Svenska konståkningsförbundet Verksamhetsplan

Transkript

1 Svenska konståkningsförbundet Verksamhetsplan (17)

2 Vår Vision: Vi ska brett stå..för att högt nå! 2(17)

3 Både bredd och elit Bredd- och elitverksamheten är ömsesidigt beroende av varandra. Elitåkarna fungerar som förebilder för många barn och ungdomar och de bidrar till att fler börjar träna konståkning. Samtidigt utgör de många aktiva åkarna basen för elitverksamheten. Utan många aktiva redan från skridskolan har vi inte underlag för en elitverksamhet. Därför satsar Svenska Konståkningsförbundet både på att utveckla breddverksamheten och på elitverksamheten. När det gäller breddverksamheten vill vi se svensk konståkning i alla former i alla delar av Sverige. Vi vill ha aktiva medlemmar i alla åldrar och med olika bakgrund. Konståkningen ska finnas överallt - i skolorna, i våra idrottshallar, på ute-isarna om vädret så tillåter och i nöjesparkerna. Våra elitåkare ska ha medaljkapacitet i internationella mästerskap och vi vill även se dem på de prispallarna i de internationella mästerskapen. Konståkningen ska ha en plats i samhällsdebatten! Konståkningen har tack vare VM 2008 äntligen tagit plats i press och media och den positionen ska vi behålla. Vi ska verka för att konståkningen är synlig i media och på så sätt öka förståelsen för vilka förutsättningar som krävs för att kunna bedriva såväl en elitsom breddverksamhet. Vi måste själva kunna se på konståkning i ett utifrån- och inperspektiv för att skapa ett intresse för vår idrott bland allmänheten. Vad menar vi med med vår vision? Alla åker konståkning Jo vi vill att människor med olika bakgrund från olika bostadsområden och med olika ekonomiska förutsättningar ska kunna ägna sig åt konståkning i olika former. Konståkning kan vara såväl rekreation som ett sätt att uttrycka sig. Vi vill att man ska kunna börja skridskoskola redan på dagis och att det ska finnas fler isar att tillgå utomhus vintertid, så att barn på ett spontant sätt kommer i kontakt med konståkningen. Genom att barn kommer i kontakt med konståkningen i sin vardag eller i sitt närområde vidgar man möjligheten till att värva nya aktiva till konståkningen. Konståkning hela livet Konståkning ska vara en idrott som man ska kunna utöva från det man är liten tills man är äldre. Vi ska behålla ungdomarna längre genom att utveckla sporten med t.ex. showtävlingar, isteater och aktiviteter som isotek. Här har vi ett gemensamt intresse med andra issporter och bör samverka med dem i gemensamma projekt. T.ex. värvar man tonårskillar som hoppar av bandyn och ishockeyn till isdans, paråkning, isteater eller showåkning tillsammans med de ungdomar som varit på väg bort från konståkningen. Vi har tagit nya djärva grepp där konståkning presenteras på nya sätt. Vi korsbefruktar konståkningen med andra sporter för att värva nya grupper av barn och ungdomar. Vad kan vi hämta från hip-hopen, streetdancen, free-stylen, halfpipe, skateboarden etc? 3(17)

4 Tidigare åkare kommer tillbaka till konståkningen igen när de blir äldre. De deltar i aktiviteter som isdans, power-skating eller liknande. Flera kommer tillbaka som ideella ledare eller utbildar sig till domare och specialister. Även här spelar uteisarna stor roll för möjligheten att arrangera aktiviteter för en bred och äldre skara. Redan idag finns det internationella tävlingar för veteraner på olika nivåer och åldrar. Genom en aktiv informationssatsning från vår sida kommer tidigare aktiva åkare tillbaka till konståkningen igen och deltar i veterantävlingar. Ishallarna utnyttjas fullt ut Om vi ska förverkliga en vision där fler ska åka skridskor kommer vi att behöva större tillgång till istid. Framför allt behöver vi utnyttja de resurser vi har på ett mer effektivt sätt. Här finns redan ett gediget arbete gjort inom Handslaget. Vi vet i vilka kommuner det saknas konståkningsklubbar och vi har en god överblick över hur landets ishallar utnyttjas. I alla hallar I ett längre perspektiv kan bristen på istid kanske lösas genom en vidareutveckling av den islösa skridskon, så att vi med tiden ska kunna göra det möjligt att åka skridskor i hallar utan is. Därav en vision där vi ska kunna utöva och se på konståkning i alla hallar. Vi vill se svenska åkare på internationella prispallar! Det är inte bara en vision vi är redan världsledande inom teamåkningen och den positionen ska vi behålla. Vi är på väg uppåt när det gäller singel och vi ska fortsätta på den vägen. Vi ska ha en kontinuitet i försörjningen av nya åkare på elitnivå genom att bygga på elitsatsningarna med yngre åkare. För att det ska bli möjligt måste tillgången på istider öka och vardagslivet bli mindre stressigt för elitåkarna. Visionen är att minst sju städer i Sverige ska ha skolor från årskurs 4 till 9 och där konståkning och dans läggs in i schemat. På så sätt utnyttjas ishallarna på dagtid samtidigt som åkarna får möjlighet till att kombinera sin elitsatsning, sina studier och sina sociala liv. För elitåkare på gymnasienivå är det möjligt att träna konståkning på dagtid fem dagar i veckan. Både i grundskolan o i gymnasiet ska möten ske med andra konstformer, så att åkarnas artistiska talanger utvecklas. 4(17)

5 Konståkning som underhållning Förutom att konståkning är en idrott har den ett stort underhållningsvärde. Genom att vara världsledande i arrangemang ska vi skapa möjligheter till upplevelser med åkare på internationell nivå. Genom att utveckla showåkningen ska vi erbjuda underhållning genom uppvisningar i offentliga miljöer som nöjes- och stadsparker. Vi ska initiera TVunderhållning med inslag av konståkning. Foto: Holiday on Ice Konståkning som yrke! Många åkare väljer att arbeta några år som professionella åkare i ishower för att sedan studera vidare på idrotts-, dans- eller annan högskola med anknytning till konståkningen som såväl idrott som konstart. 5(17)

6 SWOT- ANALYS Hur ser vår verksamhet ut i dagsläget? Vilka styrkor och svagheter har vi? Vad hotar vår verksamhet och vilka möjligheter har vi? I september 2006 gjorde styrelsen en SWOT-analys som sedan reviderades vid mötet med kansliets personal och distrikts- och kommittéordförandena i april Styrkor: Bra internationellt och nationellt kontaktnät Konståkningen har stort underhållningsvärde Bra personal på kansliet Hög kompetens (tränare (cirka 10 har gått svenska GIH, många tränare har liknande utländsk utbildning, tekniska funktionärer, tävlingsarrangör) Idrottsliga framgångar Bra organisatörer/ arrangörer Många ishallar Bred målgrupp/skridskotradition Ren idrott Mycket engagerade ideella ledare Kreativa Convention Vi finns i två världar den idrottsliga och den konstnärliga Svagheter: Långsiktigt ohållbar ekonomi (-1-1,5 mkr/år) Vi saknar sponsorer Bidragsberoende För få ideella ledare och tekniska funktionärer jämfört med behovet Personberoende kontaktnät Det är för många aktiva som försvinner för gott alldeles för tidigt Spretig bild/organisation ineffektivt arbetssätt där styrelsearbete/löpande verksamhet går i varandra Saknar konståkningscenter/ gymnasium/skolor För få istider/ för kort issäsong Vi saknar ett dokument med tydliga krav på ishallar Brist på tränare på elitnivå Flera föreningar styrs av föräldrar (=kortsiktigt) eller av tränarna Revirtänkande/brist på samarbete Brist på pojkar/tjejidrott Smal elit/sårbart Saknar bredd i form av samtliga grenar fördelade över hela landet Krävande sport (tidsmässigt, fysiskt och psykiskt) Dyrt att utöva Betraktas som barnidrott i vissa kretsar Bedömningssport Förslag på org. framtagen Haninge 2009! (Motion lagd av (m) i Gbgs KF) Pågår 6(17)

7 Möjligheter: Utveckla förbundets organisation Let s skate 2008 Idrottsliga framgångar Nya tränings- och tävlingsformer (stjärntävlingar, showtävlingar) Nya mästerskap VM 2008 Anställd personal Nya aktiviteter för att skapa intäkter Teamåkning olympisk gren Spontankonståkning (utanför ishallarna naturisar och utebanor) Islös skridsko Etablering av paråkning och isdans Fixstjärna Distriktssamarbete Internationellt samarbete Sponsorer Utökat LOK-stöd Invandrarbarn vill lära sig åka skridskor Föräldrar Hot: Allt svagare föreningsengagemang Ekonomiska nedskärningar (statsanslag och aktivitetsstöd kan minska) Ökande kostnader (istider t.ex.tävlingsresor, bedömningssystemet) Privatisering av ishallar Bristen på utveckling av det ideella ledarskapet Konkurrens från trendsporter Konkurrens från andra länder inom ISU (tävlingar) Utvecklingen av köpsport (gym, Friskis, yoga mm) Ändrade levnadsmönster försoffning och tidsbrist Bidragsberoende (ekonomisk utveckling inom ISU, RF SOK) Föräldrars minskande engagemang och tid Bristande acceptans för tidig specialisering Tveksamma bedömningar Tjejidrott på en arena där manliga normer gäller Föräldrar 7(17)

8 Målgrupper för SKF och distriktsförbunden: Vilka är vi till för? Vi är till för de aktiva konståkarna på alla nivåer. Vi har även aktiva ledare, tekniska funktionärer och tränare som är vår målgrupp, men det är de aktiva åkarna, som står i centrum för vår verksamhet. De är slutkunderna. Den primära målgruppen för vår verksamhet är de aktiva åkarna i alla åldrar och på alla nivåer! Det är de aktiva åkarna som är slutkunden för vår verksamhet även om det är föreningarna som är direkta medlemmar i Svenska Konståkningsförbundet. För närvarande är 123 föreningar anslutna till förbundet. Målgrupperna för verksamheten är emellertid fler och oerhört viktiga för verksamhetens fortsatta utveckling och därför har rekrytering och utbildning på flera nivåer av såväl ledare, tränare och tekniska funktionärer en central plats i förbundets verksamhet. Målgrupperna kan definieras enligt följande: De aktiva åkarna Föreningarna Ledarna Tränarna De tekniska funktionärerna Publiken Föräldrarna 8(17)

9 Intressenter Konståkning ska ta sin plats i samhället och det förutsätter en god kommunikation och samverkan med flera olika organisationer i samhället t.ex: Kommuner ledning Skola Publik/allmänhet Företag Media Föräldrar ISU SOK RF SISU Vårt syfte Vi skall aktivt utveckla svensk konståkning genom att: Stödja föreningar och åkare Popularisera konståkningen Ta till oss nya trender och initiera nya grepp i tiden Skapa en ekonomi som gör det möjligt att utveckla sporten Så vill vi uppfattas: Till de aktiva vill vi förmedla att konståkningen står för: Glädje Glöd Gemenskap En ren, dopingfri idrott! 9(17)

10 Till omvärlden vill vi förmedla att konståkningen står för: En tekniskt avancerad och fysiskt krävande idrott En artistisk idrott som berör alla sinnen Svenska Konståkningsförbundet ska uppfattas som: Stödjande Kompetent Öppet och kommunikativt 10(17)

11 Vår värdegrund: Svenska Konståkningsförbundets värdegrund baseras på den av Riksidrottsförbundets framtagna Idrotten vill. Våra målsättningar 1 Övergripande verksamhetsmål för elitverksamheten: Åkarna på elitnivå ska ha förutsättningar att ta medalj i stora mästerskap. Mål för singel- och paråkning 1.1 Mål för singelåkning dam och herr Nuläge Ansvar Vi har kapacitet 2013 Medalj på Elitkommittén Singel för EM-medalj EM och VM.. och Par OS 2010 topp 5 Vi har kapacitet för JVM-medalj 2009 En åkare topp 5 VM Mål för paråkning Vi ska vara representerade i paråkning på JVM 2012 Elitkommittén Singel och Par 1.3 Mål för isdans - - Elitkommittén Singel och Par 11(17)

12 Mål för teamåkningen senior och junior på elitnivå 1.4 Mål för Teamåkning - senior Nuläge Ansvar Guld på Team- Topp 5 för Elitkommittén Team VM 2009 och Sweden II år 2013 och Isdans topp 10 för Sweden II. 1.5 Teamåkning junior Medalj på Team WCCJ 2009 Guld på Team WCCJ och Topp 5 för lag 2 Elitkommittén Team och Isdans Mål för att vi ska ha förutsättningar att nå ovanstående mål Mål 1.6 Vi ska ha välutbildade tränare, tekniska funktionärer och ledare I varje distrikt ska vi ha tekniska funktionärer (domare, tekniska specialister, tekniska kontrollanter och dataoperatörer) med tillräckligt hög kompetens för att uppfylla våra mål för både elit- och breddverksamheten Våra tekniska funktionärer ska ligga i framkant internationellt sett, så att vi får Vi ska implementera alla nya regler för att kunna hålla tävlingar enligt ISU:s regelverk. Vi ska anpassa reglerna där så behövs för svenska förhållanden på olika tävlingsnivåer Vi ska utbilda och skapa förutsättningar för arrangörer att anordna tävlingar enligt gällande regler i alla distrikt. Ansvar Utbildningskommittén Kommittén för tekniska funktionärer Kommittén för tekniska funktionärer Regel- och tävlingskommittén Regel- och tävlingskommittén 12(17)

13 2 Övergripande verksamhetsmål för bredd- och utvecklingsverksamheten: Intresset för svensk konståkning ska öka, så att fler barn, ungdomar och vuxna ur alla samhällsgrupper kan börja och fortsätta träna. Bredden finansierar toppen, så vi bör planera för att bli självfinansierade i högre grad. 2.1 Konståkning ska bli en bredare idrott med singel, team- och paråkning, isdans, showskating och veteranåkning i hela Sverige 2.2 Alla kommuner med ishall ska ha konståkning 2.3 Andelen pojkar ska öka 2.4 Antalet aktiva ska öka 2.5 Medelåldern på de aktiva ska öka Nuläge Ansvarig Övergripande ansvar Bredd- och utvecklingskommittén 5 distrikt Alla distrikt Resp. SDF/(Breddoch Utvecklingskomm) Konståkning i alla kommuner med ishall. Resp. SDF/(Breddoch Utvecklingskomm) 5 % pojkar 25% Projektledare pojkprojektet/(breddoch Utvecklingskomm) +25% +100% Resp. SDF/(Breddoch Utvecklingskomm) + 1 år + 2 år Resp. SDF/(Breddoch Utvecklingskomm) 13(17)

14 3 Övergripande kommunikationsmål: Vi ska positionera konståkningen som en sport att räkna med och våra konståkare som seriösa idrottsmän. Konståkningen ska ta plats i samhällsdebatten. Under hösten 2007 fastställde styrelsen förbundets kommunikationsplan, där varje mål definierats tillsammans med nödvändiga aktiviteter för att nå målen. Nedanstående mål är ett utdrag ur kommunikationsplanen. För utförligare information hänvisas till kommunikationsplanen. 3.6 Vi ska få ISU:s uppdrag att arrangera stora mästerskap. Nuläge Ansvar Kommunikatör kansliet Kommunikatör kansliet i samverkan med SDF Kommunikatör kansliet Kommunikatör kansliet i samverkan med SDF 3.1 Vi ska förbättra den interna kommunikationen med hjälp av: Hemsidan Förbundet on line Möten med distrikt och föreningar Convention Utbildningar 3.2 Intresset för svensk konståkning ska öka i alla samhällsgrupper. Därför ska vi synliggöra konståkning i: Etablerad press och TV Internet Webb-TV Andra/nya TVkanaler 3.3 Vi ska förändra vuxnas attityder till konståkning med avseende på genus 3.4 De som kan påverka konståkningens villkor ska ha förståelse för vilka förutsättningar konståkarna behöver 3.5 SKF ska ha möjlighet att påverka bedöm ningssystemet och villkoren för deltag ande på internationella tävlingar. SKF Styrelse ordf. samt SKF:s representanter i internationella organ samt vid internationella tävlingar Styrelse/Arrangemangskommittén 14(17)

15 4 Övergripande ekonomiska mål Vi ska ha en ekonomi i balans som möjliggör att vi har resurser att satsa för att nå våra verksamhetsmål. Vi måste öka befintliga intäkter och skapa nya intäkter samtidigt som vi måste bli mer kostnadseffektiva genom att se över arbetsformer och befintliga avtal. Vi måste verka för att öka bidragen genom att bearbeta RF om LOK-stödet och i utredningen om de nya fördelningsnycklarna. Vi måste våga satsa i rätt tid och den rätta tiden är nu när vi gjort ett lyckat VM och har resurser att avsätta för att ha tid att jobba på ett mer affärsinriktat sätt. 4.1 Vi ska ha en ekonomi i balans. Läge om vi inte gör något 4.2 Intäkterna ska öka Nuläge 2008/ /20010 = År 1 Drift +/0 2009/2010-1,1 mkr -1,9 mkr 2010/2011 = År /2013 * Ansvar 0,1 mkr 1,5 mkr 2,5 mkr 5 mkr GS Resultat -1,0 mkr -0,35 mkr +1,1 mkr +3,5 mkr 4.3 Satsningar för att förverkliga målen +1,1 mkr +3,5 mkr Styrelsen GS 5 Övergripande personalmål De anställda ska uppfatta SKF som en seriös arbetsgivare 5.1 Alla anställda vet vilken roll de har i helheten 5.2 Alla anställda har förutsättningar att utföra sitt arbete 5.3 Den fysiska arbetsmiljön uppfattas som god 5.4 Den psykosociala arbetsmiljön uppfattas som god Nuläge Ansvar Styrelsen/ generalsekr Styrelsen/ generalsekr Styrelsen/ generalsekr Styrelsen/ generalsekr 15(17)

16 Organisation Svenska Konståkningsförbundet har en styrelse med ett övergripande ansvar för förbundets verksamhet. Kansliet är direkt underställd styrelsen och styrelsen beslutade vid sitt möte i april 2008 att anställa en generalsekreterare med uppgift att verkställa styrelsens beslut. Generalsekreteraren skall ha ekonomiskt ansvar och befogenheter att leda verksamheten med utgångspunkt från den verksamhetsplan som styrelsen tagit fram tillsammans med kommitté- och distriktsordförandena och med kansliets personal Svenska Konståkningsförbundet Kommittéer Kommittéer SKF:s Kansli leds av Generalsekreteraren Distriktsförbund Distriktsförbund Föreningar Föreningar Föreningar Föreningar Föreningar Föreningar Sektioner Sektioner Sektioner Sektioner. Förbundskansliet ska ansvara för följande funktioner: På styrelsens uppdrag ombesörja bevakning av Svenska Konståkningsförbundets intressen både internationellt och nationellt. Ledning och uppföljning av elitverksamheten Ledning och uppföljning av breddverksamheten genom Idrottslyftet Intern och extern kommunikation och marknadsföring Ansvar för sponsorsverksamheten Ekonomi Bistå kommittéerna med viss administration I följande kommittéer sker det ideella arbetet inom Svenska konståkningsförbundets kärnverksamhet: Elitkommittén för singel- och paråkning Elitkommittén för teamåkning och isdans Bredd- och utvecklingskommittén Utbildningskommittén Arrangemangskommittén Kommittén för tekniska funktionärer Regel- och tävlingskommittén Kommittéordförandena adjungeras till styrelsens möten vid behov. Den huvudsakliga verksamheten sker ute i föreningarna som i sin tur är organiserade i distrikt. Respektive distriktsordförande är länken mellan föreningarna och Svenska Konståkningsförbundet. Förbundet anordnar en distriktsordförandeträff minst en gång per år. 16(17)

17 Budget Inför kommande två säsonger har styrelsen antagit följande budget. Budget Utfall Budget Utfall Budget Budget INTÄKTER 06/07 06/07 07/08 07/08 08/09 09/10 Statsanslag Extra anslag: Internationellt stimulansbidrag Handslaget - Ny tävlingsform Handslaget/Idrottslyftet Föreningsavgifter Licenser Tävlingsavgifter/tävlingar Kursavgifter Försäljning ISU SOK Sponsorer/aktiviteter Convention Ränta/värdeökning Uttag VM-fonden Överskott arrangemang Överskott Show/showtävl Överskott förbundsläger 150 Övriga intäkter 67 Summa intäkter KOSTNADER Gemensamt Tävlingshantering/IJS Förbundsutv/Idrottslyftet Ny tävlingsform Inköp Funktionärer & Teknik Tekniska funktionärer team/singel Regel & tävlingskommittén Elitverksamhet Singel & Par - basverksamhet Singel & Par - toppsatsning Singel & Par - Ungdomslyftet SOK Team & Isdans - basverksamhet Team - extra VM/Universiad Team - extra satsning lag Information/Hemsida Arrangemang Convention SM-vecka Nordiska Utbildning och breddutveckling Utbildning Breddutveckling Stipendier & Prispengar Uppvaktningar Kongresskostnader Övrigt Summa kostnader Resultat (17)