Kv Lönnen 14, fd Telegrafverkets hus, Sundsgatan/Lillbrogatan, Piteå. Antikvarisk förundersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kv Lönnen 14, fd Telegrafverkets hus, Sundsgatan/Lillbrogatan, Piteå. Antikvarisk förundersökning 2013 12 20"

Transkript

1 Kv Lönnen 14, fd Telegrafverkets hus, Sundsgatan/Lillbrogatan, Piteå Antikvarisk förundersökning ADRESS Fagerdalsgatan 9, Sundsvall TELEFON

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Gällande föreskrifter och förutsättningar... 4 Gällande bestämmelser i detaljplan från 1955 och Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kn... 4 Historisk utveckling... 6 Häggholmen... 6 Kv Lönnen och stadsplanen Telegrafen... 8 Telegrafi och telefoni... 8 Automatisering... 9 Beskrivning Genomgång av ritningar vid bygglov Kvalitéer och karaktär Värdebärare i fastigheten Källor Bilaga 1. Fotodokumentation Bilaga 2. Ritningar

3 Inledning ADL Creativa AB har på uppdrag av AB Wallsténshus, Piteå, genomfört en antikvarisk förundersökning av fd Telegrafverkets hus, Lillbrogatan/Sundsgatan, kv Lönnen 14, Piteå. Arbetet har genomförts under december månad Wallsténföretagen köpte fastigheten för 10 år sedan och avser att bygga om fr. a. den östra volymen där ett flertal våningsplan kan möjliggöra bostadslägenheter. Även den västra, äldre och lägre, volymen är tänkbar för ombyggnad. Enligt PBL skall ändring av byggnad alltid utföras varsamt. Detta gäller vid såväl utvändig som invändig ändring och oberoende av om bygglov eller bygganmälan krävs eller inte. Särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas. En antikvarisk förundersökning ska tydliggöra byggnadens kulturvärden, kvaliteter och karaktärsegenskaper, samt identifiera vilka företeelser som är värdebärare. Till förundersökningen kan senare kopplas en konsekvensbeskrivning av vilken framgår hur man avser att tillgodose varsamhetskraven och hur avvägningar gentemot andra grundläggande samhällskrav har skett. Utifrån en sådan konsekvensbeskrivning kan sedan byggnadsnämnden bedöma ifall de gjorda avvägningarna är rimliga. 3

4 Gällande föreskrifter och förutsättningar Gällande bestämmelser i detaljplan från 1955 och faställdes detaljplanen för kv Lönnen. 10 år senare fastställdes en ändring för att ge en gynnsammare förutsättning för förnyelse av bebyggelsen i kv Lönnen 5 och 12. Dessutom justerades höjden för stadshotellet i öster. Den befintliga bebyggelsen utgjordes av 1 st äldre bostadshus i trä mot nr 12, vilket skulle rivas, och tomterna 5 och 12 därefter bebyggas med 3 st affärs- och bostadhus med mellanliggande gårdsbjälklag under vilka bilparkeringsplatser skulle inrymmas. Bostadshuset på Lönnen 5 öster om Lönnen 14(6), ges möjlighet att uppföras i fem våningar. Övriga tomter i kvarteret berördes inte av ändringen. Kv Lönnen 14 är i planen markerat med grönt, som avser område för allmänt ändamål. Uppenbarligen fanns redan 1955 en tanke på utvidgning av fastigheten österut och en byggrätt finns hela vägen mot Lönnen 5. Våningshöjden anges till tre våningar om max 10,6 m. Markytan mot Lönnen 13 är prick-markerad, alltså mark som inte får bebyggas. Här finns också en bestämmelse att där våningshöjd inte är angiven, får byggnaden utföras till det antal våningar som bestämmelserna angående byggnads höjd möjliggör. Det skulle eventuellt tolkas som att denna utbyggnad skulle kunna uppföras till max 16, 5 m höjd. Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kn fastställde Piteå kommun dessa riktlinjer, som avgränsar sig till Häggholmen i sin helhet. I ett kommande Stadsmiljöprogram ska även Norrmalm och stadsdelen mellan Olof Palmes gata och Västergatan samt mellan Sundsgatan och Nygatan ingå. 4

5 I arbetsprogrammet framhålls att stadens rutnätsplan i allt väsentligt är bevarad från 1667 och att stadens ursprungliga karaktär som småskalig trästad utgör en viktig del av Piteås identitet. Denna bör vara normgivande för byggande inom Piteå centrum. Rutnätsplan, trästad, småskalighet och funktionsblandning är begrepp som definierar identiteten. I förslag till riktlinjer ska bl.a. förändringar i bebyggelsen stärka stadsstrukturens historiska kontinuitet och förändringar av byggnader följa och förstärka den enskilda byggnadens, kvarterets och den omgivande miljöns historiska kontext. Här konstateras också att Översiktsplan Stadsbygden 2001 uttryckte vilja till förtätning, en förtätning som har skett och även fortgår. Men att det också uttryckts farhågor för en sådan utveckling då skuggninga och mindre attraktiva stads- och boendemiljöer då kan bli följden, liksom identitetsförlust. Vy utmed Sundsgatan från sydöst. T.h. gavel på stadshotellet. Telebyggnaderna i fonden. 5

6 Historisk utveckling Häggholmen Piteå låg under medeltiden vid nuvarande Öjebyn. Staden brann ned 1666 och återuppbyggdes därefter på en plats med mer gynnsamma hamnförhållanden. Häggholmen 1 är staden innanför Sundsgatan i norr, Hamnplan i söder, Västergatan och kanalen. Ön var kringfluten av vatten, i norr Sundskanalen(idag Sundsgatan) och i söder stadsfjärden. Här finns hus som berättar om Piteå långa historia och gatorna följer fortfarande stadsplanen från Idag är ön sammanväxt med omkringliggande land på grund av landhöjningen och utfyllnadsarbeten. Stadens karaktäriseras av bebyggelse som till stora delar än idag inryms inom den rutnätsplan som stakades ut över Häggholmen år Storgatan som löper längs med moränhöjdens högsta punkt har genom seklerna varit stadens huvudgata. Av den äldre bebyggelsen återstår några hus - mer än 90 procent av den gamla trästadsbebyggelsen är borta, huvudsakligen riven efter Handelsstråket utmed Storgatan stängdes av för biltrafik 1962 och blev Sveriges första gågata. Här och vid torget är bebyggelsen småskalig och intim. Kv Lönnen och stadsplanen Utsnitt ur stadsplanen från 1876 visande kv Lönnen t. v. Planen är vriden så att norr är t.h.i bilden, Sundsgatan t.v. Hela området utgör ännu öppen ängs- och åkermark med mycket liten bebyggelse. Kv Lönnen är inte bebyggt med annat än ett par-tre hus i norra delen, tomterna 4 och 8. Tomterna 1-3 utgör den yta som i 1900-talets början blir hemvist för det nya stadshotellet. Detta förändras inte mycket fram till sekelskiftet, men några nya hus tillkommer. 1 Källa: Piteå kommuns kulturmiljöprogram Rubriken Staden och byarna 2 Källa: Piteå kommuns kulturmiljöprogram Rubriken Stadsplan

7 Piteå stad planerades att växa norrut och västerut från befintlig bebyggelse på Häggholmen och på Norrmalm. Området nordost om Häggholmen i Piteå centrum har en stadsplan från 1876 och avgränsas av Sundsgatan i söder, Djupviksgatan i norr samt Hembygdsvägen och Olof Palmes gata. Rutnätsplanen utökade och byggde helt enkelt vidare på de befintliga rutnätsplaner som redan fanns över staden. Den anslöt helt med gator och torg till de befintliga kvarteren. Den enda skillnaden var att de nya kvarteren gjordes betydligt större än de som redan fanns på Häggholmen och Norrmalm. På 1870-talet, när planen ritades, bestod området mellan dagens Hembygdsvägen, Djupviksgatan, Sundsgatan och Kyrkbrogatan av stadens ängs- och åkermark. Djupviken stränder, som då skar betydligt längre upp i staden än idag, kallades kort och gott kostranden. Till området hade stadens invånare tagit sina kreatur på bete, här hade de små åkertegarna varit inhägnade av gärdsgårdar och på Kvarnbacken hade stadens vindkvarnar stått. Men det moderna samhället hade gjort sitt intåg och den stadsnära odlingsmarken tappade i betydelse. En enstaka gård fanns i området men i övrigt bestod bebyggelsen av utspridda lador på odlingsmarken. Det skulle dock dröja länge innan den nya stadsplanen kom att bebyggas. Ännu på 1920-talet bestod området i huvudsak av öppen odlingsmark. Till stora delar är rutnätsplanen från 1876 numera fullföljd. Bebyggelsen ligger i stora rektangulära kvarter. Bebyggelsen hänger också relativt väl samman med den ursprungliga staden på Häggholmen, vilket var planens intention. Flygbild från 1937 med Häggholmen och utsnitt av den norra delen av Piteå centrum från öster. Piteå kn. 7

8 Telegrafen Televerket var fram till 1993 ett verk som ägde och drev Sveriges telenät, TV-nät och mobila nät. Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 som Kongl. Elektriska Telegraf-Werket då telegramtrafiken tog sin början på den första i Sverige byggda elektriska telegrafledningen mellan Stockholm och Uppsala. Redan från starten var verket både en myndighet och ett affärsdrivande verk förenklades namnet till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket, men under 1946 kapades "Kungl." bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket. I början av 1880-talet infördes telefonen, och därmed ökades verkets arbetsområde avsevärt. Från 1920-talet fram till 1980-talet hade verket de facto ett monopol på telefoni i hela Sverige. Under loppet av 1890-talet inköpte telegrafverket så gott som alla de då befintliga enskilda näten och anslöt dem till rikstelefonnätet. Högsta ledningen över telegrafverket utövades enligt instruktion av 11 oktober 1907 av Telegrafstyrelsen med en generaldirektör som chef. Styrelsen bestod av fyra byråer (administrativa byrån, linjebyrån, trafikbyrån och radiobyrån) som skulle ha hand om K. M:ts och riksdagens löpande kontroll över telegrafverkets förvaltning och vara speciella sakkunniga i frågor rörande telegraf- och telefondriftens ekonomi. Sverige delades upp i sju distrikt för driften av landets telegraf- och telefonnät, nämligen Malmö (I), Göteborg (II), Norrköping (III), Stockholm (IV), Gäfle (V), Sundsvall (VI), Luleå (VII). Telegrafi och telefoni Telegrafi 3 är överföring av information, till exempel text och symboler över stora avstånd. Ordet telegraf myntades i slutet av 1700-talet som en bildning av grekiska tele = fjärran och grafein = skriva. Man kan urskilja två huvudsystem för överföringsmediet, optisk telegrafi och elektrisk telegrafi, varav det senare blev den mest utvecklade formen. Det finns elektriska telegrafer både för trådbunden kommunikation och för kommunikation via radio (radiotelegrafi). Ordet telegraf användes även om de kontor där dessa apparater var placerade, och dit allmänheten kunde gå för att skicka telegram infördes den första elektriska telegrafen i Sverige, och 1853 byggdes den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala. I samband med stambanenätets utbyggnad passade man samtidigt på att dra fram telegraflinjer mellan städerna, vilket bidrog till telegrafnätets utbyggnad. Redan 1857 fanns en telegraflinje mellan Ystad och Haparanda och samma år stod telegrafstationen i Piteå klar att tas i bruk. Stationen var placerad i Rådhuset(nuvarande Piteå museum) köpte Piteå kommun C A Winroths fastighet vid Storgatan 52(kv Häggen) för att inrätta ett stadens hus här. Troligtvis inrymdes telegrafens verksamhet här redan på 1870-talet. Telegrafin hade sin storhetstid fram till decennierna kring sekelskiftet Orsaken till nedgången kan framför allt kopplas till utvecklingen av telefonen fick Alexander Graham Bell patent på telefonen. Året efter, 1877, kom den första telefonen 3 4 Telegrafens och telefonens historia i Piteå av Sven Lundquist, fd linjemästare vid Televerket. I: Piteåbygdens fornminnesförening Årsbok

9 av hans fabrikat till Sverige. Redan tidigare samma år hade Hakon Brunius i Jönköping på grundval av hans patentbeskrivning tillverkat kopior och satt upp ett fungerade telefonnät i staden. Telegrafverket utredde, också samma år, telefonens användning. Verket gjorde bedömningen att telefonapparaterna inte hade någon praktisk funktion på det svenska telegrafnätet, bland annat på grund av det faktum att mikrofonens räckvidd på den här tiden var högst 50 kilometer. En bedömning som skulle visa sig felaktig. Landets första telefonstation öppnades i september 1880 av Stockholms Bell Telefonaktiebolag med omkring 100 abonnenter öppnade Telegrafverket en telefonstation i Stockholm för departementen och ämbetsverken bildades Stockholms Allmänna Telefon AB. Även i många andra städer tillkom på privat initiativ lokala telefonnät. Telegrafverket första lokalnät för allmänheten öppnades 1882 i Härnösand. Samma år kopplades den första telefonen i Piteå då telefonstationen förlades till Stadshuset, Storgatan 52, men antalet abonnenter växte långsamt. 15 år senare fanns det 53 stycken planerades för en rikskabelutbyggnad i Sverige och arbetet påbörjades genom utbyggnaden av järnvägen mellan Stockholm och Göteborg Under 1930-talet fortsatte arbeten med rikskabelnedläggning norrut där Norra stambanan var i fokus nådde arbetena Sprängsviken mellan Sundsvall och Örnsköldsvik var den ansluten upp till Umeå fortsatte arbetet mellan Umeå och Skellefteå och året därpå fram till Luleå och Boden. Fram till dess gick riks- och landsförbindelserna i Norrbotten uteslutande på blankledning, dvs koppar eller järntråd upphängd i stolpar kom rikskabeln med stor kapacitet. Den utökades några år senare med ett flerkanalsystem och bärfrekvenser. På 1960-talet började även denna kapacitet att vara begränsad och en överföring av teletrafiken på radiolänkar via radiomaster påbörjades. Samtidigt påbörjades en ny rikskabel nedläggning och den kom till Piteå Därefter under 1980-talet kom en s.k. optokabel i bruk, uppbyggd med glasfibertrådar med ett plasthölje. Centralstationen i Piteå skötte kopplingen av abonnenterna i Piteå, men också all koppling till och mellan byarna samt ankommande och avgående rikssamtal. Bemanningen på stationen kring sekelskiftet bestod av en telefonkommissarie, en assistent, telegrafister, telefonister, telegrambud, kontorist/kassörska och reparatörer. Uppenbarligen var fortfarande telegrafens verksamhet den betydelsefullaste, varför telegrafisterna hade högre rang. Kommissarien var chef för hela trafikverksamheten inom området, underhållet inräknat. Alla telefonstatinerna i byarna låg under hans kommando. Fram till 1940-talet då telefonen började automatiseras i Norrbotten, ökade antalet stationer i Piteå/Älvsbyn till omkring ett 40-tal. 5 När telegrafstationen flyttades till Lillbro/Sundsgatan 1941 fanns ett femtiotal anställda på telegrafen. Automatisering Redan under 1880-talet hade mindre telefonväxlar för automatisk koppling av telefonsamtal konstruerats i Sverige. I större skala påbörjades arbetet efter I början av 1930-talet var tiden mogen för en automatisering av telefonväxlarna på landsbygden i Norrland. För denna automatisering ville man använda sig av ett svensktillverkat system, och valet föll på koordinatväljaren, som utmärkte sig för stor driftsäkerhet. 5 Telegrafens och telefonens historia i Piteå av Sven Lundquist, fd linjemästare vid Televerket. I: Piteåbygdens fornminnesförening Årsbok

10 1941 inleddes automatiseringen i och med att den nya automatstationen vid Sundsgatan 32 invigdes. Där inrättades också en överdragsstation för fjärrnät, telefonbyrå, kassa, telegraf samt kommissariens kontor. Under det kommande decenniet automatiserades samtliga byar i området. Automatiseringen innebar framför allt en successiv nedskärning av behovet anställda, alla de - framför allt kvinnor - som kopplat alla samtal stod snart utan arbete. Den nya automatstationen innehöll en publik del, allmänhetens rum. Detta för att ge möjlighet till privata telefonsamtal då telefonen ännu inte var allas egendom, dels för att utbyggnaden inte kommit så lång, dels för att tekniken inledningsvis var dyr att investera i. Man beställde sitt samtal i en lucka och satte sig utanför att vänta. För långväga samtal kunde det ta timmar av väntan. Lokalen blev därför också en träffpunkt för många. När samtalet blev kopplat ropades det ut och man gick till den telefonhytt som anvisades. Automatiseringen 6 byggdes med elektromagnetiska växlar, dvs med reläer och koordinatväljare, samt ett LME system som kallades 500-väljare. Under 1960-talet kom ett nytt system som kallades markörsystemet eller A-204. Med större kapacitet och mindre utrymmeskrävande. Datatekniken påbörjades under 1980-talet då stationerna kallades AXE uppbyggda med kretskort med mikrochips fick Piteå AXE-station, men med begränsad kapacitet, som senare utbyggdes i sin helhet. Foto ur Piteå museums samlingar. Kopplingsrummet på Storgatan 52 omkring A.a. 10

11 Beskrivning Kvarteret Lönnen 14 är beläget norr om Sundsgatan i Piteå centrum i anslutning till den äldsta delen av staden. På kartan uppe t.v. Flygfoto över kv Lönnen med aktuell byggnad centralt i bild. (Google Maps) 11

12 Kv Lönnen 14 utgör en av ursprungligen 6 tomter i kvarteret, som upprättades i 1876-års stadsplan. Det ligger i kvarterets sydvästra hörn i hörnet av Lillbrogatan/Sundsgatan. Kvarteret är i denna del i sitt lägsta flacka läge, men terrängen stiger kraftigt upp mot åsen i norr. När stationen byggdes fick den adressen Sundsgatan 32 eftersom huvudentrén förlades hit. Den är numera borta. Kvarterets första monumentala byggnad var stadshotellet i östra delen som stod klart redan Kvarteret i övrigt består av modern flerbostadsbebyggelse av olika höjd och omfång, huvudsakligen uppförd efter Fastigheten bytte namn fr Lönnen 6 till Lönnen enligt ett lantmäteriprotokoll. Samtidigt dödades stadsägorna 231 och 642. Nuvarande fastighetsägare, AB Wallsténshus, köpte fastigheten Vy från nordväst Den äldsta byggnaden, uppförd , står på en stengrund med gjuten stomme. Släta granitskivor klär sockeln mot Sundsgatan och sidogatan. Stenen är aningen rödaktigt grå. Längre norrut på Lillbrogatan samt mot gården är sockeln putsad med grå målning. Fasaderna är slätputsade med en fältindelning som påminner om 1950-talets geometriska fältindelningar på husfasaderna. Detta tillkom troligen i samband med en ombyggnad 1963 då kommunen ger bygglov för fasadändring. Kulören är mörkare rosa i botten med ljusare rosa band och hörnpartier, samt under takfotslinjen. En renovering av fasader och tak 1987 åstadkom säkerligen ytterligare en nyans rosa på fasaden då det är möjligt att se en djupare röd ton under nuvarande ytskikt. Dessutom saknas fältindelning på gaveln mot norr. Det flacka sadeltaket är belagt med bandtäckt plåt, som troligen lades om i samband med en större påbyggnad av kylaggregatrum på takets östra sida Här inryms både fläktrum och kylaggregat innanför en lättbetongmurad stomme. Ursprungligen tillkom denna för en första ventilationsåtgärd

13 Samtliga fönster är utbytta, möjligen under talen, instickskarmar utformade med lättmetallinklädda karmar och bågar, och enkelt utförda smala vitmålade listningar i trä. Entrédörren mot gården är i naturfärgad aluminium, sluten till sin karaktär. Entrén markeras med ett otympligt sadeltak i trä och korrugerad plåt. Tillbyggnaden från 1968 har en gjuten grundmur, stomme i betong med utvändig lättbetongmur samt fasadbeklädnad med röd tegelsten. För att lätta upp murytan har två horisontella fönsterband skapats. Dessa utgörs till största delen av svarta glas utan ljusinsläpp samt ett ojämt antal kvadratiska enluftsfönster som är försedda med splitterskydd i form av kraftiga stålluckor på insidan, vilka vid behov försluter glasytorna helt. Det platta taket är försedd med en skärm av korrugerad plåt med grå målning. Mot gården finns ett lättmetallparti i östra delen samt ett ytmässigt stort, rektangulärt stående fönster i övervåningen ovan entrén. Vy från nordöst Genomgång av ritningar vid bygglov I kommunens centralarkiv förvaras handlingar för bygglov fram till 2000-talet. De är dock inte digitaliserade och kopiorna är genomgående tunna i linjerna upprättas nybyggnadsritningar av arkitekt Y Ahlbom, Stockholm. Fastigheten bebyggs med en huvudbyggnad och ett garage i motsatt sida av tomten. Huset får en rektangulär form med långsidan direkt mot Lillbrogatan och uppförs med entré mot Sundsgatan. Fasaderna är sparsmakat funkisinspirerade med höga tvåluftsfönster i två axlar. Entréhörnet är elegant inskuret och indraget under ett utskjutande tunt skärmtak. Tre fönster med hög glasning ca 600mm från golv lättar upp den indragna väggen. Mellan portens pardörr och fönsterna finns en utsmyckning i form av tre kronor, stadsvapnet. Mot gården finns en entré med en enkeldörr med 13

14 ramverk i trä och ett stort centralt glas, samt ett litet enkelt skärmtak. Här finns i trapphuset också ett högt fyrdelat fönster. Garaget i nordöst innehåller 3 bilplatser och förses med sluttande pulpettak mot granntomten nr 5. Källarplanet Innehåller förutom pannrum och kolrum flera förråd och maskinrum, batterirum samt tvättstuga. Från ett av de största utrymmena leder en trappa upp på gården i öster. Bottenvåningen innehåller innanför den stora entrén i söder ett utrymme för allmänheten intill kassa och telegraf i öster. Här finns en stor telefonsal mot Lillbrogatan och ett par kontorsrum för olika ändamål, ett lunchrum, kapprum och toaletter närmast entrén mot gården i nordöst. Plan 1 trappa innehåller en stor automatsal i söder samt i vinkel mot den ytterligare en stor överdragssal(?) som försetts med en fransk balkong mot norr. Dessutom en mindre lägenhet om 2½ rum och kök närmast trapphuset i nordöst delvis igensättning av fönster mot söder vid gavelentrén mot Sundsgatan sker en ombyggnad av hela huset efter ritningar av arkitekt Sven Löfström, Stockholm, daterade 30 juli I relationsritningens fasad mot Lillbrogatan har samtliga fönster breda markerade omfattningar av 1950-talssnitt, förutom i sockelvåningen. Det arkitektoniska funkismotivet reduceras därmed. I bygglovregistret står det att man får lov för ändrad fasaddekor. Det innebär troligen även de geometriskt indelade fälten. I källarplanet har kolrummet bytts ut mot en oljetank, skyddsrumsförstärkning har gjorts (troligen under kriget) och diverse omdisponeringar av väggar och innehåll har gjorts. På bottenplanet finns nu fyra telefonhytter inritade i allmänhetens utrymme. I övrigt ser planet likadant ut så när som på en avdelande mellanvägg i telefonsalen som längst mot norr också har en väljarsal. Ombyggnaden tycks inte omfatta plan 1 trappa, endast källarplan och bottenplan. I bottenplanet försvinner fr a allmänhetens utrymmen då också entrén muras igen, trappan och de höga fönstren på utsidan försvinner och telefonkontorsrummet mot öster. Entrén mot Sundsgatan muras igen helt och utsmyckningen med de tre kronorna markeras ännu mer monumentalt i fasaden efter krav från Piteå kommun sker en tillbyggnad mot öster efter ritningar av arkitekt Sven Löfström, Stockholm. Nu tillkom även ett ventilationsrum på östra takfallet på den befintliga byggnaden. Byggnadens höjd underordnar sig den befintligas, men uppenbarligen blev grundnivåerna i detta förslag inte accepterade av kommunen utan troligen fick den höjas för at klara översvämningar i källaren. Idag är då förhållandet det motsatta, vilket är en egendomlighet motiviskt sett. Tillbyggnaden i tre plan är huvudsakligen en industriell anläggning med maskinrum, kabelrum och annat i källarplanet, automatsal i bottenplanet samt överdragsstation i plan 1 trappa. Mot gården finns några arbetsrum i detta plan. Det befintliga huset byggs om ännu en gång så att källarplanet erhåller reservelverksrum och flera förråd, bottenplanet rensas helt och blir till en enda automatsal och plan 1 trappa nästan likadant, här finns bara ett par mindre rum mot norr för reparation och mätuppgifter. I två steg har alltså under 1960-talet den delvis publika byggnaden och dess bemanning av anställda samt boende i huset helt ersatts av en automatiserad verksamhet, sluten till sin karaktär, och egentligen möjlig att placera i helt andra områden av staden, inte i bostads och handelskvarter. 14

15 Men den tekniska utrustningen och de teleledningar som dragits hit utgör hjärtat av Piteås telefonförbindelser med omvärlden. Dessa flyttar man inte på genomförs en fasad och takrenovering. Skivtäckningen på taket byts ut i en ränndalsvinkel. Fasaderna omputsas där ädeltunnputs används i ytskiktet. Målningen utförs med plastbaserade färgen Drywall. Handlingarna upprätades av HRG:S s ingenjörsbyrå i Luleå görs en ombyggnad av automatsalen genom Telekontorets Fastighetsgrupp i Luleå genomförs en utbyggnad av fläkt/kylrummet på taket till den äldsta byggnaden, samt ombyggnad av kontorsrum plan 1 genom HRG:s ingenjörsbyrå i Luleå sker en större ombyggnad på taket för installation av kylaggregat. 15

16 Kvalitéer och karaktär Kvarterets utbyggnad sedan stadsplanen 1876 har varit långsam och som på många andra ställen i stadskärnan har den gått gått ryckvis. Den blandade karaktären är en del av identiteten i stadsmiljön enligt översiktsplanen Men då avses nog främst butikshandel, kontor och boende. Fd telegrafverkets anläggning kv Lönnen 14 har idag en rent industriell teknisk användning, där teletekniken styrt utvecklingen av innehållet och lokalbehovets utformning sedan uppförandetiden Huvudbyggnaden hade under de första decennierna en publik inriktning och en mer kontoriserad miljö. Men redan anledningen till uppförandet, automation av växelarbetet, indikerar att man förutsåg den förändring som tekniken skulle föra med sig. Detta har sedan varit symptomatiskt för televerksamheten, som i allt väsentligt tappat den öppna, publika karaktären som både mötesplats för allmänheten och arbetsplats för många personer, och gått mot slutenhet, och automation utan bemanning. Anläggningen har därför idag, sett ur stadsmiljösynvinkel, inte en stadsmässig verksamhet, som ska främja förutsättningar för folkliv, möten, och attraktivitet för en stadskärna. I sina enskilda delar har byggnaderna ett kulturhistoriskt värde ingående i ett större helt där det moderna Sverige utvecklas. Delar av en infrastruktur som binder landet och människor samman och som lokalt fysiskt vittne i en teknikhistorisk utveckling inom en paradgren för Sveriges industri, telefonin. Husen i form av teknikbärare har en historia att berätta, men den kan göras på annan plats, i ett annat medium. Huvudbyggnaden är dessutom genom åren rejält förvanskad både till sin yttre gestalt, såväl som i sin inre karaktär, och tillbyggnaden från 1968 har inte tillfört något i det avseendet heller. Sedan kontorspersonalen och de allmänna utrymmena försvunnit med start redan under 1960-talet kan de karaktäriseras som lagerbyggnader med påtaglig slutenhet och där driften helst önskar fönsterlösa utrymmen då värdet av byggnaderna finns på insidan. Huvudbyggnaden kan i någon mån sägas ha störst värde ur stadsmiljösynvinkel då den ingår i ett sammanhang med den fd IOGTfastigheten rakt väster om Lillbrogatan. Men sett till omkringliggande bebyggelse är skalan i allt väsentligt betydligt högre och volymerna mer omfattande. Det är förmodligen inte i denna del av centrala Piteå den småskaliga bebyggelsen ska värnas om. Värdebärare i fastigheten Värdebärande detaljer är: Själva den ursprungliga volymen, främst som miljöskapande objekt i stadsbilden 16

17 Källor Samhällsbyggnadskontorets arkiv, Piteå kommun Bl.a. Bygglovregister samt Piteå kommuns kulturmiljöprogram. Centralarkivet, Piteå kommun. Huvudsakligen bygglovritningar. Riksarkivet, Arninge. Piteå Telefonstation. Karta/ritning, Televerket Referenskod SE/RA/420509/ /F 1 a/0152: ExtraID :0152: Omfång 16 Ritningar Datering (Upprättandetid) 16 st ritningar i format ca 440 X 720 mm (A1-format). Den första ritningen är en planritning med titeln "Telefon- och kopplingssalarna". Samtliga de övriga ritningarna är ritningar över kabeldragningar o.d., t.ex. Numreringsplan, Stativjärn, Kabeltrummor, Kabeldragning, Kablingsplan. Ingen fasadritning. Lundquist, Sven: Telegrafens och telefonens historia i Piteå I: Piteåbygdens fornminnesförening Årsbok Tahvanainen, K.V. 140 år i ledningen. Televerket , Karlshamn. Wikipedia: 17

18 Bilaga 1. Fotodokumentation 18

19 Vy från sydöst mot kv Lönnen med Sundsgatan i förgrunden. Vy från sydöst med den äldsta byggnaden mot Lillbrogatan och påbyggnaden med långsida mot Sundsgatan. 19

20 Vy från söder med tillbyggnaden från 1968 t.v. och bostadshus intill t.h. Vy frånsydöst med intilliggande fd IOGThuset vid Lillbrogatan. 20

21 Samma hörn vid Lillbrogatan ca Piteå museum. Vy från söder med Lillbrogatan norrut. 21

22 Gavelväggen mot Sundsgatan med sitt dekorfält Dekorfältet natursten med tre kronor 22

23 Foto t.v. Del av östra fasaden där fönster murats igen i båda planen och 1968års tillbyggnad ansluter. Foto t.h. Samtliga fönster är utbytta, möjligen under 1980-talet och har då fått sk fuskspröjs på utsida glas. Detalj som visar en äldre rödaktigare kulör i underliggande puts, mer åt tegelrött. 23

24 Foto från nordväst med frilagd fasad mot gårdssidan. De mindre fönsterformaten är uppenbarligen från 2012 liksom de med sexdelade spröjsverk. Notera skada i nordvästra hörnet. Gavelfasaden mot norr, där ett fönster ersatt den ursprungliga franska balkongen. 24

25 Vy från N Vy över gården från nordöst. 25

26 Vy över gården med hela tillbyggnaden från Vy över gården mot bostadhuset i Lönnen 5 samt garagebyggnaden i tomtgränsen. 26

27 Den i två etapper utbyggda ventilationsutrymmet på taket som förfular intrycket av byggnaden. Påbyggnaden sedd från stadshotellets restaurang i nordost. 27

28 Detalj av putsfasadens rutnätsindelning. Tillbyggnaden från 1968, gavel mot öster. 28

29 Den ursprungliga entrén mot gården ombyggd för en annan sluten verksamhet än den byggdes för. Helt utan arkitektonisk ambition. Fönsterband på tillbyggnaden 29

30 Vy genom automatiseringssalen i huvudbyggnaden bottenplan från norr Hörnet i sydväst där ursprungligen entrén in till allmänhetens utrymme för telefonering och telefax inrättades

31 Vy mot den igensatta östra väggen där tre fönster murats igen när tillbyggnaden uppfördes Samma igenmurade fönster 31

32 Plan 1 tr i huvudbyggnaden fortfarande med utrustning Samma utrymme från norr 32

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Län Örebro Gatuadress Kommun Hallsberg Storlek 4.0 rum (2 sovrum) / 115 m² Område. Tillträde tidigast. Norra Pålsboda. Enligt överenskommelse

Län Örebro Gatuadress Kommun Hallsberg Storlek 4.0 rum (2 sovrum) / 115 m² Område. Tillträde tidigast. Norra Pålsboda. Enligt överenskommelse Län Örebro Gatuadress Kommun Hallsberg Storlek 4.0 rum (2 sovrum) / 115 m² Område Norra Pålsboda Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Fastigheten består

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten ANTAGANDEHANDLING Dp 82-66 Bil.2 Bilaga 2 Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Tibasten Ritningsförteckning över typlösningar för Kv. Tibasten Bk-1: Bk-2: Bk-3: Bk-4: Bk-5: Bk-6 Bk-7:

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Bostadshus i två våningar, integrerat garage och stor terrass mot söder på Skrakvägen i Mariehamn

Bostadshus i två våningar, integrerat garage och stor terrass mot söder på Skrakvägen i Mariehamn Bostadshus i två våningar, integrerat garage och stor terrass mot söder på Skrakvägen i Mariehamn Presentation På Skrakvägen i Mariehamn ligger detta välplanerade arkitektritade bostadshus på ägotomt.

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Nosekomsvägen 4

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Nosekomsvägen 4 Län Uppsala Gatuadress Kommun Tierp Storlek 11.0 rum (5 sovrum) / 134 m² Område Örbyhus Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Stor enplansvilla i vinkel med

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström

Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström Presentation Ett trevligt och tilltalande bostadshus uppfört i stående stock och träkonstruktion omkring 1946 i 1½ plan

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

Exempelritningar för nybyggnad av garage

Exempelritningar för nybyggnad av garage Exempelritningar för nybyggnad av garage Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Dombäcksövägen 24. Enligt överenskommelse

Dombäcksövägen 24. Enligt överenskommelse Län Västernorrland Gatuadress Kommun Örnsköldsvik Storlek 5.0 rum (3 sovrum) / 110 m² Område Husum Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Villa i lugnt och

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus BÅSTAD DANDERYD ENKÖPING GNESTA HALMSTAD HANINGE HUDDINGE HÅBO JÄRFÄLLA KARLSHAMN KARLSKRONA KNIVSTA KUNGSBACKA KUNGÄLV KÄVLINGE LINKÖPING LIDINGÖ NACKA

Läs mer

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010 Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram April 2010 Kv. Tappström 3:1, Ekerö Gestaltningsprogram FÖRHANDSKOPIA Inledning Inledning Ekerö kommun har under vintern 2009-10 fastställt

Läs mer

Exempelritningar för nybyggnad av garage

Exempelritningar för nybyggnad av garage Exempelritningar för nybyggnad av garage PLAN BYGGNADSAREA: 27,8 KVM A FASAD MOT ÖSTER FASAD MOT S BÅSTAD DANDERYD ENKÖPING GNESTA HALMSTAD HANINGE HUDDINGE HÅBO JÄRFÄLLA KARLSHAMN KARLSKRONA KNIVSTA KUNGSBACKA

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

ORKESTERDIKET. hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD. Orkesterdiket lägenheter, Östra Torn, Lund. T o r n a h e m

ORKESTERDIKET. hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD. Orkesterdiket lägenheter, Östra Torn, Lund. T o r n a h e m ORKESTERDIKET hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD Byggnads AB Tornahem postbox 1071 221 04 Lund telefon: 046-13 11 55 ORIENTERING Byggnads AB Tornahem bygger 64 hyreslägenheter i Kv Orkesterdiket på Östra

Läs mer

L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda

L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda Överlåtelsebesiktning för säljare 2012-05-14 Adress Telefon Fax Org nr E-post INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRANSKNING AV TILLHANDAHÅLLNA HANDLINGAR SAMT INFORMATION

Läs mer

Farstorps-Tågarp 1437

Farstorps-Tågarp 1437 Län Skåne Gatuadress Kommun Hässleholm Storlek 4.0 rum (1 sovrum) / 100 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Det finns två ingångar, den gamla från 1929

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition 101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:

Läs mer

Län Örebro Gatuadress Hagagatan 8 Kommun Hallsberg Storlek 5 rum (4 sovrum) / 187 m² Område Pålsboda Tillträde tidigast Enligt överenskommelse

Län Örebro Gatuadress Hagagatan 8 Kommun Hallsberg Storlek 5 rum (4 sovrum) / 187 m² Område Pålsboda Tillträde tidigast Enligt överenskommelse Län Örebro Gatuadress Kommun Hallsberg Storlek 5 rum (4 sovrum) / 187 m² Område Pålsboda Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Familjevänligt boende med stor trädgårdstomt. Direkt utanför tomten

Läs mer

B R Ä C K E UBYN 2:98

B R Ä C K E UBYN 2:98 B R Ä C K E UBYN 2:98 Jullavägen 4, 840 50 Gällö Överlåtelsebesiktning 2014 06 03 Adress Telefon Fax Org nr Epost Samuel Permans gata 2 83130 Östersund 06312 35 30 556669 0144 Info@oktopal.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER 19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten

Läs mer

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0 UT o I DLSLDSSTUG 2. 2 2 HUSET Skala 1: [1] 2 2 Ett boende nära vatten ställer krav på en varsam hantering av skala, material och uttryck. Typhuset Ut o In vänder sig mot vattnet utan att breda ut sig

Läs mer

Änggården 1. Västra Gatuadress Änggården 1 Götaland Kommun Strömstad Storlek 8.0 rum (4 sovrum) / 172 m² Område Strömstad Tillträde tidigast

Änggården 1. Västra Gatuadress Änggården 1 Götaland Kommun Strömstad Storlek 8.0 rum (4 sovrum) / 172 m² Område Strömstad Tillträde tidigast Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Strömstad Storlek 8.0 rum (4 sovrum) / 172 m² Område Strömstad Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Del av fastigheten

Läs mer

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen

Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen Dp 82-67 Bil.2 Bilaga 2 Ritningar över typlösningar för tillbyggnader inom Kv. Prästkragen Bk-1: Bk-2: Bk-3: Bk-4: Bk-5: Bk-6 Bk-7: Bk-8a: Bk-8b: Bk-9a: Bk-9b: Bk-10: Ck-1: Ck-2: Ck-3: Ck-4: Ck-5a: Ck-5b:

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

Tanum Grebbestad 2:268

Tanum Grebbestad 2:268 Tanum Grebbestad 2:268 1 (5) Byggnaden, sedd från nordöst med tillbyggda entrén och bad/tvätt i förgrunden. Fastighetsbeskrivning: Centralt belägen friköpt fastighet om 1 754 m2. Kommunalt vatten och avlopp.

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Hallandsvägen 17

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Hallandsvägen 17 Län Kronoberg Gatuadress Kommun Älmhult Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 82 m² Område Delary Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Trevligt småhus med altan i

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus

Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus 1 Anna Modin Dnr 2013-0972 Bygglovhandläggare Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus Förslag till

Läs mer

ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex)

ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex) ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex) Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Datum Ansökan gäller Bygglov Bygglov för tillfällig åtgärd, t o m datum Ändring eller förnyelse av beviljat lov dnr Marklov

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Landsvägen 29. Län Jönköping Gatuadress Landsvägen 29 Kommun Vaggeryd Storlek 6.0 rum (3 sovrum) / 172 m² Område Skillingaryd / Klevshult

Landsvägen 29. Län Jönköping Gatuadress Landsvägen 29 Kommun Vaggeryd Storlek 6.0 rum (3 sovrum) / 172 m² Område Skillingaryd / Klevshult Län Jönköping Gatuadress Kommun Vaggeryd Storlek 6.0 rum (3 sovrum) / 172 m² Område Skillingaryd / Klevshult Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Välkomen

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Brantaforsvägen 43

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Brantaforsvägen 43 Län Blekinge Gatuadress Kommun Ronneby Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 57 m² Område Kallinge Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Trevligt och välhållet hus

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING

ÖVERLÅTELSEBESIKTNING ÖVERLÅTELSEBESIKTNING Östersund Törnrosen 4 Hårdängegatan 7, 831 47 Östersund Datum 15 05 27 Oktopal AB Samuel Permans gata 2, 831 30 Östersund Tel: 06312 35 30 Organisation Nummer: 5566690144, Fskattesedel

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

Helrenoverat BOSTADSHUS i 1 ¾ plan med källare på Valborgsvägen 9 Söderby, Lemland

Helrenoverat BOSTADSHUS i 1 ¾ plan med källare på Valborgsvägen 9 Söderby, Lemland Helrenoverat BOSTADSHUS i 1 ¾ plan med källare på Valborgsvägen 9 Söderby, Lemland Presentation Moderniserat och helrenoverat bostadshus med något av Villa Villekullakänsla, tillhörande dubbelgarage och

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

24 LOKALER SÄLJES 222-230kvm 1,545,000:-

24 LOKALER SÄLJES 222-230kvm 1,545,000:- 24 LOKALER SÄLJES 222-230kvm 1,545,000:- ETT PROJEKT AV EXTER FASTIGHETER OM PROJEKTET Välkommen till framtidens lokaler i Länna industriområde i Huddinge kommun. Här projekterar och utvecklar Exter Lyftkranen

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast.

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast. Län Skåne Gatuadress Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område Börringe Station Tillträde tidigast 2013-02-01 www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Ett äldre hus på en fantastisk tomt

Läs mer