Verksamhetsplan Svenska Konståkningsförbundet

Transkript

1 Verksamhetsplan Svenska Konståkningsförbundet 1 (15)

2 VISION Vi ska brett stå för att högt nå! VERKSAMHETSIDÉ Gemensam vision och målsättning Varje förening bedriver en verksamhet utifrån sina medlemmars intressen. En del föreningar satsar på elit- och/eller breddverksamhet inom en eller flera discipliner, medan andra fokuserar på enbart bredd eller elit inom endast en disciplin. Genom en gemensamt beslutad styrning av verksamheten, som uttrycks i Svenska Konståkningsförbundets verksamhetsplan och budget, lägger föreningarna tillsammans ett pussel. Det pusslet ska motsvara verksamhetsplanens målbild. Det är medlemmarna som vid varje årsmöte fastställer inriktningen för verksamheten genom att godkänna förbundsstyrelsens verksamhetsplan och budget. Alla föreningar och distrikt kanske inte kan göra allt. Men olika föreningar satsar på det som de har förutsättningar för och är bra på. Tillsammans ser vi till att lägga ett pussel, där helheten blir förbundets gemensamma resultat. Både bredd och elit Bredd- och elitverksamheten är ömsesidigt beroende av varandra. Framgångsrika svenska åkare innebär att fler blir intresserade av konståkning och vill börja träna. För elitverksamheten handlar det om att ha en så bred rekryteringsbas som möjligt för att nå unga med rätt talang och vilja att satsa på elitträning. Vårt mål är att ha en elit på internationell nivå och en bredd som gör det möjligt för alla som vill åka konståkning att få göra det. För att nå dit behöver vi en sammanhållen och gemensam strategi från förening, distrikt och förbund. Förbundets roll är att peka ut de övergripande målen och att veta vad som krävs för att nå dem. Förbundet ska ta fram strategier och skapa resurser för att nå målen. 2 (15)

3 Den Svenska Modellen Svenska Konståkningsförbundet har tagit fram en utvecklingsplan för internationell konståkningssatsning på lokal, regional och central nivå, kallad Den Svenska Modellen. Konståkningen ska ha en plats i samhällsdebatten Konståkningen har tack vare de senaste årens mästerskap, sportsliga framgångar, tävlingar och evenemang etablerat en plats i press och media och den positionen ska vi behålla. Vi ska verka för att konståkningen är synlig i media och på så sätt skapa förståelse för vilka förutsättningar som krävs för att kunna bedriva såväl elit- som breddverksamhet. Vi måste själva kunna se på konståkning i ett utifrån och in perspektiv för att skapa ett intresse för vår idrott bland allmänheten. 3 (15)

4 STYRKOR & SVAGHETER MÖJLIGHETER & HOT Svensk konståkning påverkas av en mängd faktorer som vi hela tiden måste ta hänsyn till. Hot och möjligheter skall hanteras parallellt. Styrkor Ökat medieintresse Åkare i världseliten Proffsig arrangör Engagerade medarbetare Stort ideellt engagemang Svagheter Stora sponsorer saknas Konståkning är inte tillräckligt integrerad i skolan För få ideella krafter på alla nivåer Knappa resurser i förhållande till höga ambitioner Brister i föreningarnas kunskap om hur en konståkningsförening bör drivas Dyr sport Många anläggningar ej anpassade efter konståkningens behov Ekonomiskt beroende av internationella mästerskap i Sverige Möjligheter Idrottslyftet Skapa och utveckla nya produkter /områden för sponsoravtal RF:s och SOK:s elitstöd SISU Samverkan med skolan Sportsliga framgångar Hot Behovet av stöd/service ökar hos föreningarna Konståkningens position i samhället är inte tillräckligt stark Våra eldsjälar slutar Resurs- och teknikkrävande arrangemang/tävlingar Konkurrens från andra idrotter och fritidsaktiviteter Ifrågasättande av träningsintensiv idrott i unga år Inga nya internationella mästerskap till Sverige 4 (15)

5 MÅLGRUPPER Den primära målgruppen är de aktiva åkarna i alla åldrar på alla nivåer. Det är de aktiva åkarna som är slutkunden för vår verksamhet även om det är föreningarna som är direkta medlemmar i Svenska Konståkningsförbundet. För närvarande är 134 föreningar anslutna till förbundet. Målgrupperna för verksamheten är emellertid fler och oerhört viktiga för verksamhetens fortsatta utveckling. Därför har rekrytering och utbildning på flera nivåer av såväl ledare, tränare och tekniska funktionärer en central plats i förbundets verksamhet. SÅ VILL VI UPPFATTAS Till de aktiva vill vi förmedla att konståkningen står för Glädje Glöd Gemenskap En ren, dopingfri idrott Till omvärlden vill vi förmedla att konståkningen står för En tekniskt avancerad och fysiskt krävande idrott En artistisk idrott som berör alla sinnen Svenska Konståkningsförbundet ska uppfattas som Stödjande Kompetent Öppet och kommunikativ VÅR VÄRDEGRUND Svenska Konståkningsförbundets har sedan tidigare tagit fram en egen värdegrund som vi kallar Konståkningen vill, som i sin tur baserats på det av Riksidrottsförbundets framtagna dokument Idrotten vill. Konståkningen vill revideras under (15)

6 VÅRA MÅL Elitverksamhet för Singel, Paråkning & Isdans Förbundets övergripande mål är att bli en ledande nation inom internationell konståkning. Mål Nuläge 2012/ Toppresultat på mästerskap, senior/junior (singel) EM 2012: 5:a & 10:a (Dam) 11:a (Herr) EM-medalj EM-medalj VM 2012: 11:a (Dam) 26:a (Herr) Fler åkare topp 10 på VM VM-medalj Fler åkare på hög internationell nivå, senior/junior (singel) JVM 2012: 9:a (Dam) 24:a (Herr) Bäst i The Nordics 2:a 7 st medaljer Öka internationell Deltagande i JGP representation i paråkning, senior/junior Topp 5 på JVM Två damer och två herrar på OS 2014 JVM-medalj Två damer/två herrar OS 2018 Minst två åkare/mästerskap damer resp. herrar 5 st 7 st 7 st 1:a 1:a Representation på EM, VM och OS 2014 Isdans Inget elitpar Internationell representation på ISU-tävlingar Representation på EM, VM och OS 2018 Internationell representation på ISU-tävlingar 6 (15)

7 Elitverksamhet för Teamåkning Det övergripande målet är att vara en världsledande nation inom disciplinen teamåkning (Synchronized Skating). Mål Nuläge 2012/ Toppresultat på internationella mästerskap VM 2012: 1:a & 8:a VM-guld VM-guld JWCC 2012: Topp 5 på JVM JVM-medalj Fler lag på hög internationell nivå 7:a & 10:a Senior: 2 st Junior: 1 st Senior: 2 st Junior: 2 st Senior: 3 st Junior: 3 st 7 (15)

8 Bredd- och utvecklingsverksamhet Intresset för svensk konståkning ska öka så att fler barn, ungdomar och vuxna ur alla samhällsgrupper kan börja och fortsätta träna konståkning. Konståkningen ska breddas med singel, team, paråkning, isdans, show skating, veteranåkning och skridskoskolor i hela Sverige. Vi ska stärka Sveriges konståkningsföreningar. Alla kommuner med ishall ska ha minst en förening eller sektion för konståkning. Mål Nuläge 2012/ Konståkningen ska ha minst 6 distrikt 8 distrikt Samtliga distrikt två (2) olika discipliner i flertalet distrikt (singel, team, paråkning, isdans) Fler aktiva licensierade st Öka Fortsatt ökning Fler licensierade pojkar/män Öka antalet aktiva åkare i st Öka Fortsatt ökning åldern år Antalet medlemmar ska öka Bibehålla och öka nivån på 3 par 4 par 6 par paråkningen Utveckla isdansen 1 par Fler RM alla åldrar 2016 Sprida teamåkningen i landet 4 st distrikt 5 distrikt 7 distrikt 8 (15)

9 Nationell tävlingsverksamhet Den nationella tävlingsverksamheten inom Svenska Konståkningsförbundet är en av de grundläggande verksamheterna och ligger till grund för våra åkares utveckling på alla nivåer, från barn/nybörjare till de som vill satsa på att nå eliten. Mål Nuläge 2012/ Tävlingsstruktur som stödjer svensk konståknings elitverksamhet Elitserie A-tävlingar Morgondagare SM-vecka SM-helg (team) Bibehålla och utveckla kvaliteten. Utveckla en A- serie. Bibehålla och utveckla verksamheten. Tävlingsstruktur som stödjer svensk konståknings övriga tävlingsverksamheter Använda IndTA fullt ut Klubbtävlingar Stjärntävlingar Showtävlingar Utvecklingsarbetet påbörjat Bibehålla Använda systemet Bibehålla Alla delar färdigutvecklade 9 (15)

10 Utbildningsverksamhet Utbildningsverksamheten skall stödja övrig verksamhet och kvaliteten på samtliga utbildningar skall upplevas som hög. Allt utbildningsmaterial skall fortlöpande uppdateras och utvecklas enligt gällande forskning/utveckling. Mål Nuläge Andelen kursföreläsare skall öka Utbildningsverksamheten ska generera ett ekonomiskt överskott Det skall finnas instruktörer med lägst Steg 4 eller motsvarande kunskap Öka antalet aktiva instruktörer med yrkesutbildning Antalet utbildade tränare skall öka Öka antalet tekniska funktionärer (domare, TC, TS, DVO) på nationell nivå eller högre i relation till de tävlingsstrukturer som finns Utbildade arrangörer i samtliga distrikt 46 st Öka Öka Överskott på kr Överskott på kr 99 st Lika många eller fler Ca 20 st Öka Öka Utreds Öka Öka Nationella: 105 st Övriga: 118 st Öka Bibehålla Lika många eller fler Öka Finns Bibehålla Bibehålla 10 (15)

11 Kommunikation Vi ska positionera konståkningen som en sport att räkna med och våra konståkare ska ses som seriösa idrottsutövare. Konståkningen ska ta plats i samhällsdebatten och intresset för konståkning ska öka i alla samhällsgrupper. Vi ska arbeta för ökad förståelse hos beslutsfattare avseende konståkningens villkor och popularitet. Mål Nuläge Vi ska förbättra den interna kommunikationen inom hela organisationen Föreningsinformation Separata direktutskick Väsentligen upplevd förbättrad kommunikation mellan Förbund, Distrikt och Förening. Media ska rapportera om alla väsentliga händelser inom konståkning Ökad kännedom om Bedriva internationellt kommunikationsarbete i syfte att få mästerskap och representation inom ISU Bedriva nationellt kommunikationsarbete i syfte att få representation inom RF/SISU/SOK Arrangera mästerskap och större evenemang Skatesweden.se artiklar år 2011 i rikspress unika besökare/månad, nedladdade sidor/månad 1 representant i ISU:s Synchronized Technical Committee (ISU SyS TC) 1 representant i SOK:s valberedning Team VM 2012 JWCC 2012 Stockholm Ice Minst 75 % av medlemsföreningarna ska uppleva att vi har en väl fungerande kommunikation. Minst 500 artiklar/år i rikspress Öka andelen unika besökare och nedladdade sidor 1 representant i ISU Council Bibehålla 1 representant i ISU:s SyS TC En representant i SOK:s, SISU:s och/eller RF:s styrelse EM 2015 Internationell tävling Stockholm Ice/motsvarande, årligen 11 (15)

12 Ekonomi - övergripande mål Svenska Konståkningsförbundet ska ha en ekonomi under kontroll och i balans där förbundet ska använda sina resurser till satsningar för att nå verksamhetsmålen. Mål Nuläge 2012/ Vi ska ha en ekonomi under kontroll med möjlighet att använda eget kapital för satsningar Ordinarie verksamhet i ekonomisk balans Förbundets extraordinära nettointäkter, från arrangemang och sponsorer ska öka Idrottslyftet Uttag av 3 mkr perioden Uttag 2 mkr under de två verksamhetsåren Ett eget kapital på minst 8 mkr Underskott Underskott Positivt resultat kr kr 2 miljoner Idrottslyftet är idag en del av det statliga ekonomiska stödet till idrotten. Dock beslutas från år till år om bidraget ska fortsätta delas ut samt hur stor summa som ska fördelas mellan de 69 olika idrotterna inom RF. Riktlinjerna ses för närvarande över, men huvudinriktningen har hittills varit att rekrytera nya barn och ungdomar till idrotten samt att behålla ungdomar högre upp i åldrarna. Bidraget består för närvarande av tre (3) delar; Förbundsutvecklingsstöd, Verksamhetsutvecklingsstöd samt Föreningsstöd. Föreningsstödet har de senaste åren varit runt 2 miljoner kronor per säsong och fördelningen av dessa har skett i linje med förbundets vision och verksamhetsmål. Enligt plan, och om inte RF ändrar förutsättningarna/villkoren inför kommande perioder, kommer Föreningsstödet att fördelas i följande tre områden (beloppet baserat på 2012 års tilldelade medel): Vad Belopp Fördelningsnyckel Föreningsutveckling kr 55 % Föreningsprojekt Lägerstöd (centrala läger) Arrangörsstöd Föreningsutvecklare (en el. flera personer) Utvecklingsprojekt Sportslig utveckling kr 18 % Stöd till föreningar med LL-åkare Stöd till föreningar med centralt uttagna UL-åkare Utbildningsbidrag kr 27 % Centrala Instruktörs-/Arrangörsutbildningar (50 % i bidrag) Utb. Teknisk Funktionär (75 % i bidrag) Totalt kr 100 % 12 (15)

13 FÖRUTSÄTTNINGAR För att lyckas uppnå förbundets övergripande vision och mål för kärnverksamheten finns det ett antal förutsättningar som alla vi som är engagerade inom svensk konståkning måste verka för: Att alla kommuner med ishall och rätt förutsättningar har minst en förening/sektion för konståkning Att antalet istimmar i föreningarna ökar Att föreningarna får tillgång till ishallar månader/år Att ishallarna ska vara anpassade även för konståkning Att vi strävar efter konståkningscentra där elitsatsning integreras i skolan Att antalet gymnasieskolor med NIU-certifiering (Nationella Idrottsutbildningar) ökar Att antalet tekniska funktionärer ökar Att antalet instruktörer ökar Att föreningarna aktivt kommunicerar sina behov med media och lokala beslutsfattare 13 (15)

14 ORGANISATION Svenska Konståkningsförbundet har en styrelse med ett övergripande ansvar för förbundets verksamhet. En Generalsekreterare, direkt underställd styrelsen med uppgift att verkställa styrelsens beslut, leder ett kansli med för närvarande 5 heltidstjänster. Generalsekreteraren och respektive kommitté har ett ekonomiskt ansvar samt befogenhet att leda och utveckla sin del av verksamheten med utgångspunkt i gällande verksamhetsplan. Verksamhetsplanen är framtagen av styrelsen och Generalsekreteraren tillsammans med kommitté- och distriktsordförande samt kansliets personal. SKF:s Styrelse Kommittéer (5 st) GS SKF:s Kansli Distrikt (11 st) Föreningar Kommittéer Föreningar (134 st) Föreningar 14 (15)

15 Kommittéer För närvarande sker det ideella arbetet i Svenska Konståkningsförbundet inom följande kommittéer: Elitkommittén för singel- och paråkning (EKSP) Elitkommittén för team och isdans (EKTI) Bredd- och utvecklingskommittén (BUK) Utbildningskommittén (UK) Tekniska Kommittén (TK) Kommittéordförandena adjungeras till styrelsens möten vid behov. Distrikt och föreningar Den huvudsakliga verksamheten sker i de idag 134 föreningarna som i sin tur är organiserade i 11 distrikt från söder till norr. Respektive distrikt skall ses som länken mellan föreningarna och Svenska Konståkningsförbundet och ska självständigt och på uppdrag av förbundet bedriva tävlings-, utbildnings- och utvecklingsverksamhet till stöd för föreningarna inom respektive distrikt. Förbundet anordnar distriktsordförandeträff minst en gång per år. Kansli På styrelsens uppdrag skall kansliet ombesörja bevakning av Svenska Konståkningsförbundets intressen både internationellt och nationellt. Uppdraget består främst i att bistå i ledning, utveckling, genomförande och uppföljning av: Elitverksamhet Tävlingsverksamhet Utbildningsverksamhet Breddverksamhet genom bl a Idrottslyftet Intern och extern kommunikation samt marknadsföring Föreningservice Sponsorverksamheten Ekonomi Därutöver ansvarar kansliet för att bistå förbundsstyrelsen och kommittéerna med viss administration. Maj 2012 Svenska Konståkningsförbundet Foto: Krister Sandkvist, Natalie Greppi, Tatiana Lobacheva, Felicia Månmyr, Maggie Månmyr, Privat 15 (15)