Antalet betalande medlemmar per den 31 december

Transkript

1 Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2012

2 Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2012 Innehåll 3 Styrelsens berättelse 4 Ordföranden har ordet 5 Medlemsstatistik 6 Ekonomisk årsredovisning 8 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Revisionsberättelse 11 Ekonomistatistik 13 Ungdomsstyrelsen 14 Åldersfördelning medlemmar 15 Kansliet 16 Elit Senior 16 Elit Junior 18 Schack-SM 20 Bredd Junior 22 Tidskrift för Schack 23 Skolklubbsprojektet 25 Schackfyran 30 Korrschack 32 Allsvenskan 33 Övriga områden 35 SSF:s kommittéer 38 Schackakademien 39 Stiftelsen Doktor Tore Riltons fond 40 Resultat Stadgar 50 Historik över förtroendevalda 51 Sveriges Schackförbunds styrelse Sveriges Schackförbunds Verksamhetsberättelse 2012 Redigering, layout och texter: Niklas Sidmar Omslagsfoto: Peter Halvarsson Styrelsens berättelse för SSF:s 96:e verksamhetsår den 1 januari 31 december 2012 Antalet betalande medlemmar per den 31 december 2012 var seniorer (26+ år), ungdomar (6 25 år) och 22 yngre medlemmar (0 5 år), vilket totalt blir medlemmar fördelade på 617 föreningar i 25 distrikts förbund. Kongressen ägde rum den 7 juli 2012 i Falun. Styrelsen har under 2012 sammanträtt vid fyra tillfällen. Av stor vikt är också det arbete som har bedrivits i de under styrelsen lydande kommittéerna samt i de arbetsgrupper som har utsetts med anledning av kongress- och styrelsebeslut. Utmärkelser har under verksamhetsåret 2012 beslutats i följande fall: Hedersledamot: Sven-Olof Andersson, Östersunds SS Rogardplaketten i guld: Stefan Winge, Södra SASS; Sven-Olof Andersson, Östersunds SS Rogardplaketten i silver: Lars Nilsson, Bjursås SK; Johan Sigeman, Lunds ASK; Johan Berntsen, Limhamns SK Rogardplaketten i brons: Stig Lindholm, Kristallens SK; Karl Tingström, Gusums SK; Lars Jönsson, Gusums SK Collijnplaketten i guld: Erik Degerstedt, Västerås SK Collijnplaketten i brons: Leif Lindkvist, Eslövs SK; Anders Kauranen, Eslövs SK; Kjell Lindström, Eslövs SK; Jan-Olov Lind, Ervalla SS; Kurt Kjellqvist, Skara SS; Niklas Kjellqvist, Skara SS; Niclas Cederqvist, Skara SS; Ante Bengtzelius, Skara SS; Rickard Dahlström, Skara SS; Patrik Ragnar, Skara SS; Lars-Göran Eklund, Skara SS; Carl-Åke Dahlquist, Sunne SS; Roger Magnusson, Malmö AS; Mogens Hemming Larsen, Malmö AS; Uno Karlsson, Kristallens SK; Sven Eriksson, Kristallens SK; Anders Dromberg, Kristallens SK; Per Sundelius, Örebro SS; Åke Jansson, Hova SK; Alf Ericson, Hova SK; Finn Lindelöf, Hova SK; Lennart Jansson, Hova SK Riltonmedaljen i brons: Anders Dahlstedt, Schack 08; Lars-Göran Lantz, Linköpings ASS; Stefan Andersson, Linköpings ASS; Håkan Jalling, Växjö SK; Luis Couso, Stockholms SS; Ingvar Gundersen, Wasa SK; Dorit Paltzer, Sollentuna SK Schack-Gideon för 2011: Nils Grandelius, Lunds ASK Sveriges Schackförbunds ungdomsledarstipendium: Joel Sjöstrand, Trojanska Hästen; Fredrik Ljungheimer, Trojanska Hästen; Calle Erlandsson, Lunds ASK; Carl- Axel Nilsson, USK Rörsjön; Mats Harrén, Noleredsskolans SK; Mats Eriksson, SS Manhem Vikingastipendiet: Johannes Haddad, SK Rockaden Stockholm; André Nilsson, Västerås SK; Linus Johansson, Limhamns SK; Jonathan Westerberg, SK Team Viking Ett stort varmt TACK, Norrköping i maj 2013 Anil Surender Förbundsordförande Peter Halvarsson Vice ordförande och skattmästare Lennart Beijer Lennart Berglind Robert Danielsson Mats Eriksson Fredric Hillertz Sebastian Nilsson Håkan Winfridsson Tryck: Tallinna Raamatutrükikoda, Estland

3 Ordföranden har ordet När vi nu lägger 2012 till handlingarna ser vi tillbaka på ett bra år för svenskt schack. De senaste årens investeringar på skolschacksområdet har börjat ge effekt på intäktssidan och årets ekonomiska resultat var över förväntan. Trots att resurserna för Schackfyran har minskats kraftigt har deltagandet varit i stort sett oförändrat. Resurser har istället styrts över till skolklubbsprojektet, som idag befinner sig ungefär där Schackfyran var för några år sedan. Startfasen är avslutad och har gått mycket bra, nu gäller det att höja kvaliteten och skapa en långsiktigt stabil verksamhet. Svenskt schack har de senaste åren brottats med två huvudsakliga problem: Minskad aktivitet i klubbar och distrikt, samt minskande bidrag för den verksamhet som bedrivs. Detta är skälet till att såväl denna styrelse som de flesta styrelser från 2006 och framåt har valt att genomföra besparingar inom förbundets traditionella verksamhet, för att istället satsa på långsiktiga projekt som syftar till att på sikt bygga upp både ekonomi och verksamhet. Om man sammanfattar läget just nu ser man att dessa satsningar både har fått önskad effekt och varit nödvändiga för SSF: Omkring fjärdeklassare lär sig varje år grunderna i schack genom Schackfyran av dem deltar dessutom i Schackfyrantävlingar på lokal, regional eller nationell nivå. Vid årsskiftet 2012/13 finns 400 skolklubbar runt om i landet och 1500 pedagoger har utbildats genom projektet Schack i skolan. SSF:s statliga bidrag för 2013 var 4,5 miljoner kronor. Utan skolschacksprojekten skulle motsvarande belopp varit uppskattningsvis 2-2,5 miljoner kronor års positiva ekonomiska resultat är inte bara en effekt av den ökande skolschacksverksamheten, utan har också varit beroende av kraftiga besparingar. Den största av dessa har gjorts inom Schackfyran, med dels en minskning av personalkostnaderna i och med uppsägningen av en projektledare under 2011, dels flytten av riksfinalen från Globen till Västerås under var kostnaderna för Schackfyran omkring en miljon kronor lägre än bara två år tidigare. Trots detta blev deltagarantalet 2011/12 ungefär detsamma som året innan, och just nu ser det ut som om säsongen 2012/13 kommer att innebära en liten minskning. Det tyder på att Schackfyran idag står på en stabil grund och inte är lika beroende av centrala resurser som tidigare. En annan besparing var ändringen av bidragssystemet som beslutades i början av Tidigare har bidraget utgjorts av fasta summor per ungdomsklubb och ungdomsmedlem, och när motsvarande intäkt på central nivå hela tiden har minskats har mindre och mindre andel av SSF:s bidragsintäkter stannat kvar på central nivå, något som förstås har bidragit till de negativa resultaten. Nu betalar förbundet istället ut en fast andel av de statliga intäkterna till distrikt och klubbar, vilket vi anser vara en rimligare ordning. Utöver detta har fadderbidragen, som fungerat som stöd för nystartade klubbar, tagits bort utan att några tydliga negativa effekter på klubbildningen har noterats. De stora satsningarna under ett antal år har, trots besparingar på annan verksamhet, tärt hårt på vårt egna kapital, som har urholkats till farligt låga nivåer. Vid senaste kongressen presenterade styrelsen som sin målsättning att återställa det egna kapitalet till en nivå på omkring 2,5 miljoner kronor inom en åttaårsperiod. Med tanke på 2012 års resultat och budgeten som lagts för 2013 är vår förhoppning att uppnå slutmålet ännu tidigare. Den ljusnande ekonomiska situationen har också möjliggjort arbete med sådant som tidigare har fått stå tillbaka. Under hösten 2012 började styrelsen att arbeta med frågor om strategier och övergripande målsättningar som att ta fram en arbetsbeskrivning för SSF, definiera en övergripande treårsplan för förbundet samt sätta upp målsättningar inom delområden av vår verksamhet. Resultatet av vårt arbete kommer att presenteras på kongressen Ett område som naturligtvis fortfarande är föremål för mycket diskussioner är Schack i skolan, ett begrepp som numera omfattar såväl Schackfyran som skolklubbar och traditionella skoltävlingar. Vi har under de senaste tre åren satsat stora resurser på skolklubbsbildandet och fått igång ett stort antal klubbar. Nu är det dags att flytta fokus från det rena klubbildandet till att höja kvaliteten på verksamheten i de nya klubbarna och därigenom få stabilare föreningar. Allra viktigast är kanske att hitta kopplingar mellan skolschack och traditionellt schack. Än så länge är verksamheterna i stor utsträckning skilda från varandra, men vi är övertygade om att detta på sikt kommer att ändras, även om det kan ta tid. För SSF:s del gäller det att stimulera långsiktighet och kvalitet i skolklubbarnas verksamhet eftersom stabila skolklubbar med långsiktig verksamhet naturligt kommer att ha beröringspunkter med det traditionella schacket. Något som blir lika viktigt är dock att vi ger stöd till de traditionella klubbarna för att de ska kunna ta vara på det stora schackintresse som skolverksamheten skapar och erbjuda fördjupning åt dem som så önskar. Om vi bara kan ta vara på den verksamhet som vi har börjat bygga upp på rätt sätt går vi en ljus framtid till mötes! Anil Surender Ordförande Sveriges Schackförbund Medlemsstatistik Medlemsantal Seniorer Juniorer TOTALT Medlemsantal per distrikt Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Göteborg Halland Hälsingland Jämtland-Härjedalen Medelpad Nordskåne Nordvästra Skåne Norrbotten Roslagen Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Västerbotten Västergötland Västmanland Ångermanland Örebro län Östergötland TOTALT I medlemssiffrorna för 2008 ingår även sekundärmedlemmar. I siffrorna för 2009 och framåt ingår endast huvudmedlemmar, det vill säga varje medlem räknas bara en gång. Inklusive sekundärmedlemmar var 2012 det totala antalet medlemmar

4 Ekonomi Ekonomi Ekonomisk årsredovisning 2012 Resultat Resultatet för 2012 innebär ett överskott på drygt en miljon kronor. Då detta var det första år då skolklubbsprojektet fått ordentligt genomslag på intäktssidan, hade ett kraftigt överskott budgeterats. Tack vare budgetdisciplin och fortsatt kostnadsmedvetenhet blev överskottet dessutom ungefär kr högre än budgeterat. Intäkter I och med ökande medlemssiffror blev de statliga bidragsintäkterna i stort sett oförändrade jämfört med året innan, trots att bidraget per medlem och klubb fortsätter att minska. Medlemsavgiften för vuxna höjdes 2011 från 120 kronor till 140 kronor, vilket medförde att intäkten 2012 (då avgiften för 2011 betalas), i likhet med de senaste verksamhetsåren, ökade. Antalet vuxna medlemmar har ökat marginellt de senaste åren. Allsvenskans intäkter fortsätter att minska något varje år. Nettot av materialförsäljning ökade däremot något. De exakta kostnaderna och intäkterna för materialförsäljning är alltid svåra att budgetera, varför det är mest intressant att jämföra nettot av materialförsäljningen med budget. Bortsett från materialintäkterna var de totala intäkterna i organisationen något högre än budgeterat. Kostnader Främst på grund av den stora osäkerheten när det gäller de statliga bidragsintäkterna, valde styrelsen en försiktig väg när det gäller kostnaderna, trots att man förväntade sig ett stort överskott under året. Den största förändringen på kostnadssidan var Schackfyran, där uppsägningen av Per Hultin under 2011 samt flytten av riksfinalen till Västerås tillsammans innebar att kostnaderna för projektet under 2012 låg nästan en miljon kronor under motsvarande siffror för 2010 då de var som högst. Under 2012 genomfördes en förändring från det bidragsystem som gällt tidigare. Den huvudsakliga nyheten var att de fasta bidragsbeloppen togs bort och ersattes av bidrag som relateras till de statliga bidragsintäkter som SSF får. I korthet innebär det att klubbar och distrikt får vara med och dela på den risk som osäkerheten när det gäller bidragsnivåerna innebär, och SSF:s ekonomi blir mindre känslig för oväntade svängningar. I samband med detta togs också fadderbidragen bort, då det konstaterades att det inte funnits ekonomiska möjligheter att driva skolklubbsprojektet vidare med det gamla systemet. Totalt i hela organisationen var kostnaderna, bortsett från materialkostnader (se ovan), ungefär kronor lägre än budgeterat. Eget kapital Det egna kapitalet har varierat kraftigt de senaste åren, vilket kan förklaras med den förändrade hanteringen av bidragsintäkter och bidragsutbetalningar (se 2009 års Verksamhetsberättelse). Idag har vi ett eget kapital som uppgår till kronor och består av balanserade vinstmedel uppgående till kronor och årets resultat som uppgår till kronor. Styrelsen anser att detta ger en rättvisande bild av SSF:s ekonomiska situation och föreslår att kronor balanseras i ny räkning. Framtida utveckling Styrelsen anser att det är önskvärt att på lång sikt bygga upp ett större eget kapital, och har av det skälet genomfört stora satsningar på bredd- och rekryteringsverksamhet under de senaste åren. Även om dessa satsningar kräver stora investeringar på kort sikt förväntas de ge en stabil ekonomi på längre sikt. I början av 2012 fick den så kallade femårsutredningsgruppen i uppdrag av styrelsen att utreda förbundets ekonomiska situation på längre sikt. Efter rekommendationer från gruppen fastslog styrelsen som sin målsättning att öka det egna kapitalet till under en åttaårsperiod med start Eftersom det egna kapitalet vid årsskiftet 2011/12 var ca kronor innebar det att det skulle krävas ett årligt överskott på i genomsnitt kronor under den här perioden. Den positiva utvecklingen när det gäller hela projektet Schack i skolan, inklusive Schackfyran och skolschackklubbarna, fick genomslag på allvar i 2012 års ekonomi. En bidragande orsak till det onormalt stora överskottet är att bokföringsprinciperna för fadderbidrag förändrats. De fadderbidrag som grundar sig på 2011 års nybildade klubbar kommer bokföringsmässigt att belasta 2013 och 2014 (se redovisningsprinciper på nästa sida), medan en stor del av motsvarande kostnad för 2012 bokförts på tidigare verksamhetsår (enligt den tidigare modellen). Det innebär att kostnaderna för nyetableringsstöd och fadderbidrag var förhållandevis låga under 2012 medan de kommer att bli mycket höga främst Resultat för 2012 och det bidragsbesked som givits för 2013 tyder på att det finns möjlighet att nå det ovan nämnda målet betydligt tidigare än förväntat. Vi är dock starkt beroende av de statliga bidragen, 0ch styrelsen har därför gjort bedömningen att man bör fortsätta att iakttaga stor försiktighet på kostnadssidan, särskilt när det gäller långsiktiga åtaganden. Redovisnings- och värderingsprinciper Bokföring sker enligt Bokföringsnämndens allmänna råd, förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). Resultaträkningen presenteras uppdelad efter verksamhetsområden, med detaljerade siffror på områdesnivå i anslutning till res pektive verksamhetsbeskrivning. Intäkter i form av registreringsavgifter till SSF bokförs på det år de betalas av distriktsförbunden. Intäkter i form av bidrag från Ungdomsstyrelsen, vinst delning från Svenska Spel och övriga bidrag bokförs också på det år de utbetalas, trots att verksam heten som bidragen grundar sig på hör till ett tidigare verk samhets år (se närmare information i 2010 års verksamhetsberättelse). Tidigare har nyetableringsstöd och fadderbidrag bokförts på det år de har utbetalats, men under 2011 förändrades detta så att dessa i bidrag i konsekvens med ovanstående princip bokförs på det år de statliga bidragen för motsvarande verksamhet utbetalas. I praktiken innebär detta exempelvis att fadderbidrag och nyetableringsstöd som grundar sig på 2012 års registrering kommer att synas först i 2014 års resultat. Redovisning av fondförvaltning Beträffande allsvenska serien redovisas kostnader och intäkter för en och samma säsong på samma verksamhetsår. Det innebär att hela säsongen 2012/13 bokförs på verksamhetsåret Fördelen med detta är att kostnader och intäkter som hör till samma allsvenska säsong hålls samman. Nackdelen är att en del av de kostnader som uppstår på våren inte är kända när bokslut görs och måste uppskattas. Beträffande Schackfyran bokförs kostnader på det verksamhetsår de uppstår. Prenumerationsavgifter för TfS interimsförs så att intäkterna bokförs på det år prenumerationen gäller. Arbetsgivaravgifter fördelas på de kommittéer där de genereras och följer därmed motsvarande löner och ersättningar. Förändringen i den semesterskuld som SSF har till sina anställda är dock inte uppdelad på detta sätt utan är samlad under kansliets personalkostnader. Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen Martin Andersons fond Erik Olsons fond Tillgångarna i Martin Andersons fond har ökat med 489 kronor (ränta 2012). Av avkastningen i Erik Olsons fond har kronor använts till prispengar i Schack-SM Intäktsräntan under 2012 var 689 kronor. Totalt har tillgångarna i fonden minskat med kronor. 6 7

5 Ekonomi Ekonomi Resultaträkning 2012 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 INTÄKTER MEDLEMSAVGIFTER STATLIGA BIDRAG STÖD OCH SPONSRING KANSLI ALLSVENSKA SERIEN KORRSCHACK TIDSKRIFT FÖR SCHACK SCHACKFYRAN SCHACK I SKOLAN UTBILDNINGAR/LÄGER MATERIALFÖRSÄLJNING ÖVRIGA INTÄKTER KOSTNADER KANSLI ALLSVENSKA SERIEN SCHACK-SM ELIT SENIOR ELIT JUNIOR BREDD JUNIOR KORRSCHACK TIDSKRIFT FÖR SCHACK SCHACKFYRAN SCHACK I SKOLAN UTBILDNING/LÄGER BIDRAG KLUBBAR OCH DISTRIKT SAMMANTRÄDEN MATERIALFÖRBRUKNING ÖVRIGA KOSTNADER RESULTAT FÖRE FINANSIELLA POSTER FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter Räntekostnader ÅRETS RESULTAT Noter 1 Löner och arvoden är dels samlat under Kansliet, dels fördelat på kommitténivå. Totalt har löner och arvoden under året uppgått till kr (2011: kr). De sociala avgifterna var kr (varav löneskatter kr) (2011: kr respektive kr) och pensionskostnaderna var kr (2011: kr). Inga styrelsearvoden har förekommit. 2 Kostnaderna för Allsvenska serien varierar kraftigt beroende på det geografiska utfallet av serieindelningen, något som inte är känt under budgetarbetet. Normalt budgeteras därför med genomsnittliga kostnader, och avvikelser från budget får accepteras (men bör jämna ut sig på lång sikt). 3 "Bredd Junior" består till största delen av kostnader för de nordiska skoltävlingarna. Kostnaderna varierar kraftigt från år till år beroende på vilka länder som arrangerar de olika tävlingarna. 4 Försäljningen av material kan variera kraftigt från år till år, främst beroende på i vilken grad distrikt och klubbar köper material för mer än ett år i taget. Mer detaljerade noter finns i anslutning till redovisningen av respektive verksamhetsområde. Balansräkning Tillgångar Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Värdepapper Inventarier OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Ingående saldo Årets resultat LÅNGFRISTIGA SKULDER Erik Olsons fond KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Noter 1 Allt utbildningsmaterial lagerförs så att kostnaden för inköpt material inte uppstår förrän materialet används. 2 3 Skuld till Erik Olsons fond Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Nyetableringsstöd och fadderbidrag 2010, återförs Nyetableringsstöd oich fadderbidrag 2011, återförs Nyetableringsstöd oich fadderbidrag 2012, återförs Övriga poster Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner inkl. sociala avgifter Upplupna skatter Allsvenska serien 2012/ Aktivitetsstöd ht Övriga poster

6 Ekonomi Ekonomi Revisionsberättelse Ekonomistatistik Till kongressen i Sveriges Schackförbund Organisationsnummer Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen (intagen i Verksamhetsberättelsen på sidorna 6-9) för Sveriges Schackförbund för år Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt god redovisningssed i Sverige och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att kongressen fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande förbundets resultat samt styrelsens förvaltning för räkenskapsåret Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust samt för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med stadgarna. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalanden Vi tillstyrker att kongressen disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Norrköping den 5 maj 2013 Eget kapital och budget Eget kapital Den stora nedgången mellan 2006 och 2007 beror på att de statliga bidragsintäkterna flyttades fram till det år de utbetalas. Uppgången mellan 2008 och 2009 beror delvis på att man på samma sätt flyttade fram de bidragsutbetalningar som hör samman med intäkterna. Intäkter 2012: (2010: ) Kostnader 2012: (2010: ) Medlemsavgifter Bidrag klubbar/distrikt Statliga bidrag (ej S4) Kansliet Statliga bidrag (S4) Allsvenskan Statliga bidrag (skolklubbar) Schackfyran Materialförsäljning Schack i skolan Allsvenska intäkter TfS Skolklubbar Bredd Junior Övriga intäkter Elit Senior inklusive Schack-SM Elit Junior De statliga bidragen för Schackfyranmedlemmar respektive Materialförbrukning skolklubbsmedlemmar är en uppskattning av den andel av de totala bidragsutbetalningarna som gäller dessa medlemskategorier. Observera att dessa bidrag grundar sig på verksamhet två år tillbaka i tiden, medan kostnaderna huvudsakligen grundar sig på innevarande års verksamhet. Övriga kostnader Robert Söderlund Auktoriserad revisor Anders Larsson Revisor 10 11

7 Ekonomi Ekonomi SSF:s ekonomiska flöde Bidragsintäkter från Ungdomsstyrelsen Bilden visar hur flödet av intäkter och kostnader i Sveriges Schackförbund ser ut. Siffrorna är ungefärliga och en del mindre belopp saknas. Bilden grundar sig på budgeten Bidrag från Ungdomsstyrelsen Utbildningsdepartementet via myndigheten Ungdomsstyrelsen stödjer svensk föreningsliv med ett organisationsbidrag. Bidraget går till barn- och ungdomsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet och som har verksamhet i minst fem län, har minst ungdomsmedlemmar samt minst 60 procent ungdomsmedlemmar i åldern 6-25 år. Bidraget består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är för närvarande kronor. Den senare grundar sig dels på antalet medlemmar i åldrarna 7 25 år, dels på antalet ungdomsföreningar. I diagrammen till höger framgår det genomsnittliga bidraget Sveriges Schackförbund får för dels varje ungdomsmedlem, dels varje ungdomsklubb. Beloppen varierar beroende på dels hur mycket pengar som finns att betala ut, dels det totala antalet medlemmar respektive klubbar som pengarna till olika organisationer ska fördelas på. Det finns en fast del i medlemsbidraget som gör att bidraget inte ökar helt proportionellt med antalet medlemmar, men den fasta delen är inte med i statistiken till höger. Observera att de årtal som anges är underlagsår och att bidragen betalas ut två år senare (se diagrammet nedan). Såväl bidraget per ungdomsmedlem som bidraget per klubb var som högst för underlagsåret 2007, vilket gav utslag på SSF:s bidragsintäkter verksamhetsåret Åren därefter har snittbidragen minskat varje år, vilket gör att det totala statliga bidraget har minskat fram till utbetalningsåret 2012, trots en fortsatt ökning av antalet medlemmar var medlemsökningen dock så stor att det totala bidraget ökade. Redovisningen av bidragen Principerna för dels utbetalning av bidrag till SSF från Ungdomsstyrelsen (fram till 2010 betalades en del av bidraget via Svenska Spel), dels Snittbidrag/ungdomsmedlem Snitt bidrag/medlem Snittbidrag/ungdomsklubb vidarebefordrandet av dessa bidrag från SSF till distrikt och klubbar, har förändrats under åren. För att förstå hur det hänger ihop bör man känna till följande begrepp: Underlagsår är det år då verksamheten som ligger till grund för bidraget bedrivs. Ansökningsår är det år då verksamheten redovisas och ansökning sker. Bidragsår är det år bidragen betalas ut. Sedan 2008 betalas såväl de statliga bidragen till SSF som medlemsbidrag och klubbidrag från SSF till klubbar respektive distrikt under bidragsåret. Från och med 2011 redovisas även nyetableringsstöd och fadderbidrag på bidragsåret, även om det ofta betalas ut tidigare

8 Medlemmar 2012 fördelade på födelseår SSF:s kansli 1 år 1 21 år år år år 27 Kanslichef Personal 2 år 1 22 år år år år 19 3 år 0 23 år år år år 15 4 år 2 24 år år år år 20 5 år år år år år 8 6 år år år år år 8 Kent Vänman, Linköping Klubbkontakter Schackfyran Schack i skolan Niklas Sidmar, Norrköping Information, Ekonomi, Tävling Hans-Göran Almgren, Norrköping Materialförsäljning, Kansliarbete Jesper Hall, Lund Riksinstruktör med ansvar för skolklubbsprojektet (ej stationerad på kansliet) 7 år år år år år 8 8 år år år år år 8 9 år år år år år 8 10 år år år år år 3 11 år år år år år 5 12 år år år år år 0 13 år år år år år 2 14 år år år år år 1 15 år år år år år 0 16 år år år år år 0 17 år år år år år 0 18 år år år år år 0 19 år år år år år 0 Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Intäkter KANSLI portointäkter Kostnader KANSLI administrativ utveckling KANSLI redovisning KANSLI personalkostnader KANSLI förbrukningsmaterial KANSLI lokaler KANSLI kopiering KANSLI telefon KANSLI distribution KANSLI övrigt Kansliet netto I portointäkter ingår den del av distributionskostnaden som vidarefaktureras till kunder. Nettokostnaden för distribution är alltså skillnaden mellan kontona "distribution" och "portointäkter". Vissa distributionskostnader som kan knytas till ett specifikt verksamhetsområde bokförs på detta område och ingår inte här. 2 Administrativ utveckling är kostnader för utveckling av medlems- och resultatsystemet. 3 I personalkostnader ingår kanslipersonalens lön. Dock är en del av Niklas Sidmars lön utförd på Tidskrift för Schack och Allsvenskan samt en del av Kent Vänmans lön utförd på Schackfyran och Schack i skolan. Personalkostnaderna är minskade med intäkter i form av lönebidrag. 20 år år år år år

9 Ekonomi Elit senior I verksamhetsområdet ingår de stora lagtävlingarna Schack-OS och Lag-EM, samt veteranschack och övriga elittävlingar. Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Kostnader EK Schack-OS EK Lag-EM EK veteran EK elit senior övrigt Schack-OS spelas jämna år och Lag-EM udda år. Elit junior Svensk succé i OS i Istanbul Årets Schack-OS var den främsta svenska laginsatsen på länge, och det bästa OS-resultet sedan 1996, då det svenska laget slutade elva. I en Schweizerlottad turnering gäller det att avsluta starkt, och det svenska laget i öppen klass lyckades onekligen med den saken i Istanbul. Efter att ha blandat fina insatser med några svagare i den första delen av turneringen kom en felfri slutspurt med fyra raka segrar. I laget ingick Nils Grandelius, Hans Tikkanen, Emanuel Berg, Pontus Carlsson och Axel Smith, och samtliga tog minst 50 procent. Nils Grandelius gjorde en mycket stark insats på första bordet där han spelade samtliga elva matcher och tog 8 poäng. I damklassen bestod det svenska laget av Inna Agrest, Viktoria Johansson, Christin Andersson, Emilia Horn och Angelina Fransson. Till skillnad från herrlaget gjorde damerna sina bästa insatser i början av turneringen och avslutade med en matchpoäng på de sista fem ronderna. Damlaget fick därmed nöja sig med en 88:e plats av 127 deltagande lag. I öppen klass segrade Armenien före Ryssland och Ukraina, medan pallplatserna i damklassen gick till Ryssland, Kina och Ukraina. Fakta Herrlagets matcher i OS Sverige-Estland 4-0 Grandelius 1, Berg 1, Carlsson 1, Smith 1 Serbien-Sverige 2-2 Grandelius 1, Tikkanen ½, Berg ½, Smith 0 Kroatien-Sverige 2½-1½ Grandelius ½, Tikkanen 0, Berg 0 Carlsson 1 Sverige-Förenade Arabemir. 1½-2½ Grandelius 0, Tikkanen 1, Carlsson ½, Smith 0 Sverige-Andorra 3½-½ Grandelius ½, Tikkanen 1, Berg 1, Carlsson 1 Skottland-Sverige ½-3½ Grandelius 1, Tikkanen 1, Berg ½, Smith 1 Slovenien-Sverige 3½-½ Grandelius ½, Berg 0, Carlsson 0, Smith 0 Sverige-Nigeria 3-1 Grandelius 1, Tikkanen 1, Berg 1, Carlsson 0 Mongoliet-Sverige 1-3 Grandelius ½, Tikkanen 1, Berg ½, Smith 1 Kanada-Sverige 1½-2½ Grandelius 1, Tikkanen ½, Berg ½, Smith ½ Sverige-Brasilien 3-1 Grandelius 1, Tikkanen ½, Berg ½, Carlsson 1 I verksamhetsområdet ingår de internationella ungdomstävlingarna samt olika typer av landslagsverksamhet och annan elitverksamhet för juniorer. Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Kostnader EK Ungdoms-VM EK Ungdoms-EM EK Junior-VM EK elit junior övrigt Kostnaderna för juniortävlingar varierar beroende på var de olika tävlingarna spelas. Det svenska herrlaget svarade för den främsta svenska placeringen i ett Schack-OS sedan 1996 då man kom på sextonde plats i den öppna klassen. FOTO: Calle Erlandsson 16 17

10 Schack-SM Schack-SM Schack-SM arrangeras normalt av en klubb eller ett distrikt på uppdrag av Sveriges Schackförbund. Sedan 2010 betalar SSF alla kostnader för SM-gruppen. Ansvaret för Schack-SM delas mellan två kommittéer. Elitkommittén ansvarar för SM-gruppen medan Tävlingsoch regelkommittén har hand om övriga delar. Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Kostnader EK SM-gruppen TK Schack-SM övrigt Startbidrag, prispengar och logi i ingår i summan. Från 2013 tas startbidraget bort och prissumman ökas. Särspel avgjorde SM-gruppen Den nya särspelsregeln kom till användning direkt i en mycket jämn SM-grupp. Fyra spelare delade förstaplatsen och gjorde upp om titeln i en spännande särspelsgrupp. FOTO: Peter Halvarsson Inför årets SM-tävling återinfördes särspel som särskiljningsmetod om SM-guldet i Bergergrupper, något som gav upphov till en dramatisk upplösning av SM-gruppen, då hela fyra spelare delade förstaplatsen. Till slut blev det fjolårsvinnaren Hans Tikkanen som försvarade titeln från Västerås Årets Schack-SM arrangerades på den klassiska idrottsanläggningen Lugnet i Falun. Arrangör var eventbolaget Visit Södra Dalarna i samarbete med Dalarnas Schackförbund. Att låta ett externt evenemangsbolag ta huvudansvaret för Schack-SM var ett helt nytt grepp, och ett försök som slog så väl ut att SSF:s styrelse i början av 2013 utsåg Borlänge till SM-ort 2014, med Visit Södra Dalarna som arrangör och samma upplägg som i Falun. Vi var mycket nöjda med arrangemanget i Falun och samarbetet med arrangörerna fungerade väldigt bra. Vi ser fram emot att komma tillbaka till Dalarna 2014, säger SSF:s ordförande Anil Surender som också är ordförande i Tävlings- och regelkommittén. Sammanlagt blev det 595 starter i 2012 års Schack-SM, och i SM-gruppen var det fyra spelare som kunde ses som huvudfavoriter: Hans Tikkanen, Emanuel Berg, Nils Grandelius och Jonny Hector. Två av dessa, Tikkanen och Berg, höll hela vägen till särspelet medan Nils Grandelius missade guldchansen i sista ronden och Jonny Hector inte fick något att stämma och slutade på nionde plats. Tikkanen och Berg fick istället sällskap av överraskningarna Bengt Lindberg och Axel Smith och placeringarna 1 till 4 fördelades med hjälp av en Bergergrupp med betänketiden tio minuter, och två sekunders tillägg per drag. Regerande mästaren Tikkanen vann mot Lindberg och Smith samt spelade remi med Berg och hans 2½ poäng räckte till seger i särspelet. Han följdes av i tur och ordning Lindberg, Smith och Berg. De tre främsta kvalificerade sig samtidigt till spel i SM-gruppen 2013, liksom Michael Wiedenkeller som vann Mästar-Elit. Jesper Hall ansvarade som vanligt för det välbesökta kommentatorsrummet, och han fick hjälp av Stellan Brynell som var regelbunden gäst framför projektorsduken. FOTO: Peter Halvarsson 18 19

11 Bredd Junior Bredd Junior I verksamhetsområdet Bredd Junior ingår samtliga svenska och nordiska skoltävlingar, Talangjakten samt Junioroch Kadettallsvenskan. De skoltävlingar som arrangeras årligen är Skol-SM, Skol-SM för flickor och Skollags-SM. Dessa tävlingar är kvalificerande till Skol-NM, Skol-NM för flickor och Skollags-NM. De nordiska tävlingarna arrangeras omväxlande av de federationer som ingår i Nordiska Schackförbundet. Den kommitté som har ansvaret för dessa tävlingar var under 2012 Ungdomstävlingskommittén under första halvåret och därefter Skolkommittén. Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Kostnader SK nordiska skoltävlingar SK svenska skoltävlingar SK övriga tävlingar Kostnaderna för de nordiska skoltävlingarna varierar kraftigt från år till år beroende på dels vilken eller vilka av de nordiska skoltävlingarna som står på tur att arrangeras i Sverige, dels var de övriga spelas. 2 Juniorallsvenskan, Kadettallsvenskan och Talangjakten. FOTO: Niklas Sidmar Jessica Bengtsson från SS Manhem vann äldsta klassen i Flick-SM och kom sedan tvåa i Flick-NM i Norge. Egor Norlin från SK Rockaden blev ende svensk att vinna sin klass i Skol-NM när tävlingen avgjordes i finländska Espoo i februari. FOTO: Niklas Sidmar Lag-SM-guld till Malmö och Stockholm De senaste åren har lagtävlingarna Kadett- och Juniorallsvenskan dominerats av Limhamns SK från Malmö och SK Rockaden från Stockholm. Förra året var det skåningarna som vann båda tävlingarna med Rockaden som tvåa, men i år tog klubbarna en titel var. Finalen i Kadettallsvenskan spelades i Malmö i augusti och här spelade lagen oavgjort inbördes och vann alla övriga matcher. Rockaden samlade dock flest partipoäng och placerade sig på första plats. Trea kom Växjö SK. Totalt deltog 17 lag i kvalspelet i maj. Juniorallsvenskan spelades i Linköping i november och här blev det revansch för Limhamn som tappade en matchpoäng mot SS Manhem men vann sista rondens finalmöte med SK Rockaden och därmed tog sig upp på första plats. Rockaden kom tvåa och SS Manhem trea. I division två vann Sollentuna SK, som tillsammans med Limhamns andralag kvalificerade sig för spel i högsta divisionen spelare i Skol-SM i Norrtälje SS Gambit från Norrtälje stod värd för 2012 års Skol-SM, som kom upp i 387 starter. Detta var något högre än förra året, men fortfarande är det förstås långt till de siffror som uppnåddes för bara tiotalet år sedan. År 2001 deltog nästan 700 spelare, vilket var den högsta siffran under 2000-talet. Klubbschacket har minskat under de senaste åren, och eftersom de flesta deltagare i Skol-SM fortfarande kommer via sina klubbar är det en naturligt utveckling, säger SSF:s kanslichef Kent Vänman. På sikt tror jag dock at det finns goda möjligheter att locka deltagare till våra traditionella skoltävlingar via skolklubbarna. Om det lyckas finns det goda möjligheter att vända den negativa trenden, fortsätter han. Flest deltagare var det i grupp F, där deltagarna är 11 år gamla. Där kom 80 spelare till start vilket var nästan dubbelt så mycket som i någon annan klass. FOTO: Peter Halvarsson Gabriel Nguyen, Linköpings ASS, var en av nio vinnare i Skol-SM, och den ende som gick genom tävlingen utan poängförlust

12 Tidskrift för Schack Skolklubbsprojektet Tidskrift för Schack är SSF:s medlemstidning. Den utkommer fyra gånger per år och skickas kostnadsfritt hem till alla förbundets medlemmar. Dessutom prenumererar ett drygt hundratal privatpersoner och bibliotek på tidningen. Projektet Schack i skolan inleddes i början av 2010 som ett sätt att ta tillvara på det enorma intresse som väcks genom Schackfyran. Det lyckade försöksprojektet i Lund hösten 2009 fick styrelsen att fatta beslut om att anställa Jesper Hall som riksinstruktör med huvudsaklig uppgift att starta verksamhet på skolor och bilda skolschackklubbar. Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Intäkter TfS försäljning TfS annonser Kostnader TfS tryck TfS distribution TfS redaktör TfS medarbetare TfS övriga kostnader TOTALT Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2011 Budget 2012 Intäkter UK SIS intäkter Kostnader UK SIS personalkostnader UK SIS resekostnader UK SIS material UK SIS övrigt TOTALT Intäktskontot omfattar bidrag och stipendier till projektet Schack i skolan, samt intäkter då skolor har betalat för extra stöd av riksinstruktören. I utfallet för 2010 och 2011 ingår ett projektbidrag på kr per år från Schackakademien. 2 Personalkostnaderna utgörs huvudsakligen av Jesper Halls lön och sociala avgifter, men inkluderar också kanslikostnader för administrativt arbete i samband med projektet. 3 Materialkostnaderna innefattar material som delas ut vid Schack i skolan-kurser, samt produktionskostnader för nytt material. Nu ska långsiktigheten prioriteras SSF:s påbörjade sin stora skolklubbssatsning 2010 under namnet Schack i skolan. Begreppet Schack i skolan har därefter vidgats till att gälla all skolverksamhet, inklusive Schackfyran och de traditionella skolschacktävlingarna, men antalet skolklubbar har fortsatt att växa. Idag finns det drygt 400 skolklubbar i landet, vilket är ungefär fem gånger fler än de traditionella ungdomsklubbarna. Ytterligare omkring 100 skolklubbar har bildats, men lagts ner, och nu är projektets viktigaste uppgift att vidta åtgärder för att få så många av de bildade klubbarna som möjligt att bygga upp en långsiktig verksamhet. Nu gäller det att prioritera åtgärder som skapar långsiktiga och stabila klubbar. Det viktigaste är inte längre att starta massor av nya klubbar, utan det är att hjälpa dem som redan finns att höja kvaliteten på sin verksamhet, förklarar SSF:s kanslichef Kent Vänman. På Kvarnbyskolan i Rinkeby har man satsat hårt på schack. Idag finns fyra klubbar med bas i olika delar av skolan: En på lågstadiet, en på mellanstadiet, en på fritids och en inom sexårsverksamheten. FOTO: Niklas Sidmar 22 23

13 Schack i skolan Nu är antalet Schackfyran skolklubbar över 400 Trots att fadderbidragen togs bort inför 2012 fortsatte bildandet av ny skolklubbar, och 2012 överträffade till och med 2011 med 29 klubbar. I tabellen nedan framgår hur utvecklingen sett ut på distriktsnivå och totalt i landet. Flest skolschackklubbar finns det för närvarande i Nordvästra Skåne, Uppland och Stockholm. Schackfyran ingick fram till 2007 i Skolkommittén, men till 2008 hade projektet växt så kraftigt att det bröts ut till en egen kommitté. Enligt den nya organisation som började gälla sommaren 2010 drivs Schackfyran som ett projekt inom Skolkommittén ( Utvecklingskommittén) anställdes Per Hultin som projektledare för Schackfyran, och under 2011 avslutades hans anställning. Schackfyran är ett socialt projekt som går ut på att skapa klassgemenskap. Inför säsongen får fjärdeklasser erbjudande om ett besök där en ledare från ett distrikt eller en klubb lär ut grunderna i schack och berättar om tävlingen Schackfyran. Samtidigt får klassen en låda bestående av fem schackspel och en plansch med schackreglerna att sätta upp i klassrummet. Fakta Skolschackklubbar 2009 Skolschackklubbar 2010 Skolschackklubbar 2011 Skolschackklubbar 2012 nya totalt medl nya totalt medl nya totalt medl nya totalt medl Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Göteborg Halland Hälsingland Jämtland-Härjedalen Medelpad Nordskåne Nordvästra Skåne Norrbotten Roslagen Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Västerbotten Västergötland Västmanland Ångermanland Örebro län Östergötland TOTALT Ekonomi Not Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Budget 2013 Intäkter UK S4 intäkter Kostnader UK S4 riksfinal UK S4 kontantbidrag UK S4 distriktshjälp UK S4 material UK S4 distribution UK S4 personalkostnader UK S4 övrigt TOTALT De intäkter som är bokförda under Schackfyran 2010 består helt av sponsrade Schackfyrantröjor och intäkterna under 2011 och 2012 är till största delen anordnarbidrag för en Fas 3-anställd flyttades Riksfinalen från Globen till ABB Arena i Västerås och arrangerades av Västerås SK, vilket innebar kraftigt minskade kostnader för SSF. Samma sak gäller under Distriktshjälp är resekostnader i samband med klassbesök och tävlingar i distrikt och klubbar, där SSF hjälper till. 4 Materialkontot innehåller subventionerat material samt engångskostnader för framtagning av nytt material. 5 Anställningen av Per Hultin avslutades hösten 2011, vilket var skälet till minskningen av personalkostnader under 2011 och Det antal medlemmar som redovisas avser ungdomsmedlemmar i bidragshänseende, alltså 7-25 år under 2009 och 2011 samt 6-25 år under