Religionskunskap 1 30 hp

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskap inom Lärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1 30 hp Studiehandledning 790G01 Höstterminen 2014

2 Innehåll Förord... 3 Religionskunskap 1 30 hp, G Mål för kursen 92RE Kursinnehåll 790G Undervisning och arbetsformer... 5 Kurslitteratur... 6 Examination och bedömning... 8 Examination religionshistoria... 8 Salstentamen (religionshistoria 6hp U VG):... 8 Grupparbete inom religionshistoria... 8 Bedömning av muntlig redovisning(religionshistoria 0,5p U G )... 9 Examination Etik... 9 Salstentamen (etik 6hp U VG):... 9 Skriftlig redovisning av uppgift som seminariebehandlas (etik U G) 0,5 hp): Examination bibelvetenskap Salstentamen (27/11) Seminarier (3/11, 5 /11) Inlämningsuppgift (7/11) Examination kristendomens historia Seminarium kristendomens historia Momentscheman Momentschema religionshistoria Momentschema etik Momentschema bibelvetenskap Momentschema kristendomens historia Utvärdering Kontaktuppgifter Kursansvarig: Undervisande lärare: Administratör

3 2

4 Förord Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats av undervisande lärare på kurserna 790G01, Fredrik Gregorius, Göran Collste, Carl Magnus Carlstein och Torbjörn Aronsson på Institutionen för kultur och kommunikation, IKK, inom religionsvetenskap vid Linköpings universitet. Syftet med studiehandledningen är att underlätta studierna för dig som student genom att tydliggöra kursens syften och mål, upplägg, examination samt betygskriterier. Studiehandledningen är ett levande dokument, som efterhand, med lärarnas och studenternas hjälp kan revideras och förbättras. Den kursutvärdering som sker efter kursen skall alltså också även gälla studiehandledningen. Vi önskar dig lycka till med dina studier! 3

5 Religionskunskap 1 30 hp, 790G01 Mål för kursen 92RE17 Efter avslutad kurs ska den studerande kunna redogöra för och analysera huvuddrag för några religioners lära och livsgestaltning exemplifiera och diskutera religioners identitetsskapande roll i det moderna mångkulturella samhället redogöra för etikens grunder och aktuella problem i tillämpad etik redogöra för grunddrag, utvecklingsprocesser och centrala händelser i den kristna kyrkans historia att i grunddrag redogöra för tillkomst av och innehåll i de bibliska texterna, kunna relatera dessa texter till deras historiska sammanhang samt diskutera deras tolkningar i historia och nutid Kursinnehåll 790G01 Kursen består av fyra delkurser: Religionshistorisk introduktion, 7,5hp Kursmomentet introducerar lära och livsgestaltning inom olika religioner, främst judendom, islam, buddhism och hinduism. Såväl historiska som nutida perspektiv beaktas. Religioners identitetsskapande roll i det moderna mångkulturella samhället behandlas. Introduktion till etiken, 7,5hp Här behandlas etikens grunder och aktuella frågor inom tillämpad etik med speciell relevans för det mångkulturella samhället. Bibelvetenskaplig introduktion, 7,5hp En introduktion till den bibliska världen och till de bibliska skrifternas tillkomst, innehåll och föreställningsvärld ges. Frågor kring texttolkning diskuteras. Kristendomshistorisk introduktion, 7,5hp Här presenteras grunddragen i den kristna kyrkans historia. Härvid behandlas bland annat spridning, utveckling, traditionsförmedling, personlig tro och moderna globala förändringsprocesser. 4

6 Undervisning och arbetsformer Kursen är främst uppbyggd kring föreläsningar med tillhörande seminarier och litteraturstudier, men även andra typer av undervisnings /arbetsformer kan förekomma, såsom visning av filmavsnitt och studiebesök. I föreläsningarna ges övergripande perspektiv på kursens centrala innehåll utifrån de mål som finns för kursen. För att dessa föreläsningar ska bli så meningsfulla och givande som möjligt och för att du som student ska kunna uppnå de uppställda målen, är det viktigt att du tar del av relevant förberedelselitteratur innan och efter föreläsningarna. Litteraturlistan hittar du i denna studiehandledning eller på kursens hemsida. Schema finns att hämta på respektive kurs hemsida. 5

7 Kurslitteratur Till kursens första del: Arvidsson, Stefan och Jonas Svensson (red.) (2010) Människor och makter 2.0 E resurs: portal.org/smash/get/diva2:239273/fulltext01.pdf I Människor och makter läser ni artiklarna: "Historia och historieskrivning" av Catharina Raudvere (sid ) Källkritik av Jonas Svensson (sid 14 20) Klassifikation av Stefan Arvidsson (sid 53 57) Jämförande religionshistoria av Stefan Arvidsson (sid 57 64) Idéhistoria av Olav Hammar (sid 65 70) "Religion och Politik" av Jan Hjärpe (sid ) "Könsperspektiv" av Jonas Svensson (sid ) Andersson, Daniel och Åke Sander (2009) Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring. Studentlitteratur (I urval: sid , , och ) Hedin, Christer (2007) Abrahams barn: vad skiljer och förenar judendomen, kristendomen och islam? Dialogos (I urval sid 13 88, ) Övrigt material delas ut i samband med undervisningen Till kursens andra del (Etik): Collste, Göran (2010) Inledning till etiken, 3:e upplagan. Studentlitteratur, isbn Kompendium med utdrag ur relevanta texter i etisk teori och tillämpad etik. (Kompendiet finns att köpa i kompendiebutiken/snabbkopieringen i hus C senast en vecka innan kursens andra del börjar. Kursdeltagare får ett mejl från läraren när kompendiet är tryckt med information om pris och kompendienummer.) Övrigt material delas ut i samband med undervisningen Till kursens tredje del (Bibelvetenskap) LarsOlov Eriksson och Åke Viberg (red.), Gud och det utvalda folket: inledning till Gamla testamentet, Stockholm: Verbum, s. Dieter Mitternacht och Anders Runesson, Jesus och de första kristna: inledning till Nya testamentet, Stockholm: Verbum, s (urval). Kompendium om bibeltolkning. Distribueras som PDF-fil vid kursstart. Texter ur Bibel 2000, ca 500 s (se eller tryckt bok). 1 Mosebok 2 Mosebok

8 3 Mosebok 16, 19 4 Mosebok 6: Mosebok 5 7 Josua 6 Domarboken Rut 1 Sam 3, 8 10, Sam 7, Kung 1 2, 9 12, Kung 2, Esra 1, 7 Nehemja 2 Ester Job 1 3, Psaltaren 1 3, 8, 13, 22, 23, 26, 30, 51, 100, 103, 116, 124 Ordspråksboken 1 9, 31 Predikaren 1, 12 Höga visan 1 Jesaja 1 12, Jeremia 1, 7, 27, 31 Hesekiel 1 3 Daniel 2 3, 6 7 Hosea 1, 11 Amos 1, 5, 9 Jona Malaki Hela Nya testamentet Sidanvisningar anges på momentschemat, särskilt vilka sidor som hör ihop med de olika föreläsningarna. Till kursens fjärde del (Kristendomens historia) Aronson, T & Brodd, S-E: Ecklesiologi och kyrkor i världen och Sverige (kompendium, PDF), 2014, 70s Jacobsen, Douglas: The World s Christians. Who they are, Where they are and How they got there. Wiley-Blackwell, Oxford, 2011, 374s Martling, CH: Liturgik. En introduktion. Verbum, Stockholm, 2006, ca 100s Nylund, Bo: Teologin genom seklerna, Universitetstryckeriet, Uppsala, 1971 & 2008, 90s Pleijel, H, m.fl.: Våra äldsta folkböcker, Gleerups, Lund, 1942/1967, kan köpas i nytryck från Unitryck Stolt, Birgit: Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog. Artos, Skellefteå, 2004, 220s 7

9 Examination och bedömning Kursen examineras genom salstentamen, gruppredovisning, seminarier Examination religionshistoria Salstentamen (religionshistoria 6hp U VG): Det krävs 50 % rätta svar på er tentamen för att få G, 80 % för att få ett VG. Bedömningen av era svar är beroende av frågans omfattning. Frågor som ger 4 poäng eller över kräver, förutom rätt svar, ett utvecklat resonemang för att få maxpoäng. Till hjälp i era studier får ni instuderingsfrågor som lämnas ut ca 7 10 dgr före tentamen. Likaså får ni utskick av de PowerPoint presentationer som använts i undervisningen. Presentationer och instuderingsfrågor är endast en studiehjälp, det är mycket svårt att klara salstentamen utan att ha läst kurslitteratur eller närvarat vid undervisningstillfällena. Det är även viktigt att ni är utförliga i era svar, examinator kan inte förutsätta att ni vet mer än vad ni faktiskt tar upp i era svar. Grupparbete inom religionshistoria Ni ska, i grupp om max 4 personer, utföra något av följande: Genomföra ett studiebesök hos en organisation som kan relateras till de för delkursen relevanta världsreligionerna (hinduism, buddhism, islam och judendom). Under detta besök ska ni ställa frågor till person/personer relaterade till synen på deras egen religion och hur de anser att den påverkar deras identitet och livsåskådning. Eller Dokumentera religiöst vardagsliv hos en individ eller en organisation. Ni kan t.ex. studera hur en individ eller organisation förbereder och genomför en religiös högtid eller ritual av något slag. Ni ska be någon förklara de olika momenten för er samt fråga om anledningen till att man genomför det man gör och hur detta påverkar individens liv. Valfritt upplägg av muntlig presentation, med tydlig koppling till aktuella styrdokument. Moment som ska ingå är metod och teoretisk anknytning. Därutöver ska arbetet vara tydligt relaterat till kursens lärandemål; dvs. exemplifiera och diskutera religioners identitetsskapande roll i det moderna mångkulturella samhället och hur det ska tydliggöras för elever i grundskolans senare del eller gymnasiet. Det ska vara tydligt i presentationen att ni använt er av kurslitteraturen för att göra en tolkning av er information. 8

10 Formalia på det skriftliga inlämningsarbetet: Typsnitt: Times New Roman, teckenstorlek 12, radavstånd 1,5 och antal sidor fem till sju inklusive referenser, framsida ej in räknad. Skriftlig inlämning skickas senast den 9 september till fregr81.liu@analys.urkund.se Muntlig redovisning den 17 och den 18 september. Tidsomfattning av muntlig redovisning meddelas då kursens deltagare är bekräftade. Examinator: Fredrik Gregorius Om uppgiften ej bedöms som godkänd innebär det för 92RE11/92RE17 att muntlig redovisning sker vid ett senare tillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Bedömning av muntlig redovisning(religionshistoria 0,5p U G ) Den muntliga redovisningen utförs i grupp och upplägget är valfritt. Moment som måste ingå för att uppgiften ska betraktas som godkänd är metod (hur ni gått tillväga) och teoretisk anknytning(hur kan man tolka informationen). Därutöver ska arbetet vara tydligt relaterat till kursens lärandemål; dvs. exemplifiera och diskutera religioners identitetsskapande roll i det moderna mångkulturella samhället. Det ska vara tydligt i presentationen att ni använt er av kurslitteraturen för att göra en tolkning av er information. Det krävs även att ni tydligt relaterar era frågeställningar till de styrdokument ni som lärare har att förhålla er till samt de nationella utvärderingar som gjorts. Om uppgiften ej bedöms som godkänd innebär det att muntlig redovisning sker vid ett senare tillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Examination Etik Salstentamen (etik 6hp U VG): Det krävs 50 % rätta svar på er tentamen för att få G, 80 % för att få ett VG. Bedömningen av era svar är beroende av frågans omfattning. Frågor som ger mer poäng kräver ett mer utvecklat resonemang för att få maxpoäng. Till hjälp i era studier får ni på papper eller utskickat de presentationer som använts i undervisningen. En exempeltenta från tidigare kurstillfälle delas även ut. Presentationer och instuderingsfrågor är endast en studiehjälp, det är mycket svårt att klara salstentamen utan att ha läst kurslitteratur eller närvarat vid undervisningstillfällena. Det är även viktigt att ni är utförliga i era svar, examinator kan inte förutsätta att ni vet mer än vad ni faktiskt tar upp i era svar. 9

11 Skriftlig redovisning av uppgift som seminariebehandlas (etik U G) 0,5 hp): Här ingår tre seminarier samt förberedelsearbete. För att få godkänt på momentet ska du: Delta aktivt under etikdelens tre seminarier som behandlar frågor i tillämpad etik I en grupp på ca 4 kursdeltagare inför varje seminarium göra förberedande arbete i form av textdiskussion samt skriftliga uppgifter. Uppgifterna inkluderar att identifiera centrala etiska frågor inom seminarieämnet, sammanfatta seminarietexternas argumentation, förbereda diskussion av någon fråga eller något argument för seminariet samt göra en skiss till en lektion som behandlar seminariets ämne. Mer detaljer om gruppindelning, förberedelse och seminariedeltagande ges vid introduktionen av kursens andra del. Examination bibelvetenskap Examination sker genom en salstentamen, en inlämningsuppgift och två seminarier. Betygsbedömningen utgår från salstentamen. Fullgjorda seminarier och inlämningsuppgift är dock en förutsättning för att få betyg överhuvudtaget. Salstentamen (27/11) Salstentamen har en mer redogörande del och en mer resonerande del. I den redogörande delen examineras innehållet i kurslitteraturen, till exempel översikter av historien, viktiga kulturella, politiska, sociala, och ekonomiska företeelser, vad bibelböcker handlar om och viktiga gestalter i GT och NT, och centrala innehållsliga kategorier i texterna som förbund, Guds rike osv. I den resonerande delen examineras förmågan att se samband och relatera saker till varandra i kurslitteraturen. Det kan röra sig om att jämföra olika betoningar i vissa delar av NT och GT och resonera om varför olika saker betonas; det kan röra sig om att relatera texter till sitt historiska sammanhang, men också om att visa prov på förmåga att tolka bibeltexter och resonera om deras tolkningar på ett hermeneutiskt medvetet sätt. För betyget G krävs att man klarat av en betydande del av den redogörande delen samt någon/några frågor i den resonerande delen; för högre betyg krävs att man förutom kravet för G även har klarat ytterligare moment i den resonerande delen. Vid underkänd tentamen ges inga kompletteringsuppgifter, men möjlighet till omtentamen finns. 10

12 Seminarier (3/11, 5 /11) Seminarierna är examinerande, vilket betyder att frånvaro måste kompletteras genom skriftlig inlämningsuppgift. Seminarierna förutsätter förberedelse och aktivt deltagande. Instruktioner ges i föreläsningen»att tolka Bibeln«samt i Kompendiet om bibeltolkning. Inlämningsuppgift (7/11) Inlämningsuppgiften introduceras i Kompendiet om bibeltolkning. Den handlar om att utifrån ett bibelvetenskapligt förhållningssätt tolka texter från NT/GT/Tanak inklusive att reflektera över hur de har tolkats. Syftet är tvåfaldigt: 1) Att lära sig grunderna i ett bibelvetenskapligt förhållningssätt till texttolkning, och 2) att bekanta sig med en bibeltext på ett djupare plan och med bibelkommentarer. Din text ska vara mellan två och tre A4 sidor, skrivna med typsnitt Times New Roman 12 pt, radavstånd 1,5 samt marginaler 2,5 cm. Glöm inte att skriva namn. Texten mejlas till kalle@carlstein.org senast den 6 november, kl 17:00. Examination kristendomens historia Kursen examineras genom en salstenta och seminarieuppgifter Det är närvaroplikt på seminarierna ( om frånvaro registreras krävs extra skrivuppgifter som kompensation) För godkänt resultat på seminarierna krävs att inlämningsuppgifterna är inskickade i tid före seminariet, att redovisningen sker på ett godtagbart akademiskt sätt, och om det är frågan om arbete i grupp, att alla i gruppen är konstruktivt delaktiga i redovisningsprocessen. För godkänt resultat på seminarierna krävs ett aktivt och konstruktivt deltagande också av studenter som inte redovisar. Samtliga studenter ska uppträda respektfullt gentemot övriga deltagare under seminarier och föreläsningar. Samtliga mobiltelefoner ska vara avstängda och undanlagda under seminarier och föreläsningar. Närvaro på lektionerna är starkt rekommenderade och ger en god förberedelse för tentamen. 11

13 Kursen avslutas med en skriftlig individuell salstentamen. Seminarium kristendomens historia Seminarium 1: källtexter från den tidiga kyrkan Målet med uppgiften är att bekanta sig med några centrala texter från den tidiga kyrkans historia. De är skrivna av kyrkofäder, dvs inflytelserika kristna teologer under kyrkans första tid men som även påverkat kyrkan under historiens gång. Texter belyser dels tidigt kristet gudstjänstfirande och dels tidig kristen teologi. Läs de två nedanstående texterna och besvara de frågor och uppgifter som har samband med dem på ca 1 2 A4. Texterna är hämtade från Martling, CH: Kyrkligt Documentarium, Verbum, Stockholm, 2007, s , Uppgiften är individuell, redovisas i smågrupper, och avslutas med samling i storgrupp. Du ska skicka in dina svar senast kl dagen före seminariet. Frågor och uppgifter till texterna: När levde författaren? I vilket sammanhang levde han? Vilket yrke hade han? Vad hände i kyrkohistorien vid den tiden då texten kom till och vad det var för diskussion som författaren deltog i? Vilket syfte författaren hade med sin text? När du besvarat de ovan ställda frågorna skriver du en förklaring till texterna. Gå igenom texterna mening för mening och förklara i din text vad Justinus och Ireneus berättar om och vad de därigenom vill uppnå. Avsluta med någon tanke kring följande frågor: Vilka likheter finns mellan det tidiga kristna gudstjänstfirande vi finner hos Justinus Martyren och nutida? (jämför med Martling, Introduktion till Liturgik) Vilka likheter finns mellan den tidiga kristna teologi som vi finner hos Irenaeus och de stora kyrkotraditionernas teologier idag (jämför med Jacobsen, The World s Christians. s.1 62) Källtext 1 ur Justinus Martyrens Apologi Och på den dag, som kallas solens dag, samlas vi alla, från städerna och från landet. Man läser ur apostlarnas hågkomster, och profeternas skrifter, så länge som tiden räcker. När förläsaren har 12

14 slutat, håller föreståndaren ett anförande och uppmanar ivrigt till att efterfölja dessa sköna ord. Därefter reser vi oss alla tillsammans och ber, och när vi, som förut har sagts, har avslutat bönen, bärs bröd och vin och vatten fram. Föreståndaren frambär efter förmåga böner och tacksägelser och folket stämmer in med sitt Amen. Sedan delas de välsignade gåvorna ut och tas emot av var och en, och till dem som inte är närvarande, sänds de ut av diakonerna. De framgångsrika får ge det de vill, var och en efter eget val. Det som insamlas lämnas till föreståndaren, som därmed hjälper föräldralösa barn och änkor och dem som behöver hjälp på grund av sjukdom eller andra orsaker, också dem som sitter i fängelse och främlingar utifrån. Han är i sanning de behövandes beskyddare. Vi håller vår gemensamma sammankomst på solens dag, därför att det är den första dagen, då Gud tvingade mörker och kaos att fly och skapade världen, samma dag som Jesus, vår Frälsare, uppstod från de döda, eftersom de korsfäste honom före Saturnus dag. Dagen efter Saturnus dag, på solen dag, uppenbarade han sig för sin apostlar och lärjungar och undervisade dem om dessa ting, som vi nu ger vidare för eftertanke. Källtext 2 ur Ireneaus Adversus haereses De som vill inse sanningen må notera, att den apostoliska traditionen har uppenbarats i varje kyrka över hela världen. Vi kan räkna upp dem, som apostlarna har utnämnt till biskopar i kyrkorna, och deras efterträdare fram till denna dag och som aldrig har lärt eller känt till sådana absurditeter, som heretikerna producerar Apostlarna önskade att de män, som de utsåg till sina efterträdare och till vilka de överlämnade sin ämbetsauktoritet, skulle vara perfekta och otadliga. I en sådan här bok skulle det bli alltför långtråkigt att räkna upp alla kyrkors successioner Här pekar vi därför på den apostoliska tradition och den tro, som predikas för människorna, som har kommit ned till oss genom successionen av biskopar, den största och äldsta och av alla kända kyrkans tradition och bekännelse, som grundades och byggdes upp i Rom av de två mest ärorika apostlarna Petrus och Paulus. Varje kyrka måste liksom de trogna överallt instämma med denna kyrka, på grund av hennes ledande och auktoritativa position, ty i henne har de trogna alltid bevarat den apostoliska traditionen. Sedan de välsignade bröderna hade grundat och byggt upp kyrkan, överlämnade de biskopsämbetet till Linus. Paulus nämner denne Linus i sitt brev till Timotheos (2 Tim 4:21). Han efterträddes av Anacletus, efter vilken, på tredje plats efter apostlarna, Clemens utnämndes till biskopstjänsten. Han inte endast såg de välsignade apostlarna utan talade också med dem och hade deras predikningar ringande i sina öron och deras tradition framför sina ögon. Medan Clemens var biskop, uppstod en mindre oenighet mellan bröderna i Korint, och kyrkan i Rom sände ett mycket tungt vägande brev till 13

15 bröderna i korintierna och vädjade till dem om den tradition, som de nyligen hade fått från apostlarna. Euaristos efterträdde denne Clemens och Alexander följde Euaristos; därefter utnämndes Sixtus, den sjätte efter apostlarna. Efter honom kom Telesphorus, som led ett ärofullt martyrium och därefter Hyginus, Pius, Anicetus och Soter, och nu, på tolfte plats efter apostlarna, har Eleutherius intagit stolen. I samma ordning och succession har Kyrkans apostoliska tradition och förkunnelse av sanningen kommit ned till vår tid. Sedan utnämnde apostlarna Polykarpos från Asien som biskop av Smyrna., instruerade honom och gjorde honom bekant med många, som hade sett Herren. Jag träffade honom också i min tidiga ungdom. Han stannade länge hos oss och vid hög ålder led han en ärofull och ryktbar martyrdöd och lämnade detta livet, sedan han undervisat om det, som han lärt av apostlarna och som Kyrkan har överlämnat oh som allena är sant. Alla kyrkor i Asien och Polykarpos efterträdare vittnar om dessa ting fram till denna dag och betygar sanningen mera tillförligt och vederhäftigt än Valentinus och Markion och andra missledda personer Därför måste vi lyda endast de präster, som är i Kyrkan och som har sin succession från apostlarna, så som vi har visat, och som genom sin episkopala succession mottagit sanningens gåva i enlighet Faderns välbehag. De övriga, som står vid sidan av den ursprungliga successionen och som samlas var som helst, måste vi betrakta med misstänksamhet, antingen som heretiker och ondsinnade eller som uppblåsta och självbelåtna schismatiker eller som hycklare, som handlar för vinstens och den fåfängliga ärans skull. Alla dessa har avfallit från sanningen. Seminarium 2: kristen gudstjänst Temat för detta seminarium är kristen gudstjänst. Målet med uppgiften är att ni genom ett fältstudium ska få se hur kristna idag firar gudstjänst och att ni ska prova på att skapa ett eget källmaterial som ni själva bearbetar och presenterar. Syftet med fältstudien är inte att recensera en gudstjänst eller församling, eller uttrycka antipatier eller kritik mot ett kyrkosamfund. Uppgiften är individuell, redovisas i smågrupper, och avslutas med samling i storgrupp. Du ska skicka in dina svar senast kl dagen före seminariet. Ert fältstudium ska ske i ett gudstjänstrum som ni normalt inte besöker. Det ska (helst!) vara en huvudgudstjänst (en gudstjänst som normalt firas på söndag förmiddag och riktar sig till hela församlingen). Det står er fritt att välja vilket samfund/vilken kyrkoorganisation och vilken kyrkolokal ni ska besöka. I seminariet ska ni sedan presentera gudstjänsten i det samfund/den 14

16 kyrka ni besökt. Förbered fältstudiet genom att läsa i Jacobsen, The World s Christians, om den kyrkotradition församlingen tillhör. Kyrkor och samfund annonserar ofta sina gudstjänster på nätet och/eller i tidningen. Tidningsannonserna är vanligen införda på fredagen eller lördagen och kan stå under rubrikerna Kyrkor och samfund, Predikoturer och ibland har Svenska kyrkan en gemensam annons för en hel stad och då har den ofta rubriken Svenska kyrkan. Pentekostala församlingar ( pingstvänner och karismatiker ) och ortodoxa och orientaliska kyrkor använder oftast nätet snarare än tidningar för att informera om sina gudstjänster. Det finns också samlingssajter med kyrkors kontaktuppgifter och uppgifter när de firar gudstjänster, t.ex. Genom kompendiet Ecklesiologi och kyrkor i världen och i Sverige kan du hitta uppgifter om vilka olika typer av kyrkor som finns i Sverige. Katolska församlingar med söndaglig gudstjänst finns i större städer i Sverige. Det finns ortodoxa gudstjänstfirande församlingar i Uppsala och Stockholm och på en del andra platser. Orientaliska kyrkor som syrisk ortodoxa kyrkan har stora församlingar i bl.a. Södertälje och Västerås. Svenska kyrkan har ett rikstäckande nät av församlingar och många av dem har huvudgudstjänst på söndagens förmiddag. Pingstförsamlingar finns i nästan varenda stad i Sverige och även på många mindre orter. Gudstjänstlokalen heter ofta Pingstkyrkan. Idag finns också ett stort antal, av svenska eller invandrare, nygrundade församlingar som kännetecknas av en karismatisk spiritualitet (Livets Ord & trosrörelsen, Salt and Light, New Wine, Hillsong, Redeemed Christian Church of God, m.fl.). Equimeniakyrkan och Evangeliska frikyrkan har sina ursprung i äldre svenska frikyrkor och finns representerade i många större städer men församlingarna och deras gudstjänstrum heter ofta något annat än kyrkosamfunden. När ni gör en deltagande observation/ett fältstudium ska ni visa respekt för dem ni besöker. Berätta gärna för den som tar emot vid ingången att ni kommit till deras kyrka för att göra ett fältstudium av gudstjänsten och att ni studerar religionsvetenskap vid universitetet i Linköping. Ni får gärna uppge mitt namn om de vill ha mer information. Ni har rollen att vara åskådare och föra anteckningar. Därför bör ni placera er så att ni inte stör gudstjänstdeltagarna. Om ni fotograferar bör ni inte göra det under gudstjänsten och det är helt olämpligt att ta kort på gudstjänstdeltagarna. Kom i tid och gå inte innan gudstjänsten är slut. Gör ert fältstudium med hjälp av följande frågor: Inom ramen för vilket samfund/kyrka firas gudstjänsten? 15

17 Hur ser gudstjänstrummet ut, ålder, arkitektur, storlek, ljus, placering av människor och inredning? Hur tas gudstjänstbesökarna emot? Hur många gudstjänstbesökare är det? Reflektera över ålder, kön, etnicitet, funktionshinder, klass. Hur går gudstjänsten till? Regleras dagens tema av för samfundet gemensam överenskommelse eller väljer församlingen själv? Finns det utdelade ordningar? Vilka huvudmoment ingår? Hur är den/de som leder gudstjänsten klädd/klädda? Vilka bibeltexter nyttjas i gudstjänsten? Finns det ett förkunnelsemoment? Hur långt är det momentet? Vem förkunnar? Vilken/vilka texter ligger till grund för förkunnelsen? Vad syftar förkunnelsen till förklara hur ni uppfattare det? Om man firar nattvard/mässa/eukaristi notera särskilt hur man gör det. Vilka är aktiva i gudstjänsten och hur är de aktiva? Vari består musikinslagen i gudstjänsten? Sjunger man psalmer eller andra gemensamma sånger? Använder man en psalmbok/sångbok, lösa blad, textprojicering eller kan deltagarna sångerna utantill? Hur lång är hela gudstjänsten? Vad händer efter gudstjänstens slut? Fundera även över: Hur märks det att gudstjänstrummet används av ett visst samfund. Hur märks det att gudstjänsten firas inom ett visst samfund? Påverkade din närvaro dem som firade gudstjänsten du besökte? Hur i så fall? Vad var som du förväntade dig? Vad var annorlunda än du förväntade dig? Seminarium 3: kristen tro och etik i Sverige från 1500 till 1900 tal Gruppuppgifter: Uppgifterna till detta seminarium löses och redovisas gruppvis. Samtliga gruppmedlemmar skall medverka och konstruktivt bidra till arbetet i grupparbetet. Resultatet av arbetet skall redovisas både muntligt och skriftligt. 16

18 Använd föreläsningsmaterial, kursböcker och kompendiematerial, samt om så önskas annat material för lösande av uppgiften. Hänvisning till texter och föreläsningar etc. sker i notform i slutet av det skriftliga redovisningsdokumentet. Muntlig redovisning: Under seminariet presenteras gruppens resultat av antingen uppgift 1 eller uppgift 2, muntligt, kort och koncist under 10 minuter, inför hela seminariegruppen. Var noga med en meningsfull och innehållsrik sammanfattning, som kan sammanfattas punktvis. Använd t.ex. power point eller andra hjälpmedel vid presentationen. Inkludera gärna avslutningsvis vilka frågor som vidare bör diskuteras. Skriftlig redovisning: Gruppen skall inlämna ett skriftligt arbete till kursansvarig vid respektive seminariums start. Samtliga gruppdeltagares namn (dvs. namn på de som aktivt deltagit i grupparbetet) skall återfinnas på arbetets framsida. Samtliga tre uppgifter/frågekomplex skall innefattas i arbetet (4 A4 sidors text (informativ och koncis) exklusive noter, 1,5 radavstånd, 12 ptr, Times New Roman). Uppgift 1 Våra äldsta folkböcker Läs Pleijel m.fl. och arbeta med några av frågorna nedan: Vilken roll har "de tre folkböckerna" i Våra äldsta folkböcker spelat för kristen tro och etik i Sverige? Hur såg Johannes Rudbeckius på Bibeln? Haquin Spegel? Hur reagerade Karl XI på Jesper Svedbergs kritik? Hur såg man på relationen mellan bibel och katekes? På vilket sätt blev katekesen folkbok och en bok med vilken man tolkade liv och död? På vilket sätt var psalmboken en folkbok? Ge exempel på hur psalmboken fungerade som livstydande i en lång rad olika sammanhang. Nämn några författare som inspirerats av bibel och psalmbok. Ge exempel på psalmer som blivit viktiga för många. Uppgift 2 Reformationen och Luther Läs Stolt och arbeta med några av frågorna nedan: Vilka folkliga, i viss mån vulgära Luther bilder, nämns av Birgit Stolt? Vad invänder Stolt mot dessa bilder? Hur såg Luther på arbetet? Vad hävdar Birgit Stolt angående Luther och den svenska reformationen? Vilka var skillnaderna mellan reformationen i Sverige och i Tyskland? Hur påverkade Filip Melanchthon reformationen och kyrkan i Sverige? Vilka exempel på kontinuitet mellan medeltida folkfromhet och efterreformatorisk nämner Stolt? Vilka skillnader fanns mellan 17

19 Melanchton och Luther? Hur påverkade det egna familjelivet Martin Luthers teologi? Vilka omständigheter påverkade Luthers utformning av Lilla katekesen? 18

20 Momentscheman Momentschema religionshistoria Vecka Dag Plats Tid Moment augusti D22 D22 D Upprop Introduktion till kursen Föreläsning: Att studera religionshistoria augusti D Föreläsning: Grundläggande religionshistorisk teori (historisk översikt) augusti S Föreläsning: Judendomens historia Inläsning av kursmaterial och förberedelse för studiebesök 36 2 september 36 3 september 37 9 september september september september D Föreläsning: Judendomen i diaspora Anderson & Sander kapitel 2 Ur Människor och mater: Raudvere, Svensson, Hjärpe Ur människor och makter: Arvidsson, Svensson, Hammar Hedin Andersson & Sander Hedin Andersson & Sander D Föreläsning: Islams historia Hedin D Föreläsning: Islam i Sverige Andersson & Sander D Föreläsning: Hinduismen Anderson & Sander kapitel 3 D Föreläsning: Buddhismen Andersson & Sander kapitel 4 D Redovisningsseminarium september september D Redovisningsseminarium Salstentamen 19

21 Momentschema etik Föreläsningar Månd 29/ Introduktion Vad är etik? Onsd 1/ Om etisk argumentation Collste, s K: G Lantz, Något om argumentationsanalys Collste: ett läraretiskt dilemma Månd 6/ Normativ etik Collste, s.35 59, 73 82, K: J S Mill, ur Utilitarianism I Kant, Det kategoriska imperativet Tisd 7/ Normativ etik och Collste mm, ibid tillämpad etik (ex donatorbarn) Onsd 8/ Rättvisa global rättvisa Collste, s , K: Rawls, A Theory of Justice Torsd 15/ Månd. 21/ Etik och religion I Collste, s K: A Nolan Paul VI A Nygren R Niebuhr 7. Etik och religion II Collste, s K: Confucian ethics A Nanji A Sen Momentschema bibelvetenskap Vecka Datum Tid Moment Litteratur 44 mån 27/10 9:15 10:00 Inledning: Vad är bibelvetenskap? GUF 11-29, , , ; JFK 23-41, :15 12:00 44 ons 29/10 10:15 12:00 Bibeltexternas historiska sammanhang: Israel och stormakterna, kyrkan och Romarriket Moseböckerna: Skapelse, löften, förbunden och lagen GUF 31-72; JFK, GUF Mosebok 2 Mosebok Mosebok 16, 19 4 Mosebok 6: Mosebok

22 13:15 15:00 Att tolka Bibeln: Inledning till seminarier och inlämningsuppgift 44 fre 31/10 09:00 12:00 Förberedelse inför seminarium 1 i smågrupper (utan lärare). 45 mån 3/11 10:15 Seminarium 1 för grupp 1 12:00 13:15 Seminarium 1 för grupp 2 15:00 15:15 Seminarium 1 för grupp 3 17:00 45 tis 4/11 13:15 Förberedelse inför seminarium 2 i 17:00 smågrupper (utan lärare). 45 ons 5/11 10:15 Seminarium 2 för grupp 1 12:00 13:15 Seminarium 2 för grupp 2 15:00 15:15 Seminarium 2 för grupp 3 17:00 45 fre 7/11 17:00 Deadline för inlämningsuppgift. 46 mån 10/11 10:15 Historieverken: Att berätta sin 12:00 historia 46 ons 12/11 10:15 11:00 11:15 12:00 Poetisk litteratur: Att sjunga Guds lov, att lära sig vishet Kompendium om bibeltolkning samt GUF ; JFK Se Kompendium om bibeltolkning. Se Kompendium om bibeltolkning. GUF, Josua 6 Domarboken Rut 1 Sam 3, 8 10, Sam 7, Kung 1 2, 9 12, Kung 2, Esra 1, 7 Nehemja 2 Ester GUF, Job 1 3, Psaltaren 1 3, 8, 13, 22, 23, 26, 30, 51, 100, 103, 116, 124 Ordspråksboken 1 9, 31 Predikaren 1, 12 Höga visan 1 Profeterna: Guds språkrör GUF, Jesaja 1 12, Jeremia 1, 7, 27, 31 Hesekiel 1 3 Daniel 2 3, 6 7 Hosea 1, 11 Amos 1, 5, 9 Jona Malaki 47 mån 17/11 10:15 12:00 Jesus och evangelierna: Vem är Jesus? JFK, , , Matteusevangeliet 21

23 13:15 15:00 47 ons 19/11 10:15 12:00 10:15 12:00 48 tor 27/11 08:00-12:00 Apostlagärningarna och den tidiga kyrkans framväxt: Från Judeen till jordens yttersta gräns Paulus och hans brev: Från våldsam förföljare till ivrig förespråkare Uppenbarelseboken: Biblisk fantasy?! Om»drakar«och»demoner«Salstentamen Markusevangeliet Lukasevangeliet Johannesevangeliet JFK, , , Apostlagärningarna JFK, , Romarbrevet till Judasbrevet (alla s k brev i NT) JFK, , Uppenbarelseboken Momentschema kristendomens historia Dag Tid & plats Innehåll Litteratur 1 dec Introduktion & seminarieuppgifter Kurskompendium Föreläsning I: Vilka är de kristna? Del 1: Ortodoxa och katolska kyrkors Jacobsen, s.1-37 teologi, spiritualitet, historia, struktur Aronson & Brodd kap 1-5 Martling, s Föreläsning II: Vilka är de kristna? Jacobsen, s Del 2: Protestantiska och pentekostala Aronson & Brodd kap 6-7 kyrkor och rörelser - teologi, Martling, s spiritualitet, historia, struktur 5 dec Föreläsning III: Var finns de kristna? Jacobsen, s Nordafrika & Mellanöstern, Östeuropa, Central- och Sydasien, Västeuropa Föreläsning III: Var finns de kristna? Jacobsen, s Afrika söder om Sahara, Östasien, Latin- och Nordamerika, Oceanien 8 dec Föreläsning V: Hur kom de dit? Jacobsen, s Kyrko- och missionshistorisk Nylund, s.7-30 översikt: tidiga kyrkan Martling, s.24-28, Föreläsning VI: Hur kom de dit? Jacobsen, s Kyrko- och missionshistorisk Nylund, s översikt: medeltiden Martling, s.28-31,

24 12 dec Seminarium 1 Grupp A: Apologien av Justinus Martyren & Adversus haereses av Ireneaus Seminarium 1 Grupp B: Apologien av Justinus Martyren & Adversus haereses av Ireneaus 15 dec Föreläsning VII: Hur kom de dit? Jacobsen, s Kyrko- och missionshistorisk Nylund, s.46-61, översikt: reformationen Stolt kap III-V Martling, s Föreläsning VIII: Hur kom de dit? Jacobsen, s Kyrko- och missionshistorisk Nylund, s översikt: väckelserörelser och ekumenik 19 dec Seminarium 2 Grupp A: Gudstjänstbesök Seminarium 2 Grupp B: Gudstjänstbesök Martling s13-23, Jacobsen Martling s13-23, Jacobsen 12 jan Seminarium 3 Grupp A: Kristen tro och etik i Sverige från till 1900-tal Seminarium 3 Grupp B: Kristen tro och etik i Sverige från till 1900-tal Pleijel, Stolt, kap I-III, VI Pleijel, Stolt, kap I-III, VI 19 jan Salstenta 1 Jacobsen, Aronson & Brodd, Nylund, Stolt, Martling, s , Salstenta 2: för studenter på Lärarprogrammet Jacobsen, Aronson & Brodd, Nylund 5 jun Omtenta 14 aug Uppsamlingstenta 23

25 Utvärdering Utvärderingen sker efter kursens slut och fylls då i elektroniskt i KURT (kursutvärderingssystem), som du når via Studentportalen. Vid detta tillfälle får den studerande möjlighet att lämna synpunkter på kursens olika delar, på vad som fungerat, men även delge konstruktiva idéer rörande vad som kan förbättras. Utvärderingen gäller bl.a. kursplan, studiehandledning, kursens organisering, arbetsformer, föreläsningar, litteratur samt lärares och studenters insatser. Kursen kommer också att utvärderas muntligt i den aktuella studentgruppen. 24

26 Kontaktuppgifter Kursansvarig: Professor Kjell O Lejon Institutionen för kultur och kommunikation Rum 4438 e post: kjell.o.lejon@liu.se Undervisande lärare: Professor Göran Collste Rum 4214 Institutionen för kultur och kommunikation e post: goran.collste@liu.se Universitetslektor Fredrik Gregorius Rum 4422 Institutionen för kultur och kommunikation e post: fredrik.gregorius@liu.se Universitetslektor Carl-Magnus (Kalle) Carlstein Institutionen för kultur och kommunikation e-post: kalle@carlstein.org Universitetslektor Torbjörn Aronson e post: torbjorn.aronson@pol.uppsala.se Administratör Kristina Hellman Rum 4408 Institutionen för kultur och kommunikation Telefonnummer: e post: kristina.hellman@liu.se 25