Kv Lönnen 14, fd Telegrafverkets hus, Sundsgatan/Lillbrogatan, Piteå. Antikvarisk förundersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kv Lönnen 14, fd Telegrafverkets hus, Sundsgatan/Lillbrogatan, Piteå. Antikvarisk förundersökning 2013 12 20"

Transkript

1 Kv Lönnen 14, fd Telegrafverkets hus, Sundsgatan/Lillbrogatan, Piteå Antikvarisk förundersökning ADRESS Fagerdalsgatan 9, Sundsvall TELEFON

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Gällande föreskrifter och förutsättningar... 4 Gällande bestämmelser i detaljplan från 1955 och Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kn... 4 Historisk utveckling... 6 Häggholmen... 6 Kv Lönnen och stadsplanen Telegrafen... 8 Telegrafi och telefoni... 8 Automatisering... 9 Beskrivning Genomgång av ritningar vid bygglov Kvalitéer och karaktär Värdebärare i fastigheten Källor Bilaga 1. Fotodokumentation Bilaga 2. Ritningar

3 Inledning ADL Creativa AB har på uppdrag av AB Wallsténshus, Piteå, genomfört en antikvarisk förundersökning av fd Telegrafverkets hus, Lillbrogatan/Sundsgatan, kv Lönnen 14, Piteå. Arbetet har genomförts under december månad Wallsténföretagen köpte fastigheten för 10 år sedan och avser att bygga om fr. a. den östra volymen där ett flertal våningsplan kan möjliggöra bostadslägenheter. Även den västra, äldre och lägre, volymen är tänkbar för ombyggnad. Enligt PBL skall ändring av byggnad alltid utföras varsamt. Detta gäller vid såväl utvändig som invändig ändring och oberoende av om bygglov eller bygganmälan krävs eller inte. Särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas. En antikvarisk förundersökning ska tydliggöra byggnadens kulturvärden, kvaliteter och karaktärsegenskaper, samt identifiera vilka företeelser som är värdebärare. Till förundersökningen kan senare kopplas en konsekvensbeskrivning av vilken framgår hur man avser att tillgodose varsamhetskraven och hur avvägningar gentemot andra grundläggande samhällskrav har skett. Utifrån en sådan konsekvensbeskrivning kan sedan byggnadsnämnden bedöma ifall de gjorda avvägningarna är rimliga. 3

4 Gällande föreskrifter och förutsättningar Gällande bestämmelser i detaljplan från 1955 och faställdes detaljplanen för kv Lönnen. 10 år senare fastställdes en ändring för att ge en gynnsammare förutsättning för förnyelse av bebyggelsen i kv Lönnen 5 och 12. Dessutom justerades höjden för stadshotellet i öster. Den befintliga bebyggelsen utgjordes av 1 st äldre bostadshus i trä mot nr 12, vilket skulle rivas, och tomterna 5 och 12 därefter bebyggas med 3 st affärs- och bostadhus med mellanliggande gårdsbjälklag under vilka bilparkeringsplatser skulle inrymmas. Bostadshuset på Lönnen 5 öster om Lönnen 14(6), ges möjlighet att uppföras i fem våningar. Övriga tomter i kvarteret berördes inte av ändringen. Kv Lönnen 14 är i planen markerat med grönt, som avser område för allmänt ändamål. Uppenbarligen fanns redan 1955 en tanke på utvidgning av fastigheten österut och en byggrätt finns hela vägen mot Lönnen 5. Våningshöjden anges till tre våningar om max 10,6 m. Markytan mot Lönnen 13 är prick-markerad, alltså mark som inte får bebyggas. Här finns också en bestämmelse att där våningshöjd inte är angiven, får byggnaden utföras till det antal våningar som bestämmelserna angående byggnads höjd möjliggör. Det skulle eventuellt tolkas som att denna utbyggnad skulle kunna uppföras till max 16, 5 m höjd. Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kn fastställde Piteå kommun dessa riktlinjer, som avgränsar sig till Häggholmen i sin helhet. I ett kommande Stadsmiljöprogram ska även Norrmalm och stadsdelen mellan Olof Palmes gata och Västergatan samt mellan Sundsgatan och Nygatan ingå. 4

5 I arbetsprogrammet framhålls att stadens rutnätsplan i allt väsentligt är bevarad från 1667 och att stadens ursprungliga karaktär som småskalig trästad utgör en viktig del av Piteås identitet. Denna bör vara normgivande för byggande inom Piteå centrum. Rutnätsplan, trästad, småskalighet och funktionsblandning är begrepp som definierar identiteten. I förslag till riktlinjer ska bl.a. förändringar i bebyggelsen stärka stadsstrukturens historiska kontinuitet och förändringar av byggnader följa och förstärka den enskilda byggnadens, kvarterets och den omgivande miljöns historiska kontext. Här konstateras också att Översiktsplan Stadsbygden 2001 uttryckte vilja till förtätning, en förtätning som har skett och även fortgår. Men att det också uttryckts farhågor för en sådan utveckling då skuggninga och mindre attraktiva stads- och boendemiljöer då kan bli följden, liksom identitetsförlust. Vy utmed Sundsgatan från sydöst. T.h. gavel på stadshotellet. Telebyggnaderna i fonden. 5

6 Historisk utveckling Häggholmen Piteå låg under medeltiden vid nuvarande Öjebyn. Staden brann ned 1666 och återuppbyggdes därefter på en plats med mer gynnsamma hamnförhållanden. Häggholmen 1 är staden innanför Sundsgatan i norr, Hamnplan i söder, Västergatan och kanalen. Ön var kringfluten av vatten, i norr Sundskanalen(idag Sundsgatan) och i söder stadsfjärden. Här finns hus som berättar om Piteå långa historia och gatorna följer fortfarande stadsplanen från Idag är ön sammanväxt med omkringliggande land på grund av landhöjningen och utfyllnadsarbeten. Stadens karaktäriseras av bebyggelse som till stora delar än idag inryms inom den rutnätsplan som stakades ut över Häggholmen år Storgatan som löper längs med moränhöjdens högsta punkt har genom seklerna varit stadens huvudgata. Av den äldre bebyggelsen återstår några hus - mer än 90 procent av den gamla trästadsbebyggelsen är borta, huvudsakligen riven efter Handelsstråket utmed Storgatan stängdes av för biltrafik 1962 och blev Sveriges första gågata. Här och vid torget är bebyggelsen småskalig och intim. Kv Lönnen och stadsplanen Utsnitt ur stadsplanen från 1876 visande kv Lönnen t. v. Planen är vriden så att norr är t.h.i bilden, Sundsgatan t.v. Hela området utgör ännu öppen ängs- och åkermark med mycket liten bebyggelse. Kv Lönnen är inte bebyggt med annat än ett par-tre hus i norra delen, tomterna 4 och 8. Tomterna 1-3 utgör den yta som i 1900-talets början blir hemvist för det nya stadshotellet. Detta förändras inte mycket fram till sekelskiftet, men några nya hus tillkommer. 1 Källa: Piteå kommuns kulturmiljöprogram Rubriken Staden och byarna 2 Källa: Piteå kommuns kulturmiljöprogram Rubriken Stadsplan

7 Piteå stad planerades att växa norrut och västerut från befintlig bebyggelse på Häggholmen och på Norrmalm. Området nordost om Häggholmen i Piteå centrum har en stadsplan från 1876 och avgränsas av Sundsgatan i söder, Djupviksgatan i norr samt Hembygdsvägen och Olof Palmes gata. Rutnätsplanen utökade och byggde helt enkelt vidare på de befintliga rutnätsplaner som redan fanns över staden. Den anslöt helt med gator och torg till de befintliga kvarteren. Den enda skillnaden var att de nya kvarteren gjordes betydligt större än de som redan fanns på Häggholmen och Norrmalm. På 1870-talet, när planen ritades, bestod området mellan dagens Hembygdsvägen, Djupviksgatan, Sundsgatan och Kyrkbrogatan av stadens ängs- och åkermark. Djupviken stränder, som då skar betydligt längre upp i staden än idag, kallades kort och gott kostranden. Till området hade stadens invånare tagit sina kreatur på bete, här hade de små åkertegarna varit inhägnade av gärdsgårdar och på Kvarnbacken hade stadens vindkvarnar stått. Men det moderna samhället hade gjort sitt intåg och den stadsnära odlingsmarken tappade i betydelse. En enstaka gård fanns i området men i övrigt bestod bebyggelsen av utspridda lador på odlingsmarken. Det skulle dock dröja länge innan den nya stadsplanen kom att bebyggas. Ännu på 1920-talet bestod området i huvudsak av öppen odlingsmark. Till stora delar är rutnätsplanen från 1876 numera fullföljd. Bebyggelsen ligger i stora rektangulära kvarter. Bebyggelsen hänger också relativt väl samman med den ursprungliga staden på Häggholmen, vilket var planens intention. Flygbild från 1937 med Häggholmen och utsnitt av den norra delen av Piteå centrum från öster. Piteå kn. 7

8 Telegrafen Televerket var fram till 1993 ett verk som ägde och drev Sveriges telenät, TV-nät och mobila nät. Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 som Kongl. Elektriska Telegraf-Werket då telegramtrafiken tog sin början på den första i Sverige byggda elektriska telegrafledningen mellan Stockholm och Uppsala. Redan från starten var verket både en myndighet och ett affärsdrivande verk förenklades namnet till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket, men under 1946 kapades "Kungl." bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket. I början av 1880-talet infördes telefonen, och därmed ökades verkets arbetsområde avsevärt. Från 1920-talet fram till 1980-talet hade verket de facto ett monopol på telefoni i hela Sverige. Under loppet av 1890-talet inköpte telegrafverket så gott som alla de då befintliga enskilda näten och anslöt dem till rikstelefonnätet. Högsta ledningen över telegrafverket utövades enligt instruktion av 11 oktober 1907 av Telegrafstyrelsen med en generaldirektör som chef. Styrelsen bestod av fyra byråer (administrativa byrån, linjebyrån, trafikbyrån och radiobyrån) som skulle ha hand om K. M:ts och riksdagens löpande kontroll över telegrafverkets förvaltning och vara speciella sakkunniga i frågor rörande telegraf- och telefondriftens ekonomi. Sverige delades upp i sju distrikt för driften av landets telegraf- och telefonnät, nämligen Malmö (I), Göteborg (II), Norrköping (III), Stockholm (IV), Gäfle (V), Sundsvall (VI), Luleå (VII). Telegrafi och telefoni Telegrafi 3 är överföring av information, till exempel text och symboler över stora avstånd. Ordet telegraf myntades i slutet av 1700-talet som en bildning av grekiska tele = fjärran och grafein = skriva. Man kan urskilja två huvudsystem för överföringsmediet, optisk telegrafi och elektrisk telegrafi, varav det senare blev den mest utvecklade formen. Det finns elektriska telegrafer både för trådbunden kommunikation och för kommunikation via radio (radiotelegrafi). Ordet telegraf användes även om de kontor där dessa apparater var placerade, och dit allmänheten kunde gå för att skicka telegram infördes den första elektriska telegrafen i Sverige, och 1853 byggdes den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala. I samband med stambanenätets utbyggnad passade man samtidigt på att dra fram telegraflinjer mellan städerna, vilket bidrog till telegrafnätets utbyggnad. Redan 1857 fanns en telegraflinje mellan Ystad och Haparanda och samma år stod telegrafstationen i Piteå klar att tas i bruk. Stationen var placerad i Rådhuset(nuvarande Piteå museum) köpte Piteå kommun C A Winroths fastighet vid Storgatan 52(kv Häggen) för att inrätta ett stadens hus här. Troligtvis inrymdes telegrafens verksamhet här redan på 1870-talet. Telegrafin hade sin storhetstid fram till decennierna kring sekelskiftet Orsaken till nedgången kan framför allt kopplas till utvecklingen av telefonen fick Alexander Graham Bell patent på telefonen. Året efter, 1877, kom den första telefonen 3 4 Telegrafens och telefonens historia i Piteå av Sven Lundquist, fd linjemästare vid Televerket. I: Piteåbygdens fornminnesförening Årsbok

9 av hans fabrikat till Sverige. Redan tidigare samma år hade Hakon Brunius i Jönköping på grundval av hans patentbeskrivning tillverkat kopior och satt upp ett fungerade telefonnät i staden. Telegrafverket utredde, också samma år, telefonens användning. Verket gjorde bedömningen att telefonapparaterna inte hade någon praktisk funktion på det svenska telegrafnätet, bland annat på grund av det faktum att mikrofonens räckvidd på den här tiden var högst 50 kilometer. En bedömning som skulle visa sig felaktig. Landets första telefonstation öppnades i september 1880 av Stockholms Bell Telefonaktiebolag med omkring 100 abonnenter öppnade Telegrafverket en telefonstation i Stockholm för departementen och ämbetsverken bildades Stockholms Allmänna Telefon AB. Även i många andra städer tillkom på privat initiativ lokala telefonnät. Telegrafverket första lokalnät för allmänheten öppnades 1882 i Härnösand. Samma år kopplades den första telefonen i Piteå då telefonstationen förlades till Stadshuset, Storgatan 52, men antalet abonnenter växte långsamt. 15 år senare fanns det 53 stycken planerades för en rikskabelutbyggnad i Sverige och arbetet påbörjades genom utbyggnaden av järnvägen mellan Stockholm och Göteborg Under 1930-talet fortsatte arbeten med rikskabelnedläggning norrut där Norra stambanan var i fokus nådde arbetena Sprängsviken mellan Sundsvall och Örnsköldsvik var den ansluten upp till Umeå fortsatte arbetet mellan Umeå och Skellefteå och året därpå fram till Luleå och Boden. Fram till dess gick riks- och landsförbindelserna i Norrbotten uteslutande på blankledning, dvs koppar eller järntråd upphängd i stolpar kom rikskabeln med stor kapacitet. Den utökades några år senare med ett flerkanalsystem och bärfrekvenser. På 1960-talet började även denna kapacitet att vara begränsad och en överföring av teletrafiken på radiolänkar via radiomaster påbörjades. Samtidigt påbörjades en ny rikskabel nedläggning och den kom till Piteå Därefter under 1980-talet kom en s.k. optokabel i bruk, uppbyggd med glasfibertrådar med ett plasthölje. Centralstationen i Piteå skötte kopplingen av abonnenterna i Piteå, men också all koppling till och mellan byarna samt ankommande och avgående rikssamtal. Bemanningen på stationen kring sekelskiftet bestod av en telefonkommissarie, en assistent, telegrafister, telefonister, telegrambud, kontorist/kassörska och reparatörer. Uppenbarligen var fortfarande telegrafens verksamhet den betydelsefullaste, varför telegrafisterna hade högre rang. Kommissarien var chef för hela trafikverksamheten inom området, underhållet inräknat. Alla telefonstatinerna i byarna låg under hans kommando. Fram till 1940-talet då telefonen började automatiseras i Norrbotten, ökade antalet stationer i Piteå/Älvsbyn till omkring ett 40-tal. 5 När telegrafstationen flyttades till Lillbro/Sundsgatan 1941 fanns ett femtiotal anställda på telegrafen. Automatisering Redan under 1880-talet hade mindre telefonväxlar för automatisk koppling av telefonsamtal konstruerats i Sverige. I större skala påbörjades arbetet efter I början av 1930-talet var tiden mogen för en automatisering av telefonväxlarna på landsbygden i Norrland. För denna automatisering ville man använda sig av ett svensktillverkat system, och valet föll på koordinatväljaren, som utmärkte sig för stor driftsäkerhet. 5 Telegrafens och telefonens historia i Piteå av Sven Lundquist, fd linjemästare vid Televerket. I: Piteåbygdens fornminnesförening Årsbok

10 1941 inleddes automatiseringen i och med att den nya automatstationen vid Sundsgatan 32 invigdes. Där inrättades också en överdragsstation för fjärrnät, telefonbyrå, kassa, telegraf samt kommissariens kontor. Under det kommande decenniet automatiserades samtliga byar i området. Automatiseringen innebar framför allt en successiv nedskärning av behovet anställda, alla de - framför allt kvinnor - som kopplat alla samtal stod snart utan arbete. Den nya automatstationen innehöll en publik del, allmänhetens rum. Detta för att ge möjlighet till privata telefonsamtal då telefonen ännu inte var allas egendom, dels för att utbyggnaden inte kommit så lång, dels för att tekniken inledningsvis var dyr att investera i. Man beställde sitt samtal i en lucka och satte sig utanför att vänta. För långväga samtal kunde det ta timmar av väntan. Lokalen blev därför också en träffpunkt för många. När samtalet blev kopplat ropades det ut och man gick till den telefonhytt som anvisades. Automatiseringen 6 byggdes med elektromagnetiska växlar, dvs med reläer och koordinatväljare, samt ett LME system som kallades 500-väljare. Under 1960-talet kom ett nytt system som kallades markörsystemet eller A-204. Med större kapacitet och mindre utrymmeskrävande. Datatekniken påbörjades under 1980-talet då stationerna kallades AXE uppbyggda med kretskort med mikrochips fick Piteå AXE-station, men med begränsad kapacitet, som senare utbyggdes i sin helhet. Foto ur Piteå museums samlingar. Kopplingsrummet på Storgatan 52 omkring A.a. 10

11 Beskrivning Kvarteret Lönnen 14 är beläget norr om Sundsgatan i Piteå centrum i anslutning till den äldsta delen av staden. På kartan uppe t.v. Flygfoto över kv Lönnen med aktuell byggnad centralt i bild. (Google Maps) 11

12 Kv Lönnen 14 utgör en av ursprungligen 6 tomter i kvarteret, som upprättades i 1876-års stadsplan. Det ligger i kvarterets sydvästra hörn i hörnet av Lillbrogatan/Sundsgatan. Kvarteret är i denna del i sitt lägsta flacka läge, men terrängen stiger kraftigt upp mot åsen i norr. När stationen byggdes fick den adressen Sundsgatan 32 eftersom huvudentrén förlades hit. Den är numera borta. Kvarterets första monumentala byggnad var stadshotellet i östra delen som stod klart redan Kvarteret i övrigt består av modern flerbostadsbebyggelse av olika höjd och omfång, huvudsakligen uppförd efter Fastigheten bytte namn fr Lönnen 6 till Lönnen enligt ett lantmäteriprotokoll. Samtidigt dödades stadsägorna 231 och 642. Nuvarande fastighetsägare, AB Wallsténshus, köpte fastigheten Vy från nordväst Den äldsta byggnaden, uppförd , står på en stengrund med gjuten stomme. Släta granitskivor klär sockeln mot Sundsgatan och sidogatan. Stenen är aningen rödaktigt grå. Längre norrut på Lillbrogatan samt mot gården är sockeln putsad med grå målning. Fasaderna är slätputsade med en fältindelning som påminner om 1950-talets geometriska fältindelningar på husfasaderna. Detta tillkom troligen i samband med en ombyggnad 1963 då kommunen ger bygglov för fasadändring. Kulören är mörkare rosa i botten med ljusare rosa band och hörnpartier, samt under takfotslinjen. En renovering av fasader och tak 1987 åstadkom säkerligen ytterligare en nyans rosa på fasaden då det är möjligt att se en djupare röd ton under nuvarande ytskikt. Dessutom saknas fältindelning på gaveln mot norr. Det flacka sadeltaket är belagt med bandtäckt plåt, som troligen lades om i samband med en större påbyggnad av kylaggregatrum på takets östra sida Här inryms både fläktrum och kylaggregat innanför en lättbetongmurad stomme. Ursprungligen tillkom denna för en första ventilationsåtgärd

13 Samtliga fönster är utbytta, möjligen under talen, instickskarmar utformade med lättmetallinklädda karmar och bågar, och enkelt utförda smala vitmålade listningar i trä. Entrédörren mot gården är i naturfärgad aluminium, sluten till sin karaktär. Entrén markeras med ett otympligt sadeltak i trä och korrugerad plåt. Tillbyggnaden från 1968 har en gjuten grundmur, stomme i betong med utvändig lättbetongmur samt fasadbeklädnad med röd tegelsten. För att lätta upp murytan har två horisontella fönsterband skapats. Dessa utgörs till största delen av svarta glas utan ljusinsläpp samt ett ojämt antal kvadratiska enluftsfönster som är försedda med splitterskydd i form av kraftiga stålluckor på insidan, vilka vid behov försluter glasytorna helt. Det platta taket är försedd med en skärm av korrugerad plåt med grå målning. Mot gården finns ett lättmetallparti i östra delen samt ett ytmässigt stort, rektangulärt stående fönster i övervåningen ovan entrén. Vy från nordöst Genomgång av ritningar vid bygglov I kommunens centralarkiv förvaras handlingar för bygglov fram till 2000-talet. De är dock inte digitaliserade och kopiorna är genomgående tunna i linjerna upprättas nybyggnadsritningar av arkitekt Y Ahlbom, Stockholm. Fastigheten bebyggs med en huvudbyggnad och ett garage i motsatt sida av tomten. Huset får en rektangulär form med långsidan direkt mot Lillbrogatan och uppförs med entré mot Sundsgatan. Fasaderna är sparsmakat funkisinspirerade med höga tvåluftsfönster i två axlar. Entréhörnet är elegant inskuret och indraget under ett utskjutande tunt skärmtak. Tre fönster med hög glasning ca 600mm från golv lättar upp den indragna väggen. Mellan portens pardörr och fönsterna finns en utsmyckning i form av tre kronor, stadsvapnet. Mot gården finns en entré med en enkeldörr med 13

14 ramverk i trä och ett stort centralt glas, samt ett litet enkelt skärmtak. Här finns i trapphuset också ett högt fyrdelat fönster. Garaget i nordöst innehåller 3 bilplatser och förses med sluttande pulpettak mot granntomten nr 5. Källarplanet Innehåller förutom pannrum och kolrum flera förråd och maskinrum, batterirum samt tvättstuga. Från ett av de största utrymmena leder en trappa upp på gården i öster. Bottenvåningen innehåller innanför den stora entrén i söder ett utrymme för allmänheten intill kassa och telegraf i öster. Här finns en stor telefonsal mot Lillbrogatan och ett par kontorsrum för olika ändamål, ett lunchrum, kapprum och toaletter närmast entrén mot gården i nordöst. Plan 1 trappa innehåller en stor automatsal i söder samt i vinkel mot den ytterligare en stor överdragssal(?) som försetts med en fransk balkong mot norr. Dessutom en mindre lägenhet om 2½ rum och kök närmast trapphuset i nordöst delvis igensättning av fönster mot söder vid gavelentrén mot Sundsgatan sker en ombyggnad av hela huset efter ritningar av arkitekt Sven Löfström, Stockholm, daterade 30 juli I relationsritningens fasad mot Lillbrogatan har samtliga fönster breda markerade omfattningar av 1950-talssnitt, förutom i sockelvåningen. Det arkitektoniska funkismotivet reduceras därmed. I bygglovregistret står det att man får lov för ändrad fasaddekor. Det innebär troligen även de geometriskt indelade fälten. I källarplanet har kolrummet bytts ut mot en oljetank, skyddsrumsförstärkning har gjorts (troligen under kriget) och diverse omdisponeringar av väggar och innehåll har gjorts. På bottenplanet finns nu fyra telefonhytter inritade i allmänhetens utrymme. I övrigt ser planet likadant ut så när som på en avdelande mellanvägg i telefonsalen som längst mot norr också har en väljarsal. Ombyggnaden tycks inte omfatta plan 1 trappa, endast källarplan och bottenplan. I bottenplanet försvinner fr a allmänhetens utrymmen då också entrén muras igen, trappan och de höga fönstren på utsidan försvinner och telefonkontorsrummet mot öster. Entrén mot Sundsgatan muras igen helt och utsmyckningen med de tre kronorna markeras ännu mer monumentalt i fasaden efter krav från Piteå kommun sker en tillbyggnad mot öster efter ritningar av arkitekt Sven Löfström, Stockholm. Nu tillkom även ett ventilationsrum på östra takfallet på den befintliga byggnaden. Byggnadens höjd underordnar sig den befintligas, men uppenbarligen blev grundnivåerna i detta förslag inte accepterade av kommunen utan troligen fick den höjas för at klara översvämningar i källaren. Idag är då förhållandet det motsatta, vilket är en egendomlighet motiviskt sett. Tillbyggnaden i tre plan är huvudsakligen en industriell anläggning med maskinrum, kabelrum och annat i källarplanet, automatsal i bottenplanet samt överdragsstation i plan 1 trappa. Mot gården finns några arbetsrum i detta plan. Det befintliga huset byggs om ännu en gång så att källarplanet erhåller reservelverksrum och flera förråd, bottenplanet rensas helt och blir till en enda automatsal och plan 1 trappa nästan likadant, här finns bara ett par mindre rum mot norr för reparation och mätuppgifter. I två steg har alltså under 1960-talet den delvis publika byggnaden och dess bemanning av anställda samt boende i huset helt ersatts av en automatiserad verksamhet, sluten till sin karaktär, och egentligen möjlig att placera i helt andra områden av staden, inte i bostads och handelskvarter. 14

15 Men den tekniska utrustningen och de teleledningar som dragits hit utgör hjärtat av Piteås telefonförbindelser med omvärlden. Dessa flyttar man inte på genomförs en fasad och takrenovering. Skivtäckningen på taket byts ut i en ränndalsvinkel. Fasaderna omputsas där ädeltunnputs används i ytskiktet. Målningen utförs med plastbaserade färgen Drywall. Handlingarna upprätades av HRG:S s ingenjörsbyrå i Luleå görs en ombyggnad av automatsalen genom Telekontorets Fastighetsgrupp i Luleå genomförs en utbyggnad av fläkt/kylrummet på taket till den äldsta byggnaden, samt ombyggnad av kontorsrum plan 1 genom HRG:s ingenjörsbyrå i Luleå sker en större ombyggnad på taket för installation av kylaggregat. 15

16 Kvalitéer och karaktär Kvarterets utbyggnad sedan stadsplanen 1876 har varit långsam och som på många andra ställen i stadskärnan har den gått gått ryckvis. Den blandade karaktären är en del av identiteten i stadsmiljön enligt översiktsplanen Men då avses nog främst butikshandel, kontor och boende. Fd telegrafverkets anläggning kv Lönnen 14 har idag en rent industriell teknisk användning, där teletekniken styrt utvecklingen av innehållet och lokalbehovets utformning sedan uppförandetiden Huvudbyggnaden hade under de första decennierna en publik inriktning och en mer kontoriserad miljö. Men redan anledningen till uppförandet, automation av växelarbetet, indikerar att man förutsåg den förändring som tekniken skulle föra med sig. Detta har sedan varit symptomatiskt för televerksamheten, som i allt väsentligt tappat den öppna, publika karaktären som både mötesplats för allmänheten och arbetsplats för många personer, och gått mot slutenhet, och automation utan bemanning. Anläggningen har därför idag, sett ur stadsmiljösynvinkel, inte en stadsmässig verksamhet, som ska främja förutsättningar för folkliv, möten, och attraktivitet för en stadskärna. I sina enskilda delar har byggnaderna ett kulturhistoriskt värde ingående i ett större helt där det moderna Sverige utvecklas. Delar av en infrastruktur som binder landet och människor samman och som lokalt fysiskt vittne i en teknikhistorisk utveckling inom en paradgren för Sveriges industri, telefonin. Husen i form av teknikbärare har en historia att berätta, men den kan göras på annan plats, i ett annat medium. Huvudbyggnaden är dessutom genom åren rejält förvanskad både till sin yttre gestalt, såväl som i sin inre karaktär, och tillbyggnaden från 1968 har inte tillfört något i det avseendet heller. Sedan kontorspersonalen och de allmänna utrymmena försvunnit med start redan under 1960-talet kan de karaktäriseras som lagerbyggnader med påtaglig slutenhet och där driften helst önskar fönsterlösa utrymmen då värdet av byggnaderna finns på insidan. Huvudbyggnaden kan i någon mån sägas ha störst värde ur stadsmiljösynvinkel då den ingår i ett sammanhang med den fd IOGTfastigheten rakt väster om Lillbrogatan. Men sett till omkringliggande bebyggelse är skalan i allt väsentligt betydligt högre och volymerna mer omfattande. Det är förmodligen inte i denna del av centrala Piteå den småskaliga bebyggelsen ska värnas om. Värdebärare i fastigheten Värdebärande detaljer är: Själva den ursprungliga volymen, främst som miljöskapande objekt i stadsbilden 16

17 Källor Samhällsbyggnadskontorets arkiv, Piteå kommun Bl.a. Bygglovregister samt Piteå kommuns kulturmiljöprogram. Centralarkivet, Piteå kommun. Huvudsakligen bygglovritningar. Riksarkivet, Arninge. Piteå Telefonstation. Karta/ritning, Televerket Referenskod SE/RA/420509/ /F 1 a/0152: ExtraID :0152: Omfång 16 Ritningar Datering (Upprättandetid) 16 st ritningar i format ca 440 X 720 mm (A1-format). Den första ritningen är en planritning med titeln "Telefon- och kopplingssalarna". Samtliga de övriga ritningarna är ritningar över kabeldragningar o.d., t.ex. Numreringsplan, Stativjärn, Kabeltrummor, Kabeldragning, Kablingsplan. Ingen fasadritning. Lundquist, Sven: Telegrafens och telefonens historia i Piteå I: Piteåbygdens fornminnesförening Årsbok Tahvanainen, K.V. 140 år i ledningen. Televerket , Karlshamn. Wikipedia: 17

18 Bilaga 1. Fotodokumentation 18

19 Vy från sydöst mot kv Lönnen med Sundsgatan i förgrunden. Vy från sydöst med den äldsta byggnaden mot Lillbrogatan och påbyggnaden med långsida mot Sundsgatan. 19

20 Vy från söder med tillbyggnaden från 1968 t.v. och bostadshus intill t.h. Vy frånsydöst med intilliggande fd IOGThuset vid Lillbrogatan. 20

21 Samma hörn vid Lillbrogatan ca Piteå museum. Vy från söder med Lillbrogatan norrut. 21

22 Gavelväggen mot Sundsgatan med sitt dekorfält Dekorfältet natursten med tre kronor 22

23 Foto t.v. Del av östra fasaden där fönster murats igen i båda planen och 1968års tillbyggnad ansluter. Foto t.h. Samtliga fönster är utbytta, möjligen under 1980-talet och har då fått sk fuskspröjs på utsida glas. Detalj som visar en äldre rödaktigare kulör i underliggande puts, mer åt tegelrött. 23

24 Foto från nordväst med frilagd fasad mot gårdssidan. De mindre fönsterformaten är uppenbarligen från 2012 liksom de med sexdelade spröjsverk. Notera skada i nordvästra hörnet. Gavelfasaden mot norr, där ett fönster ersatt den ursprungliga franska balkongen. 24

25 Vy från N Vy över gården från nordöst. 25

26 Vy över gården med hela tillbyggnaden från Vy över gården mot bostadhuset i Lönnen 5 samt garagebyggnaden i tomtgränsen. 26

27 Den i två etapper utbyggda ventilationsutrymmet på taket som förfular intrycket av byggnaden. Påbyggnaden sedd från stadshotellets restaurang i nordost. 27

28 Detalj av putsfasadens rutnätsindelning. Tillbyggnaden från 1968, gavel mot öster. 28

29 Den ursprungliga entrén mot gården ombyggd för en annan sluten verksamhet än den byggdes för. Helt utan arkitektonisk ambition. Fönsterband på tillbyggnaden 29

30 Vy genom automatiseringssalen i huvudbyggnaden bottenplan från norr Hörnet i sydväst där ursprungligen entrén in till allmänhetens utrymme för telefonering och telefax inrättades

31 Vy mot den igensatta östra väggen där tre fönster murats igen när tillbyggnaden uppfördes Samma igenmurade fönster 31

32 Plan 1 tr i huvudbyggnaden fortfarande med utrustning Samma utrymme från norr 32

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson SBN/2008:950 SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Stadsbyggnadsförvaltningen Karin Olsson 2008-09-15 SBN/2008:950 Järva 2:2, kv Kapplöpningen, Galoppvägen Uppförande av flerbostadshus Förslag till beslut i Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Upprättad 2006-08-23, Antagen 2006-11-20 (KF 103/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplanerna 5, 54, 95, 123, 155, 171 och 214

Läs mer

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08 KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Antikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande

Antikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande Underlag inför planering och projektering Fastighet: Brunkhalsen 9 Adress: Malmtorgsgatan 5, Karduansmakargatan 2 Stadsdel:

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 303/2015 Dnr ByggR: P 2015-07 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Plansamråd Detaljplanen har varit utsänd för samråd under

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län Tillägg till planbeskrivning Antagande Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2016/00169 Datum: 2016-11-29 Handläggare: Anton Vikström, Tyréns AB Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus 168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan.

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

Kommunala beslut. Sida 2 av 7

Kommunala beslut. Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Figur 1 Planområdets ungefärliga läge (markeras med röd ring) BEHOVSBEDÖMNING en bedöms vara av begränsad betydelse och inte av allmänt intresse. Då planen också är förenlig med översiktsplanens

Läs mer

Gäller inom markerat område Upprättad 2006-09-26, Antagen 2006-11-20 (KF 102/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplanerna 5, 17, 42, 54, 59, 64, 82, 123, 128, 134 och 182 i Arlöv, Burlövs kommun Övrig bevarandevärd bebyggelse i Arlöv,

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN

OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN Anvisningar om byggsätt OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN KVARTEREN 11 16 i stadsdel 111 INNEHÅLL 1. SYFTE... 2 2. ALLMÄNT... 2 3. KVARTEREN... 4 1. SYFTE Syftet

Läs mer

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteåkommun/del av

Läs mer

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna BARKEN 4 & 5 inom Sandåkern Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna BARKEN 4 & 5 inom Sandåkern Umeå kommun, Västerbottens län Tillägg till planbeskrivning Antagande Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2016/00223 Datum: 2016-11-29 Handläggare: Anton Vikström, Tyréns AB Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna BARKEN 4 &

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås

Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås Bevarandeprogram 2015-10-06 Diarienummer 2008/0670-15 Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås FÖRORD Bygg- och miljöförvaltningen, Ockelbo kommun har på eget initiativ inlett arbetet med ett bevarandeprogram

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för fastigheterna TYR 1 och 3 samt del av TYR 8 inom Öst på stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för fastigheterna TYR 1 och 3 samt del av TYR 8 inom Öst på stan i Umeå kommun, Västerbottens län Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för fastigheterna TYR 1 och 3 samt del av TYR 8 inom Öst på stan i Umeå kommun, Västerbottens län PLA 12 28 maj 2014 INLEDNING Gestaltningsprogrammets syfte

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Entré till stadshuset på markplanet nedanför. Etapp 1 Etapp 2

Entré till stadshuset på markplanet nedanför. Etapp 1 Etapp 2 Cykelleder T Entré till stadshuset på markplanet nedanför T Etapp 1 Etapp Gård T Nya Torg Nya gator Översiktsplan Den nya byggnaden spelar en aktiv roll i stadsplanen för västra Lund och i projektet att

Läs mer

Lindgården Lasarettet Medevi brunn

Lindgården Lasarettet Medevi brunn Rapport 2012:208 Antikvarisk medverkan Lindgården Lasarettet Medevi brunn Medevi brunn 2:1 Västra Ny socken Motala kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

SMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13

SMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13 Nr 938 SMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13 KONSTNÄRSBACKEN OMRÅDES- OCH BYGGNADSBESKRIVNING 08.10.2008 OMRÅDES- OCH BYGGNADSBESKRIVNING Områdes- och byggnadsbeskrivningens syfte är att förtydliga stadsplanens

Läs mer

Län Örebro Gatuadress Kommun Hallsberg Storlek 4.0 rum (2 sovrum) / 115 m² Område. Tillträde tidigast. Norra Pålsboda. Enligt överenskommelse

Län Örebro Gatuadress Kommun Hallsberg Storlek 4.0 rum (2 sovrum) / 115 m² Område. Tillträde tidigast. Norra Pålsboda. Enligt överenskommelse Län Örebro Gatuadress Kommun Hallsberg Storlek 4.0 rum (2 sovrum) / 115 m² Område Norra Pålsboda Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Fastigheten består

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten ANTAGANDEHANDLING Dp 82-66 Bil.2 Bilaga 2 Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten Ritningsförteckning över typlösningar för Kv. Tibasten Bk-1: Bk-2: Bk-3: Bk-4: Bk-5: Bk-6 Bk-7:

Läs mer

DOM 2015-03-27 Stockholm

DOM 2015-03-27 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2015-03-27 Stockholm Mål nr P 2854-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-03 i mål nr P 6957-13, se bilaga KLAGANDE 1. J M 2. T

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22

Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Förslag till detaljplan för Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Norrviken Sollentuna kommun Samråds-/Underrättelsehandling Syfte Syftet med planarbetet är att möjliggöra att Pensionat Norrviken byggs

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för område vid Kista Gårdsväg (del av Akalla 4:1 m fl) i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för område vid Kista Gårdsväg (del av Akalla 4:1 m fl) i stadsdelen Kista (170 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Stadsbyggnadskontoret Sida 1 (8) 2015-01-09 Handläggare Renoir Danyar Telefon 08-508 26 659 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för område

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73 Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN JONEBERG Kvarteret Joneberg ligger på en höjd nära Simrishamns centrum, inbäddat i ett äldre villaområde,

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

Projektbeskrivning Ingelstorp 1:34

Projektbeskrivning Ingelstorp 1:34 Projektbeskrivning Ingelstorp 1:34 Utgåva A Tomten Ingelstorp 1:34 på Axamo fritidsområde utanför Jönköping med adress Fritidsvägen 7, vit rektangel i nedanstående bild. 1280 m² (ca 25,4x50,4 m). Vy Google

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna

Läs mer

Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.

Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09. Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.23 Inledning Under våren 2011 ställdes den föreslagna detaljplanen

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

Koppling till dalslandsstugan

Koppling till dalslandsstugan Dalslandsstugan 2. Koppling till dalslandsstugan Den rustika, 2 år gamla Dalslandsstugan, bär på många kvalitéer och karaktärsdrag som fortfarande känns aktuella idag, för Dalslandsstugan 2.. Entré åt

Läs mer

Tillägg till detaljplan för Ålen 1 m.fl.

Tillägg till detaljplan för Ålen 1 m.fl. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2010/43.318 Dp 7-A-3-II:1 Planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING Planområdet (markerat på ortofoto från 2009) Tillägg till detaljplan för Ålen 1 m.fl. Kommundel:

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Nosekomsvägen 4

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Nosekomsvägen 4 Län Uppsala Gatuadress Kommun Tierp Storlek 11.0 rum (5 sovrum) / 134 m² Område Örbyhus Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Stor enplansvilla i vinkel med

Läs mer

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling

Planbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn 0322-616367 Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Foto med bredd:höjd-förhållande1 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3 Planbeskrivning 2015-12-14 1 1.

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza Kulturmiljöer i Landskrona Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza 1 Förord Esperanza är en värdefull kulturmiljö i Landskrona, ett område med många arkitektoniska kvaliteter ritat av den internationellt

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT

DOKUMENTATIONSRAPPORT DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer