Ekonomi hushållning med de resurser (tillgångar) som finns

Transkript

1 Ekonomi hushållning med de resurser (tillgångar) som finns

2 FÖRMÅGOR reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Källa: skolverket.se Detta ska du kunna: Förstå och använda viktiga ord, begrepp och modeller Beskriva den historiska utvecklingen Förklara olika ägandeformer, marknader och ekonomiska system Förklara det ekonomiska kretsloppet Redogöra för orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Redogöra för hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

3 Vad ska produceras? Hur ska det produceras? Hur ska det som produceras fördelas?

4 Blyertspennan en självklarhet? Tillverkning kräver kunskap, tid och arbete Träd har avverkats med maskiner, virke har fraktats och sågats Grafiten har brutits i gruvor Färgen på pennan har tillverkats i en kemisk fabrik Maskiner till alla dessa proceser har tillverkats av andra maskiner, dvs resurser

5 Klassen delas in i grupper Arbetsgång (en lektion) Läs noga igenom texten på s. 96 i SAMHÄLLSKUNSKAP B Gör er uppgift s. 97 Fundera på vad vi lärt oss av ön? Vad har vi fått för lärdomar? Redovisning

6 1. Naturresurser - råvaror 2. Arbetskraft de som gör arbetet - humankapital (människors kunskap och sociala förmåga) 3. Realkapital verktyg, maskiner och fabriker 4. Finanskapital pengar för att betala arbetskraft, material och realkapital

7 år sedan msk börjar bruka jorden - naturhushållning (mat, kläder, redskap) 1750 den agrara och industriella revolutionen - börjar i Storbritannien Europa och USA - till resten av världen på 1900-talet - industrier byggs och nya maskiner uppfinns - urbanisering - fler varor produceras (löpande bandet) och konsumeras - Världshandel - Miljöförstöring Informations- eller IT-revolution de senaste årtiondena (internet och mobiltelefoni) Du ska kunna svara på frågorna, Minns du? s. 99

8 SVERIGE AB fabrik som tillverkar flera varor VAROR - Tillverkning av t.ex. jordbruksprodukter, pappersmassa, kullager, bilar, läkemedel m.m. TJÄNSTER - Tillverkning av t.ex. vård och omsorg BRUTTONATIONALPRODUKT - BNP - Värdet på alla varor och tjänster som produceras (tillverkas) i Sverige under ett år miljarder kronor (2014) - OBS! svarta varor och tjänster syns inte! Ta reda på vad som döljer sig bakom förkortningarna ABB, SCA, SKF, SEB och Skanska. Vad producerar de?

9 BNP/capita - När man räkna ut BNP per person i ett land - Bra när man ska jämföra med andra länders BNP - Ett land med hög BNP/capita är rikare än ett land med låg BNP/capita - Sveriges BNP/capita var kr (2014) BNP-tillväxt (kräver källkritik!) om tex land A ökar med 10 enheter 200 till 210-5% ökning. Om land B ökar med 5 enheter 50 till 55 10% ökning Vem har då ökat mest? - Man måste titta på siffrorna inte bara procenten!

10 Annan kritik: BNP- siffror gynnar länder med välutvecklad ekonomi - Länder med god världshandel och affärsverksamhet gynnas - Länder med byteshandel missgynnas Siffrorna säger inget om det är bra eller dåliga saker som produceras - Den svarta ekonomin syns inte - Ca 5% tros vara svart i Sverige BNP/capita är en genomsnittssiffra - Den säger inget om hur landets rikedomar är fördelade

11 Grön eller Ekologisk BNP - Ekonomisiffror utifrån tillverkningens syfte - Miljöpåverkan - Ökning av olyckor - Förbrukning av råvaror Men hur göra detta? Hur prissätter man skador på naturen och förbrukningen av naturresurser? LÄS Ingenting är gratis s Vilka problem tas upp? Vad bör man tänka på när man handlar? Vad ser du för lösningar på problemen?

12 Tre huvudformer: Privatägda företag Kooperativa företag Offentliga företag

13 - Allt från en bonde till ett företag med tusentals anställda ex IKEA - Aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor Multinationella (globala) företag - Kontor och fabriker i fler länder - Företag som strävar efter att växa slås ihop med andra - Förbättra sin konkurrenskraft billigare arbetskraft, effektiviseringar

14 När människor slår sig ihop för att driva företagsamhet. Konsumentkooperativ ex COOP Producentkooperativ vanliga former är att jordbrukare går samman och äger tillsammans mejerier, slakterier och skogsindustri Föräldrakooperativ ex förskolor

15 Verksamhet som bedrivs av stat, landsting eller kommun Svenska staten äger 57 företag ex Vattenfall, LKAB, Svenska spel, SJ, Posten m.fl.

16 Byteshandel 600 f.v.t. tillverka mynt av guld och silver i Främre Asien I Sverige använder vi mycket kopparmynt 1661 införs papperssedlar i Sverige (världens första), dessa skulle bytas mot en viss mängd guld- eller silvermynt. Från början av 1900-talet endast Sveriges Riksbank som får trycka sedlar.

17 INFLATION DEFLATION PRISSÄTTNING UTBUD och EFTERFRÅGAN

18 När saker blir dyrare och pengarna blir mindre värda Berättelsen om Helan och Halvan s. 111 Inflationsdrivande faktorer inflationsspiral eller prisspiral Ex. Priserna stiger handla mindre högre lön höjda företagutgifter rationaliseringar för att minska kostnaderna prishöjningar osv Viktigt att bryta - annars risk för skenande inflation och ekonomiska svårigheter ex Tyskland på 30-talet!

19 När priserna inte stiger, utan står still eller sjunker Sverige hade deflation 1998 och 2009 En följd av detta är bland annat en låg ränta

20 Utgångsläge - Priset bör täcka tillverkningskostnaderna och ge en bra vinst Vilket pris? Det kan vara bättre att sätta lite lägre för att sälja mer, men inte för lågt Ex. Klockan Wellington Tre modeller kr Tillverkning 100 kr Löner Frakt

21 En dragkamp mellan säljare och köpare Utbud bjuda ut försäljarens varor Efterfrågan de som vill ha varan Är efterfrågan stor och utbudet litet, trissas priset upp Är det låg efterfrågan och stort utbud, sjunker priserna Utbuds- och efterfrågekurvan s. 113

22 Marknad allt köpande och säljande av varor och tjänster i samhället Fri konkurrens många olika företag som konkurrerar ger bra och billiga varor Monopol Ett företag producerar och säljer en vara eller tjänst bestämmer priset höga priser ex. Systembolaget Karteller när företag med samma intresse sammarbetar i tysthet ingen konkurrens driver upp priset - Konkurrensverket kontrollerar

23 Kapitalistisk marknadsekonomi Socialistisk planekonomi Blandekonomi (Kretsloppsekonomi)

24 Liberala tankar Marknadskrafterna avgör produktion det som efterfrågas och ger vinst, produceras - det som inte efterfrågas eller inte ger vinst, läggs ner. Privatägda företag Fri marknad konkurrens Stat och myndigheter ska inte blanda sig i USA? Tacka Våra Volontärfotografer Bjud oss på en kopp kaffe Kaffe Följ oss

25 Socialistiska tankar Produktionsmedlen (fabrikerna) ägs av samhället och arbetarna är statsanställda Flerårsplaner för produktion av det som behövs Priset och lönerna bestäms av staten Hur planera? Sovjetunionen? Karl Marx ( ) ses som planekonomins skapre

26 Blandning av marknads- och planekonomi Sverige har en blandning av privatägd sektor med fri konkurrens, men också en stor offentlig sektor, bl.a. sjukvård, skola Västeuropas länder

27 Finns ännu ingen handbok En ekonomi som ska ta hänsyn till miljön och jordens begränsade resurser Kretsloppsekonomi

28 Källa: 1/om-ekonomi

29 HUSHÅLLSSEKTORN (hemmet) NÄRINGSSEKTORN (företagen) OFFENTLIGA SEKTORN (stat, landsting, kommun) FINANSSEKTORN (banker) De fyra aktörerna hänger samman och påverkar varandra, således påverkar samhällets ekonomi din privata ekonomi!

30 Hushållen (du och jag) - Konsumerar - Jobbar - Betalar skatt - Sparar

31 Producerar de varor och tjänster som hushållen efterfrågar Produktionskostnader lön, material, energikostnader mm. Förhoppningsvis görs vinst sparande, investering i material, lönehöjning och nyanställning

32 Tar in skatt och avgifter både från hushåll och företag Ger transfereingar (bidrag) både till hushåll (t.ex. barnbidrag) och näringsliv Arbetsgivare

33 Sysslar med in- och utlåning - Den som sparar får inlåningsränta (låg) - Den som lånar får betala ränta (högre) och amortera (avbetala) på viss tid - Räntegap - mellanskillnaden Ger industrin finanskapital pengar till produktion och investeringar för framtiden Finns både banker, kreditkortsföretag bostadslåneinstitut - Riksbanken (statens centralbank) andra banker kan sätta in och låna pengar där reglerar penningsmängden genom styrräntan

34 Konjunkturrörelse pendling mellan bra och dåliga tider - konjunkturcykler Högkonjunktur bra tider (optimism) - Gott om arbete, bra lön, ökad konsumtion, företagen investerar - Gott om pengar stigande priser inflation Lågkonjunktur dåliga tider (pessimism) - Efterfrågan minskar (ev. mättnad), färre jobb, mindre pengar - Kan leda till deflation Depression djup lågkonjunktur med arbetslöshet 1929 (stor) 2008 i USA

35 Höjd levnadsstandard Full sysselsättning fler i arbete (unga) Låg inflation Jämn fördelning minskade sociala klyftor Balans i utrikeshandeln FRÅGAN ÄR HUR VI GÖR DETTA BÄST?

36 Riksdagen bestämmer riktlinjerna Regeringen ska genomföra det beslutade genom: - Skatte- och finanspolitik - Konjunkturpolitik - Penningpolitik

37 Inkomst från skatter och avgifter Betala statens utgifter - Jämningspolitik t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag, pensioner och arbetslöshetsersättning transferering/överföring - Arbetsmarknadspolitiska åtgärder t.ex. utbildning av arbetslösa, offentliga vägbyggen - Betala löner till de offentligt anställda inom t.ex. utbildning, sjukvård och försvar

38 Balansgång Högkonjunktur stävja köpkraften motverka inflation - Höja skatten/momsen, räntan, arbetsgivaravgiften och minska offentliga verksamheter, för att stävja efterfrågan risk för högre arbetslöshet Lågkonjunktur - stimulera köpkraften - Sänka skatterna/momsen, räntan arbetsgivaravgiften och skapa offentliga arbeten - Öka bidragen

39

40

41 Litterära: Lundberg och Olsson, Samhällskunskap A, Interskol, Malmö mi/tillvaxt/bnp---sverige/