dess behov). Frågan är således ställd utifrån FöräldraCentrums definition av ny kunskap och förståelse i mål tre. Vi förväntar oss kunna få svar på om deras behandling har bidragit till en förändring i klientens sätt att hantera dessa vardagssituationer, detta svar får vi genom att jämföra svaret i fråga 52 mot svaret i fråga 9 (se figur 3 nedan). 18. Självkänsla Självkänsla är egenskapen att uppleva sig själv som kompetent att klara av livets grundläggande utmaningar. 19. Självförtroende Självförtroende är när man har mod nog att våga göra saker man vill, och känner sig trygg i sig själv. 19

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum - ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum - 1. Ange ditt kön: Kvinna Man 2. Hur kom Du i kontakt med FöräldraCentrum? Via Socialtjänsten Via arbetsgivaren Annat: 3. Vilket år avslutades Din behandling

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Utvärdering av Valet. Rebecka Forssell

Utvärdering av Valet. Rebecka Forssell Utvärdering av Valet Rebecka Forssell Utvärdering av Valet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng (30 högskolepoäng motsvarar kurser från avancerad nivå inom socionomprogrammet) Programme for Master of Social Science with a Major

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning.

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning. Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende En brukarundersökning. Författare: Torun Jansson och Kerstin Karlsson Examinator: Kari Jess, Uppsala Universitet Inledning Älby akut- och utredningshem

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola 2015/2016 Barn och pedagoger skall känna trygghet och bli bemötta med respekt av varandra vår förskola skall vara fri från diskriminering

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Föräldrar med funktionshinder: Erfarenheter av att implementera ett föräldrastödsprogram i Sverige

Föräldrar med funktionshinder: Erfarenheter av att implementera ett föräldrastödsprogram i Sverige Föräldrar med funktionshinder: Erfarenheter av att implementera ett föräldrastödsprogram i Sverige Den här studien är en del av ett pågående internationellt samarbete mellan forskare och programutvecklare

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gunne Arnesson Lövgren Strateg 044-309 31 33 gunne.arnesson.lovgren@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-20 Dnr 1601244 1 (5) Remissvar avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer