Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/
|
|
- Rune Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/ Hemvårdscentral i samverkan - genomförande av personalintroduktion med stöd av LEAN Sammanfattning Vid starten av en gemensam hemvårdscentral i Vännäs kommer en introduktionsutbildning att genomföras. En del i utbildningen handlar om att kartlägga och identifiera samtliga moment i vård- och omsorgsprocessens flöden (personcentrerad) utifrån ett multiprofessionellt synsätt med stöd av LEAN och Genombrottsmetodik. Kartläggning av ett hälsoärende med stöd av resultatet av Nationell informationsstrukturs arbete kommer också att genomföras. Samverkansarbetet inom Hemvårdscentralen kräver att vi lämnar huvudmannaskapsgränser och organisationsstyrda arbetssätt och blickar framåt med ett gemensamt syn- och arbetssätt. Viktiga delar är individanpassning, personcentrering, ett utvecklat multiprofessionellt arbetssätt och kontinuerlig praktisk träning. Ett antal processer och flöden kommer att kartläggas och sammanställas avseende vad som är Rätt Från Början (RFB), ett begrepp/arbetsverktyg som används inom LEAN. Rubrikerna i arbetet kommer att vara värdighet och välbefinnande och nyckelorden, privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet, insatser av god kvalitet, gott bemötande, trygghet och meningsfullhet. Syftet med föreliggande projekt är också att kartlägga ett antal befintliga vård- och omsorgsprocesser utifrån nationell informationsstrukturs resultat ( som beskrivs i de olika delrapporterna och genom att navigera via det webbaserade verktyget. Därefter ska innehållet ersättas i processerna och nya arbetssätt formas med utgångspunkt av nya processer, termer och begrepp med målet att intentionerna i såväl God vård ( SOSFS 2005:12 och 2006:11) som God kvalitet i socialtjänsten uppfylls. Parallellt med utvecklingsarbetet kommer vi även att följa processen med införandet av IT tjänst för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård i Västerbotten (Prator), genom information från länsprojektgruppen och genom representation i en av de lokala delprojektsgrupperna. Deltagare i personalintroduktionen är medarbetare vid Hälsocentralen Tre Älvar och vid Vård- och omsorgsförvaltningen i Vännäs. Under vissa moment deltar medarbetare vid Vännäs FrivilligCenter med fokus på varaktiga former för anhörigstöd. Antalet personer som involveras är 75 personer En för- och eftermätning av psykosocial arbetsmiljö kommer att genomföras med stöd av enkäter rörande hälsa, arbetsstress, KASAM och Work Locus of Control (WLC). 1
2 Frågeställningarna som kommer att besvaras är till exempel hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för medarbetarna på gruppnivå vid hemvårdscentralen? hälsa, med avseende på subjektiv symtomskattning, stress, med avseende på arbetsstress, arbetsbelastning och bristande arbetsstöd, KASAM, med avseende på meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet, samt WLC, med avseende på subjektivt upplevd kontroll i arbetet Därutöver kommer viktig kunskap rörande balans, obalans mellan krav och kontroll respektive möjlighet och behov eller avsaknad av socialt stöd i arbetet att kunna belysas vilket är betydelsefullt i ett organisationsutvecklingsperspektiv. Resultatet bör ge en ökad kunskap om vad en systematisk granskning och kartläggning av befintliga arbetssätt kan resultera i och på vilket sätt granskningen och kartläggningen bidrar till utveckling av nya effektivare arbetssätt med högre kvalitet med brukarens värden i fokus Arbetet ska resultera i att stärka individens egen process, öka samverkan och målstyrning mot en kunskapsbaserad vård- och omsorg vid en hemvårdscentral som drivs i samverkan mellan landsting och kommun. - Arbetet ska ske i samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen i Vännäs Kommun och Västerbottens läns landsting, Hälsocentralen Tre Älvar, Vännäs hälsocentral - Resultatet av arbetet ska spridas till övriga kommuner och hälsocentraler i Västerbotten Bakgrund Under 2007 pågick ett processarbete inom landstinget med fokus på att föra över hemsjukvården till kommunerna i Västerbotten. Parallellt pågick ett utvecklingsarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen i Vännäs och Hälsocentralen Tre Älvar. Målsättningen var att medverka till att överföringen av hemsjukvården från hälsocentralen till kommunen skulle ske på bästa sätt, i enlighet med gemensamma utgångspunkter för hemsjukvårdspatienter och brukares bästa (God vård principen och God kvalitet i socialtjänsten). Överföringen av hemsjukvården från landstinget till kommunerna bordlades vid årsskiftet samma år. För att tillvarata de positiva resultaten i det förberedelsearbete som genomförts och skapa ett mervärde och bättre förutsättningar för patient/brukare i behov av hemsjukvård fortsatte arbetet i samverkan lokalt i Vännäs. Verksamhetschefen vid Tre Älvar och socialchefen vid vård- och omsorgsförvaltningen gav arbetsgruppen istället uppdraget att undersöka möjligheten att utveckla en gemensam hemvårdcentral för behovsgrupperna. Teoretisk bakgrund Organisationer kan ses som öppna system, som successivt genomgår strukturförändringar. Genom att positioner och relationer inom organisationen ändras, kommer även den struktur av regler, gränser och möjligheter som organisationen vilar på, att förändras. En jämvikt rubbas temporärt, för att återigen stabiliseras när individerna inom systemet hittat nya förhållningssätt till varandra (Lundsbye, Sandell, Holmberg, Währborg & Fälth, 2000). En organisationsförändring innebär också en förändring av relationer (Svedberg, 2007). Om delar av systemet förändras, behöver hela systemet hitta en ny jämvikt. För att koordinera arbetet som genomförs i en organisation utförs merparten av arbetet i mindre enheter, s.k. team, utbildnings- och/eller arbetsgrupper (jmf Wheelan, 2005). Organisationsförändringar möter ofta motstånd eftersom en förändring innebär både förluster och vinster, vilka inte är jämlika för samtliga involverade. Några berörs mycket andra i mindre utsträckning. Ledningen ser ofta vinsten före medarbetaren som istället upplever ökade krav och vad de går miste om. På grund av detta bör en organisationsförändring få pågå under en längre tid för att det nya arbetssätten och processerna ska accepteras av samtliga involverade (Heinskou & Visholm, 2005). Ellström och Kock (2009) skriver om att 2
3 såväl inom privat som offentlig sektor pågår det en strukturförändring mot mer teambaserade och processinriktade organisationer där kundens behov sätts i fokus. Antonovsky (1991) skriver om det salutogena (hälsofrämjande) perspektivet i motsats till det patogena (sjukdomsframkallande). Antonovsky menar att man bör tänka i termer av faktorer som befrämjar en rörelse mot den friska polen på ohälsa hälsa kontinuumet. Känsla av sammanhang (KASAM) är en viktig faktor vad gäller denna rörelse. KASAM består av tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Theorell (2003) definierar psykosocial som interaktionen mellan psykiska och sociala faktorer Hanson (2004) menar att hälsoarbete i arbetslivet måste utgå ifrån medarbetarnas arbetssituation. Vad som fungerar hälsofrämjande på en arbetsplats behöver inte vara lika framgångsrik i ett annat sammanhang. För att åstadkomma hälsa på en arbetsplats behövs processliknande arbetssätt, pga. av organisationers komplexitet som system, samt på grund av all den ovisshet som en förändring i sig medför. Behovet är därför stort av processer som involverar såväl värderingar och kunskap som åsikter och idéer. Intention Intentionen är att utveckla en gemensam hemvårdscentral i Vännäs där verksamheten som ska bedrivas är ändamålsenlig, trygg, säker och till nytta för de individer som är i behov av stöd, vård- och omsorg. Verksamheten som ska bedrivas med individen i fokus, med god kvalitet och vara framåtblickande såväl när det gäller att leverera God vård som att utveckla IT-baserad kommunikation och dokumentation. Verksamhetens innehåll ska vara överförbar och bli ett föredöme i Västerbotten. Övergripande mål Insatserna ska anpassas och genomföras i samråd mellan individen och det multiprofessionella teamet och utgå ifrån individens resurser och behov med målet att vardagen ska fungera på bästa sätt. Hemvårdspatienten ska uppleva att insatserna utförs av en gemensam instans. Hemvården som erbjuds ska vara tillgänglig dygnet runt. Hemvårdsinsatserna ska utföras med tydlighet, trygghet, säkerhet och med god kvalitet. Hemvårdsinsatserna ska genomföras med tillgänglighet och kontinuitet och antalet involverade personer/professioner per patient bör baseras på individens behov. Hemvårdscentralens medarbetare ska arbeta i gemenskap och i samsyn. Medarbetarna ska uppleva att hemvårdscentralen är en gemensam verksamhet oberoende av ett formellt delat huvudmannaskap Förutsättningar - Gemensamma lokaler samt den utrustning som behövs från respektive huvudmans ingående resurser. - Tvärprofessionella team utvecklas genom utbildning och färdighetsträning - Gemensam IT-baserad kommunikation och dokumentation i enlighet med intentionerna i den Nationella IT-strategin för vård och omsorg (bl.a. Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk) - Samverkan med externa aktörer behöver utvecklas och fördjupas, exempelvis med Svenska kyrkans diakoner, dagverksamheter och frivilliga aktörer inom anhörigstöd. Enkla kontaktvägar till hemvårdscentralen för individen, exempelvis: - ett ingående telefonnummer, *två kontaktpersoner, (*en ordinarie en back up), information på hemsida som länkas, informationsbroschyr, möjlighet till IT-baserad kommunikation mm. Hemvårdscentralens patienter och brukare 3
4 Hemvårdscentralens arbete innefattar stöd, vård och omsorg till alla personer i behov av hemsjukvård och/eller hemtjänst. Rubrikerna i personcenterad kartläggning (brukarens värde i fokus) Värdighet och välbefinnande Nyckelbegrepp privatliv kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet, insatser av god kvalitet, gott bemötande, trygghet och meningsfullhet. Rubrikerna i organisationsöversynen (grupp- organisation) Mål (värdet för individen) Nyckelbegrepp delaktighet, överenskommelse, kompetens, kunskaps-, beslutsstöd och ansvar. Informationsbehovet mål, planer, avsteg/avvikelse, resultat, resurser, beslut, överenskommelser, hantering av frågeställning, bedömning och analys, kunskaps- och beslutsstöd, aktörer och kompetens Tidsplan (preliminär) Preliminär inledning av förberedelsearbete, uppstart, iordningställande och personalintroduktion och en fördjupad processkartläggning med utgångspunkt av Nationell Informationsstruktur planeras till den 1 september Kartläggning och analys med stöd av LEAN (parameter RFB) och gemensam nystart planeras att ske efter grundkartläggningen och analysen. Syfte Syftet med det planerade projektet är att kartlägga samtliga delar i hemvårdscentralens arbetsfält med utgångspunkt av NI (den nationella informationsstrukturen för vård- och omsorg). Det handlar om att kartlägga flöden, processer och informationsmodeller avseende alla involverade aktörers arbetsfält och deras kommunikations och kontaktytor. Redan nu har utvecklingsgruppen vid hemvårdcentralen inlett arbetet att beskriva aktuella flöden, arbetsprocesser och samverkansområden samt identifierat vilka skillnader det är i språkbruk avseende termer och begrepp som dagligen kommuniceras vid respektive organisation. Det som betonas av involverade i arbetet är att skapa en verksamhet som upplevs trygg, god och säker av individen. Detta förutsätter att roller och ansvar är tydliga 4
5 och legitima på alla nivåer i respektive organisation och att man är överens om innehållet i den gemensamma vård- och omsorg som ska ges. Metod Steg ett Genomförande av personalintroduktion inklusive förmätning av den psykosociala arbetsmiljön Steg två Kartläggning av befintliga flöden, processer och modeller samt identifiering av termer och begrepp som används i dagligt arbete inom en hälsocentral respektive inom en kommunal hemtjänst- och rehabiliteringsverksamhet. Steg tre Analysera kartläggningens resultat, vad gäller hinder och möjligheter i respektive flöde och process och med stöd av en handledare (med kompetens i modelleringsarbete) förädla och utveckla resultatet i enlighet med NI:s informationsstruktur, LEAN (RFB) och eventuellt Genombrottsmetodik (Nolans modell) med PDSA - cirkeln (Plan, do, study, analyze) som verktyg i arbetet. PDSA - Cirkeln Nolans förbättringsmodell Planera (plan) Göra (do) Studera (study) Agera (analyze) Steg fyra Följa ett hälsoärende i samtliga flöden och processer som utgör hemvårdscentralens arbetsinriktning. Införliva NI:s informationsmodell och aktuella termer och begrepp i enlighet med nationellt fackspråk. Fokusera hälsobegreppet och enas om vad det innebär konkret praktiskt. Utbildning av medarbetare med utgångspunkt av NI i syfte att tydliggöra gemensamma förhållnings- och kommunikationssätt. Ur arbetsinnehållet; Intern och extern kommunikation Hur aktualiseras ett hälsoärende? Samordnad vårdplanering? Individuell vårdplanering - genomförandeplan- aktivitetsplan Levnadsberättelse hälsohistoria - intervju- formulär Rehabilitering och Samverkan (RoS) Beläggningsgrupp- process- innehåll Steg 5 Utvärdering av genomfört arbete d) Arbets- tidsplan Start Utvärdering e) Förväntad betydelse Vår förhoppning är att projektet kommer att stärka individens ställning, medverka till bättre samverkan, förbättra kommunikation och dokumentation inom ett hälsoärende. 5
6 Medarbetarna kommer att ha tydligare roller och ansvarsområden och ett gemensamt språkbruk vilket leder till ett ökat värde för individen. f) Planerad implementering/fortsättning efter projekttiden Nationella IT-strategin för vård och omsorg har sex insatsområden. Vi behöver goda exempel i vårt län som påskyndar den regionala utvecklingen inom området. Vi vill inom projektet: Fortsätta med tester av resultatet i hemvårdscentralens verksamhet. Fortsätta med att analysera socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens behov. Medverka med spridning och integrering av resultaten i reguljära verksamheter inom vårdoch omsorg. g) Planerad kunskapsspridning Informations- och kommunikationsspridning kommer att ske fortlöpande under projekttiden inom befintliga lokala regional och nationella nätverk. En tänkbar extern samverkansaktör blir vård- och omsorgsstrategen vid regionförbundet Västerbotten. Vår intention är att utvecklingsarbetets olika faser ska kunna följas i det nyhetsbrev som går ut till länets kommuner Vård och omsorgsbulletiner samt via vår hemsida som ska skapas på och omsorg/liv och hälsa med stöd av NI/ länkning ska ske till vll.se hälsocentral och Äldrecentrum Västerbotten. Parallella utvecklingsarbeten som pågår i länet till exempel uppdraget från länets nämndsordföranden att evidensbasera socialtjänsten i glesbygden och inrättandet av FoU ombud i länets kommuner, kommer att medverka till att det planerade projektet får många möjligheter att både kommunicera ut kunskaper och erfarenheter och att nya kunskaper och erfarenheter tillförs projektet utifrån. Efter år 1 kommer projektet att hålla ett erfarenhetsseminarium riktat till medarbetare inom vård- och omsorg i samtliga kommuner inom Västerbottens län och vid hälsocentralerna på respektive ort. Detta seminarium kan med fördel genomföras i samverkan med Äldrecentrum Västerbotten. Efter år 2 avser projektet att hålla en konferens i Västerbotten med temat Hemvårdscentral i samverkan - genomförande av personalintroduktion med stöd av LEAN, Hur gick det? Innehållet på konferensen blir kring erfarenheter av hela arbetsprocessen, strukturen, konkreta lärdomar och erfarenheter, hinder och möjligheter samt synpunkter utifrån patient- och anhörigperspektivet. Vision Vi vill forma en gemensam hemvårdscentral i Vännäs så att den gör största möjliga nytta för de som bäst behöver den och att hemvårdscentralens utvecklingsprocess och arbetsmetoder kan spridas till kommunerna och hälsocentralerna inom Västerbotten! Framgångsfaktorer 1. Att med stöd av Nationell informationsstruktur för vård- och omsorgs (NI) resultat ytterligare utveckla innehållet i kommunikation och dokumentation så att individen erbjuds god vård och omsorg med ett värde för individen. 2. Vid hemvårdscentralen start påbörjas en verksamhetsanalys med stöd av Nationell informationsstrukturs (NI) resultat, LEAN, (RFB) och genom en för och eftermätning av den psykosociala arbetsmiljön. Arbetet ska resultera i att stärka individens egen process, öka samverkan och målstyrning mot en kunskapsbaserad vård och omsorg vid hemvårdscentralen. 3. Broschyrer för patient- respektive närstående avseende hemvårdscentralen som är tydlig och lättläst ska utformas. De ska innehålla information om kontaktvägar, relevant 6
7 faktainformation och vad som kan erbjudas vid enheten. Syftet är att underlätta kontakter och minimera risken för missförstånd och att patientens och närståendes trygghet ska öka. 4. Långsiktigheten i satsningen garanteras av att båda huvudmännen vill att en gemensam hemvårdscentral ska säkerställa hemsjukvårdspatienters behov av trygg, god och säker vård och att den ska utföras gemensamt i ett helhetsperspektiv. 5. Samverkan kan bestå av olika nätverk och gemensamma träffar patient och närstående brukar- och intresseorganisationer, gemensam utbildning för hemvårdscentralens medarbetare samt generell kunskaps- och erfarenhetsspridning mellan olika professioner och arbetsfält. 6. Genom kartläggning och tester med stöd av NI och LEAN kan man skapa nya gemensamma riktlinjer, goda och säkra lokala rutiner och gemensamt testa och utvärdera för att skapa underlag till evidensbaserade metoder. Referenslista Antonovsky, A., Hälsans mysterium. (1991), Stockholm, Natur och Kultur. Ellström, P-E. & Kock, H. (2009). Mot ett förändrat ledarskap? Om chefers arbete i teamoch processorganiserad verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Garson, B. E. & Stanwyck, D. J. (1997). Locus of control and incentive in self-managing teams. Human Resource Development Quarterly, 8, Hanson, A. Hälsopromotion i arbetslivet. (2004), Lund, Studentlitteratur. Heinskou, T. & Visholm, S. (2005). Psykodynamisk organisationspsykologi. Omedvetna processer på arbetet. Stockholm: Liber Ab. Lundsbye, M., Sandell, G., Holberg, B., Währborg, P., & Fälth, T. (2000). Familjeterapins grunder. Falköping: Natur och kultur. Millet, P. (2005). Locus of control and its relation to working life: Studies from the fields of vocational rehabilitation and small firms in Sweden. Doctoral thesis. Luleå, Sweden: Departement of Human Work Sciences, Technical Psychology, Luleå University of Technology. Svedberg, L. (2007). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Studentlitteratur. Theorell, T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur Wheelan, S. A. (2005). Group processes, A developmental perspective. Boston: Allyn and Bacon. Internetsidor Bilagor Budget (se medföljande excelfil) (Arbetsmaterial bildspel PPT- presentation, steg för steg ärendegång Genombrottsmetoden med Nolans cirkel Underlag utvärderingsansats- förmätning 7
Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/1832 2010-04-29.
Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/1832 2010-04-29. Kartläggning av hälsoärende med stöd av Nationell informationsstruktur för vård och omsorg (NI-projektet)
Läs merProjektplan för projektet Vännäs HemvårdsCenter i samverkan År 1 etapp 1-3
2010-11-17 Projektplan för projektet Vännäs HemvårdsCenter i samverkan År 1 etapp 1-3 1. Beskrivning Bakgrunden till projektet Under 2007 pågick ett processarbete inom landstinget med fokus på att föra
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Läs merE-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merVÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.
VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns
Läs merSamordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus
Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Läs merGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merHANDLINGSPLAN 2014-2015
HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merHur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Läs mer2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presentation av det gemensamma arbetet 2017 Ny lag som reglerar övergången mellan vårdgivare Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs mer1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merU T V E C K L I N G S L E D A R E
Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik
Läs merSocialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merSamordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul
Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan
Läs merÄldreuppdraget i Östergötland
Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merhälsofrämjande skolutveckling
hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län -09-10 Kommunikationsplan Införandet av Lagen om trygg och effektiv utskrivning från slutenvård
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merhälsofrämjande förskoleutveckling
hälsofrämjande förskoleutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med
Läs merVärdegrund- förslag till lagändring
Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för
Läs merDu har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merTryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare
Tryggt mottagande i hemmet 17 03 24 Lena Carling Projektledare Lena.carling@stockholm.se Syftet med Tryggt mottagande är ökad trygghet för den äldre och närstående samt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merÖverenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP
Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...
Läs merKVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER
SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01
Läs merAnsökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Äldre och funktionsnedsättning Ansökan Sida 1 (5) 2016-01-21 av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt Beställarenheten
Läs merÖVERTORNEÅ KOMMUN. Antagen av Socialnämnden 5 2014-02-12 2013/42
ÖVERTORNEÅ KOMMUN Antagen av Socialnämnden 5 2014-02-12 2013/42 Lokal Värdegrund Övertorneå Äldreomsorg 1 januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen (5 kap. 4~ SoL 2001:453) De nya
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merSyftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården
Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Läs mersatsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården
satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs merTemagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merAtt utveckla en hälsofrämjande
Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
Läs merÄldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merEtt helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare
Läs merOrganisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser
Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...
Läs merVårdsamverkan Lerum och Alingsås
Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Lena Arvidsson Processledare http://www.vardsamverkan.se/samla Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet och samverkan med ett hälsofrämjande förhållningssätt.
Läs merRiktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator
Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande
Läs merPatientlag
Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården
Läs merPatientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare
2019-02-12 1 (2) Vård och omsorg Anette Nilsson Till regionernas projektansvariga för införande av Patientkontrakt Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare Nu finns
Läs merVÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER
VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER för äldre- och omsorgsverksamheten i Sigtuna kommun DETTA ÄR VÅR VÄRDEGRUND SJÄLVBESTÄMMANDE Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Uppstartsmöte Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kalmar läns-
Läs merPolitiska inriktningsmål för vård och omsorg
Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och
Läs merLeanlink Ao Äldreomsorg. Gör det någon skillnad för Majken?
Gör det någon skillnad för Majken? 1 En föränderlig omvärld Leanlink Nationella riktlinjer Upphandlingar och personalförsörjning Förändrade behov från brukare Byte av utförare Utbildningsnivå baspersonal
Läs merStöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Läs merDemensprocessen i Hallands län
20 1(5) Projektplan: Demensprocessen i Hallands län ett samverksansprojekt mellan landstinget och kommunerna i Halland Projektidé Att skapa en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom och
Läs merBalanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen
Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort
Läs merTrygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs mer