Utvärderingsbok för projektet [Jämställdhet för pappor och pojkar]

Transkript

1 Utvärderingsbok för projektet [Jämställdhet för pappor och pojkar] I samarbete med Rädda Barnens Dialogprogram Stockholm 2010 Författare: Hiwa Abdelzadeh Projektledare: Sayran Duran

2 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 FÖRORD... 4 INLEDNING... 5 BAKGRUND... 7 SYFTE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Genomförandemetod Utvärderingsmetod JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET Skillnaden mellan jämställdhet och jämlikhet UTVÄRDERING AV DOKUMENTATION Familjen som kollektiv Gamla värderingar i ett nytt samhälle Internaliseringens uppluckring Vikten av individualism

3 Föräldrarna Barnen Konsekvenser av individualismens frånvaro Att ta sig ur segregationen och erkänna individen Konsekvenserna av segregering Frihet utifrån olika perspektiv Hälften integrerad hälften segregerad Att utnyttja den nya kulturen och skapa en förvriden bild 41 Rimliga gränser för frihet och ömsesidig förståelse Välmående och förstående föräldrar Ömsesidigt ansvarstagande och förståelse för en lyckad integration Vägen mot förståelse SAMMANFATTNING PROJEKTETS PÅVERKAN OCH BETYDELSE Underlag

4 FÖRORD Jag vill rikta ett stort tack till Kurdistans Kvinnoförbund som låtit mig vara en del av detta projekt, både vid sidan av och att få vara delaktig. I samband med skrivandet av detta dokument och under den tid som jag har varit delaktig i projektet har jag kunnat få ta del av värdefulla erfarenheter som breddat mina vyer. Det har också bidragit till att jag har fått en djupare förståelse för jämlikhet och jämställdhet och vilka de bakomliggande orsakerna är till avsaknaden av jämlikhet och jämställdhet bland den kurdiska invandrargruppen i Sverige. Efter att ha sett resultatet av detta projekt i praktiken har det visat sig att projekt av denna karaktär är oerhört viktiga som grund för vidare arbete inom detta område Hiwa Abdelzadeh Å Kurdistans kvinnoförbund i Sveriges vägnar jag vill jag tacka Arvsfonden för det stöd som de har gett oss. Vilket har varit avgörande för projektets genomförande. Ett stort tack även till Rädda Barnens Dialogprogram som varit med och drivit detta projekt. Jag vill samtidigt tacka alla de personer som, under de tre år som projektet pågått, har arbetar med detta projekt, både vid sidan av och inom projektet. Det engagemang och energi som samtliga inblandade har lagt ner på detta projekt har även det varit avgörande för dess genomförande. Sayran Duran

5 INLEDNING Denna utvärdering syftar till att undersöka de erfarenheter som gjorts inom projektet Jämställdhet för pappor och pojkar under de tre år som projektet har drivits. Detta projekt var ämnat att hjälpa unga tjejer och kvinnor att öka sin kunskap och sitt självförtroende för att väcka männens ansvarskänsla för jämställdhet och för en god bror, pojkvän och pappa samt genomgå en process där vi hittar en väg bort ifrån patriarkala traditioner mot en fri, jämställd och demokratisk familjestruktur och därigenom kunna skapa bättre förutsättningar för våra barn och ungdomar. För att kunna hjälpa unga tjejer, som är utsatta främst i hemmet, var det av vikt att projektet även omfattade föräldrar. Den rådande familjeordningen, som bidrar till att unga tjejer är utsatta och förtryckta i hemmet, upprätthålls av främst familjeöverhuvuden som generellt är pappan i familjen. Det långsiktiga syftet med projektet är attitydförändringar. Därav har det kortsiktiga syftet varit att öka förståelsen bland pappor och mödrar men även 5

6 pojkar och flickor, dvs. en ömsesidig förståelse mellan kön och yngre och äldre generationer. Den yngre generationen tar efter den äldre och projektet söker skapa en ömsesidig förståelse mellan den yngre och äldre generationen i syfte att bana vägen för samlevnad istället för efterlevnad. Samtidigt är det av stor vikt att unga tjejer och kvinnor får utrymme att komma fram och spela en roll i arbetet mot attitydförändringar. Deras roll blir att öka först o främst männens men också pojkars ansvarskänsla för jämställdhet och jämlikhet, både i hemmet och utanför. Kvinnor och unga tjejer ska även få utrymme att föra sin egen talan. Därför är det viktigt att de förstår vikten av att dem, liksom sina män och pojkar i familjen och hemmet, har rätten att bestämma över sina egna liv. 6

7 BAKGRUND KKF S har sedan dess bildande bedrivit en aktiv verksamhet för dem kurdiska kvinnornas jämlikhet och jämställdhet inom den kurdiska gemenskapen och även i samhället. De unga kurdiska kvinnornas utsatthet i familjerelationer och hedersrelaterat förtryck inom familjen är oftast en konsekvens av deras utanförskap och isolering både i förhållande till den kurdiska minoriteten och till samhället i övrigt. Samtidigt lider många unga flickor och kvinnor pågrund av uråldriga traditioner som begränsar deras frihet till att bestämma över sina egna liv och göra sina egna personliga val. Den patriarkala traditionen har kanske en förståelig grund i det gamla stamsamhället men fungerar inte i ett modernt, individualistisk och demokratisk samhälle där individuella rättigheter förutsätter ett fungerande kollektiv. Tragiska händelser som Sara, Pela och Fadimes död har satt igång en mycket svår och motsägelsefull debatt både bland våra grupper och bland den svenska allmänheten. Dessa händelser fick Kurdiska kvinnoförbundet i Sverige att inse att det i allra högsta 7

8 grad är vårt ansvar att arbeta för att förebygga och förhindra att liknande tragedier sker i framtiden, men också skapa förståelse inom familjer där unga kurdiska tjejer redan är utsatta. Att bryta ett mönster, där unga kurdiska kvinnor är utsatta, kräver omfattande studier, åtgärder och insatser både från frivilliga organisationer och från myndigheter. Det finns ett behov av insatser för unga kurdiska kvinnors jämlikhet och jämställdhet för att dem ska kunna integreras och vara en del av samhället. Dessa insatser bör kanaliseras på så sätt att man åstadkommer attitydförändringar. Mot denna bakgrund har KKF S bedrivit ett tre årigt projekt för att förstärka unga kurdiska kvinnors jämlikhet och jämställdhet. Unga kurdiska kvinnors jämlikhet och jämställdhet utgör den viktigaste grunden till en ökad och lyckad integration i samhället. För att kunna integrera unga kurdiska kvinnor i samhället krävs alltså, att de är jämställda männen och att dem 8

9 behandlas jämlikt. Detta kan åstadkommas om vi får våra män och unga pojkar att förstå att individens egna beslut inte behöver innebära familjens upplösning och att dem goda kurdiska traditionerna kommer att kunna bevaras även om kvinnorna har samma individuella fri- och rättigheter som samhällets övriga medlemmar har över sina liv. Vi anser att de största hindren för ett liv där flickor är fria och jämställda finns i dem manliga och patriarkala kyskhetstraditionerna. Dessa måste förändras om vi inte längre vill ha förtryck och våld i hederns namn. Därför måste männens, pappors och pojkars, ansvar i denna fråga belysas och vi måste arbeta för en mansrollsmodell för våra pojkar som står på jämställdhetens fria och demokratiska grund. 9

10 SYFTE Detta dokument är tänkt att fungera som underlag för undervisning och vidare arbete inom detta område. Genom att ha samlat resultatet av ett treårigt projekt i ett enda dokument kan man bättre ta sig an framtida arbeten. Erfarenheterna är av stor vikt för framtida arbete. I synnerhet då detta projekt endast varit början på en oerhört lång process. Detta projekt har i grunden haft stora kortsiktiga resultat, genom att man effektivt har kunna använda de tillgängliga verktygen på rätt sätt. Det egentligen syftet har dock varit att projektet kommer att ha en långsiktig påverkan. Förståelsen har skapats tack vara detta projekt. Det allra viktigaste, attitydförändringarna kommer att dröja. Därför är detta dokument ett bra underlag för framtida arbeten, därför att framtida arbeten kommer med all säkerhet att vara av stor vikt för att ta vid där detta projekt slutade och jobba ännu hårdare för att åstadkomma attitydförändringar. 10

11 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Genomförandemetod I syfte att nå ömsesidig förståelse har dialog som metod använts. Under projektets gång har även debatt använts för att låta deltagarna uttrycka sig. Det finns dock en väsentlig skillnad mellan debatt och dialog. Denna skillnad är väsentlig eftersom utfallet av de båda metoderna blir olika. Debatt har använts främst i syfte att visa på dess olikheter gentemot dialog. Debatten leder inte till förståelse, snarare till försvar av en personlig ståndpunkt medan dialog öppnar upp för ömsesidig förståelse. Dialogsamtal som metod är effektiv och givande eftersom det ger samtliga deltagare att komma till tals och ge sin syn på ämnet. Att alla får komma till tals visar för deltagarna hur många olika sätt det finns att se på ett och samma ämne samtidigt som dem tar till sig av varandras erfarenheter och tankar. Som input för dialogsamtalen har föreläsningar, av olika slag, använts. Föreläsningar har använts som input i syfte att skapa en 11

12 grund för tankarna kring ett specifikt ämne och försöka nå ömsesidig förståelse om det specifika ämnet genom dialogsamtal. Utvärderingsmetod Utvärderingen har baserats på dokumentation, utvärderingsenkäter och intervjuer. Dokumentationen har samlats in under projektets gång för att sedan bearbetas. Även utvärderingsenkäterna har samlats in under projektets gång, i samband med de olika aktiviteter som projektet omfattats av. Intervjuerna har gjorts både under projektets gång och efter dess avslutande. För intervjuerna har två olika intervjutekniker, individuella intervjuer och gruppintervjuer, använts för att komplettera varandra. För att få en nyanserad bild har intervjuerna omfattat både unga och äldre deltagare, män, kvinnor, tjejer och pojkar, som har deltagit. 12

13 JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET Skillnaden mellan jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet använder man då det finns skillnad mellan könen och man jobbar för att få bort det. Jämlikhet avser skillnader mellan grupper i samhällets alla nivåer. Man jobbar för att få bort det, t ex jobbar man mycket med att handikappade med övriga ska behandlas jämlikt när det gäller rätten att få det jobb de är meriterade för. Jämställdheten har sin grund i något som man kallar för könsmaktsordning d v s stor skillnad mellan män och kvinnor när det gäller makt. På arbetsmarknaden finns både män och kvinnor. Men kvinnorna är oftast marginaliserade till olika arenor, inom barnomsorgen och omvårdnads yrken, män innehar oftast höga poster inom företagen. Anledningen till det är människors olika sociala, kulturella, ekonomiska och religiösa bakgrund. Bakgrunden präglar uppfostran i familjen och i samhället. Flickor blir uppfostrade till att vara omhändertagande, pojkar blir uppfostrade till att bli 13

14 omhändertagen, flickor väljer att utbilda sig där de kan ta hand om andra, pojkar väljer att utbilda sig för att komma till toppen av samhället. Man brukar titta på mönstren och ställer sig frågan om varför det är så, t ex om det finns många kvinnor i läkaryrket är det mest naturligt att de blir överläkare. Men om det är flest män som blir överläkare då undrar man vad det är som gör att kvinnor inte blir överläkare. Sättet att uppfostra barn och föra värderingar till nästa generation är ingenting som man är medveten om, det är roller som förs från generation till generation tills man blir medveten om mönstren och ställer krav på samhället att ändra mönstren i det offentliga rummet. Det är då samhället ställer krav på förändringar i familjen och familjen börjar tänka om, ställa krav tillbaka på samhället. När samhället ställer krav är det i form av lagar, förordningar och handlingsplaner. Lagarna säger hur långt du kan gå i din uppfostran av barn, förordningarna säger vad som bör göras och handlingsplaner är konkreta förslag på hur man kan nå de mål som man har satt upp. 14

15 Svenska lagar är tills stordel influerade av FN konventionerna. En konvention som är viktigt är FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Staterna som har skrivit under MR har bundit sig att landets lagar ska skydda MR. Det många inte tänker på är att FN:s konvention om MR även omfattar individen, inte bara länder. Enskilda individer är också skyldiga att följa MR i sin egen familj. Det som är viktigt i MR som alla bör veta är: Artikel nr (1) som fastslår att alla människor är födda fria, artikelnummer (2) som säger att alla människor har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Artikel (5) säger att ingen får utsättas för tortyr eller förnedrande behandling. Artikel nummer (16) säger att alla fullvuxna människor ska själv välja vem de vill ingå äktenskap med, eller själv välja att gå ur ett äktenskap. Artikel (18) slår fast om religionsfriheten, artikel (19) innebär att alla människor har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. De handlar inte om att man ska blint lyda allt som sägs, utan att tänka efter varför dessa lagar och konventioner finns, varför det 15

16 är viktigt för mig och vad har jag för ansvar i min egen familj. Brist på jämställdhet i samhället leder till att individer i samhället inte mår bra, blir missnöjda och bittra. Ett samhälle mår inte bra när majoriteten av invånarna inte mår bra. Människor som inte mår bra utvecklas inte heller, det skapas klyftor mellan könen i samhället och alla dess institutioner. På så sätt hämmas utveckling i samhället, mår samhället inte bra mår inte heller familjen inte bra, mår inte familjen bra, mår inte heller samhället bra. Detta går hand i hand. Så frågan är vem som ska ändra på detta? Den som har mindre makt kan inte ändra maktförhållanden, men kan välja olika strategier för att komma till tals. Den som har makt har mer ansvar att ta ställning till hur man bemöter dessa strategier och hur man hjälper till så att det blir en fördelning av makt. Då pratar inte vi om samhället, vi pratar bara om hemmet. Det är allas ansvar att jämlikhet mellan könen blir förverkligas, för allas skull. Samhället utvecklas, etniska grupper blir en del av samhället och individer mår 16

17 mycket bättre och lär sig ta hand om sig själva och se konsekvenserna av sina egna handlingar. För att kunna göra det måste vi först ta till oss att det är nödvändigt. Föräldrars integrationsprocess kan vara ett stort hinder för barnens integrationsprocess. De har valt sina strategier, samhället har svarat dem med olika strategier, nu är det er tur att välja. Ni är i en ålder där ni skapar en egen identitet. Är föräldrarna inte klara med den egna integrationsprocessen finns det en risk att den unga generationen faller mellan föräldrars krav och samhällets krav. Vad händer då, man får en etnisk identitet som är tom inuti, för den kulturella identiteten som familjer förmedlar är kanske inte längre aktuellt, eller inte passar individen. Konsekvensen blir att utanförskap, antingen i hemmet eller i samhället, vilket i sig får negativa följder. Det finns också ungdomar som följer föräldrarnas vilja eftersom de inte hittar ett annat alternativ. Och ibland vågar man inte gå emot sin familj för att man inte vill bli betraktade som respektlös. Konsekvensen av avsaknad av 17

18 jämställdhet i familjen kan bli att man mår ännu sämre när man vet att en annan person inte har det lika bra som jag pga. att hon har fel kön. Då blir det svårt att få ihop sin identitet som man och kvinna och som kurd. Integration är egentligen just det att få olika delar av sig till en helhet. Och integrationen i samhället betyder att man kompletterar det man har med sig från tidigare med något som är mer användbar i dagens samhälle. För att kunna göra det måste man också våga ha ett samtal med sig själv och vågar säga ifrån, på ett respektfullt sätt. Man måste kunna fråga sig själv varför det är så olika mellan flickor och pojkar, hur kommer det sig att flickor som är duktigare än pojkar kan bli sämre behandlade än sina bröder? Sedan måste man våga ställa sig en fråga om vad man själv tycker om att det är olika mellan flickor och pojkar och vem som far mest illa av att det är så. Sedan måste man börja tänka vad som kommer att hända om jag tycker annorlunda. Oftast skyller man på sin kultur och säger att vi gör så för att 18

19 det är så i vår kultur. Då måste man kanske också tänka sig att det inte är okej bara för att det är så. Det är kanske dags att man börjar agera för att så småningom kunna säga nej vår kultur kan inte förtrycka en tjej för att hon är en tjej. Det är också viktigt att vi funderar kring begreppen frihet och respekt. Hur kommer det sig att vi helt automatisk kopplar tjejers rätt till frihet bara med sex och inte med att ha rätten att bestämma över sitt eget liv. Kan man vara en kurdisk kvinna och ändå vara fri? Kan man respektera sina föräldrar och ändå inte lyda dem? Man måste också kunna se konsekvenserna av sina handlingar. Det är viktigt att välja medvetet och aktivt. Frågan blir lite lättare att hantera om man ska tänka på Ska jag tänka på t ex min syster som är framtiden eller ska jag stödja mina föräldrar som är nutid och vad betyder de olika personerna för mig? Man behöver också lära sig strategier och sätt att säga ifrån på ett respektfullt sätt, t ex om föräldrar säger ha ett öga på din 19

20 syster, behöver man inte säga nej, man kan säga hon är duktig, hon kan ha ett öga på sig själv, hon behöver inte mig. 20

21 UTVÄRDERING AV DOKUMENTATION Familjen som kollektiv För att förstå problemen som kan hittas i patriarkala och traditionstrogna familjestrukturer är det viktigt att förstå utgångspunkten för densamma. Under projektets gång har det gång på gång visat sig att främst männen, men även kvinnorna, utgår från familjen som en enda enhet när de pratar om den. I det svenska samhället som vi lever i är familjen som enhet bestående av två eller flera individer med individuella tankar och idéer. Familjen som enhet för, i dessa fall, kurder är också bestående av flera individer, men där slutar likheterna. Den kurdiska familjestrukturen, om den har bevarats så som i hemlandet, bortser från individen i familjen, snarare är familjen ett kollektiv som har tankar och idéer. Familjens överhuvud, pappan, lägger grunden för familjemedlemmarna och fostrar de. Detta gör att kvinnan, mamman, följer de normer som mannen sätter upp, vilket sedan förs över till barnen. 21

22 Gamla värderingar i ett nytt samhälle Under projektets gång har relativt mycket fokus legat på hur invandrarfamiljernas, i dessa fall kurdiska familjers gamla värderingar från hemlandet ska bevaras i det nya samhället som familjen blir en del utav. Bilden av kärnfamiljen från hemlandet där pappan är familjens absoluta överhuvud är till en början enkel att bevara, då familjemedlemmarna ännu inte har orienterat sig inom det nya samhället som de har blivit en del av. Med tiden luckras dock denna bild upp, eftersom familjen påverkas av det nya samhället som den försöker passa in i. Under en två dagars konferens i Nynäshamn, på Nynäsgården januari 2008, bjöds bland andra Suraya Calli in för att föreläsa om könsmaktsordning inom familjen och i samhället och normer och värderingar som familjen tar med sig till det nya landet. Efter förläsningen uppstod en givande debatt mellan deltagarna och även föreläsaren. Det gav en erfarenhetsmässig bild av hur det är för bland annat papporna i familjen när de kommer till det nya landet. 22

23 Från att ha varit familjens överhuvud som alla familjemedlemmar varit tvungna att räkna med och haft ett behov av för att kunna klara sig, både socialt och ekonomiskt, har pappans roll blivit svagare jämfört med sin roll i hemlandet. Flera av de deltagande männen, nästan alla pappor, talade om behovet av att känna kontroll över familjen och vara behövd av resten av familjemedlemmarna. När främst barnen så väl börjar orientera sig i det nya samhället börjar det märkas av hemma, där fadern inte har total kontroll längre och normerna som han har satt för familjen från hemlandet börjar luckras upp alltmer. De nya normerna för familjen, som barnen upptar från det nya samhället och mer eller mindre börjar följa, kommer i konflikt med de normer som familjen tog med sig från hemlandet. Här talar vi om kulturkrock i allra högsta grad, i hemmet. 23

24 Internaliseringens uppluckring Att fadern, i de flesta fall, med stöd av resten av familjen men främst modern, förtrycker sina barn, främst döttrar, i hemmet kan man se mot bakgrund av denna kulturkrock. I hemlandet är normerna för alla likadana och därför pratas det inte om förtryck eftersom det är accepterat och normalt att tjejer gör som de blir tillsagda. Eftersom det är accepterat och det inte finns något annat som är skilt från dessa normer i hemlandet så kommer vi in på internalisering, dvs. att tjejerna accepterar den rådande situationen och försonas med den. Därför ser vi många kvinnor som står vid sin makes sida och håller tyst när döttrarna förtrycks i hemmet eller står bakom sina makar helhjärtat. Kvinnorna har under sin uppväxt fostrats på så sätt att döttrar gör som de blir tillsagda och detta är då internalisering, att dem har införlivat dessa normer i sitt eget tänkande. En kulturkrock är ett hot för fortsatt internalisering, men det största hotet är integration. Därför att, när väl familjemedlemmarna har orienterat sig och kommit in i 24

25 det nya samhället med andra normer som de upptar så skapas en konflikt mellan normerna. Det blir inte längre normalt att följa och acceptera normerna från hemlandet när det finns andra normer som är annorlunda. Vikten av individualism För att kämpa mot våld mot kvinnor krävs mer arbete, snabbbara utredningar, mera utbildning av alla kategorier, speciellt för att kvinnor ska bli mera medvetna om sina rättigheter, för att stärka sitt självförtroende för att kunna försvara båda sig och sina medsystrar. Revas Kadir som var en av panellisterna, pratade om sin senaste bok som handlade om tre kurdiska kvinnors livs historier i Sverige. Hon menade att lagändringar inte är lösningen utan vi måste satsa mycket på förebyggande arbete. Emre Gungor som jobbade med Sharafs Hjältar pratade mycket om invandrar ungdomarnas situation i Sverige, speciellt Kurdiska ungdomar, deras arbete med pojkar om hedersrelaterat våld, deras attityd gentemot sina systrar och kvinnor i 25

26 deras omgivning. Men det krävs även arbete med männen i syfte att göra de medvetna om varje familjemedlem som individ. Generellt finns det, utifrån de gruppintervjuer som gjorts, ett behov av att få vara en individ, bland kvinnor, män, pojkar och flickor. Föräldrarna Det är av stor vikt att mamman, och kvinnor överhuvudtaget känner sig som en självständig kvinna i stället för någons fru, syster etc. Endast då kan en uppluckring av den patriarkala familjestrukturen ske. Det bör snarare finnas ett ömsesidigt behov mellan man och kvinna i ett äktenskap snarare än att kvinnan känner sig beroende av mannen, både ekonomiskt och socialt. Under gruppintervjuerna återkommer det isolerade sociala umgänget, till följd av segregering som bidragande faktor till kvinnans osjälvständighet. Segregeringen uppfattas av både män och kvinnorna som den starkast bidragande faktorn till upprätthållandet av den patriarkala familjestrukturen. Rädslan för skam inför 26

27 resten av det segregerade umgänget är större än längtan efter självständighet för kvinnorna. Denna rädsla återfinns även bland männen. Bland männen verkar en självständig fru vara synonymt med att mannen tappar sin manlighet. Barnen I syfte att förhindra att flickor styrs av sina bröder, så som bröderna vill att hon ska vara, är det av vikt att föräldrarna föregår med gott exempel. Under gruppintervjuerna med pojkarna återkommer fadern som den som har präglat deras tänkande och syn mest. Vare sig det är omedvetet eller medvetet från faderns sida är inte av vikt, snarare är det viktigt att fadern medvetet inte särbehandlar barnen utifrån olika grunder. Att positivt särbehandla pojkarna i hemmet ger de rätten att underordna sig sina systrar. Under gruppintervjuerna med flickorna har det gång på gång kommit fram att brodern betett sig som en far 27

28 snarare som en bror. Enligt flickorna är likheterna många i relation med dem, främst sättet de behandlas och tilltalas på. Det som är intressant är att modern i varken flick- eller pojkgruppen kommer på tal när de pratat om relationerna i hemmet. Ur detta framstår modern som synonymt med fadern. Konsekvenser av individualismens frånvaro Viktigt att poängtera hur familjen som kollektiv, med fadern som överhuvud har satt sina spår hos barnen. Varken pojkarna eller flickorna nämnde modern under dialogsamtalen om relationerna inom familjen mellan familjemedlemmarna. Det som ungdomarna pratade om var snarare en relation till föräldrarna som en enhet snarare som två olika individer. Fadern kom dock på tal eftersom han utmärker sig genom att vara familjens överhuvud och sätta ramarna inom familjen. Modern, som alltid står bakom sin mans ord, utmärker sig inte som individ alls. Detta tyder på att utrymmet för individen inom familjen, i 28

29 synnerhet för modern är oerhört begränsat. Vilket kan förklaras av den internalisering som tidigare nämndes, nämligen det faktum att mödrarna införlivat det patriarkala tänkandet om att kvinnan är underordnad mannen. Hon står alltid i skuggan av sin man. Att ta sig ur segregationen och erkänna individen Man kan här se behovet av att kvinnan, modern är självständig i synnerhet i hemmet. Ett ännu större behov som visar sig tydligt är att mycket arbete krävs för att öka förståelsen och medvetenheten hos papporna. Eftersom den patriarkala familjestrukturen upprätthålls främst av papporna är det av stor vikt att i första hand arbeta med dem. Det är tydligt att föräldrarna som en enhet präglat barnens tänkande och syn. Därför är det viktigt att jobba främst med papporna och sedan kvinnorna för att lösa upp denna enhet (föräldrarna) och få föräldrarna att 29

30 interagera som två självständiga individer, först i hemmet för att de sedan ska kunna ta med sig det utanför hemmet. Ett tänkande som måste visas utåt i handling och attityd, vilket bör börja hos föräldrarna för att sedan prägla barnens syn. Detta banar även vägen för att flickorna i hemmet ses som en individ. I korthet kan man slå fast att jämställdheten i hemmet bör börja med föräldrarna i förhållande till varandra för att det sedan ska sprida sig till barnen. Det största hindret är det segregerade kollektivet, bestående av nära vänner och släkt som tillsammans upprätthåller den patriarkala familjestrukturer. Därför är integration ett nödvändigt ont, om syftet är att arbeta med attitydförändringar. För att lyckas med att integrera ett kollektiv på ett effektivt sätt bör processen påbörjas i varje familj. Integration behöver inte innebära ett avståndstagande från ett socialt umgänge, däremot innebär det ett avståndstagande från vissa attitydmönster som återfinns inom detta umgänge. Man bör snarare jobba med hela umgänget istället för att luckra upp det segregerade umgänget del för del, familj för familj. På så 30

31 sätt kan man underminera beroendet av ett isolerat umgänge och bana vägen för integration och ett öppet umgänge där toleransen är stark. För att åstadkomma detta verkar det finnas ett behov att som ett första steget erkänna individen, genom att starta dialog i hemmet. Konsekvenserna av segregering Emre Gungor reste ner till Kurdistan för att träffa Pele Atroshis pappa. Han har även träffat Fadime Shahindals pappa, som idag sitter fängslad i Sverige. Syftet med Gungors möte med båda papporna var att utifrån deras perspektiv se på det som skett och kunna identifiera de bakomliggande orsakerna till deras handlande och tänkande. Under intervjuerna med de båda papporna upptäckte Gungor väldigt snart att deras umgänge bestod av ett segregerat umgänge, ett isolerat kollektiv. Papporna själva berättar om att de levt under stor press från sina respektive umgängen, det segregerade kollektivet. 31

32 Det papporna vittnar om är bevarandet, eller snarare ett beskyddande av det segregerade kollektivets normer. I ett nytt samhälle försöker ett segregerat kollektiv bevara sina normer, som dem tagit med sig från sitt hemland, mot de normer som återfinns i det nya samhället. När döttrarna valt att gå sin egen väg och leva sina liv individuellt, som ur kollektivets perspektiv inte varit i linje med deras normer och uppfattats som att dessa normer underminerats, har reaktionen varit att skydda kollektivet och förhindra attitydförändringar. Det som lett fram till att döttrarna har dödats har varit den sociala utfrysningen av respektive familj från kollektivet. Fadimes och Peles familjer har socialt dömts av deras handlande och för att återta sin plats inom kollektivet har papporna, efter stora psykiska påtryckningar, tvingats till handling. Pappornas handlande har definierats som hedersrelaterat våld/mord. Man skulle snarare kunna definiera deras handlande som en följd av segregationen, en sorts normbeskyddande handling. Onekligen ser papporna detta som ett hot mot familjens heder inom sitt sociala umgänge, och utifrån deras perspektiv är det 32

33 hedersrelaterat. Men det är samtidigt viktigt att definiera de bakomliggande orsakerna, som i dessa två fall har varit familjens segregering och attitydförändringarna hos Fadime och Pele som varit emot de normer som familjen efterlevt till följd av segregeringen. För att komma till bukt med hedersrelaterade brott bör man arbeta i förebyggande syfte, det vill säga att identifiera orsakerna och göra något av detta. Segregering har i båda fallen varit den grundläggande orsaken, vilket är av stor vikt att fokusera på. Än en gång är behovet av integration av oerhört stor vikt. Frihet utifrån olika perspektiv Ett återkommande ämnen under projektets gång har varit frihet för individen. Det som har diskuterats och samtalats om är vad frihet innebär och hur man uppnår denna frihet. Dialogsamtalen om frihet har skett i barnoch föräldragrupper men även i blandade grupper, i syfte att öka förståelsen mellan grupperna och ge samtliga deltagare en nyanserad bild av frihet. 33

34 Bland ungdomarna har frihet oftast inneburit individuell integritet och respekt för individens själständighet. Ur föräldrarnas perspektiv har frihet varit relaterat till familjen. Samtidigt har det, både bland ungdomar och föräldrar, varit viktigt med rimliga gränser för individens frihet. Men det intressanta har varit dem olika argumenten inom grupperna och grupperna (barn och föräldrar) sinsemellan och hur de under projektets gång, oftast under korta perioder, har ändrat tanke bana. Det som är viktigt att ha i åtanke när man pratar om olika perspektiv på frihet är skilda utgångspunkter. Som barn har man samhället som utgångspunkt för sina åsikter om, i detta fall frihet. Medan föräldrarnas utgångspunkt är inom familjens ramar, uppbyggda av normer som skiljer sig från de som finns i samhället. (För klarhetens skull bör vi lägg på minnet att vi här utgår från familjer med invandrarbakgrund, i detta fall kurdiska familjer.) Ungdomarnas syn på frihet utgick som sagt från samhället som de är aktiva inom. Dem har upptagit normer och värderingar som samhället består av och 34

35 behöver för att orientera sig inom samhället. Flertalet av ungdomarna relaterade sina argument till hur det var för andra ungdomar i deras umgängeskrets, men det fanns även de som de som relaterade sina argument till familjen. Vilket visar på att dessa ungdomar är individer med olika preferenser som befinner sig i olika stadier i livet med olika bakgrund. Dem ungdomar som relaterade sina argument till samhället värderade individuell integritet. Familjen uppfattades av dessa ungdomar som oförenlig med samhället, samhället var dock fullt förenligt med familjen i den meningen att familjens normer inte passade in i det samhället som ungdomarna var orienterade inom men samhällets normer kunde helt klart passa in i familjen. Dem ungdomar som relaterade sina argument till familjen värderade familjen som en viktig institution. Dessa ungdomar ansåg att både samhället och familjen var förenlig med varandra. Liknande åsikter dök upp även bland föräldragrupperna. I samband med detta dyker dock en utmärkande fråga upp. Varför finns det olika och syn inom respektive grupp och liknande syn mellan grupperna? Vi kan dela upp frågan i 35

36 två för klarhetens skull. Varför anser vissa ungdomar att familjens normer inte är förenliga med samhällets, och på vilket sätt anser vissa andra ungdomar att familjen och samhällets normer är förenliga? Under dialogsamtalen i respektive grupp observerades deltagarna, de har även deltagit i gruppintervjuer för där vissa har valts ut för enskilda intervjuer. Syftet med gruppintervjuerna har varit att observera hur deltagarna förhåller sig till andras åsikter och för att senare välja ut vissa av deltagarna för en mer djupgående intervju, enskild intervju. Deltagare med olika åsikter valdes ut för enskild intervju i syfte att samla in information om de olika ståndpunkterna. Två utmärkande punkter uppkom under grupp intervjuerna i samband med fråga ett, om varför familjens normer inte är förenliga med samhällets, som följdes upp under dem enskilda intervjuerna. (Ingen av deltagarna nämns vid namn.) 36

37 Varför passar inte familjens normer in i samhället? Det går inte att förändra samhället, men det går att förändra familjen. Man kan inte passa in i samhället om man har annorlunda normer. Då är man utanför samhället. Under dem enskilda intervjuerna fick en av deltagarna utveckla sitt resonemang kring ovanstående punkter. (Vi kallar denna deltagare för D1) Personen i fråga ansåg att man skulle anpassa sig till de normer som existerade i samhället, eftersom familjens normer inte passade in pga. att dem var annorlunda. Det var enda sättet att integreras in i samhället, att avstå från familjens alla normer och anpassa sig till det nya samhället. Deltagaren ansåg vidare att familjen skulle överge sina normer och uppta samhällets för att kunna integreras. En av deltagarna som ansåg att familjens och samhällets normer var förenliga med varandra valdes ut för en enskild intervju. Under intervjun låg fokus på två punkter som dök upp under gruppintervjuerna. 37

38 På vilket sätt är samhällets och familjens normer förenliga? Man behöver inte välja mellan antingen familjen eller samhället. Det är ingen skillnad på segregerade grupper i samhället och individer som väljer bort familjens normer för att passa in i samhället. Deltagaren som valdes ut för en enskild intervju med fokus på dem två ovanstående punkterna (Vi kallar denna deltagare D2) ansåg att [ ] man kan ta det bästa från två världar, att avstå från antingen samhället eller familjens normer gynnar inte individen alls 1. Vad gäller den andra punkten uttryckte sig deltagaren så här; Om man överger familjens normer och försöker passa in i samhället är man ju segregerad hemma. Och det har man själv orsakat. 2 1 Citat hämtat ur videomaterial från aktivitetshelgen i Nynäshamn. 2 Ibid. 38

39 Vi tar med detta in under den rubrik som följer. Under den rubriken diskuteras även utnyttjandet av integrationen och den nya kulturen som en underrubrik där frihet blir centralt. Hälften integrerad hälften segregerad Ett stort problem som samtliga deltagare varit i kontakt med, mer eller mindre, är det som D2 pekat på ovan. Nämligen det att många ungdomar känner sig tvungna att välja mellan antingen familjen eller samhället, det är oftast familjen och den egna kulturen som överges. Deltagarna vittnade om familjens normer och den egna kulturen som främmande i ett nytt samhälle. Under dialogsamtalen kom det ganska snabbt fram att de ungdomar som väljer att överge familjens normer och den egna kulturen oftast har svårt att kommunicera med sina föräldrar. Utifrån deltagarnas egna erfarenheter håller föräldrarna för hårt i den egna kulturen och vägrar att komma in i det svenska samhället. Detta gör tydlig att 39

40 föräldrarna värnar om den egna kulturen som de anser vara hotad av den nya kulturen som dem kommit i kontakt med. Barnen som genom skolgång och socialt umgänge, utöver familjens sociala kretsar, orienterar och integrerar sig själva in i det nya samhället isolerar sig samtidigt från den egna kulturen och därmed familjen. Samtidigt som de lyckats integrera sig in i det nya samhället har de lyckats att segregera sig inom familjen. Bristande kommunikation blir en följd av detta, som bidrar till att någon förståelse för de andra familjemedlemmarna inte finns. Föräldrarna genomgår en psykisk påfrestande vardag som är följden av segregation och blockering av den nya kulturen. Samtidigt har barnen kommit in i det nya samhälle och isolerat sig från familjen. (Under rubriken Välmående och förstående föräldrar går jag djupare in på detta.) 40

41 Att utnyttja den nya kulturen och skapa en förvriden bild När ungdomarna lyckats orientera sig inom det nya samhället och kommit i kontakt med dess normer börjar de jämföra det med hur det är hemma. Många av deltagarna, föräldrar och barn, talade utifrån egna erfarenheter om hur ungdomarna utnyttjar föräldrarnas okunskap om samhällets normer och den svenska livsstilen. I samband med detta talades det mycket om frihet som ett centralt begrepp. Detta skapar mycket problem för både föräldrar och barn i hemmet, enligt deltagarnas egna utsagor. Ungdomar som övergett den egna kulturen refererar ständigt till det nya samhällets normer och lutar sig mot dessa för att skapa tyngd för sina argument gällande det mesta. Det mesta kretsar dock kring om att få vara fri, att utnyttja friheten. Det kan röra sig om att få vara ute efter rimliga timmar eller adoptera attityder som är totalt främmande 41

42 för föräldrarna. Allt detta återkopplas ständigt till att få vara fri och göra som man vill. 3 Många föräldrar som blir bekanta med den svenska kulturen sent har föreställningar om den till följd av barnens utnyttjande av den. När barnen ständigt lutar sig mot den nya kulturen och refererar till dess normer, samtidigt som de inte går ihop med familjens normer och den egna kulturen, målas en förvriden bild upp för föräldrarna. Vilket leder till att föräldrarna i vissa fall värnar mer och mer om den egna kulturen och isolerar sig från samhället, man söker sig till likasinnade vilket i sig leder till ännu mer isolering och därmed segregering. 3 Videomaterial från aktivitetshelgen i Nynäshamn. 42

43 Rimliga gränser för frihet och ömsesidig förståelse Som redan nämnt har frihet varit ett återkommande ämne under projektets gång. Mestadels har det varit ungdomarna som känt ett behov att få prata om ämnet och samtala med föräldrarna. Föräldrar och ungdomar har delat med sig av sin syn på vad frihet innebär, både som individer och som grupp. Mycket tid har ägnats åt att samtala kring gränser för frihet, var den bör dras. Under samtalen har observationer gjorts i syfte att använda det som underlag för detta dokument. 43

44 En observation under samtalen som har varit av intresse är gruppernas utgångspunkt, även här. Ungdomarna tycks väldigt ofta tala om individen och dennes integritet och rättigheter. Inte bara under samtalen om frihet, utan överlag. Så här uttryckte sig en av ungdomarna om frihet; Varje individ bör ta hänsyn till andras frihet såsom man vill att andra ska ta hänsyn till ens egen frihet 4. Under samtalet var denna mening utmärkande för många argument och åsikter. Ungdomarna försökte föra fram budskapet till föräldrarna och ta det i beaktande när de sätter gränserna för barnens frihet. Gemensamt för båda grupperna var att man någonstans bör dra en viss gräns när barnens kunskap brister. Föräldrarna kände ett behov att få vara en del av denna frihet genom att vägleda sina barn. Något som även ungdomarna hade tagit i beaktande. Under en gruppintervju i samband med detta ställdes frågan; Varför har föräldrar och barn svårt att komma överens om rimliga gränser för hur fria barnen 4 Videomaterial från aktivitetshelgen i Nynäshamn. 44

45 ska få vara? Många av deltagarna, främst ungdomarna kände att de inte blev lyssnade på. 5 Även här verkar bristande kommunikation inom familjen vara ett hinder för ömsesidig förståelse. Många av de problem som uppstår inom familjen har hittills visat sig, mer eller mindre vara följden av bristande kommunikation. Ansvaret tycks vara ömsesidig, därför vore det fel att peka ut föräldrar eller barnen och beskylla de för det. 5 Videomaterial från föreläsningshelgen i Västerås och Nynäshamn. 45

46 Välmående och förstående föräldrar Bland föräldrar tycks det finns ett behov att få må bra, främst psykiskt för att kunna uppfostra barnen och vara en del av deras vardag. Under projektets gång har det pratats mycket om varför föräldrarna inte integrerar sig i samhället så som deras barn har kunnat göra. Flertalet föräldrar berättar om psykisk ohälsa som en direkt följd av flytten till ett nytt land som i många fall håller i sig under flera år. 46

47 Efter att ha observerat gruppsamtal om ämnet har det visat sig att många föräldrar känner en psykisk ohälsa pga. att man hamnar i ett nostalgiskt tillstånd som upplevs vara väldigt svår att ta sig ur. Utifrån föräldrarnas utsagor är längtan efter hemlandet, nära och kära väldigt stor samtidigt som man känner en ensamhet i ett nytt och till en början främmande land. Föräldrarnas psykiska ohälsa upplevs av de själv som en bidragande faktor till att de är frånvarande i barnens vardag utanför hemmet. 6 Det finnas ett behov av hjälp och stöd för föräldrarna. Många föräldrar är inte medvetna om att det finns hjälp att få av myndigheter och samhälleliga institutioner. Detta i sig är en följd av bristande information och även segregering. Det är svårt att undgå att detta påverkar föräldrarnas relation till barnen. Bristande kommunikation, ointresse för barnens vardag och liv isolering är alla följder av den psykiska ohälsa som många föräldrar råkar ut för, både män och kvinnor. 6 Videomaterial från helgen i Nynäshamn. 47

48 Ömsesidigt ansvarstagande och förståelse för en lyckad integration Vid de flesta tillfällen då föräldrar och barn inte kommer överens verkar familjen som helhet inte lyckas att integrera sig i samhället. Det främsta hindret för en lyckad integration tycks ändå vara segregeringen, som är väldigt utbrett i samhället. Samtidigt som föräldrarna försöker hålla fast vid den egna kulturen och bevara den försöker barnen integrera sig i det nya samhället. Det bästa sättet för föräldrarna att 48

49 bevara sin kultur är uppenbarligen att söka sig till likasinnade. Så småningom börjar dem isolera sig mer och mer från samhället till en total segregation är ett faktum. De föräldrar som varit där men sedan lyckats integreras i det nya samhället vittnar om detta i sina utsagor, som observerats under samtalen. Barnen känner varken ett behov eller vill isolera sig från samhället. Tvärtom söker de sig flitigt till samhället och försöker orientera sig för att integreras. Följden av detta blir att de isolerar sig från föräldrarnas vardag och skapar segregering inom familjen. En lyckad integration kräver därför ömsesidig förståelse och ansvarstagande. 49

50 Vägen mot förståelse Det framgår tydligt att det finns ett stort behov av ömsesidig förståelse för att få till jämställdhet och jämlikhet. Vi har lyckats identifiera flera bidragande faktorer till att avsaknaden av jämlikhet och jämställdhet, både inom familjen och i samhället. Samtidigt har vi kunnat identifiera orsakerna till dessa faktorer. De faktorer som vi lyckats identifiera i detta dokument, tack vare detta projekt, är följande; 50

51 Bevarandet av en patriarkal familjestruktur. Den patriarkala familjestrukturen består pga. rädslan för den nya kulturen. Föräldrarna hamnar i psykisk ohälsa i många fall. Denna rädsla bidrar i sig till att familjen isolerar sig och misslyckas med att integrera sig. Av detta följer att familjen söker sig till likasinnade och blir därmed segregerade. Det kan även bli så att barnen integreras medan föräldrarna inte gör det. Orsakerna till dessa faktorer är följande; Den patriarkala familjestrukturen bevaras i och med att familjen ses som ett kollektiv som bortser från dem individer som den består av. Det största problemet med en sådan familjestruktur tycks 51

52 vara just avsaknaden av utrymme för individen. Kvinnan i hemmet står i mannens skugga. Äktenskapet i sig ses som en enhet och inget mer därtill. Medan mannen utmärker sig som familjens överhuvud och upprätthåller den patriarkala familjestrukturen är kvinnan endast hans fru och ingen självständig kvinna. Detta förs över till barnen genom att barnen behandlas olika. Pojkar positivt särbehandlas, vilket medför att han i sin tur kommer att upprätthålla den patriarkala familjen strukturen på en lägre nivå, genom att styra och bestämma över sin syster. Eventuellt förs detta vidare till hans egen familj, vilket endast värnar om denna struktur. Fadern upprätthåller den patriarkala familjestrukturen och värnar om den, i synnerhet i hemmet. Hans rädsla grundar sig i att den nya 52

53 kulturen i det nya landet ses som ett hot mot den egna kulturen. Modern är handlingsförlamad i förhållande till mannen pga. att hon är totalt osjälvständig. Föräldrarnas psykiska ohälsa grundar sig i en längtan efter det de hade i hemlandet. Dem vill ha det som det var där och när de vet att det inte går hamnar de i ett nostalgiskt tillstånd, rent psykiskt. Detta medför att dem är frånvarande som föräldrar många gånger. Eftersom den nya kulturen anses vara ett hot mot den egna isoleras familjen. Kulturen är den enda kopplingen som föräldrarna har till hemlandet i det nya landet. Under det nostalgiska tillståndet blir det desto viktigare att bevara den egna kulturen. Därmed uppstår ett av de största hoten mot en lyckad integration, isolering. Isoleringen bidrar till att familjen söker sig till likasinnade för att behovet av närheten till den 53

54 egna kulturen blir större med tiden, då den nya kulturen hela tiden uppfattas som ett hot. Detta leder så småningom till segregering, ett totalt misslyckande för integrationen. Segregationen uppstår även i hemmet, då föräldrarna söker sig till det segregerade kollektivet samtidigt som barnen lyckas integrera sig i det nya samhället. I hemmet uppstår en kulturkrock som följs av en splittrad familj och kommunikations svårigheter. Den patriarkala familjestrukturen är i detta läge som starkast. Tack vare detta projekt har vi även kunnat identifiera de faktorer som kan bidra till en återgång till integrationsprocessen. Att arbeta först och främst med attitydförändringar hos föräldrarna, främst fadern. 54

55 Öka deras medvetenhet i förhållande till det samhälle de lever i. Förutsättningar för individen bör skapas. Attitydförändringarna bör bidra till att individen får utrymme i hemmet, vilket främst bidrar till att kvinnan uppnår självständighet. Om man till en början fokuserar på föräldrarna är det senare enklare att kunna jobba med attitydförändringar hos barnen. Föräldrarna bör vara med i denna process, därav vikten av att till en början fokusera på föräldrarna. Att skapa ömsesidig förståelse är av stor vikt för integrationsprocessen och attitydförändringar. Under projektet har det visat sig att dialog som metod för att uppnå ömsesidig förståelse är ett väldigt effektivt verktyg. Dialogen i sig öppnar upp för möten mellan människor i olika stadier i livet och bidrar samtidigt till att bryta ner generationsklyftor. Att 55

56 barn och föräldrar får utrymme att samtala betyder oerhört mycket för båda parterna. Det leder effektivt till ömsesidig förståelse mellan dem. Samtidigt får kvinnorna utrymme att ta ett steg fram och kunna hävda sig som männens jämlikar. Möjligheterna är många med dialogsamtal. 56

57 SAMMANFATTNING Detta projekt har varit början på en lång process. Genom projektet har man kunnat jobba med att uppmärksamma pappor och pojkars ansvar för jämställdhetsfrågor och vi kan se att vägen till en dialog med männen inte blir så lätt. Vi kan konstatera att förebyggande verksamhet, utifrån den erfarenheten vi har fått av Projektet Jämställdhet för pappor och pojkar, är oerhört viktigt. Projekt verksamheten har visat att kunskap, samtal och möten mellan människor öppnar vägen för en positiv dialog samt ökar förtroende och respekten för varandra. Genom utbildnings dagar, konferenser och läger, både inom föreningar och skolor, har man erhållit erfarenhet om att i de familjer där storebröder vågar hålla emot vuxengenerationen underlättare det för flickorna att få ett lättare och friare liv. Därför är det av vikt att man särskilt jobbar på attitydförändringar hos unga kurdiska pojkar, men även hos pappor. 57

58 PROJEKTETS PÅVERKAN OCH BETYDELSE Projektet Jämställdhet för pappor och pojkar har visat sig vara ett viktigt första steg för jämlikhet och jämställdhet. Genom seminarier och föreläsningar har deltagarna erbjudits andra perspektiv på hur man kan handskas med vardagliga problem. Deltagarna har även fått se en annan sida av det samhälle de lever i. Många familjer med invandrarbakgrund, oftast föräldrarna, har gått igenom en segregationsprocess eftersom de inte velat bli en del av det nya samhället. Detta för att man sett det nya samhällets normer och den nya kulturen i det nya landet som ett hot mot den egna. I samband med detta projekt har deltagarna erbjudits en annan bild av det nya samhället och hur man kan dra nytta av en kulturkrock istället för att känna sig hotade av den. Det går att peka på några viktiga punkter som varit återkommande och som fått deltagarna att reflektera; Ett närmande mot det nya samhället och bekantskap med den. Deltagarna har informerats om samhällets olika institutioner som är relevant för deras väg mot en integrationsprocess. Det har rört sig om både statliga och samhälleliga institutioner. Genom att informera och på så sätt orientera deltagarna i samhället har de kunnat, på egna initiativ, bekanta sig med densamma. 58

59 Familjen och dess individer. Under projektets gång har deltagarna fått ta del av föreläsningar och seminarier om vikten av individens utrymme. I början av detta dokument beskrev jag familjen som ett kollektiv, utifrån föräldrarnas syn och att den inte lämnar utrymmer för individerna i familjen. Deltagarna har fått diskutera och reflektera över betydelsen av utrymme för individen inom familjen och om det kan stjälpa eller hjälpa familjens sammanhållning. Mötet mellan generationer. En viktig del av projektet har varit att möjliggöra för den äldre och yngre generationen att kunna mötas. Genom dialoggrupper och öppna samtal har båda grupperna fåt möjlighet att dela med sig av sina tankar och funderingar och samtidigt kunna ta del av andras. De många dialogsamtalen och de öppna samtalen har ägnats åt olika perspektiv och ämnen. Det har gett samtliga deltagare otroligt mycket att ta del av och reflektera över. På detta sätt har generationsklyftorna minskat och de två olika grupperna har fått möjlighet att både förstå och göra sig förstådda för att kunna skapa en ömsesidig förståelse. Lika behandling av barnen. Under dialogsamtalen, både i stora och små grupper, 59