Kunskapsutveckling inom synområdet. Teorier och metoder inom rehabilitering/habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsutveckling inom synområdet. Teorier och metoder inom rehabilitering/habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet"

Transkript

1 Kunskapsutveckling inom synområdet Teorier och metoder inom rehabilitering/habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2008 Författare: Inger Berndtsson, FD, universitetslektor i specialpedagogik, anpassningslärare, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Ulla Kroksmark, MA, leg. arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/oftalmologi. Illustratör: Michael Farnbach Ansvarig projektledare: Peter Lorentzon, HI Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger, HI Form: Ordförrådet AB Tryck: Edita Västra Aros ISBN (tryck) URN:NBN:se:hi (pdf) Best nr Publikationen kan beställas på HIs webbplats, via telefon eller hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Kunskapsutveckling inom synområdet Teorier och metoder inom rehabilitering/habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet Inger Berndtsson och Ulla Kroksmark

4

5 Förord Arbetet med denna rapport har tagit vägar som vi först inte trodde att det skulle göra. När vi antog erbjudandet att gripa oss an problematiken med teorier och metoder inom rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet anade vi inte att arbetet skulle bli så omfattande som det sedan blev. När vi trängde in i området visade det sig att teorier, metoder och begreppet evidens ledde vidare till filosofiska frågor om verklighetens natur, hur kunskap konstrueras och hur man kan vara säker på något. Vi har inte kunnat behandla dessa frågor heltäckande, vilket inte heller har varit avsikten, men vi har ändå tagit med de filosofiska resonemangen eftersom vi menar att de är centrala för förståelsen av teorier och metoder inom synområdet. Ytterst menar vi att det handlar om utveckling av kunskap, först och främst för att de barn, unga, vuxna och gamla som får sitt liv förändrat till följd av synnedsättning eller blindhet ska kunna leva ett bättre liv. Det är också ytterst dessa personer som inspirerat oss att tränga in i de teoretiska och metodologiska frågorna. Vår önskan är att resultatet av arbetet och den förhoppningsvis efterföljande diskussionen ska komma personer med synnedsättning till del då de inom rehabilitering och habilitering möter yrkesverksamma som förmår uppmärksamma och diskutera innebörder av synnedsättning utifrån olika perspektiv. Det är ett flertal personer som har tagit sig tid att läsa hela eller delar av manus och komma med synpunkter, vilka vi på bästa sätt har försökt att integrera i texten. Stort tack till Ann Ahlberg, Lisbeth Axelsson Lindh, Örjan Bäckman, Synneve Dahlin-Ivanoff, Kristina Eriksson, Ann-Britt Johansson, Göran Lassbo, Peter Lorentzon, Johan Sjöstrand och Bertil Sköld. Göteborg i september 2008 Inger Berndtsson och Ulla Kroksmark Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, Enheten för specialpedagogik och Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/oftalmologi Kunskapsutveckling inom synområdet 3

6 Innehåll FÖRORD...3 SAMMANFATTNING Bakgrund Syfte...11 Problematisering av uppdraget Metod...13 DEL I: TEORIER Grundläggande synsätt inom hälso- och sjukvård...16 Biomedicinskt perspektiv forskning inriktad mot människor som objekt...19 Fenomenologiskt perspektiv forskning inriktad mot människors erfarenheter...20 Disability studies forskning inriktad mot människor i sociala och kulturella sammanhang Kunskapsområden inom rehabilitering och habilitering...25 Aktivitetsvetenskap...29 Specialpedagogik...30 Tvärvetenskaplig forskning och yrkesverksamhet Fördjupning av centrala begrepp...35 Hälsa...35 Aktivitet...36 Delaktighet...37 Lärande...38 Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Kunskapsutveckling inom synområdet

7 DEL II: METODER OCH EVIDENS Evidensbaserad hälso- och sjukvård...44 Evidensbaserad rehabilitering...46 Evidens inom specialpedagogik Att söka vetenskaplig evidens...49 Databaser för sökning av evidens...49 Val av forskningsmetoder Metoder och evidens inom rehabilitering/habilitering för personer med synnedsättning...55 Evidens inom rehabilitering och habilitering...55 Metoder och instrument för en evidensbaserad praktik...57 DEL III: TEORI OCH PRAKTIK Problematisering av kunskapsbegreppet...62 Relationen teori praktik...64 Evidensbaserad kunskap...66 Erfarenhetsbaserad kunskap...66 Kunskap hos personer med synnedsättning och närstående Evidens möjligheter och risker...71 Evidensbaserad kontra erfarenhetsbaserad kunskap...72 Sociala aspekter relaterat till evidens Diskussion...75 Olika kunskapsområden problem eller möjligheter?...75 Evidens och erfarenhetsbaserat lärande...76 Att arbeta i riktning mot en evidensbaserad praktik...77 SLUTORD...80 Referenser...81 Kunskapsutveckling inom synområdet 5

8 6 Kunskapsutveckling inom synområdet

9 Sammanfattning Hur vet vi att den rehabilitering och habilitering som bedrivs har effekt för de personer med synnedsättning som vi möter? Är de behandlingsmetoder vi använder inom rehabilitering och habilitering de som ger bäst nytta eller behöver nya arbetssätt och metoder sökas och utvecklas? Under senare år har Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting betonat att all verksamhet inom hälso- och sjukvård, inklusive rehabilitering och habilitering, skall vara evidensbaserad, dvs. de åtgärder som används skall ha visats ge avsedd effekt. Mot denna bakgrund har vi genomfört ett arbete med syfte att identifiera och beskriva förekommande och möjliga kunskapsområden, teoribildningar och behandlingsmetoder inom området rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet, samt att granska de vetenskapsteoretiska grunder som olika kunskapsområden vilar på. Arbetet syftar även till att översiktligt identifiera behandlingsmetoder och arbetssätt som har evidens i forskningsresultat. De metoder som huvudsakligen använts är litteratursökning i databaser samt kritisk granskning av för arbetet relevanta artiklar och dokument. Resultatet presenteras i tre delar. I del I beskrivs grundläggande synsätt och paradigm inom hälso- och sjukvård. Som teoretisk grund för rehabilitering och habilitering lyfts kunskapsområdena aktivitetsvetenskap och specialpedagogik fram tillsammans med tvärvetenskaplig forskning och verksamhet. Begreppen hälsa, aktivitet, delaktighet och lärande definieras, delvis med utgångspunkt i ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Del II inriktas mot behandlingsmetoder och dess evidens i vetenskapliga studier. En genomgång görs av hur vetenskaplig evidens kan erhållas via systematiska litteraturöversikter och val av både kvantitativt och kvalitativt inriktade studier betonas. Befintliga litteraturöversikter och förekommande metoder för åtgärder och utvärdering inom synområdet presenteras. I del III diskuteras relationen mellan teori och praktik i termer av kunskapsutveckling och både evidensbaserad och erfa renhetsbaserad kunskap problematiseras. Slutligen diskuteras nödvändiga steg för att utveckla teoribildningar och behandlingsmetoder som kan leda till evidens, där både möjligheter och risker med evidens lyfts fram. För detta arbete måste en syntetisering göras av vetenskaplig evidens, klinisk erfarenhet eller erfarenhetsbaserad kunskap och patientens unika situation och önskemål. Rapporten avser att utgöra underlag för vidare diskussioner vid syncentraler och liknande verksamheter. Kunskapsutveckling inom synområdet 7

10 1. Bakgrund Rehabiliterings- och habiliteringsverksamheter för barn, unga, vuxna och äldre är idag etablerade och fungerande verksamheter i samhället. Visserligen kännetecknas området av återkommande omorganisationer men kärnverksamheterna har ändå med åren funnit ganska fasta former. Vad är det då som gör att vi idag i större omfattning än tidigare ställer frågor om utfallet av genomförda insatser 1, hur en verksamhet kan bli så effektiv som möjligt, etc.? En möjlig orsak kan vara det ökade intresset för forskning och utvecklingsarbete, men också de direktiv som framställts av Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet (2004) och Socialstyrelsen (2007) om att det arbete som utförs ska utvecklas till att vara evidensbaserat, dvs. de insatser som genomförs ska ge avsedd effekt. Därutöver har brukarorganisationerna framfört kritik mot att individen har för lite inflytande över sin rehabilitering och habilitering. Vi har noterat att det finns ett växande intresse för teorier och metoder inom synområdet. Tidigare har rehabiliterings- och habiliteringsarbetet i Sverige aldrig tydligt tagit avstamp i olika typer av kunskapsområden för sin praktiska utformning. Detta har emellertid under 2000-talet börjat ifrågasättas och problematiseras. De frågor man idag ställer handlar om vilka teoribildningar som finns att tillgå samt vilka av dessa som är lämpliga att välja som grund för rehabiliterings- och habiliteringsarbete. För att göra denna avvägning krävs kunskap om olika kunskapsområden, teoribildningar och dess praktiska tillämpningar. Centrala frågor att ställa är: Hur vet vi vilken effekt den rehabiliteringsverksamhet som bedrivs har för de personer vi möter? Kan vi fortsätta med de behandlingsmetoder som hitintills har använts eller ska vi söka efter nya metoder och arbetssätt? Svaret på dessa frågor är till stor del avgörande för hur vi väljer att forma den fortsatta verksamheten inom området rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet. För att kunna ta ställning till vilka teoribildningar och behandlingsmetoder som kan vara lämpliga att utgå ifrån och för att undersöka evidens (jfr bevis eller belägg) för olika metoders effekter behöver området genomlysas. Författarna till denna rapport har av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för Syntesprojektet (2008) fått i uppdrag att göra en översyn över befintliga metoder och teorier inom synområdet för att börja svara på dessa frågor. Primärt relaterar arbetet till syncentralernas verksamheter men 1 Enligt SOSFS 2007:10 avses med insats handling som är inriktad på visst resultat (s. 4). 8 Kunskapsutveckling inom synområdet

11 vi menar att innehållet i rapporten är relevant även för andra liknande verksamheter. För att kunna föra en insiktsfull diskussion om hur rehabiliterings- och habiliteringsarbete kan vidareutvecklas menar vi att det behövs en kritisk granskning av den verksamhet som bedrivs. Detta arbete kräver kunskap om teorier och metoder som används både inom forskning och inom rehabiliteringsverksamhet. I denna rapport kommer vi att definiera centrala begrepp och presentera olika grundläggande synsätt inom hälso- och sjukvård och rehabilitering/ habilitering för att erbjuda redskap till att kollektivt föra diskussionen om teori och praktik vidare. Ett begrepp som under några decennier har använts för att beskriva att rehabiliteringinsatser så långt som möjligt bör vila på vetenskaplig grund är begreppet evidens. Detta innebär att behandlingsmetoder i största möjliga utsträckning skall bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens) tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens preferenser (SBU, 2008b). Evidensbegreppet har kommit att kombineras med olika verksamheter såsom evidensbaserad medicin, evidensbaserad rehabilitering, evidensbaserad arbetsterapi, evidensbaserad hälso- och sjukvård samt evidensbaserad praktik, ett begrepp som mer och mer kommit att utgöra ett samlingsbegrepp för olika evidensbaserade inriktningar. Hur har man då hittills närmat sig dessa frågor inom rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning? Ett initiativ till att belysa området togs i slutet av 1990-talet i samband med en nationell konferens för chefer på syncentral. Därefter har flera initiativ tagits för att börja bearbeta området teorier och metoder inom rehabilitering/habilitering för personer med synnedsättning, bl.a. inom det av Hjälpmedelsinstitutet initierade Syntesprojektet (Lorentzon, 2007; Syntesprojektet, 2008). Lutteman (2002) har inventerat de olika rehabiliteringsinsatser som utförs på syncentralerna i Sverige. Det framkommer i hennes rapport att den kunskapsbas som utgjorde grund för insatserna bestod av en variation från beprövad erfarenhet till teoribildningar och vetenskapliga avhandlingar. Syftet i Luttemans studie var också att samla in underlag för fortsatt arbete med rehabiliterings- och utvärderingsmetoder. I en litteraturstudie som Carlholt (2006) genomfört, presenteras de vanligast förekommande teorierna som ligger till grund för syncentralernas arbete med synrehabilitering. Det som bl.a. framkommer i hennes studie är att den teoretiska grunden för olika metoder är mindre känd samt att det har varit svårt att vid databassökningar finna evidens för olika metoder. Vid Lärarhögskolan i Stockholm (nuvarande Specialpedagogiska Institutionen, Stockholms universitet) har också initiativ tagits till att börja definiera ämnet synpedagogik. Enligt studiehandledningen till magisterkurs med ämnesbredd, inriktning synpedagogik och synnedsättning definieras synpedagogik som ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som integrerar pedagogik, didaktik, specialpedagogik, psykologi, handikappvetenskap och teknik (LHS, 2005). Kunskapsutveckling inom synområdet 9

12 Vid en nationell konferens anordnad av ForumVision 2006 ställdes också inom ramen för en workshop, ledd av Kroksmark och Berndtsson, frågan om hur man ska se på relationen mellan teori och praktik inom synområdet. ForumVision (2008) uppmärksammade även frågan vid ett seminarium i augusti 2007 då Carlholt var inbjuden att diskutera sin uppsats. Att uppmärksamma teorier och metoder inom rehabilitering och habilitering kan också ses som en del av utvecklandet av syncentralernas specialistkompetens (Syntesprojektet, 2006). Även Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets (2004) anser att den kunskapsbaserade/evidensbaserade hälso- och sjukvården ska utvecklas och stärkas. Att arbeta med frågor om kunskapsutveckling inom rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet är alltså helt i linje med samhällets intentioner och inriktning för hur vård och rehabilitering ska utvecklas och stärkas. Vi menar emellertid att också själva grunden till val av kunskapsområden, teoribildningar och behandlingsmetoder behöver problematiseras. Eftersom arbetet vid bl.a. Sveriges syncentraler utförs av en mångfald yrkeskategorier har man också att ta ställning till hur dessa olika professioner kan relatera till olika kunskapsområden samt vilka teoribildningar man gemensamt skulle kunna utgå ifrån. Därför måste grunden för olika teorier i det avseendet uppmärksammas. För de metoder och beprövade arbetssätt som används inom rehabiliterings- och habiliteringsarbetet är det angeläget att undersöka huruvida det föreligger evidens för de metoder och arbetssätt som används. Sammanfattningsvis kan sägas att det är viktigt att kunskapsläget avseende evidensbaserade behandlingsmetoder och teoribildningar som rehabilitering och habilitering vilar på, och skulle kunna vila på, kartläggs. Att nå fram till ett arbetssätt som grundar sig i evidens är ett långsiktigt metodiskt arbete som innebär att närma forskning och praktik till varand ra. Det är mot denna bakgrund som vi har åtagit oss uppdraget att belysa teorier och metoder inom rehabilitering/habilitering för personer med syn nedsättning eller blindhet. Som grund för arbetet har vi dels erfarenheter från praktiskt arbete inom rehabilitering och habilitering, dels erfarenheter från forskning inom synområdet. Vår förhoppning är att denna rapport ska utgöra underlag för diskussioner och seminarier vid olika verksamheter inom synområdet både i Sverige och Norden. 10 Kunskapsutveckling inom synområdet

13 2. Syfte Syftet med arbetet är att identifiera och beskriva förekommande och möjliga kunskapsområden, teoribildningar och behandlingsmetoder inom området rehabilitering/habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet. Arbetet avser också att problematisera och granska de vetenskapsteoretiska grunder som olika kunskapsområden vilar på. Vidare avser arbetet att översiktligt identifiera behandlingsmetoder och arbetssätt som har evidens i forskningsresultat. Problematisering av uppdraget Vad kännetecknar då det problem vi fått i uppdrag att undersöka? Inledningsvis vill vi påpeka att vi i föreliggande rapport inte har lösningen på hur rehabilitering och habilitering skall bedrivas för att nå bästa möjliga resultat. I stället avser vi att bidra med teoretiska redskap och begrepp för att föra diskussionen om en evidensbaserad verksamhet vidare. Området är komplext och det finns inte några enkla förklaringar på vilka teorier och metoder som ger bäst resultat inom rehabiliterings- och habiliteringsarbete för personer med synnedsättning eller blindhet. Området är dessutom mångfasetterat och flervetenskapligt och kontinuerligt pågår olika forskningsaktiviteter, både i Sverige och utomlands. Ett långsiktigt mål skulle kunna formuleras på följande sätt; att yrkesverksamma erövrar en begreppsrepertoar som gör det möjligt att föra diskussionen om evidensbaserad kunskap, dvs. kunskap som grundar sig i forskning, vidare i syfte att utveckla en så god rehabilitering och habilitering som möjligt. Emellertid är det en blandad grupp av yrkeskategorier som arbetar inom området rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet vars kunskap baseras på olika kunskapsområden och forskningstraditioner. Här kan det uppstå problem genom att kunskap baserad på olika teorier och forskningsansatser ska prövas för att erhålla evidens. Dessutom influeras forskningen av olika traditioner som att vara av kvantitativ eller kvalitativ art. Hittills har det varit tradition att de stora kvantitativa studierna anses ge bäst evidens. Kvalitativa studier har inte bedömts ge tillförlitligt underlag för bedömning av evidens, men med små populationer har en diskussion börjat föras om att andra forskningsmetoder, som primärt inte är inriktade på kvantifierbara data, måste användas. Dessa traditioner bidrar också med olika typer av kunskap. Hur kvalitativt inriktad forskning kan bidra till evidens är forum för diskussion och vi kommer i arbetet att behandla detta. Kunskapsutveckling inom synområdet 11

14 För att möjliggöra en fortsatt diskussion om evidensbaserad rehabilitering och habilitering avser vi att belysa några centrala vetenskapsteoretiska grunder, ge en översikt över olika kunskapsområden och teoribildning inom synområdet, samt problematisera och lyfta fram den kvalitativt inriktade forskningen. Förutom problematiseringen av relationer mellan forskning och praktisk verksamhet kommer vi även att behandla betydelsen av erfarenhetsbaserad kunskap och beprövad erfarenhet, samt betona patienternas kunskap om sin livssituation som en resurs i rehabiliteringsarbetet. Denna rapport ska ses som ett inlägg i debatten i arbetet med att närma sig en verksamhet som baseras på både evidens och beprövad erfarenhet. Som titeln till rapporten antyder har vi valt att benämna det som innehållet problematiserar som kunskapsutveckling. Detta anger att vi ser på syftet med att utveckla teorier och metoder som ett led i att utveckla kunskapen både innehållsligt inom området och hos personer som arbetar med rehabilitering och habilitering. Både den kollektiva och den individuella kunskapen är väsentlig för utveckling av ny kunskap (Berndtsson, 2004). 12 Kunskapsutveckling inom synområdet

15 3. Metod De forskningsmetoder som använts för att genomföra uppdraget utgörs främst av litteraturstudier (Forsberg & Wengström, 2008) och har företrädesvis bestått av sökning av litteratur via databaser och bibliotek. De databaser vi använt oss av är framför allt CINAHL, Medline/Pubmed och ERIC. Dessutom har vi i stor omfattning sökt på Internet för aktuellt material och pågående aktiviteter avseende teorier, metoder och evidens inom rehabilitering och habilitering. Här har vi bl.a. använt oss av databasen Cochrane Library. Sedan tidigare har vi även kunskap om litteratur inom vissa kunskapsområden, främst aktivitetsvetenskap och pedagogik/ specialpedagogik. I rapporten anges referenser till de källor som använts för att det ska vara möjligt att fördjupa kunskapen inom de områden som behandlas. Vi har försökt att använda oss av svenska källor eller källor som är översatta till svenska så långt det har varit möjligt. Det som i denna rapport beskrivs som resultat är framskrivet utifrån analyser och diskussioner vi fört kring litteraturen för att fördjupa kunskapen om det aktuella området. Här grundar vi oss även på tidigare erfarenheter inom specialpedagogiska och arbetsterapeutiska verksamheter inom rehabiliterings- och habiliteringsområdet, kurser vi deltagit i respektive själva genomfört, erfarenheter från vetenskapliga studier och samtal med kollegor. Preliminära resultat diskuterades vid Synteskonferensen den 8 november 2007 i Stockholm. Deltagare på konferensen hade då möjlighet att utifrån presentationen av de preliminära resultaten lämna synpunkter inför det fortsatta arbetet. Även gruppdiskussioner genomfördes utifrån frågeställningar som berörde olika yrkesgruppers eventuellt varierande synsätt och om detta utgör ett problem eller en möjlighet, vilka centrala begrepp som ytterligare behöver definieras, hur evidens ska kunna införas inom befintligt arbetssätt och frågor om hur forskare, brukare och professionella ska kunna utbyta erfarenheter i avsikt att förbättra utförandet av insatser inom habilitering och rehabilitering. Resultatet av arbetet har vi valt att presentera under teman som vi menar är centrala för att öka förståelsen för rehabiliteringens och habiliteringens kunskapsområden, teoribildning, behandlingsmetoder och den patientrelaterade praktiken. Inledningsvis i texten beskrivs centrala synsätt eller paradigm som tidigare funnits och fortfarande finns inom hälso- och sjukvård samt inom rehabilitering och habilitering. Här presenteras ett biomedicinskt respektive ett fenomenologiskt perspektiv samt forskning om funktionshinder eller disability studies. Därefter övergår vi till att identifiera centrala förekommande kunskapsområden inom Kunskapsutveckling inom synområdet 13

16 rehabiliteringen och centrala begrepp såsom hälsa, aktivitet, delaktighet och lärande. Därefter övergår vi till att presentera evidensbegreppet och hur evidens har utformats inom olika verksamheter inom hälso- och sjukvården samt hur evidens kan relateras till de behandlingsmetoder och arbetssätt som används inom rehabilitering och habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet. Avslutningsvis behandlas kunskapsbegreppet och hur begreppen evidens och kunskap relaterar till varandra. En problematisering görs också av möjligheter och risker att arbeta med evidens. Slutligen diskuterar vi och ger förslag till hur arbetet med evidens fortsättningsvis kan bedrivas inom syncentralerna och liknande rehabiliterings- och habiliteringsverksamheter. Texten är uppdelad i olika delar. Den är främst skriven för att läsas i kronologisk ordning men om något av avsnitten upplevs abstrakt eller svårt, är det fullt möjligt att läsa de olika delarna och kapitlen i valfri ordning utan att detta alltför mycket påverkar innehållet. 14 Kunskapsutveckling inom synområdet

17 DEL I: TEORIER Inom denna del av rapporten behandlas rehabiliteringens och habiliteringens teoretiska utgångspunkter. Först diskuteras grundläggande paradigm inom hälso- och sjukvård för att därefter följas av en djupare presentation av några framträdande kunskapsområden inom rehabilitering och habilitering, framför allt aktivitetsvetenskap och specialpedagogik samt förutsättningar och möjligheter till tvärvetenskaplig samverkan. Slutligen definieras för området centrala begrepp. Inom de olika kunskapsområdena kan det sedan i sin tur finnas olika teoribildningar. Dessa teorier utvecklas då inom ramen för kunskapsområdet och har oftast en mer kontextuell eller lokal förankring. Det kan t.ex. handla om en teori om personer med synnedsättning och deras läsning, teorier om ögats funktioner, optiska teorier om synsvagoptik eller lärandeprocesser vid synnedsättning. En teori, vilken kan betraktas som systematiserad kunskap, hjälper oss att se aspekter av verkligheten på varierande sätt, att se något som något (jfr Asplund, 1995). Rapporten kommer inte primärt att behandla alla förekommande lokala teoribildningar. Vi har i stället för att använda teoribegreppet för olika nivåer av teorier, alltifrån filosofi till lokala teorier, valt att använda andra ord för att skilja ut mer precist vad som avses. Teoribegreppet har, anser vi, ibland använts oreflekterat och ganska allmänt. För syftet med det här arbetet menar vi att det är centralt att olika nivåer av teorier särskiljs. Kunskapsutveckling inom synområdet 15

18 4. Grundläggande synsätt inom hälso- och sjukvård För att förstå hur olika synsätt eller paradigm har växlat inom hälso- och sjukvård samt inom rehabilitering och habilitering ska först en lite mer översiktlig bild ges över hur forskning kan sägas ha varierat med utgångspunkt i begreppet paradigm. Inom rehabiliteringsverksamheter finns grundläggande idéer som styr hur man tänker och vad man gör inom olika verksamheter. Emellertid är inte alltid dessa utgångspunkter och värden synliggjorda och tydligt artikulerade för de yrkesverksamma. Inom vetenskap och forskning används ibland begreppet paradigm för att tydliggöra att det finns grundläggande antaganden om världen som ofta på ett indirekt sätt styr vad som blir centralt och vilka problem som beforskas. Kuhn myntade begreppet redan på 1960-talet och beskrev paradigm som något som styr de problem som formuleras och den forskning som bedrivs. Lindholm (2001) har format en egen definition av paradigm som han beskriver som en samling föreställningar och normer som finns inom ett forskarsamfund och som påverkar vad man ska forska på och hur det ska ske (s. 20). Härmed hade man alltså inom vetenskapen ett begrepp för att benämna och diskutera de förändringar av vetenskapliga inriktningar som skett och sker över tid. Vissa perioder har det framför allt funnits ett dominerande paradigm, t.ex. medicinsk vetenskap utifrån positivistisk utgångspunkt. Denna period kännetecknas då enligt Kuhn som normalvetenskap. Det innebär att frågor som ställs både ryms och kan besvaras inom ramen för det gängse paradigmet eller den då allmänna överenskommelsen om vad forskning är och hur den bedrivs. Under dessa perioder ifrågasätts inte grunderna för kunskapen, de blir så att säga osynliga. Andra perioder kan kännetecknas av mer turbulens, t.ex. när de frågor man söker svar på inte längre kan ställas och inte heller beforskas inom befintligt paradigm. Det uppstår då en kris. Så har exempelvis naturvetenskapen (positivismen) blivit utmanad av både marxismen och senare hermeneutiken under mitten och senare hälften av 1900-talet. För att ge en historisk mer rättvisande bild är det dock mer relevant att säga att olika paradigm har existerat sida vid sida. I det postmoderna samhälle vi lever i idag har detta blivit än mer tydligt. Paradigmbegreppet är inte längre framträdande eftersom dagens forskning ofta kännetecknas av en mångfald inriktningar. Begreppet är dock centralt för att förstå utvecklingen av olika synsätt inom hälso- och sjukvård. Ett annat sätt att analysera och kontrastera olika vetenskapliga inriktningar mot varandra är att jämföra den filosofi de grundar sig på (Barbosa 16 Kunskapsutveckling inom synområdet

19 da Silva & Wahlberg, 1994; Lindholm, 2001). Här kan man också tala om olika forskningsansatser, vilka av Bengtsson (2005) beskrivs på följande sätt: En forskningsansats innehåller filosofiska grundantaganden av ontologiskt och epistemologiskt slag, dvs. antaganden om vad verklighet och kunskap är. All vetenskaplig kunskapsbildning gör antaganden om den verklighet som man försöker få kunskap om, men inte sällan är de otematiserade eller implicita (s. 34). Med ontologi avses hur man ser på världen, dvs. hur den verklighet vi studerar är beskaffad. Epistemologi innefattar hur vi ser på kunskap och kunskapens natur. Hur filosofiska antaganden och empirisk forskning relaterar till varandra kan synliggöras med hjälp av Edgar Rubins ansiktsvas (Bengtsson, 2005, s. 35) eller med den bild av människa och hund som rymmer omslaget till denna rapport. Om ramarna, dvs. ansiktena (alt. människa eller hund) symboliserar de ontologiska utgångspunkterna kan vasen (alt. figuren eller bokstaven) sägas framträda utifrån dessa ramar. Det vi studerar kan alltså anta olika skepnader utifrån vilken teori eller teoretiska utgångspunkter vi använder oss av. Olika teorier kan alltså ge upphov till något olika bilder. Det studieobjekt som studeras kan alltså på ett sätt vara samma, men utifrån olika teorier och utgångspunkter skapas olika kunskaper utifrån de teoretiska utgångspunkter som forskningen använder sig av. Ett konkret exempel är om man identifierar en synnedsättning som en individuell brist eller som något som påverkar interaktionen mellan människor i olika sammanhang (se vidare Ahlberg, 2007). Poängen med att synliggöra relationer mellan filosofiska antaganden och empirisk forskning med hjälp av ansiktsvasen är att det som bildar fokus i bilden alltid framträder mot en grund. Ingen av bilderna framträder oberoende av den andra utan de båda skiftande bilderna kan sägas gestalta att filosofi, framför allt ontologi och epistemologi, och empirisk forskning är Kunskapsutveckling inom synområdet 17

20 nära sammanlänkade och ömsesidigt beroende av varandra i en forskningsprocess. Användning av forskningsansatser kan också jämföras med att ta på sig olikfärgade glasögon. Olika färg på glaset gör det möjligt att upptäcka verkligheten på varierande sätt. Vad har då detta resonemang för tillämpbarhet inom hälso- och sjukvård? På motsvarande sätt som forskningen har dominerats av olika synsätt, inriktningar och paradigm över tid har också verksamheter inom hälsooch sjukvård samt rehabilitering och habilitering varierat. Eftersom ingen utveckling försiggår i ett vakuum kan man inom forskning och samhällelig utveckling se att liknande förändringar och förskjutningar i perspektiv kan identifieras. För att ge ett exempel från rehabiliteringsverksamheterna har professionella som exempelvis arbetsterapeuter utvecklat den teoretiska basen från ett mekanistiskt synsätt, där människan betraktades som ett objekt, till ett subjekt, där människans aktivitetsförmåga utgör grunden till hälsa. Utvecklingen av den teoretiska basen har skett genom studier av människans aktivitet i interaktion med omgivningen och kallas aktivitetsvetenskap eller occupational science, som nu är en akademisk disciplin. En filosofisk och teoretisk grund har därmed formulerats. Denna utveckling har påverkat både utbildningen och den kliniska verksamheten (CAOT, 1997, 2007; Zemke & Clark, 1996; Wilcock, 1998, 2006). Samtidigt med denna utveckling inom arbetsterapi under och 90-talen har de av WHO (2001) formulerade nya kriterierna för delaktighet och aktivitet i ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) förankrats i den omgivande miljön. Intresset för de sociopolitiska samhällsfrågorna kring funktionshinder har dessutom ökat, t.ex. rättvisefrågor. Därutöver finns även ett uttalat intresse att integrera forskning och den kliniska verksamheten (TA, 2004). Inom hälso- och sjukvården kan också olika synsätt på verksamheter och hur de ska bedrivas identifieras över tid. Under lång tid har ett biomedicinskt paradigm varit gällande och är så i många fall fortfarande, även om ett i vid mening fenomenologiskt synsätt också börjat uppmärksammas. Framför allt är det professionella som inte är läkare som står för nya inslag, t.ex. sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Centralt att betona är att olika paradigm ofta förekommer parallellt. Inom litteraturen har vi framför allt identifierat ett biomedicinskt och ett fenomenologiskt perspektiv inom forskningen, samt att forskning även utförs med grund i ett socialt och kulturellt perspektiv, här beskrivet utifrån forskning om funktionshinder eller disability studies (SU, 2008). Givetvis förekommer olika variationer men vi har valt att presentera dessa grundläggande utgångspunkter för forskning som vi identifierat med relevans för rehabiliterings- och habiliteringsverksamheter. 18 Kunskapsutveckling inom synområdet

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Fetma en kronisk sjukdom/ funktionshinder Hur hanterar vi det?

Fetma en kronisk sjukdom/ funktionshinder Hur hanterar vi det? Fetma en kronisk sjukdom/ funktionshinder Hur hanterar vi det? Christina Fleetwood, Maj 2010 Ansvar för personer med grav övervikt låg tidigare på staten via Riksförsäkringsverket Behandlingsenheter i

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal Kvalitetspolicy 2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser,

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer