LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR"

Transkript

1 LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR - ec.europa.eu/soteu

2 1. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar Min första prioritering som kommissionens ordförande är att stärka EU:s konkurrenskraft och stimulera investeringar som skapar arbetstillfällen. Genom investeringsplanen för Europa finansieras forskning om Alzheimers sjukdom och hjärtsjukdomar, liksom nya energiförbindelser i Europa, sätt att göra branscher som stålindustrin och massaindustrin miljövänligare, primärvård på landsbygden och energieffektivare byggnader som sänker medborgarnas energikostnader för att bara nämna några exempel. Vi lovade att återskapa sysselsättning och tillväxt i Europa. Med investeringsplanen har vi gjort just detta: endast en månad efter att Junckerkommissionen tillträdde presenterade kommissionen en ambitiös plan som gick ut på att under tre år mobilisera minst 315 miljarder euro i investeringar, utan att skapa nya skulder. Planen har nu satts i verket och har redan gett konkreta resultat. Tillsammans med Europeiska investeringsbanken, som påbörjade den konkreta implementeringen av planen redan i början av 2015, agerade EUinstitutionerna snabbare än någonsin och antog den nödvändiga lagstiftningen på mindre än sex månader. Förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) trädde i kraft i juli Nio medlemsstater har redan sagt sig vilja bidra med medel till fonden för att ge den ytterligare slagkraft, i de flesta fall genom sina nationella investeringsbanker. Det är Bulgarien (100 miljoner euro), Tyskland (8 miljarder euro), Spanien (1,5 miljarder euro), Frankrike (8 miljarder euro), Italien (8 miljarder euro), Luxemburg (80 miljoner euro), Slovakien (400 miljoner euro), Polen (8 miljarder euro) och Förenade kungariket (8,5 miljarder euro/6 miljarder pund). medelstora företag som allt sedan krisen har kämpat för att få finansiering för sin verksamhet. Europeiska investeringsfonden (EIF) har redan ingått fler än 20 avtal med finansförmedlare i hela Europa, vilket betyder att små och medelstora företag från Prag till Poznan och från Bukarest till Birmingham ges tillgång till miljontals euro och fler avtal ingås varje vecka. En portal för investeringsprojekt kommer att inrättas för att sprida information om projekt till potentiella investerare, och ett centrum för investeringsrådgivning har skapats för att bistå projektansvariga. För att stödja agendan för investeringar, strukturreformer och ansvarsfull finanspolitisk lade kommissionen i januari 2015 fram ett tolkningsmeddelande om hur man på bästa sätt kan utnyttja den flexibilitet som de gällande bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten medger. Som ett led i de bredare insatserna mot arbetslöshet har kommissionen dessutom föreslagit att 1 miljard euro skall delas ut i förskott för att påskynda genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga, något som godkändes av EU-lagstiftaren i maj Detta kommer att hjälpa ungdomar i Europa att få anställning, en plats som lärling eller praktikant eller att vidareutbilda sig. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram en rekommendation för att främja långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Tanken med Efsi är att offentliga medel ska användas som garanti och katalysator för att stimulera privata investeringar där de behövs mest, i realekonomin. Fonden kommer att utnyttjas för att mobilisera den rikliga tillgång på likvida medel som finns, för att stödja strategiska projekt som annars inte skulle finna finansiering inom områden som forskning och innovation, förnybar energi, bredband och hälso- och sjukvård. Men det handlar inte enbart om stora infrastrukturprojekt. En fjärdedel av Efsi-medlen kommer att användas för finansiering av små och 2

3 2. En sammankopplad digital inre marknad Enligt min mening måste vi bli mycket bättre på att utnyttja de gränslösa möjligheter som den digitala tekniken erbjuder. För att göra detta måste vi våga splittra nationella barriärer i fråga om telekomlagstiftning och upphovsrätts- och dataskyddslagstiftning samt förvaltningen av radiovågor och tillämpningen av konkurrenslagstiftningen. Internet och den digitala tekniken håller på att omvandla vår värld. I dag kan vi titta på våra favorit-tv-program på telefonen medan vi är ute och promenerar. Vi kan uträtta våra ärenden hemifrån och beställa mat från affären på internet. Vi kan kontakta myndigheter via nätet. I morgon kommer du att kunna läsa en bok medan bilen kör dig hem till dina vänner. Kylskåpet kommer att kunna beställa maten direkt från affären. Om mormor glömmer att ta sin medicin kommer hennes läkare att underrättas automatiskt. Den digitala revolutionen handlar om att få tillgång till nya varor och tjänster som gör livet lättare för alla och öppnar nya möjligheter för företagen. Europa måste öppna sig för den digitala framtiden och utnyttja EU:s stora inre marknad. För närvarande stoppar olika hinder på nätet tillgången till varor och tjänster: bara 15 % av EU:s medborgare gör nätinköp från andra EU-länder och bara 7 % av de små och medelstora företagen har försäljning utanför det egna landets gränser. I maj 2015 lade kommissionen fram sin strategi för hur en digital inre marknad ska skapas. En digital inre marknad skulle kunna ge ett tillskott till ekonomin på 415 miljarder euro per år och skapa hundratusentals nya arbetstillfällen. För det första kommer en digital inre marknad att ge konsumenter och företag bättre tillgång till digitala varor och tjänster i hela Europa. Kommissionen kommer att undanröja de hinder som i dag stoppar dig från att köpa de skor du vill ha bara för att de råkar säljas av ett företag baserat i en annan medlemsstat. Kommissionen kommer också att se till att du även när du befinner dig i ett annat EU-land kan se alla tvprogram du vill på dina favoritkanaler, precis som om du vore hemma. framför allt genom att arbeta för kompatibla standarder. Kommissionens mål är att göra livet lättare för medborgarna. Elektroniska apparater ska vara kompatibla med varandra och kunna kopplas upp mot alla nättjänster du behöver det kan handla om barnens skola, sjukhuset eller gasleverantören. Under 2015 har vi kommit en bra bit på väg. EU:s institutioner har kommit överens om att roamingavgifterna ska avskaffas och internet vara öppet. Priset för att ringa hem från ett annat land kunde 2005 vara upp till 5 euro per minut. I och med EU:s nya roamingregler har konsumenternas kostnader minskat radikalt. Roamingtaket som 2007 var 0,49 euro per samtalsminut har nu reducerats till 0,19 euro per minut. Senast i juni 2017 kommer roamingavgifterna att försvinna helt. Var du än är i Europa kommer du att betala samma avgift som du hade fått betala hemma för att ringa till familj och vänner eller för att ladda ned bilder och filmer. Med de nya reglerna får internetleverantören inte blockera internettjänster på grund av var konsumenten befinner sig. Reformen av reglerna om personuppgiftsskydd ska vara genomförd i slutet av Då blir det lättare att få tillgång till de egna personuppgifterna och du kommer att kunna föra över dina personuppgifter från det gamla kontot till det nya när du byter e-postadress. Du kommer att lättare kunna styra ditt liv på nätet. Du får rätt att glömmas bort och radera bilder du lade upp på sociala medier för flera år sen. Du kommer också att garanteras att dina personuppgifter skyddas av EU:s regler även när de hanteras av företag utanför EU. För det andra kommer kommissionen att skapa de rätta förutsättningarna för att digitala nät och innovativa tjänster ska kunna utvecklas och växa. Det betyder att du kommer att kunna komma ut på internet överallt, till och med uppe i bergen eller långt ute på landsbygden, till ett rimligt pris. För det tredje vill kommissionen stimulera samhällets och ekonomins digitalisering, 3

4 3. En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik Aktuella geopolitiska händelser har gett oss en påminnelse om att EU är alltför beroende av import av bränsle och gas. Jag vill därför reformera och omorganisera EU:s energipolitik och skapa en ny europeisk energiunion. Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014 Vi måste snabbt få ordning på det röriga lapptäcke som är energi- och klimatpolitiken i de 28 olika medlemsstaterna. I februari 2015 lade kommissionen fram en detaljerad plan om en energiunion som levererar resultat både när det gäller att minska utsläpp och när det gäller att göra energisystemen trygga, hållbara och tillförlitliga. Detta kräver att infrastruktur kombineras och marknader sammankopplas, så att energin kan flöda fritt över gränserna. Elnäten måste utformas så att elektricitet som produceras av vindparker i Atlanten eller solkraftverk ute på slätterna kan ge billigare el till de industrier och hushåll som har störst behov. I mars 2015 kom därför kommissionen överens med Frankrike, Spanien och Portugal om att förbättra sammankopplingarna på den iberiska halvön. Kommissionen har också gett stöd till Italien och Malta för den kabel som i april 2015 satte punkt för det maltesiska elnätets isolering. Malta är inte längre en ö i energihänseende och strömavbrotten där kommer att bli färre. Dessutom har kommissionen förbättrat den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan, så att elnätet i den delen av EU förs närmare de övriga europeiska marknaderna. Detta kommer att stärka energitryggheten i de baltiska staterna. På liknande sätt har kommissionen sedan februari 2015 arbetat med länderna i centrala och sydöstra Europa för att utforma nät som kan trygga gasförsörjningen vid eventuella importsstörningar. tre baltiska ländernas gemensamma energiförbrukning. Kommissionen har också föreslagit åtgärder till stöd för smarta mätare i konsumenternas hem som gör det möjligt att jämföra priser mellan olika leverantörer och lättare att styra förbrukningen. I juli började kommissionen också att anpassa elmarknaderna till nya former av elproduktion, bland annat förnybara energikällor, och reformerade EU:s utsläppshandelssystem. Målet är att erbjuda incitament för energiintensiva industrier att modernisera sina anläggningar och utnyttjar innovativa lösningar för att minska och avskilja koldioxidutsläpp. Omställningen till en koldioxidsnål ekonomi driver fram innovation. I dag tillgodoser förnybara energikällor 78 miljoner européers energibehov vilket motsvarar en fjärdedel av EU:s totala elförbrukning. Den förnybara energin sysselsätter över en miljon människor och omsätter 130 miljarder euro, varav 35 miljarder i export. Europeiska företag innehar i dag 40 % av alla patent på teknik för förnybar energi. Den snabba tekniska utvecklingen ökar möjligheterna för ny global handel med grön teknik. Framtidens eldrivna bilar och flygplan kommer att kräva ny teknik som påskyndar övergången till utsläppssnåla system med smarta apparater, solkraft och elbatterier. När energiunionen genomförs står därför forskning och innovation i fokus, liksom målet att göra EU världsledande inom området förnybar energi. Genom de här samordnade insatserna ska EU kunna uppfylla löftet om att minska de inhemska växthusgasutsläppen med minst 40 % fram till Dessutom skickas en tydlig signal om EU:s ledarskap inför FN:s klimatförändringskonferens i Paris i december I juli lade kommissionen fram flera förslag som ska hjälpa konsumenterna att utnyttja ny teknik för att få lägre elräkningar. Kommissionen föreslog en tydligare energimärkning och vill se till att tillverkarna ges incitament att konstruera och sälja mer energieffektiva apparater. När de nya reglerna väl är i kraft kommer de att leda till ytterligare energibesparingar som motsvarar de 4

5 4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas Den inre marknaden är EU:s största tillgång i dessa tider av ökad globalisering. Jag vill därför att nästa kommission ska arbeta vidare med att stärka den inre marknaden och utnyttja dess potential fullt ut på alla områden. Europeiska kommissionen har förbättrat den inre marknaden på områdena beskattning, finans och varor och tjänster. Grundpelaren i en väl fungerande inre marknad är att alla företag som verkar i Europa betalar sin rättmätiga andel av skatterna. Vi ser till att företag inte längre kan utnyttja skillnader och luckor i de nationella skattesystemen. Därför har vi begärt in information från alla vad avser nationella förhandsbesked avseende företagsbeskattning och flera ingående undersökningar av dessa förhandsbesked kommer att avslutas under hösten. I mars 2015 lade kommissionen fram ett avtal om automatiskt utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna i fråga om beskattning. Vi arbetar nu intensivt med rådets ordförandeskap för att detta avtal ska vara färdigförhandlat före årets slut. I juni 2015 presenterade kommissionen en handlingsplan för rättvis och effektiv företagsbeskattning. Kärnan i handlingsplanen är principen om att företag ska betala skatt i det land där deras vinst uppstår. I det sammanhanget har arbetet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återupptagits. Vidare förbereder kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna antagandet av bestämmelser om en skatt på finansiella transaktioner. Framgång på detta område vore ett avgörande steg på institutionernas väg mot mera samarbete på skatteområdet i framtiden. kapitalkrav för infrastrukturinvesteringar och en översyn av lagstiftningen om prospekt. Bättre fungerande värdepapperiseringsmarknader skulle i sig betyda att bankerna kan tillhandahålla ytterligare krediter på ca 100 miljarder euro till den privata sektorn. Under de kommande månaderna kommer kommissionen att lägga fram sin inre marknadsstrategi för varor och tjänster, där det ingår åtgärder för att underlätta gränsöverskridande verksamhet, stärka integreringen i europeiska och globala värdekedjor samt förbättra ömsesidigt erkännande, harmonisering och standardisering och stärka tillsynen över bestämmelsernas tillämpning. Alla dessa åtgärder har samma syfte: att förenkla livet och skapa flera möjligheter för konsumenter, företag, entreprenörer och myndigheter att investera, köpa och sälja varor och tjänster på den europeiska inre marknaden. Kommissionen kommer också att lägga fram ett paket om arbetstagarrörlighet, som ska underlätta arbetstagarnas rörlighet, stärka den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) och samarbetet mellan arbetsförmedlingar och ta itu med missbruk av sociala trygghetssystem. Paketet kommer även innehålla en begränsad översyn av direktivet om utstationerade arbetstagare för att garantera att social dumpning inte förekommer i Europeiska unionen. Kapitalmarknadsunionen är nödvändig av finansstabilitetsskäl och kommer att göra det lättare för små och stora företag att komma in på kapitalmarknaderna och hitta den finansiering de behöver för att utöka sin verksamhet. Kapitalmarknadsunionen kommer också att stimulera gränsöverskridande investeringar och satsningar på infrastruktur. Samråd inleddes i februari 2015 och en handlingsplan och utförliga förslag kommer att offentliggöras inom kort. Här ingår lagstiftning om säker, standardiserad och transparent värdepapperisering, minskade 5

6 5. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union De kommande fem åren vill jag fortsätta med reformerna av den ekonomiska och monetära unionen. Den gemensamma valutans stabilitet måste bevaras och den ekonomiska politiken, finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken i euroländerna måste bli mer enhetlig. Vi har dragit lärdomar av krisen. Ordförande Jean- Claude Juncker, i nära samarbete med eurotoppmötets ordförande Donald Tusk, Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem, Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi och Europaparlamentets ordförande Martin Schulz, lade i juni 2015 fram en ambitiös men samtidigt pragmatisk färdplan för färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union. I färdplanen som kallas de fem ordförandenas rapport föreslås konkreta åtgärder för hur vår vision om en djupare och mer rättvis ekonomisk, monetär, finanspolitisk och politisk union ska kunna bli verklighet. I steg 1 ( praktisk fördjupning ), , bygger vi vidare på befintliga instrument och utnyttjar de befintliga fördragen på bästa sätt. I steg 2 ( färdigställandet av EMU ) kommer betydligt mer långtgående åtgärder att vidtas för att göra konvergensprocessen mer bindande, till exempel genom överenskomna riktvärden för konvergens som kan ges juridisk form. Detta bör åtföljas av en gemensam makroekonomisk stabiliseringsfunktion för att bättre hantera chocker som inte kan hanteras på enbart nationell nivå och av inrättandet av ett finansdepartement för euroområdet. Vi kommer mycket snart att lägga fram de första konkreta förslagen för steg 1, bland annat åtgärder för ett europeiskt system för insättningsgarant/återförsäkring, en förnyad strategi för den europeiska planeringsterminen, ett förslag om en mer enhetlig representation av euroområdet inom internationella finansinstitut (till exempel Internationella Valutafonden, IVF). Här ingår också en begränsad stabilitetsorienterad översyn av lagstiftningsen om ekonomisk styrning och budgetövervakning (de sa kallade två-packen och sex-packen). Detta kommer att stärka och förenkla den ekonomiska styrningen och förbättra den demokratiska dialogen mellan kommissionen och Europaparlamentet när det gäller den årliga tillväxtöversikten och genomförandet av stabilitetsstödsprogram principer och riktmärken som på sikt kan leda fram till större konvergens vad avser sysselsättning och den sociala dimensionen. Kommissionen spelade en avgörande roll i förhandlingarna avseende finansiell stabilitet i Grekland. I enlighet med fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen fick kommissionen i uppdrag att, tillsammans med ECB och i möjligaste mån med IMF, förhandla fram ett avtal med Grekland om ett nytt stabilitetsstödprogram. Efter månader av diskussioner undertecknades detta avtal på Europeiska stabilitetsmekanismens vägnar den 19 augusti Kommissionen offentliggjorde också sin bedömning av programmets sociala konsekvenser. Denna bedömning kommer att spela en central roll i övervakningen av programmets genomförande. I juli 2015 lade kommissionen fram en plan för sysselsättning och tillväxt i Grekland som ska hjälpa landet att utnyttja tillgängliga EU-medel på bästa sätt. Ungefär 35 miljarder euro mobiliserades för att möjliggöra snabbare investeringar i människor och företag, med avsikten att kraftfullt stimulera den grekiska ekonomin. I juli 2015 inrättade kommissionen supporttjänsten för strukturreformer som kommer att ge stöd och tekniskt bistånd till medlemsstaterna när de genomför tillväxtfrämjande administrativa och strukturella reformer. Den nya supporttjänsten kommer att arbeta tillsammans med europeiska och internationella samarbetspartner för att samla erfarenheter och utbyta välfungerande praxis i hela Europa. Vidare kommer kommissionen på grundval av EU:s regler att arbeta på en sockel för sociala rättigheter för att fastställa gemensamma 6

7 6. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med Förenta staterna Under mitt ordförandeskap kommer kommissionen att förhandla om ett rimligt och balanserat handelsavtal med Förenta staterna, med målet att åstadkomma ömsesidiga fördelar och ömsesidig insyn. Men som kommissionens ordförande kommer jag också att vara mycket tydlig med att jag inte är villig att offra vare sig EU:s standarder när det gäller säkerhet, hälsa, sociala frågor och uppgiftsskydd eller vår kulturella mångfald till förmån för frihandel. Efter intensiva samråd med Europaparlamentet, medlemsstaterna, de nationella parlamenten och det civila samhället tog kommissionen under Jean- Claude Juncker nya krafttag i förhandlingarna med Förenta staterna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP). Kommissionen ökade insynen och offentliggjorde många viktiga dokument, bland annat tretton juridiska förslagstexter och sexton dokument med olika förhandlingsståndpunkter. Vi har även skapat en oberoende rådgivande grupp för TTIPavtalet, sammansatt av experter från näringslivet och arbetstagarorganisationer, konsumentorganisationer samt miljö- och folkhälsogrupper för att dra nytta av deras expertis vid förberedelser inför förhandlingarna. Det här avtalet kommer att ge ekonomin ett kraftigt uppsving, skapa arbetstillfällen, leda till verkliga fördelar för konsumenterna och hjälpa särskilt små och medelstora företag att exportera till eller få finansiering från USA. TTIP kommer att leda till världens mest betydande strategiska och ekonomiska samarbete och stärka EU:s roll internationellt genom att vi sätter de relevanta standarderna. Kommissionen kommer även att arbeta för ett reviderat system för investeringsskydd som skyddar regeringarnas rätt att anta lagstiftning och som inte på något sätt begränsar EUdomstolarnas behörighet. Genom TTIP vill vi skapa ett system med tribunaler som fungerar som traditionella domstolar. Kommissionen har dessutom åtagit sig att arbeta för en permanent internationell domstol för investeringsärenden. Den elfte förhandlingsrundan kommer att ske i oktober 2015, och kommissionen är fortsatt beredd att träffa en överenskommelse med USA:s administration under president Barack Obama. Vi är dessutom redo att följa Europeiska rådets önskemål och skynda på förhandlingarna, vilket även stöds av Europaparlamentet. Avtalets innehåll kommer dock alltid att vara viktigare än den tid det tar att komma överens. Kommissionen kommer inte att låta sig stressas att ingå ett avtal som inte uppfyller våra tydligt angivna villkor. Vi i Europa kommer inte att ge upp våra höga standarder för livsmedelssäkerhet, hälsa, sociala frågor, skydd för personuppgifter eller vår kulturella mångfald. I mars förra året bekräftades detta på nytt i ett gemensamt uttalande från EU och USA om offentliga tjänster. Såsom alla andra handelsavtal, kommer även TTIP-avtalet att lämna utrymme för EUländernas regeringar att anta eller behålla bestämmelser för att säkerställa att man håller en hög kvalitet på tjänster och skydda viktiga allmänna intressen såsom hälsofrågor, säkerhet och miljö. 7

8 7. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende Jag har för avsikt att utnyttja kommissionens befogenheter att inom våra behörighetsområden upprätthålla våra gemensamma värderingar, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, samtidigt som hänsyn tas till de olika konstitutionella och kulturella traditionerna i de 28 EU-länderna. Terrorism, organiserad brottslighet och itbrottslighet är komplexa och föränderliga säkerhetsrisker som förflyttar sig över de europeiska gränserna. De dramatiska händelser vi bevittnat i år, t.ex. terrorattackerna i Paris, Köpenhamn och nu senast på Thalyståget från Amsterdam till Paris, ställer EU inför utmaningar som är av en sådan omfattning att medlemsstaterna inte kan hantera dem på egen hand. De kräver samordning och samarbete på EU-nivå. EU:s invånare måste kunna känna att deras frihet och säkerhet är tryggad oavsett var i Europa de befinner sig. I april tog kommissionen ett första steg i arbetet för att uppnå detta genom att presentera en europeiska säkerhetsagenda, som fokuserar på sådana områden där EU kan göra skillnad. Agendan kommer att ligga till grund för samarbeten och gemensamma åtgärder under de kommande fem åren. Kommissionen prioriterar framför allt informationsutbyte samt polisiärt och rättsligt samarbete. civil ägo inom EU, och nästan av dessa har försvunnit eller stulits utan att vi vet något om var de finns. Vi kan inte acceptera olaglig handel med skjutvapen i EU. För att förhindra olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen kommer kommissionen att stärka reglerna gällande märkning, registrering och informationsutbyte för skjutvapen. På så sätt blir det enklare att spåra stulna och försvunna vapen. Kommissionen håller på att slutföra ett paraplyavtal mellan EU och USA om skydd av personuppgifter, som bland annat garanterar EU-invånare rättslig prövning i USA. Avtalet skyddar personuppgifter som överförs mellan EUländerna och USA för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brott, inklusive terrorism. Kommissionen verkar aktivt för antagandet av förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet som ska utreda och lagföra bedrägerier riktade mot EU som påverkar unionens ekonomiska intressen. Som en del av detta arbete antog kommissionen nya åtgärder som stöder kampen mot terrorism. Förbättringar i Schengens informationssystem (SIS) har gjort det möjligt för nationella myndigheter att utbyta information om personer som har gått med i terroristgrupper utanför EU. Kommissionen arbetar för att medlagstiftarna ska anta viktiga lagar, t.ex. EU-direktivet om passageraruppgifter, reformen av Europol och Eurojust samt reformen av EU:s lagstiftning om uppgiftsskydd. Kommissionen har dessutom vidtagit åtgärder för att bekämpa radikalisering, stoppa finansieringen av terrorism och öka Europols kapacitet. Härnäst kommer vi att stärka det juridiska regelverket för skjutvapen. Det finns uppskattningsvis 80 miljoner lagliga skjutvapen i 8

9 8. Mot en ny migrationspolitik Den senaste tidens fruktansvärda händelser i Medelhavsområdet har visat att EU behöver hantera migrationen bättre, ur alla aspekter. Detta är i första hand en humanitär nödvändighet. Jag är övertygad om att vi behöver ett nära samarbete i solidarisk anda. Migration och flyktingströmmar hör till EU:s största utmaningar. Antalet asylsökande som har registrerats i EU-länderna har ökat med 44 % från personer 2013 till personer Det har skett en stor ökning av irreguljära gränspassager: under de fem första månaderna 2015 beräknades det finnas mer än migranter vid EU:s yttre gränser. Det innebär en ökning med 149 % i jämförelse med samma period Kommissionen har vidtagit åtgärder för ett samordnat agerande från EU. I maj lade kommissionen fram en europeisk migrationsagenda vars första åtgärder redan börjat tillämpas. Vi har gjort snabba ingripanden för att mildra krisen. Vi har agerat mot nätverk av människosmugglare. Genom material som har ställts till förfogande av medlemsstaterna har vi kunnat göra EU:s närvaro vid Medelhavet tre gånger så stor, vilket har lett till att personer har kunnat räddas. Kommissionen har agerat snabbt och flera gånger understrukit hur viktigt det är med en europeisk strategi. Det kommer flyktingar till våra stränder och gränser varje dag. Det är tydligt att vi behöver en ambitiös EU-strategi baserad på solidaritet och ansvar. I maj 2015 lade kommissionen fram ett om stöd för Italien och Grekland genom omplacering ("relocation") i andra medlemsstater av personer som har ankommit till dessa två länder, med syftet att asylprocessen skulle fortsätta i de mottagande staterna. Medlemsstaterna har godkänt kommissionens förslag om vidarebosättning ("resettlement") av människor från flyktingläger utanför EU, och vi kommer snart att slussa flyktingar vidare. lista över säkra ursprungsländer, en permanent omplaceringsmekanism som automatiskt träder i kraft vid nödsituationer samt diplomatiska åtgärder för att stabilisera situationen i de länder som flyktingarna flyr från. Vi har dubblat nödfinansieringen för att hjälpa de mest utsatta medlemsstaterna, från 25 miljoner euro per år till 50 miljoner euro. I vår nya strategi inför vi s.k. hotspots, vilka innebär att EU-organ arbetar i fält tillsammans med nationella myndigheter för att snabbt kunna identifiera, registrera och ta fingeravtryck på flyktingar som kommer till Europa. Det här gör det även möjligt att snabbt skicka tillbaka dem som inte är i behov av internationellt skydd. Kommissionen har även lagt fram en åtgärdsplan för att påskynda utredningen och lagförandet av kriminella nätverk av människosmugglare samt gemensamma säkerhets- och försvarspolitisk åtgärder för att samla information och i förlängningen finna och förstöra smugglarnas fartyg. Det är mycket viktigt att samarbeta med ursprungs- och genomfartsländerna för att tillvarata utvecklings- och biståndsmöjligheter. EU kommer att göra detta genom att använda sig av samordnarna vid EU:s delegationer i de relevanta länderna. Vi kommer även att bidra med 96,8 miljoner euro i samarbetsstöd till länder utanför EU under perioden Vi måste göra mer än så. För att åtgärda den nuvarande akuta flyktingkrisen föreslog kommissionen den 9 september 2015 vidarebosättning av ytterligare flyktingar som nu befinner sig i Italien, Grekland och Ungern. Detta förslag är en del av ett mera omfattande åtgärdspaket som även inkluderar en 9

10 9. En starkare global aktör EU behöver stärka sin utrikespolitiska profil. Krisen i Ukraina och den oroväckande situationen i Mellanöstern visar hur viktigt det är att EU visar upp en enad front. EU har spelat en central roll i bevarandet av Ukrainas stabilitet och integritet. Ukraina har tagit emot ett rekordstort EU-stöd för att stabilisera sin ekonomi, bland annat 3,41 miljarder euro genom tre makroekonomiska stödprogram. Detta stöd kräver dock omfattande reformer. EU:s politik har medfört ökad respekt för rättsstatsprinciper, har lett till framsteg i kampen mot korruption och har ökat effektiviteten och insynen i energisektorn. EU har medlat i samtal avseende gasförsörjningen från Ryssland till Ukraina, för att säkerställa att Ukraina kan klara sig över vintern samt att försörjningen till EU är fortsatt tryggad. För att stötta Ukraina i dess proeuropeiska ställningstagande har EU inte låtit sig rubbas, utan insisterat på att frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina en central del av spänningarna mellan Ukraina och Ryssland träder i kraft den 1 januari I västra Balkan har EU underlättat banbrytande överenskommelser mellan Belgrad och Pristina, vilket har varit avgörande vändpunkter i normaliseringen av relationen mellan länderna. Överenskommelser om till exempel fri rörlighet för olika samfund eller energiförsörjning kommer att förbättra livet för de människor som lever i dessa länder. EU har även deltagit i arbetet för att nå ett avtal i syfte att stoppa den politiska och parlamentariska krisen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Framsteg har även gjorts i arbetet med att skapa starkare band mellan länderna i regionen genom prioriterade investeringsprojekt. Under det senaste året har EU varit en stabiliserande aktör i området. I Mellanöstern har EU haft en viktig roll i det historiska avtalet om en fredlig inriktning på Irans kärntekniska program. De tuffa förhandlingarna har pågått i över tio år. EU är fortfarande världens största givare av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd. Bara under 2014 gav EU och medlemsstaterna tillsammans 58,2 miljarder euro i utvecklingsbistånd för att hjälpa partnerländer. EU:s politik för utrotning av fattigdomen var avgörande för åtgärdsagendan som vidtogs av FN-toppmötet i Addis Abeba (Addis Ababa Action Agenda) och 2030 års agenda för hållbar utveckling. Vad gäller säkerhets- och försvarsfrågor har EU börjat hjälpa partnerländer att utveckla sina säkerhetssektorer, för att skapa en trygg bas för ländernas utveckling. Säkerhet och utrotning av fattigdom går hand i hand. Kommissionen har fortsatt att arbeta för bättre organiserade försvarsmarknader i EU. Detta inkluderar bland annat transeuropeiska normer gällande t.ex. drönare och främjande av forskning inom ny teknologi. EU har på ett aktivt sätt stöttat demokratier och ekonomier vid unionens östra och södra gränser, och håller just nu på att se över den europeiska grannskapspolitiken för att på ett bättre sätt kunna hantera de utmaningar och kriser som vi står inför. Detta arbete, som även har inneburit omfattande offentliga samråd, toppmöten, ministermöten och konferenser, kommer att slutföras i november

11 10. En union i demokratisk förändring "Förslaget till och valet av EU-kommissionens ordförande mot bakgrund av resultatet av valet till Europaparlamentet är visserligen ett mycket viktigt steg när det gäller att göra EU mer demokratiskt, men det är bara det första. Under mitt ordförandeskap åtar sig kommissionen att stärka det särskilda partnerskapet med Europaparlamentet. [...] Jag kommer även att arbeta för mer öppenhet i kontakterna med berörda parter och lobbyister. [...] Jag tänker även se över den tillämpliga lagstiftningen om godkännande av genetiskt modifierade organismer." Enbart i år har kommissionen organiserat trettiosex medborgardialoger i tjugotre medlemsländer. Vid dessa stormöten har vice ordförande i kommissinen och kommissionärer, ofta åtföljda av Europaparlamentariker, fört en direkt dialog med mer än medborgare. Kommissionens paket för bättre lagstiftning banar vägen för utökade offentliga samråd. Hela människor kommenterade vår översyn av fågel- och livsmiljödirektiven. Vår agenda för bättre lagstiftning kommer att förbättra kvaliteten på ny lagstiftning. Vi kommer att kontinuerligt se över befintlig lagstiftning, så att politiken uppfyller sina mål på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vi har även uppmanat Europaparlamentet och rådet att tillämpa motsvarande principer för bättre lagstiftning. En av de första åtgärderna vidtagna av den här kommissionen var att öppet redovisa vem vi träffar. I december 2014 började vi offentliggöra information om kommissionsledamöternas och de högre tjänstemännens möten med organisationer och egenföretagare. I januari 2015 förbättrades öppenhetsregistret. plenum har kommissionärerna tillsammans deltagit mer än hundra gånger i utskottssammanträden. Vi har också etablerat ett nytt partnerskap med de nationella parlamenten. För att föra EU ännu närmare medborgarna och deras nationella företrädare har kommissionsledamöterna utbytt idéer med de nationella parlamenten nästan två hundra gånger sedan november Europeiska problem kräver europeiska lösningar, nationella problem kräver nationella lösningar. Med tanke på denna princip, och eftersom medborgarnas oro för genetiskt modifierade organismer kan variera avsevärt mellan medlemsländerna, har kommissionen föreslagit att man återger befogenheterna att begränsa eller förbjuda användningen av genetiskt modifierade livsmedel och foder till de nationella myndigheterna. Vi har upprättat ett särskilt partnerskap med Europaparlamentet. Kommissionsledamöterna träffar Europaparlamentariker i systematisk ordning. Ordförande Juncker har framträtt tretton gånger inför plenarförsamlingen. Utöver debatter i 11

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

11693/15 gh,anb,ul/cjs,hg,ee/ms DPG

11693/15 gh,anb,ul/cjs,hg,ee/ms DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 9 september 2015 (OR. en) 11693/15 FÖLJENOT från: inkom den: 9 september 2015 till: Ärende: CODEC 1150 INST 308 POLGEN 130 PE 136 Europeiska kommissionens ordförande

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram

Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram Juncker-Kommissionen: prioriteringar och arbetsprogram Annika Korzinek EU-Kommissionens Representation i Sverige Europaforum Norra Sverige, 12 mars 2015 EU-kommissionen, Representationen i Sverige Vår

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER Europeiska unionen och euroområdet har under de senaste 18 månaderna gjort mycket för att förbättra den

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och den nya kommissionens prioriteringar. Katarina Areskoug Mascarenhas Chef för EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och den nya kommissionens prioriteringar. Katarina Areskoug Mascarenhas Chef för EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och den nya kommissionens prioriteringar Katarina Areskoug Mascarenhas Chef för EU-kommissionen i Sverige EU påverkar Sverige och Västsverige Sverige ska följa de regler

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Europeiska investeringsbanken (EIB) främjar Europeiska unionens målsättningar genom att erbjuda långsiktig projektfinansiering, garantier och rådgivning. EIB stöder projekt

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen Europeiska rådet Bryssel den 15 december 2016 SN 97/16 Europeiska rådets slutsatser om migration, Cypern och Ukraina (15 december 2016) I. MIGRATION Den yttre dimensionen 1. Europeiska rådet erinrar om

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.1.2016 COM(2016) 17 final 2016/0006 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om samarbete och ömsesidigt

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Från politik till finansiering inom energiområdet

Från politik till finansiering inom energiområdet Från politik till finansiering inom energiområdet Infomöte Horisont 2020 Energi och Transporter Jönköping 27 januari 2016 Anette Persson, Energimyndigheten Energi- och klimatpolitiska mål till 2030 EU

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Allmänna rådets möte den 13 december 2016

Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning rådet 2016-12-05 Statsrådsberedningen Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.) A-punkter

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM25

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM25 Regeringskansliet Faktapromemoria Partnerskap för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) Utbildningsdepartementet 2016-11-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 622 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.9.2014 COM(2014) 518 final 2014/0238 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett partnerskapsavtal för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2012 COM(2012) 301 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET. RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Ukraina

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET. RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Ukraina EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 18 juni 2010 (OR. en) 2009/0162 (COD) PE-CONS 20/10 ECOFIN 296 RELEX 442 COEST 148 NIS 59 CODEC 461 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT från: Coreper till: Rådet Föreg. dok. nr: 16642/09 TELECOM 254 AUDIO 55 MI 449 COMPET

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.11.2013 COM(2013) 781 final 2013/0387 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 15.12.2015 COM(2015) 677 final 2015/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av provisoriska åtgärder på området för internationellt skydd till förmån

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Slovakiens nationella reformprogram 2015,

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Slovakiens nationella reformprogram 2015, EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 274 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Slovakiens nationella reformprogram 2015, med avgivande av rådets yttrande om Slovakiens stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2014 C(2014) 5308 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.7.2014 om fastställande av informations- och kommunikationsåtgärder för allmänheten

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina P7_TA(2010)0035 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2008/2006(INI) 16.4.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 András Gyürk (PE404.466v01-00) Mot en europeisk stadga om energikonsumenters

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer