Partisekreterarna tog ställning till pälsnäringen inför riksdagsvalet

Transkript

1 Partisekreterarna tog ställning till pälsnäringen inför riksdagsvalet Hur ser pälsnäringens framtid ut? Text Antti Halonen, Mediataju Oy Foto STT-Lehtikuva/Matti Björkman/Riksdagen 10 Finsk pälstidskrift 2/2015

2 Under den kommande valperioden bör pälsnäringen tryggas och vidareutvecklas, det anser åtminstone de största partierna. Detta framgår av en enkät som Finsk pälstidskrift genomförde med riksdagspartiernas partisekreterare som målgrupp. Ett parti stöder en kontrollerad nedläggning av pälsfarmningen, medan ett annat helt vill förbjuda näringen. Finsk pälstidskrift sände ett antal frågor till alla de nuvarande riksdagspartierna. Frågorna besvarades av partisekreterarna Minna Arve (Saml), Reijo Paananen (SDP), Timo Laaninen (C), Riikka Slunga-Poutsalo (Sannf), Marko Varajärvi (VF), Lasse Miettinen (Gröna) och Asmo Maanselkä (KD). För Svenska folkpartiets del besvarades frågorna av partiets politiska sekreterare Magnus Öster. Varje parti lyfter fram sysselsättningen och ekonomin i sitt program för den kommande valperioden. Vilken är då pälsnäringens roll i denna prioritering? Med undantag av två partier är budskapet överlag det samma: pälsfarmningen är en viktig näring som bör vidareutvecklas på ett sådant sätt att djurens välfärd tryggas. Vänsterförbundet driver en avveckling av näringen inom ramen för ett avträdelsesystem. De gröna i sin tur anser att uppfödning av djur i bur inte är etiskt hållbart och vill därför avveckla näringen helt och hållet. När vi frågade hur arbetsron på farmerna ska tryggas i framtiden var partifördelningen likartad. Största delen av våra partier anser det vara viktigt att arbetsron tryggas, men inom vissa partier utgår man från att ärendet via ett medborgarinitiativ kan komma upp till ny behandling i riksdagen. Vänsterförbundet upprepade sin ståndpunkt att pälsfarmningen bör avvecklas på sikt, medan De gröna målmedvetet flaggar för ett förbud av näringen. När det gäller frågan om huruvida pälsfarmerna kunde omfattas av hemfrid i stället för offentlig frid går partiernas åsikter isär. En sådan lösning kan övervägas, men flera partier anser att frågan måste bedömas utgående från grundlagen och med hänsyn till lagtekniska aspekter. Enligt De gröna bör de problem som skulle uppstå tas upp till diskussion. Grönt ljus får strävandena att låta även pälsnäringen omfattas av innovations- och investeringsstöd. Endast De gröna motsätter sig kategoriskt en sådan tanke. Sysselsättningens betydelse Alla partier har poängterat behovet av sparåtgärder samt nya satsningar på tillväxt och sysselsättning. I hur hög grad bör verksamheten under den kommande valperioden kretsa kring sysselsättning och ekonomi? Minna Arve (Saml): Samlingspartiet har deklarerat att satsningen på arbete är det viktigaste målet för den nya regeringen. Finland kan inte klara sig utan arbete: offentliga tjänster, såsom äldreomsorgen, utbildningen och hälsovården, kan inte finansieras utan ökad sysselsättning. Vi måste lägga om kursen för att Finland ska uppleva ett nytt lyft och för att fler finländare ska sysselsättas. Vi måste även stoppa den offentliga ekonomins skuldsättning. Vi kan inte fortsätta leva på kommande generationers bekostnad. Reijo Paananen (SDP): Vi socialdemokrater anser att den viktigaste uppgiften under den kommande valperioden är att åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt och skapa nya jobb, så att välfärdsstatens viktigaste funktioner kan tryggas även framöver. Timo Laaninen (C): Ett av de viktigaste målen i Centerns valprogram är att skapa nya arbetsplatser i Finland under de närmaste tio åren. Därför ska den nya regeringens program och arbete fokuseras på några stora frågor, av vilka en är att skapa förutsättningar för de nya arbetsplatserna. Arbete och företagande ska uppmuntras bland annat genom beskattningen samtidigt som den byråkrati som hämmar företagande luckras upp, flaskhalsarna inom företagsfinansieringen elimineras osv. Riikka Slunga-Poutsalo (Sannf): Sannfinländarnas främsta mål är att företags- och industrisektorns konkurrensförmåga förbättras och att investeringsviljan skjuter fart. Sysselsättningen är alltså det mest centrala i den nya regeringens program. Marko Varajärvi (VF): Det viktigaste målet under följande regeringsperiod bör vara förbättrad sysselsättning och tillväxt. Det kan lyckas bara genom stimulansåtgärder, vilka med nuvarande låneräntor alldeles säkert betalar sig tillbaka. På kort sikt får staten ökade skatteintäkter samtidigt som arbetslöshetsutgifterna minskar. På längre sikt minskar den strukturella arbetslösheten och den sociala skulden genom att vi ser till att människor inte marginaliseras under den pågående recessionen. Finsk pälstidskrift 2/

3 En sparkur innebär däremot att tillväxten och sysselsättningen körs i botten. I ett läge där den privata sektorn har det kärvt måste man se till att upprätthålla efterfrågan inom den offentliga sektorn och därigenom stödja också den privata sektorns verksamhetsförutsättningar. Lasse Miettinen (Gröna): Under följande regeringsperiod bör vi koncentrera oss på reformer som gör Finland till ett bättre land. Vi bör förnya den sociala tryggheten genom att införa en basinkomst, genomföra en stor omvälvning när det gäller förnybar energi, inta vår plats i frontlinjen för bekämpning av klimatförändringen och utarbeta en grön industristrategi för att skapa nytt arbete, nya arbetsplatser och exportmöjligheter. Magnus Öster (SFP): Valperiodens viktigaste fråga. En av orsakerna till att Finland har tappat i konkurrenskraft är vår höga totalskattegrad. SFP har utarbetat ett gediget skatteprogram som tar fasta på att beskattningen av arbete måste lindras och som innehåller flera förslag till förbättringar i skattepolitiken som gynnar små och medelstora företag. Asmo Maanselkä (KD): Vi bör mycket kraftfullt fokusera på sysselsättningen och ekonomin. Särskilt viktigt är att hjälpa små och medelstora företag att växa genom att inrikta forskningen, utvecklingen och innovationerna på ett sätt som hjälper dem. Användbara åtgärder är skattelättnader och avveckling av reglering som inte behövs. Näringen tryggas Pälsnäringen grundar sig på genuint finskt arbete. Näringen sysselsätter direkt ca personer och kan under optimala förutsättningar generera rentav 90 miljoner euro i årliga skatteintäkter. Nästan hela produktionen går på export och exportintäkterna når upp till en storleksklass av 800 miljoner euro. Hur viktigt är det för ert parti att näringens verksamhetsförutsättningar tryggas också under den kommande valperioden? Minna Arve (Saml): Djurskötseln på de finländska pälsfarmerna håller en internationellt sett god klass. Pälsfarmningen och pälsindustrin ger betydande exportintäkter, och det finns en stor global efterfrågan på finländska pälsprodukter. Ju bättre exporten drar och ju aktivare vår ekonomi är, desto fler arbetstillfällen har vi i Finland. Samlingspartiet betonar pälsnäringens betydelse som en garant för exportintäkter och som en viktig inkomstkälla på landsbygden. Inom Samlingspartiet finns både anhängare och motståndare till pälsfarmningen. Reijo Paananen (SDP): Pälsfarmningen är en regionalt betydelsefull näring som det finns all orsak att vidareutveckla så, att man tryggar djurens välfärd och en etiskt hållbar uppfödning. Timo Laaninen (C): Det är synnerligen viktigt att trygga pälsnäringen. Redan i dagsläget sysselsätter näringen ett stort antal människor och framöver kan antalet till och med öka. Riikka Slunga-Poutsalo (Sannf): Pälsfarmningen är en laglig näringsgren. Vi sannfinländare försvarar med alla medel näringen och dess expansion också under den kommande valperioden. Marko Varajärvi (VF): Enligt Vänsterförbundets uppfattning bör vi skapa ett avträdelsesystem för pälsfarmarna, så att vi efter en fastställd övergångsperiod kan avstå från farmningen. I stället för generationsväxlingar på farmerna bör vi göra det lättare att gå över till andra näringsgrenar. Lasse Miettinen (Gröna): Enligt vår uppfattning är uppfödning av djur i bur inte en etiskt hållbar verksamhet. Rovdjurens naturliga läggning gör att de inte kan leva i små burar. Av den anledningen har allt fler länder beslutat förbjuda pälsdjursuppfödning i bur. Så bör man göra även i Finland. Magnus Öster (SFP): Pälsdjursnäringen är mycket viktig för SFP. Vi ser pälsnäringen som en näring med potential att växa ytterligare. Det är av största vikt att näringen redan i samband med regeringsförhandlingarna garanteras arbetsro så att den kan vidareutvecklas. Asmo Maanselkä (KD): Vi anser det vara viktigt att trygga pälsnäringen. Vi understöder också pälsfarmarnas strävanden att eliminera skälen till att pälsfarmningen möter motstånd genom att trygga allt bättre livsförhållanden för djuren och genom att göra pälsfarmningen mer ekologisk exempelvis när det gäller att utnyttja spillningen. Tryggandet av arbetsron Under den gångna valperioden tog riksdagen ställning till ett medborgarini- Centern 12 Finsk pälstidskrift 2/2015

4 tiativ om att förbjuda pälsfarmningen. Initiativet förlorade omröstningen i riksdagen med siffrorna En hur lång tid av arbetsro anser ert parti att detta beslut ger pälsdjursnäringen? Minna Arve (Saml): År 2013 tillsatte jord- och skogsbruksministeriet en arbetsgrupp för att utreda pälsdjurens välfärd. Arbetsgruppens mål har varit att revidera bestämmelserna om pälsdjurshållning på ett sådant sätt att de bättre motsvarar de krav som enligt dagens uppfattning kan ställas på pälsdjurens välfärd. Arbetsgruppen slutförde sitt arbete vid årsskiftet och nu bereder tjänstemän ett förordningsutkast som sänds ut för utlåtande. Samlingspartiet strävar efter att åstadkomma nya riktlinjer som kombinerar djurens välfärd med en ekonomiskt lönsam pälsfarmning. Den nya förordningen kommer att utgå från antagandet att pälsfarmningen är en finländsk näringsgren även framöver. Reijo Paananen (SDP): Även under den kommande valperioden kan det bli aktuellt med medborgarinitiativ i ärendet om antalet undertecknare är tillräckligt stort. De bästa sätten att trygga arbetsron är att gå vidare med näringens eget utvecklingsarbete och att sörja för djurens välfärd samtidigt som man slår vakt om näringens regionekonomiska betydelse. Timo Laaninen (C): Inom Centern anser vi att ärendet nu är slutbehandlat. Riksdagens åsikt var så pass entydig att det inte tjänar något till att planera nya medborgarinitiativ mot pälsfarmningen. Riikka Slunga-Poutsalo (Sannf): Vi anser att pälsfarmningen nu kan räkna med en bestående arbetsro. Marko Varajärvi (VF): Sannolikt kommer den pågående trenden att fortsätta, dvs. att pälsfarmningen upphör i ett land efter annat. I Vänsterförbundets politiska mål och riksdagsvalsprogram ingår en strävan att påbörja en avveckling av pälsfarmningen under en lång övergångsperiod. Det vore bäst för alla parter. Lasse Miettinen (Gröna): Eftersom det inte finns några djurvänliga alternativ till pälsproduktion, har politiska förslag att förbjuda pälsdjursuppfödning i bur fått en allt större internationell spridning. Finland kan inte avvika från denna linje. Även om det är förståeligt att människor som verkar inom näringen efterlyser löften om att inte upprätthålla diskussionen om ett förbud mot farmningen, anser vi att det är nödvändigt att beslutsamt lyfta fram frågan och att driva utvecklingen mot en avveckling av näringen. Magnus Öster (SFP): SFP:s riksdagsgrupp var den enda som i sin helhet stödde pälsnäringen när medborgarinitiativet om förbud mot näringen behandlades i riksdagen. Medborgarinitiativet förde med sig att fakta om näringens betydelse kom i dagen och att ytterst verklighetsfrämmande förslag om att pälsfarmarna ska övergå till ekologisk fåruppfödning och dylikt har försvunnit ur debatten. Asmo Maanselkä (KD): Siffrorna i omröstningen gav ett klart besked, och även den nya riksdagen ser ut att få en betryggande majoritet för pälsnäringen. Hur lång arbetsron blir är i sista hand ändå beroende av motståndarnas motivation. Exempelvis i de sociala medierna cirkulerar som bäst en appell för att förbjuda pälsfarmningen. Från offentlig frid till hemfrid Pälsfarmerna, som i dag omfattas av offentlig frid, är med jämna mellanrum föremål för olovligt intrång, skadegörelse och smygfilmning. Man utnyttjar djurens välfärd som motiv för ingrepp som kan orsaka djuren allvarliga skador och stort lidande. Anser ert parti att arbetsron inom näringen bör tryggas genom att farmerna inkluderas i hemfriden? Minna Arve (Saml): Inom Samlingspartiet anser vi det vara viktigt att näringsutövarna får bedriva sin lagliga verksamhet i fred och utan att utomstående orsakar skador. Enligt vår uppfattning är det bra att den i strafflagen stadgade offentliga friden omfattar också produktionsanläggningar, till vilka enligt lagens beredningsarbete kan räknas även pälsfarmernas djurstallar. Även högsta domstolen har meddelat att straffbestämmelserna för brott mot offentlig frid kan tillämpas på rävfarmsområden. Reijo Paananen (SDP): Inom SDP har vi inte diskuterat ärendet. Frågan är på så sätt komplicerad att hemfriden enligt nuvarande lagstiftning begränsar även bland annat miljöskyddsmyndigheternas tillsynsbefogenheter. Timo Laaninen (C): Sådana aktiviteter som beskrevs i frågan uppfyller i många fall kännetecknen för brott. Därför ska personer som gjort sig skyldiga till dem ställas till svars. I finsk lagstiftning har hemfriden en noggrant definierad innebörd som syftar till att skydda människors privatliv. Att vidga detta begrepp förutsätter mycket noggrant övervägande. Finsk pälstidskrift 2/

5 Riikka Slunga-Poutsalo (Sannf): Att inkludera pälsfarmerna i hemfriden kunde gott och väl vara ett sätt att lugna situationen. Under alla omständigheter måste det gå att trygga arbetsron för dem som utövar en laglig näring, vid behov till och med genom skärpta sanktioner för att avvärja angrepp. Marko Varajärvi (VF): Inom Vänsterförbundet anser vi att den nuvarande lagstiftningen fungerar alldeles väl. Lasse Miettinen (Gröna): Nej. Att lyfta fram missförhållanden inom vilken näring det vara må är knappast fel för den som har en etisk verksamhet som rättesnöre. Även om det för aktörerna inom pälsnäringen säkert känns tungt med kritik och diskussion om missförhållanden, är det ett ofrånkomligt faktum att pälsproduktionen orsakar djuren lidande. Inga frågeställningar kan ändra på den saken. Magnus Öster (SFP): Viktigast är att olagliga åtgärder förhindras i ett så tidigt skede som möjligt. Det kräver kunskap och resurser. En utvidgad hemfrid skulle innebära vissa lagtekniska utmaningar med anknytning till grundlagen. Asmo Maanselkä (KD): Ja. Inte har man ju rätt att sabotera andra små och medelstora företags verksamhet heller. Stödpolitiken Pälsbranschen är en näring som drar nytta av forskningsrön och som för närvarande bland annat undersöker olika möjligheter att utnyttja spillning och frågor som gäller bioekonomi. Godtar ert parti att även pälsnäringen beviljas innovations- och investeringsstöd? Minna Arve (Saml): Enligt vår uppfattning bör man i mån av möjlighet frångå de nuvarande decentraliserade stöden och i stället koncentrera sig på att skapa en god verksamhetsmiljö för alla företag. I en näringspolitik som främjar tillväxt bör ingå sänkta skatter och en sporrande skattepolitik, en smidigare arbetsmarknad, uppluckring av byråkratin och av reglering som hämmar företagsverksamhet. Reijo Paananen (SDP): Man kunde tänka sig innovations- och investeringsstöd till pälsnäringen för projekt som främjar djurens välfärd. Sysselsättningseffekterna bör också beaktas. Timo Laaninen (C): Det här är en fråga som vi har skäl att utreda. Riikka Slunga-Poutsalo (Sannf): Sannfinländarna motsätter sig produktionsstöd, men produkt-, teknologi- och investeringsstöd anser vi vara en god idé. Marko Varajärvi (VF): Ja, under förutsättning att innovationerna och investeringarna inriktas på att skapa nya, kompenserande arbetstillfällen när pälsfarmningen avvecklas inom en övergångsperiod. Lasse Miettinen (Gröna): Absolut inte. Pälsfarmningen utgör visserligen levebrödet för många människor, så man kan förstå att det finns förespråkare för stöd. Men med tanke på de förhållanden där djuren föds upp är det trots allt fråga om en ohållbar näring. De stödformer som pälsfarmningen nu är berättigad till, såsom investerings- och exportstöd, stöd för elskatt och momsstöd för foder, bör slopas. Några nya stödformer behöver inte införas. Magnus Öster (SFP): Det finns inga välgrundade skäl att lämna denna näring utan nämnda stöd. Asmo Maanselkä (KD): Ja, vår principiella ståndpunkt är att det behövs mer forsknings-, utvecklings- och innovationsstöd och att stöden bör inriktas framför allt på små och medelstora företag. Steven Frostdahl valledig Steven Frostdahl inledde valledighet den 16 mars för att på heltid satsa på sin riksdagskandidatur. Margit Uitto fungerar som ställföreträdande verksamhetsledare i SÖP tills en ny person rekryterats för uppdraget och tillträtt tjänsten. 14 Finsk pälstidskrift 2/2015