ANTIKVARISKT UTLÅTANDE

Transkript

1 Stockholm Wihlborgs Fastigheter AB Att: Christian Hermelin Box Nacka ANTIKVARISKT UTLÅTANDE AVSEENDE FÖNSTER PÅ F. D. ÄTTIKSFABRIKEN, HUS 1-6, JÄRLA INDUSTRIOMRÅDE, NACKA Datering av befintliga fönster Nedanstående försök till datering av befintliga fönster bygger på besiktning av fönster på plats samt på studier av det arkivmaterial som tagits fram för den antikvariska förundersökningen av Ättiksfabriken år 2000 (Nyréns arkitektkontor ab ). Arkivmaterialet består främst av bilder ur Tekniska museets arkiv som troligen är tagna omkring 1950, d. v. s. före den stora ombyggnad som påbörjades 1951 i AB de Lavals regi. Bildmaterialet omfattar även bilder från tiden strax efter ombyggnaden. De fasader som tillkommit/ombyggts på 1950-talet bevarar i huvudsak originalfönster från tiden i form av pivot-hängda perspektivfönster med överljus (se bild 1). Mot söder och väster har perspektivfönstren under senare tid bytts ut mot T-postfönster. I trapphustornet vid norra fasaden på hus 4, om- och påbyggt 1952, sitter kvadratiska fönster med tvärspröjs och sidoförskjuten post som även de är från början av 1950-talet (bild 2). Majoriteten av övriga fönster utgörs av något olikformade rektangulära träfönster med jämnstora, tvärspröjsade fönsterbågar (bild 3 och 4). Någon säker datering av dessa är inte möjlig men troligen är även dessa från 1950-talet. Fönstren finns i olika utföranden, bl a med instickskarm, vilket tyder på att några av dem bytts ut mot nya med liknande utseende under senare tid. Av det äldre bildmaterialet framgår att flertalet fasader tidigare varit försedda med dylika fönster (se bild 5-7). I hisstornet mot söder sitter rundbågade och rektangulära fönster som har liknande indelning och profilering som ovan nämnda fyrdelade fönster, men som är av äldre datum (bild 8). Samma fönster återfinns på arkivbilderna (bild 6-7) och kan med tanke på detaljutformning och dimensioner vara ursprungliga, d. v. s. från omkring år Troligt är att även de järnfönster som bevarats i anläggningen är från tidigt 1900-tal eller äldre (hus 1 och 3). Kulturhistoriskt värde I den antikvariska förundersökningen av Ättiksfabriken framhålls att ursprungliga och sentida fönster är av kulturhistoriskt intresse (sida 18). En byggnads fönster har i regel stor betydelse för det kulturhistoriska värdet och detta gäller i viss mån även för Ättiksfabriken. Befintliga fönster härrör dock från olika tider och har olika utformning. Mot bakgrund av detta kan följande bedömning göras av fönstrens kulturhistoriska värde: T-postfönster är som fönstertyp generellt sett främmande för industrikaraktären. Befintliga fönster är av standardiserad typ och inte måttsatta med utgångspunkt från byggnaden varför de ger ett klumpigt intryck. Från antikvarisk synpunkt vore det positivt om fönstren byttes ut mot en modell som är bättre anpassad till arkitekturen. Perspektivfönstren från 1950-talet utgör tydliga tillägg från de stora ombyggnader som då genomfördes. De visar vilka delar av fabriken som då tillkommit eller ändrats och har en

2 tidstypisk utformning som präglat exteriören mot fr. a. norr och öster under ett halvt sekel. Fönstren har därför ett visst kulturhistoriskt värde. Rektangulära, jämnstora fönster med tvärspröjsade bågar har länge förekommit i fabriksanläggningen och representerar det enhetliga utseende exteriören hade åren före 1950-talets ombyggnader. Det är möjligt att dessa fönster efterliknar ursprunglig fönstermodell vilket de ålderstigna fönstren i hisstornet tyder på. Fönstertypen har därför stor kulturhistorisk betydelse för fabriksanläggningen. Fönstren i hisstornet och förekommande järnfönster i övriga anläggningen är troligen ursprungliga och har som sådana ett stort kulturhistoriskt värde. Nya fönster Vid förestående ombyggnad kommer delar av fabrikskomplexet att rivas, bl. a. hus 5 som ingår i den på 1950-talet enhetligt gestaltade fasaden mot norr. På de kvarvarande husen kommer fasaderna att restaureras. Således bevaras de äldre fasaderna i stor utsträckning medan den arkitektur som tillskapades på 1950-talet till stora delar kommer att försvinna. Från antikvarisk synpunkt vore det positivt om hela anläggningen under ombyggnaden försågs med enhetligt utformade fönster eftersom detta skulle bidra till att hålla samman dess olika delar arkitektoniskt. För att byggnadens kulturhistoriska värde samtidigt inte ska minska krävs dock att man väljer en fönstertyp som har historisk anknytning till Ättiksfabriken och som harmonierar med den industriella karaktären. Enligt vår bedömning är det därför motiverat att söka återknyta till det dokumenterade utseende anläggningen hade i ett tidigare skede, och använda de ovan beskrivna fönstren med jämnstora, tvärspröjsade bågar som förlaga vid tillverkning av nya fönster (hus 3, öst- och nordfasad). Dessa fönster är lämpliga då de av hävd utgör en del av byggnadsverket och eftersom utformningen är anpassad till industriarkitekturen och möjligen anknyter till ursprungligt utseende. Inte minst viktigt är att de även torde fungera väl för avsedd ny användning. Fönster av denna modell som är i gott skick bör därför bevaras och nya fönster tillverkas som kopior av dessa. Detaljutformning bör bestämmas i samråd med antikvarie. De äldre fönstren i hisstornet på hus 4 samt fönster av järn har ett högt kulturhistoriskt värde och bör därför bevaras och restaureras. Trapphustornet vid norra fasaden på hus 4 har en fasadutformning som gestaltats på talet och de befintliga fönstren med sidoförskjuten post och spröjs bör därför bibehållas i denna delen. Övrigt Blinderingar med putsad yta som förekommer på hus 3 och 4 bör renoveras genom omputsning och avfärgning i lämplig kulör. De blinderingar som bär spår av text ( Järla läderfabrik 1899 ) bör restaureras på liknande sätt som gjorts på AB de Lavals Ångturbin, montagehallens norrgavel, hus 52. Utformning av nya portar och liknande bör studeras i samråd med antikvarie. N Y R É N S arkitektkontor ab Olle Nylind, byggnadsantikvarie

3 Bildbilaga Bild 1: Fasader mot norr, hus 4, 5 och 6 efter ombyggnaderna på 1950-talet. Bild 2: Trapphustornet på hus 4 formgivet på 1950-talet. Foto från nordost.

4 Bild 3: Fönster i hus 3, fasad mot öster. Bild 4: Fönster mot norr, hus 3. Bild 5: Fasader mot norr före ombyggnaderna på 1950-talet, hus 4 och 5.

5 Bild 6: Hus 6, 4 och 3 före ombyggnaderna på 1950-talet. Foto från väster. Bild 7: Del av sydfasad, hus 4, och hisstorn. Bild 8: Fönster i hisstorn, hus 4.

6 Fotograferat för ombyggnaderna på talet.