Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland. Landstingsplan

Transkript

1 Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland Landstingsplan BESLUTAD I L ANDSTINGSFULLMÄK TIGE med tillägg sid 7, Regionberedningen,

2 2 Landstingsplan

3 Innehåll 1. Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland vår vision 5 2. Styrning och ledning Balanserad styrning inriktningsmål Resultatuppföljning Landstingets inriktningsmål INVÅNARPERSPEKTIVET Jämlik fördelning av resurser utifrån behov MEDARBETARPERSPEKTIVET Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö PROCESSPERSPEKTIVET Effektiva och framgångsrika verksamheter EKONOMIPERSPEKTIVET En ekonomi i balans över tid Landstingets förutsättningar Omvärldsfaktorer Regional utveckling Hälso- och sjukvård Patientlagen Socioekonomiska skillnader i hälso- och sjukvården Migration och invandring Struktur Ekonomiska bakgrundsfaktorer Invånarperspektivet Hälso- och sjukvård Vård efter behov på rätt vårdnivå Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Modernt förebyggande arbete Vård av äldre Tidiga insatser för psykisk hälsa Tandhälsa Region Västernorrland Näringsliv och besöksnäring Kultur- och föreningsliv sociala investeringar för minskade skillnader och bättre hälsa Kompetenslänet Västernorrland Folkbildning Kollektivtrafik Ett hållbart Västernorrland Internationellt samarbete 22 Landstingsplan

4 5. Medarbetarperspektivet Personalpolitisk inriktning Utveckling av medarbetarskapet Utveckling av ledarskapet Hälsa och arbetsmiljö Personalförsörjning Forskning och utveckling FOU Processperspektivet Effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård Personcentrerad vård Aktuella kunskaper genom forskning, utveckling och utbildning Bästa effektiva omhändertagandenivå Effektiv samverkan med fastställda behandlingslinjer Vårdskador och brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras IT i vården Miljöledningssystem Ekonomiperspektivet En ekonomi i balans över tid Kostnadsanpassning och kostnadskontroll Resursfördelning och resursanvändning Resursramar Resultatbudget Kassaflödesanalys Balansbudget 37 4 Landstingsplan

5 1 Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland vår vision Landstinget Västernorrland ska ta ett såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt ansvar. Ständiga förbättringar i ekonomistyrning och verksamhetsstyrning ska säkerställa att landstinget kan erbjuda En trygg, jämlik och nära vård. En hållbar landstingsekonomi. En god personalpolitik. En hållbar region i utveckling och samarbete med andra regioner. En trygg, jämlik och nära vård Vården ska fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få den vård de behöver och bemötas professionellt och med respekt. Primärvården ska vara väl utbyggd, även på landsbygden. Systemen för ersättning ska styra mot dessa mål. Folkhälsoarbetet är en grundsten till en effektiv och bra sjukvård. Investeringar i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska avlasta vårdapparaten. Diskriminerande strukturer ska motverkas. Samverkan med kommunerna och mellan specialist- och primärvården är av största vikt för att möjliggöra en God Vård av de mest sjuka äldre och psykiskt funktionsnedsatta. En hållbar landstingsekonomi Ständigt förbättrad ekonomi- och verksamhetsstyrning ska vara ett verktyg för verksamheterna att verka inom de ekonomiska ramar som budgeten anvisar. Budgetföljsamhet är en förutsättning för att landstinget långsiktigt ska klara av att erbjuda alla invånare i Västernorrland en god och jämlik vård, efter vars och ens behov. En god personalpolitik Medarbetarnas förutsättningar är nyckeln till en väl fungerande verksamhet. Landstinget Västernorrland ska vara, och uppfattas som, en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Heltid ska vara normen vid anställningar och lönesättningen ska vara jämställd. Organisationen ska präglas av hållbarhet, lyhördhet och kvalitet, där människors kompetens tas tillvara. Ledarrollen ska stärkas så att cheferna ges goda möjlighet att ta ansvar för verksamheten. En hållbar region i utveckling och samarbete med andra regioner Landstinget Västernorrland ska ta ett ännu tydligare ansvar för den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten. Miljö- och energiplanen är ett viktigt verktyg för detta. Möjligheten att öka investeringar i gröna och smarta innovationer ska råda och arbetet med att göra Västernorrland till en Fairtrade-region ska fortsätta. Som en av länets största arbetsgivare ska landstinget vara ett föredöme och inspiratör med nytänkande lösningar och gröna investeringar. Etiska, ekologiska och sociala hänsyn ska tas i upphandlingar och även avspeglas i andra sammanhang såsom placering av pensionsmedel och i samverkan med den idéburna sektorn. Arbetet för att Västernorrland bildar region ska slutföras. Regionen och dess folkvalda har ett sammanhållande ansvar för hälso- och sjukvård och de regionala utvecklingsfrågorna. Landstingsplan

6 Västernorrland är ett starkt kulturlän. Kulturen berikar livet och är en del i det förebyggande folkhälsoarbetet. Kulturen är en del av den regionala utvecklingen och därmed också viktig för länets hållbara tillväxt. Landstingets satsningar på kultur ska främst riktas mot barn och unga, kulturen ska vara tillgänglig i hela länet och här är kulturplanen ett viktigt instrument. Landstinget har och ska fortsätta ha en stark roll inom folkbildningen genom egna folkhögskolor, främjande av studieförbund och regional biblioteksverksamhet. Kollektivtrafiken ska vara attraktiv, miljöanpassad och tillgänglig i hela länet. Möjligheter till arbetspendling ska ständigt förbättras och uppmuntras. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka varje år och därmed bidra till att de nationella målen nås. Den ökade tågtrafiken i regionen för länets medborgare närmare varandra, det går idag att pendla kollektivt över stora sträckor vilket förbättrar arbetsmöjligheterna för många invånare i Västernorrland. En väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för ett attraktivt län men även för att resande ska kunna ske mer hållbart och jämlikt. Upprustning och utbyggnad av järnvägssystemet är av vikt såväl för näringslivets utveckling som för kollektivtrafiken. Majoritetsgruppen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill i nära samverkan med Landstingets medarbetare arbeta för liv, hälsa och ett hållbart Västernorrland. Härnösand i mars 2016 Erik Lövgren Socialdemokraterna Eva Andersson Miljöpartiet de gröna 6 Landstingsplan

7 2 Styrning och ledning Landstinget verkar i invånarnas tjänst, lyder under kommunallagen och förvaltas av förtroendevalda politiker. Landstinget i Västernorrland har drygt anställda, som varje dag gör skillnad för länets invånare. Förtroendemannaorganisationen Landstingets högsta beslutande organ, landstingsfullmäktige, består av 77 direktvalda ledamöter som väljs i allmänna val. Fullmäktige utser ledamöterna i landstingsstyrelsen och övriga nämnder. Styrelsens och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut och att säkerställa att verksamheterna arbetar mot fullmäktiges mål och beslut. Regionberedningen utgör en tillfällig beredning ( ). Lands ngets revisorer 9 Krisledningsnämnden 7 Lands ngsfullmäk ge Valberedningen 13 Demokra beredningen 9 Regionberedningen Medborgarpanelen Arvodeskommi én 9 8 Lands ngsstyrelsen Finansutsko Vårdvalsutsko Personalpoli skt och allmänt utsko Regionalt utvecklingsutsko Bildningberedning Hållbarhetsberedning Tillväxtberedning Pa entnämnden- E ska nämnden Folkhälso-, primärvårdsoch tandvårdsnämnden Arbetsutsko Kostnämnden Solle eå (3 + 3) Gemensam nämnd med Solle eå kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden Kostnämnden Örnsköldsvik (2 + 2) Arbetsutsko Gemensam nämnd med Örnsköldsviks kommun Landstingsplan

8 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av landstingets samlade verksamhet och bereder alla ärenden till landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen har uppsikt över nämndernas verksamhet, har ägaransvar och uppsikt över landstingets bolag. Landstingsstyrelsen är anställningsmyndighet för samtliga medarbetare i landstinget och har genom det ett övergripande arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar. Landstingsstyrelsen ska bidra till att landstinget utvecklar länet och dess näringsliv. Övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret från staten innebär ett utökat ansvar för den regionala utvecklingen. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden är ansvarig för den specialiserade vården, hörselvården samt den rättspsykiatriska regionkliniken. Det innebär att inom dessa områden fullgör nämnden de uppgifter som landstinget enligt lagar och förordningar har i egenskap av vårdgivare. Länets tre sjukhus ingår i en gemensam länsorganisation. Tillsammans svarar de för länets behov av specialistvård. Förutom den specialistvård som tillhandahålls vid länets länsverksamheter, ska även befolkningens behov av högspecialiserad vård tillgodoses. Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har uppdraget att samordna landstingets verksamheter inom folkhälsoområdet och att driva landstingets hälsocentraler och tandvård i enlighet med den av landstinget fastställda regelboken och invånarnas behov. Nämnden har drifts- och arbetsmiljöansvar för de landstingsdrivna hälsocentralerna, tandvårdsklinikerna samt Österåsens hälsohem. Patientnämnd-Etisk nämnd Syftet med Patientnämnd-Etisk nämnd är att bidra till ökad förståelse mellan patienter och vårdgivare genom att beskriva, informera, reda ut och förklara. Verksamheten är lagreglerad och har två huvuduppgifter: Den ena är att hjälpa och stödja patienter och anhöriga som vill framföra klagomål eller synpunkter, eller har frågor om den landstingsfinansierade sjukvården i Västernorrland. Den andra huvuduppgiften, som också innebär en myndighetsutövning, är att utse stödpersoner till patienter som tvångsvårdas. Kopplat till nämnden finns ett etiskt råd. Nämnden ska låta ansvariga i vården få veta vilka iakttagelser och avvikelser som är av betydelse för patienternas vård och trygghet. Länets kommuner har överlåtit till landstingets patientnämnd att svara för patientnämndsverksamheten. 8 Landstingsplan

9 2.1 Balanserad styrning inriktningsmål Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort, BSK 1, som metod för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Metoden fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv - invånare, process, medarbetare och ekonomi. Balans skapas mellan kort- och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. För respektive perspektiv gäller följande landstingsgemensamma inriktningsmål: Invånarperspektivet Medarbetarperspektivet Processperspektivet Ekonomiperspektivet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Effektiva och framgångsrika verksamheter En ekonomi i balans över tid Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden fastställer styrkort med framgångsfaktorer, mål och mått. Respektive förvaltning och verksamhet utarbetar i sin tur mål och mått som utgår från landstingsstyrelsens och nämndernas styrkort. Därmed skapas en röd tråd mellan de överordnade målen i landstingsplanen, nämndernas styrkort och de konkreta aktiviteter som är nödvändiga att utföra i respektive verksamhet för att nå de visioner och inriktningsmål som den politiska ledningen fastställt. Landstingsstyrelsen och nämnderna följer fortlöpande upp respektive förvaltningar och dess verksamhet utifrån resultat, samt initierar och genomför nödvändiga åtgärder. 2.2 Resultatuppföljning Under året upprättas delårsrapport och årsredovisning, förutom månatlig rapportering till nämnderna. Den totala bilden av utfall och måluppfyllelse ges i årsredovisningen. Utgångspunkten för uppföljningen är landstingsplanen samt övriga styrande dokument. Måluppfyllelsen signaleras genom symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två visar att måluppfyllelse är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts under verksamhetsåret. För att inriktningsmålen ska nås krävs en tydlig politisk ledning och styrning. samordnad ledning och uppföljning genom hela förvaltningskedjan. aktsamhet om resurser. kontinuerlig uppföljning av de fyra perspektiven och att åtgärder vidtas vid behov. 1 Landstingsstyrelsen , 225 Landstingsplan

10 2.3 Landstingets inriktningsmål INVÅNARPERSPEKTIVET Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Landstinget har som utgångspunkt att alla människor har lika värde och samma rätt till landstingets hela utbud utifrån sina behov. Barnperspektivet ska genomsyra hela organisationen. Inriktningsmålet syftar till att garantera att landstingets verksamheter och resurser används på bästa sätt utefter det behov som föreligger i länet. En jämlik fördelning av resurserna handlar om att säkerställa att alla får del av resurserna, samtidigt kan behoven se olika ut vilket resursfördelningen måste ta hänsyn till. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att verksamheterna dels ges tydliga riktlinjer för användningen av sina resurser samtidigt som de tillåts vara lyhörda och anpassningsbara efter föreliggande behov. En utredning för att förstärka upphandlingsinstrumentet som verktyg för regional tillväxt fullföljs under planperioden. För att uppnå en jämlik fördelning av resurser utifrån behov ska: hälso- och sjukvården vara jämställd och jämlik i hela länet. invånarnas behov styra tillgången till vård, på rätt vårdnivå och med god tillgänglighet. landstinget utveckla samverkan med kommunerna för personer som har behov av vård eller stöd från både kommun och landsting. landstinget ska vara ett föredöme för andra landsting, företag och organisationer, genom att bedriva ett aktivt, systematiskt och dokumenterat miljöarbete. minst 40 procent av alla livsmedel i landstingets verksamheter vara ekologiskt producerade. landstinget stödja kulturella verksamheter och idrottsrörelser som ett led i folkhälsoarbetet och genom det öka välmåendet bland främst barn och unga. ett samordnat arbete med kommuner, näringsliv, folkrörelser och ideella sektorn bedrivas för att öka inflyttningen i länet MEDARBETARPERSPEKTIVET Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Inriktningsmålet syftar till att sätta medarbetarnas behov och kompetens i centrum. Medarbetarnas förutsättningar i form av en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbete, har goda och attraktiva arbetsvillkor och ges de bästa möjligheterna att använda sin kompetens, är en nyckel till väl fungerande verksamheter. På en övergripande nivå ska inriktningsmålet uppnås genom att aktivt involvera medarbetarna i förbättringsprocesser som syftar att leda till en bättre arbetsmiljö. Kompetensen inom arbetsmiljöområdet ska öka hos både arbetsmiljöombud, chefer och arbetsledare, och det i samverkan. För att göra samtliga medarbetare delaktiga och få en bra arbetsmiljö ska: medarbetarnas idéer och kompetens tas tillvara i prioriterings- och förbättringsprocesser. chefer på alla nivåer ges stöd och goda förutsättningar. anställda ha attraktiva arbetsvillkor. alla landstingets medarbetare, samt anställda hos privata vårdgivare, ha rätt till heltidsanställning och kollektivavtal. det finns möjlighet att vidareutbilda sig samt forska på betald arbetstid. den genomsnittliga sjukfrånvaron inom landstinget ska minska för att nå målet om högst 4 procent PROCESSPERSPEKTIVET Effektiva och framgångsrika verksamheter Inriktningsmålet syftar till att tydliggöra att alla processer inom landstingets verksamheter ska ha som mål att vara effektiva och i slutändan framgångsrika. När processerna ger förutsättningar för verksamheterna att vara effektiva möjliggör det att verksamheterna blir framgångsrika. Inom vår- 10 Landstingsplan

11 den ska alla delar i vårdkedjan fungera tillsammans som en helhet så att patientens behov möts där de bäst och mest effektivt kan tillgodoses. På en övergripande nivå ska inriktningsmålet uppnås genom att ständigt förbättra de processer som reglerar och stödjer verksamheterna. För att uppnå effektiva och framgångsrika verksamheter ska: onödiga kostnader för brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras. arbete med kvalitetsutveckling ständiga förbättringar uppmuntras. verksamheten ständigt vara uppdaterad om kunskapsläget och aktuell forskning. antalet avvikelser och onödiga kostnader för brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras. verksamheterna regelbundet utvärdera processerna i det vardagliga arbetet för att finna och förverkliga, förbättringsidéer. rätt vård ges till rätt person i rätt tid till rätt kostnad. miljöledningssystemet bidra till ett effektivt resursutnyttjande och minskad miljöbelastning EKONOMIPERSPEKTIVET En ekonomi i balans över tid För att klara inriktningsmålet om en ekonomi i balans över tid krävs ett genomsnittligt resultat utan underskott under hela planperioden samt återställning av tidigare års underskott inom tre år. Inriktningsmålet syftar till att markera vikten av långsiktighet vid all ekonomisk planering och alla ekonomiska beslut. Detta är viktigt för att få en hållbar organisation av landstingets verksamheter där ansvarsfulla ekonomiska beslut fattas. På en övergripande nivå ska inriktningsmålet uppnås genom att noggrann ekonomisk planering sker med långsiktiga utvecklingsplaner och investeringar. Landstinget har under de senaste åren haft högre kostnader än intäkter. För att komma i balans krävs att budgeten efterlevs och att beslutade kostnadsminskningar effektueras. Särskild vikt läggs vid att bryta kostnadsutvecklingen avseende inhyrd personal. Det behövs därför strategiska satsningar, specifikt inom medarbetarnas arbetsmiljö, för att säkra personalförsörjningen och därmed ytterst patientsäkerheten. Under planperioden tillkommer ytterligare kostnader, bland annat på grund av demografi, teknik, befolkningsutveckling samt inom trafikområdet. Nya behov och strategiska satsningar måste i första hand tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad ekonomi- och verksamhetsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt och en hög restriktivitet ska prägla verksamheten. Landstingsstyrelsen och ansvariga nämnder måste initiera och vidta nödvändiga åtgärder vid budgetavvikelser för att få en ekonomi i balans över tid. För att uppnå en ekonomi i balans över tid ska: ekonomistyrning och budgetföljsamhet utvecklas inom alla verksamheter. kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar. kostnadsdrivande beslut ska vara finansierade. beroendet av inhyrd personal minska. investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv. identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas. landstinget fortsätta med energieffektivisering och miljöledningssystem i alla verksamheter samt fortsätta satsningar på förnybar energi. vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå. samarbetet mellan kommuner och regioner ska utvecklas. resurser och kompetenser tas tillvara optimalt genom utökad samverkan och arbetsfördelning. Landstingsplan

12 3 Landstingets förutsättningar 3.1 Omvärldsfaktorer Landstinget Västernorrland är i framkant för nya innovationer, modern teknik och effektiva framgångsrika verksamheter av hög kvalité. För att på bästa sätt kunna fortsätta leva upp till de ambitionerna krävs en god omvärldsbevakning och ständigt hög nivå av förändringsvilja Regional utveckling Kompetens- och arbetskraftsförsörjning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för såväl landstinget som arbetsgivare som för Västernorrlands län. Kompetenskraven förändras över tid, vilket blir särskilt tydligt vid strukturförändringar och tekniksprång. För att möta förändrade krav behövs kraftfulla insatser för att främja det livslånga lärandet, men också en beredskap att fånga upp och att bidra till att utveckla nya idéer och innovationer. Landstinget ska främja den regionala utvecklingen genom att bland annat säkerställa att invånare och företag i länet har tillgång till en god vård, väl fungerade kollektivtrafik, ett stimulerande kulturutbud, folkbildning och hög kvalité med god tillgänglighet i övriga verksamheter som landstinget har ansvar för. Därutöver är det viktigt, i enlighet med samarbetsregeringens intentioner och vår vilja till regional utveckling, att de drygt tre miljarder kronor landstinget använder till inköp, i möjligaste mån nyttjas på sådant sätt att det gynnar den regionala tillväxten. Som Fairtrade-region ska nya regler där det är möjligt att ta sociala och ekologiska hänsyn utformas. En utredning för att förstärka upphandlingsinstrumentet för att gynna regional tillväxt ska fullföljas och avslutas under planperioden Det regionala utvecklingsansvaret Den 1 januari 2017 ska Landstinget Västernorrland överta det regionala utvecklingsansvaret från staten genom länsstyrelsen. I det regionala utvecklingsansvaret ligger bland annat att ta fram och leda genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, fördela statliga medel för regional tillväxt och upprätta planer för regional transportinfrastruktur. Under 2017 är målet att bemanna och etablera väl fungerande arbetsformer för den nya verksamheten. Det är också angeläget att initiera översyn av den regionala utvecklingsstrategin för Västernorrland. Detta strategiarbete ska ske i nära samverkan med såväl länets kommuner som andra intressenter. En större region för hela norra Sverige förbereds för år Hälso- och sjukvård Behovet av strategisk och långsiktig satsning på systematiskt förbättringsarbete ökar och är en viktig framgångsfaktor för landstingets möjligheter att även i framtiden kunna förse länet med en trygg, jämlik och effektiv verksamhet av hög kvalitet. Svensk hälso- och sjukvård står inför ett paradigmskifte, där stora förändringar förväntas komma de närmaste åren. Flertalet statliga offentliga utredningar genomförda nyligen, har presenterat förändringsförslag som såväl på kort som lång sikt skulle innebära stora förändringar för svensk sjukvård. Vi kommer att se en stark ökning av kon- 12 Landstingsplan

13 centrerad specialisering, där statens ambition är nivåhöjning av kvaliteten för hela landets invånare. I det arbetet är det viktigt att kompetensförsörja och kvalitetssäkra det basala åtagandet för de kroniskt sjuka och andra breda patientgrupper. Vården ska vara jämlik och till hög kvalité, var du bor ska spela mindre roll. Vi kommer att se nya ingångar till sjukvården, där primärvården sannolikt får en än tydligare roll och digitala kanaler tar över allt mer av förstagångskontakterna. Vi kommer sannolikt att se en sjukvårdsregion för hela Norrland, med det gemensamma kompetenscentrumet för all högspecialiserad vård vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Landstinget Västernorrland har allt att vinna på en framåtsyftande roll i det pågående omställningsarbetet för svensk sjukvård. Vi har möjlighet att med kreativitet, innovationslust och en stark ledning, driva på arbetet och visa vår betydande roll i den nya sjukvårdsregionen Patientlagen Patientlagen innebär att människor i Sverige fritt kan söka öppen specialiserad vård i hela landet. Det ger möjligheter för Landstinget Västernorrland att, inom olika verksamheter där vi har spetskompetens, erbjuda vård till fler människor än våra länsinvånare. Den möjligheten ska tas till vara och användas på ett offensivt sätt. Patientlagen innebär även möjligheter för ökad medverkan från patienter, närstående och invånare i syfte att stärka patientens ställning i vården Socioekonomiska skillnader i hälso- och sjukvården Valfrihet är när alla patienter känner trygghet att de kan uppsöka vården, oavsett vårdgivare, behov och personliga förhållanden. Vården i Västernorrland ska vara lika tillgänglig för alla oavsett socioekonomisk status. Regeringen har, i syfte att motverka de socioekonomiska skillnaderna inom svensk hälso- och sjukvård, tillsatt flera utredningar som nyligen presenterats. Effekterna av statens beslut utifrån dessa utredningar är för tidigt att idag bedöma. Det är emellertid ambitioner i linje med Landstinget Västernorrlands planvision om en trygg och jämlik vård oavsett socioekonomisk status. Fria läkemedel samt glasögonbidrag till barn och unga är två statliga reformer beslutade under 2015 och 2016 som långsiktigt kommer att stärka barnfamiljer och ensamstående med barn. Landstinget Västernorrland arbetar aktivt med information om möjligheterna detta innebär och administrerar bidraget för glasögon till barn och unga Migration och invandring Under 2015 och tidiga 2016 sökte långt många fler människor än tidigare asyl i Sverige och Västernorrland. Människor på flykt från krig, terror och odrägliga livsvillkor som söker sig till en bättre framtid. Västernorrland välkomnar flyktingar och har en öppen attityd till nya invånare, som långsiktigt kommer att bidra till välfärdsutvecklingen och länets tillväxt. Den inledande tiden är många som befinner sig på flykt i behov av särskilt stöd från samhället, i form av vård och stöd. De ofta traumatiska upplevelserna som lett dem till flykt kräver bearbetning och stöd. Tillgängligheten till vuxenpsykiatri och mottagning hos barn- och ungdomspsykiatrin behöver möta de behov som kan väntas komma de närmaste åren. Den tillgängligheten kan vara avgörande för många människors möjligheter att gå vidare och komma att bli en del av samhället. För att landstinget ska klara det ökade trycket från omvärlden med fler flyktingar krävs en flexibel organisation som vågar utmana och ligga i framkant. Vi ska vara pionjärer för att visa vägen och Landstingsplan

14 lyckas möta nya invånare på bästa sätt, där de finns och med metoder som möjliggör delaktighet, inflytande och framgång. Metoder som skapar ömsesidig förståelse och respekt mellan samhälle och individ. 3.2 Struktur Västernorrland har en jämförelsevis hög arbetslöshet i förhållande till riket. Detta påverkar vår skattekraft. Västernorrland har emellertid mycket stora möjligheter att genom förstärkt fokus på regional utveckling, regionbildning, utbildningsmöjligheter och välkomnande av nya invånare höja kompetensen i länet, öka sysselsättningen och inflyttningen samt höja skattekraften. Den pågående förskjutningen av produktionen och arbetsmarknaden från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn leder till en större diversifiering av länets arbetsmarknad med ett ökande antal och andel små och medelstora företag. Det är viktigt att följa den utvecklingen men samtidigt se basindustrins grundläggande betydelse som motor såväl i landet som i vårt län. 3.3 Ekonomiska bakgrundsfaktorer Under planperioden beräknas följande utveckling när det gäller befolkning, löner, priser och skattekraft Befolkning 1/11 året före budgetåret Löne- och prisförändring i % 3,0 3,0 3,0 3,0 Uppräkningsfaktor, eget skatteunderlag i % 4,5 3,8 3,9 3,9 Medelskattekraft i riket (tkr/invånare) 212,0 219,3 226,7 234,4 Egen skattekraft i % av rikets medelskattekraft 97,1 97,1 97,1 97,1 Utdebitering, % 11,29 11,29 11,29 11,29 Ovanstående tabell visar på en viss positiv befolkningsutveckling. Ökningen motsvarar 0,4 procent per år. Detta bedöms som en realistisk utveckling för Västernorrland. Förändring av skatteunderlaget mot sva rar realt en ök ning med 0,8 procent per år, jämfört med den kostnadsutveckling som anges under planperioden. Samtidigt beräknas intäkterna från de gene rella stats bidragen vara oförändrade, vilket innebär en minskning realt med 3,0 procent per år. Detta innebär att de totala intäkterna för skatt och statsbidrag ökar med realt 0,1 procent per år. 14 Landstingsplan

15 4 Invånarperspektivet Inriktningsmålet är en jämlik fördelning av resurser utifrån behov. Invånarperspektivet handlar om att uppnå målet med jämlik fördelning av resurser utifrån behov genom att erbjuda invånarna rätt verksamhet inom rimlig tid, med god service, hög tillgänglighet samt ett gott bemötande. Att känna att man får bästa möjliga bemötande när man söker vård är viktigt både ur ett patientoch verksamhetsperspektiv. Snabb och korrekt information om vad som väntar i vårdprocessen kräver en god kommunikation mellan vården, patienten och anhöriga. Tillgängligheten till vården måste också stadigt förbättras, detta såväl fysiskt, medicinskt som kommunikativt. Landstingets verksamheter utgår från att alla människor har ett lika värde och samma rätt till hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Att uppnå sina egna mål i livet och kunna delta i samhällsutvecklingen på så lika villkor som möjligt är en viktig förutsättning för en livskvalitet som vi vill att allt fler västernorrlänningar ska kunna uppleva. Vi vet att hälsan är en viktig del i livskvaliteten. Barnperspektivet och lydelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra hela organisationen. Vid politiska beslut ska särskilt beaktas konsekvenser för länets yngre invånare. 4.1 Hälso- och sjukvård God tillgång till hälso- och sjukvård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet Invånarnas tillgång till god vård av hög kvalitet och med hög patientsäkerhet är av största vikt. Vården ska ges efter var och ens behov, med god kvalitet och bra bemötande, med rätt kompetens, på rätt vårdnivå och med rätt val av behandling. Värdigt bemötande och respekt för patientens integritet är grunden för all god vård och all patientsäkerhet. Med begreppet God vård menas att vården ska vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik och jämställd Tillgänglig och ges i rimlig tid Information om hur ansvaret är uppdelat mellan landstinget och kommunerna och vilken vård som ges inom primärvården respektive den specialiserade vården är viktig för att kunna erbjuda en effektiv vård till den som behöver den. När behov uppstår är behandlingslinjerna viktiga stöd för att redan från början kunna lotsa patienten till rätt nivå Vård efter behov på rätt vårdnivå Oavsett om man bor på landsbygden eller i en stad ska man vara trygg med att få vård av hög kvalitet utifrån ens behov när man behöver det. En väl fungerande primärvård är en förutsättning för att sjukvården i sin helhet ska fungera optimalt. Genom fortsatt utveckling av primärvården och på sikt en förstärkning av resurserna, skapas förutsättningar för detta. För primärvård sker fördel- Landstingsplan

16 ningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland. Den ska säkra en väl utbyggd primärvård i hela länet med hög kvalitet, valfrihet och begränsade vinstuttag. Specialistvården Västernorrland har ett ansvar att säkerställa länsinvånarnas totala behov av specialistsjukvård. Vården ska vara tillgänglig och med hög patientsäkerhet för alla länets invånare. Länsverksamheterna ska säkerställa att specialistvården i Västernorrland, med sjukhus i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, är en gemensam resurs för länets samtliga invånare. Sjukresor ska vara ett medel för att skapa jämlika förutsättningar hos samtliga invånare i Västernorrland och anpassas efter patientens hälsa och behov. Landstinget arbetar för att göra det möjligt att resa kollektivt på kallelsen vilket skulle leda till mer klimatsmarta, trafiksäkra och kostnadseffektiva sjukresor. Landstinget ska erbjuda en god vård i livets alla skeden, från den vård som sker vid länets mödraoch barnavårdscentraler till den palliativa vården som hjälper människor till ett värdigt avslut i livet. Detta förutsätter att det finns en gemensamt finansierad vård som styrs utifrån olika människors behov. Invånarna ska kunna ställa samma höga krav på alla vårdgivare, oavsett om de drivs offentligt eller av privata utförare. I strävan efter en snabb och rättvis vård är det viktigt att säkra en hög tillgänglighet till ambulanssjukvård i hela länet. Samarbetet med kommunernas räddningstjänst säkerställer ett snabbt första omhändertagande i väntan på ambulans (IVPA). Behovet av tillgång till ambulansflyg tillgodoses genom medlemskap i kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Landstinget bör även se över hur behovet av ambulanshelikopter kan tillgodoses på bästa sätt Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Då hälsan inte är jämlikt fördelad ska en sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Detta ska ske på ett vetenskapligt och kostnadseffektivt sätt samt med beprövad erfarenhet. Jämställd och jämlik vård handlar om att alla, oavsett bostadsort, kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning och könsidentitet, ska få den vård de behöver, bemötas professionellt och behandlas med respekt. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina sjukvårdsbehov tillfredsställda. Asylsökande och så kallade papperslösa som vistas i vårt län ska ges samma vård på samma medicinska indikationer som övriga invånare. Alla ojämlika eller könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller bemötande måste synliggöras och åtgärdas. Ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg. Det är viktigt att vården fortsätter sitt arbete med att identifiera och åtgärda skillnader i bemötande och behandling utifrån kön, etnicitet, och social tillhörighet. Diskriminerande strukturer ska motverkas. Alla ska behandlas likvärdigt i vårdprocessen oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer ska bemötas med kunskap och respekt Säker hälso- och sjukvård Invånarna i vårt län ska vara trygga med att den vård de erbjuds är säker och byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är inte acceptabelt att patienter blir sjukare av eller skadas i samband med att de varit i kontakt med vården. Vårdskador orsakar onödigt mänskligt lidande och måste förhindras. Landstinget ska arbeta proaktivt för detta genom att identifiera, förebygga och åtgärda risker. En korrekt och snabb diagnos med rätt behandling är grunden för detta arbete. En mycket viktig del är att minska smittspridning och förekomst av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården där basala hygienrutiner 16 Landstingsplan

17 och klädregler följs och att god lokalvård finns. Att basala hygien- och klädregler efterföljs är både en patientsäkerhetsfråga och en arbetsmiljöfråga, där varje medarbetare i patientnära vårdarbete har en skyldighet att skydda patienten och rätt till skydd för att inte själv smittas. Två viktiga förutsättningar för en säker hälso- och sjukvård är att ha rätt bemanning och att medarbetarna har goda arbetsvillkor. Det möjliggör för de anställda att arbeta proaktivt mot vårdskador och leder till en bättre patientsäkerhet. Arbetet med att förbättra patientsäkerheten går således hand i hand med arbetet för en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Modernt förebyggande arbete En god hälsa genom livet för alla invånare är det som hälsooch sjukvården ska bidra till och resultera i. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad i befolkningen. Grunden för en bättre folkhälsa ligger i ett mera jämlikt samhälle. I folkhälsoarbetet ingår såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder. Folkhälsoarbetet är en grundsten i en effektiv och bra sjukvård. Ett ökat samarbete mellan landstinget och länets kommuner, är nödvändigt. Såväl vårdcentraler, tandvårdskliniker som sjukhus har ett ansvar att arbeta med folkhälsoinsatser. Folkhälsa ska följa patienten genom hela vårdkedjan. Kulturupplevelser är ett annat viktigt verktyg i folkhälsoarbetet Vård av äldre Liksom i resten av landstingen i Sverige ökar andelen äldre i befolkningen även i Västernorrland, detta samtidigt som nya behandlingsmetoder och läkemedel medför att sjukdomar kan behandlas allt längre upp i åldrarna. Den ökande andelen äldre har flera dimensioner och strukturen för vården av multisjuka och sjuka äldre behöver fortlöpande utvecklas. Det avser den vård som ges, såväl i öppen- som slutenvården, nya arbetssätt och ny kompetens hos medarbetarna, samverkan med kommunerna samt anpassningen till de äldre patienternas särskilda behov. Det finns fortfarande stora förbättringsutrymmen i vården av de mest sjuka äldre. Landstinget Västernorrland ska därför i samverkan med kommunerna fortsätta det arbete som påbörjats. Att lyckas med vården för de äldre är strategiskt viktigt för att bland annat minska besöken och trycken på akutmottagningarna och överbeläggningarna på vårdavdelningarna. Att utföra vården i hemmet, då det är möjligt, istället för på sjukhusen eller vårdcentralerna, sparar både pengar och är bättre för patienten Tidiga insatser för psykisk hälsa Antalet ungdomar som drabbas av psykisk ohälsa och därför skadar sig har ökat. Även missbruk och beroende ökar i samhället. Landstinget Västernorrland måste därför möta behoven med adekvata åtgärder såväl i primärvården som i specialistvården. Landstinget och kommunerna måste samverka. Det är angeläget att fortsätta med systematisk uppföljning på individ- och verksamhetsnivå för att vidareutveckla vården. Landstinget Västernorrland kommer under planperioden att särskilt beakta det förebyggande arbetet mot suicid. Varje människa som väljer att avsluta sitt eget liv är en tragedi och vi vill därför se en nollvision mot suicid. De senaste och mest effektiva metoderna ska tillämpas. Landstingsplan

18 4.2 Tandhälsa Vården ska i första hand vara inriktad mot förebyggande tandvård. I detta ingår även att medverka i landstingets folkhälsoarbete för att minska bruket av tobak bland barn och unga och att främja goda levnadsvanor. Alltför många av länets invånare besöker inte tandvården regelbundet. Människor med låg inkomst väljer ofta bort att gå till tandläkaren. Frisktandvårdsavtalet är en möjlighet att regelbundet besöka tandvården till en känd och rimlig kostnad per månad. Det finns två grupper där behovet av en ökad förebyggande tandvård är särskilt stort, hos ungdomar och äldre. Det finns undersökningar som pekar på att tandhälsan håller på att bli sämre i gruppen ungdomar då de drar ner på sina besök efter att den fria tandvården upphör vid 19 års ålder. För att motverka detta ska Folktandvården inom Landstinget aktivt använda de nya möjligheter som ges när gränsen för den fria tandvården nu höjs till 21 år och framöver till 23 år. Även bland äldre ökar behovet av mer regelbundna besök i tandvården. Landstinget ska möta detta med mera uppsökande verksamhet i samverkan med kommunerna. 4.3 Region Västernorrland Regionbildningen en demokratireform I det regionala utvecklingsansvaret ligger att ta fram och leda genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, fördela statliga regionala tillväxtmedel och upprätta planer för regional transportinfrastruktur. Med ett direktvalt regionfullmäktige fattas besluten så nära befolkningen som möjligt. Genom ett aktivt arbete stärker vi kontakten och samarbetet mellan kommunerna i regionen, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle samt med andra regioner nationellt och internationellt. Samarbetet ska syfta till en ökad nytta för regionens invånare. Västernorrland ska vara en levande region där människor i högre utsträckning än idag väljer att stanna och dit fler väljer att flytta. De möjligheter som den ökande inflyttningen från andra länder ger och den kompetens som därmed tillförs regionen, ska aktivt tas tillvara. Landsbygden och städerna ska utvecklas tillsammans och framtidstron ska vara stark. Västernorrland ska vara profilerad som en hållbar region och ska ligga i framkant i omställningen till en minskad miljöpåverkan och en ökad självförsörjning. Det ska vara lätt att förverkliga goda idéer och näringslivet ska blomstra inte minst genom sin del i den gröna omställningen. Det finns stora möjligheter till ett livslångt lärande. Ett aktivt föreningsliv och ideell sektor bidrar till stark social gemenskap och livskvalitet. Kommun, landsting, stat och andra aktörer ska i ett nära samarbete verka för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Västernorrland Näringsliv och besöksnäring Landstinget vill främja entreprenörskap, innovation och fler växande företag. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörer och företag i regionen har goda förutsättningar till rådgivning, långivning och riskvilligt kapital som ett komplement till marknaden. Det är också det primära uppdraget för Almi Företagspartner Mitt AB som landstinget äger tillsammans med staten och Region Jämtland Härjedalen. 18 Landstingsplan

19 Prioriterat i ägarstyrningen av Almi är att bolagets tjänster ska vara tillgängliga i hela länet, att bolaget ska samarbeta med kommunernas näringslivskontor och med regional inkubatorverksamhet, samt att insatserna ska främja jämställdhet och mångfald. Kooperativt företagande och design i innovationsprocesser är andra prioriterade insatser för att stärka det regionala näringslivet och regionens innovationssystem. Landstinget har samarbetsavtal med Coompanion Västernorrland och Design i Västernorrland. Turismen och besöksnäringen är en av de snabbast växande näringarna i Västernorrland. Landstinget är huvudman för den regionala turism-organisationen, vars målsättning är att stödja destinationerna, kommunerna och näringen i arbetet med att utveckla turismen. En prioriterad uppgift är att ta fram en regional tillväxtstrategi för besöksnäringen Kultur- och föreningsliv sociala investeringar för minskade skillnader och bättre hälsa En god livsmiljö förutsätter bl.a. ett starkt och levande kulturliv. Utifrån vår vision för landstinget, Liv, hälsa och hållbar utveckling markeras att kulturen ska vara tillgänglig för alla, att den ska ha hög kvalitet, prioritera barn och ungdom samt bidra till ökad folkhälsa och integration i länet. De regionala kulturverksamheterna scenkonst, teater, film, dans, musik, bibliotek, hemslöjd, museum, kulturarv, arkiv ska vidareutvecklas och vara tillgängliga i hela länet. Ett starkt samarbete med kommuner, föreningsliv, studieförbund och fria aktörer är en förutsättning. Kulturutbudet ska öppna nya dörrar och stimulera till nya kulturupplevelser och eget skapande. Kulturen i Västernorrland ska präglas av mångfald, rikedom, kvalitet och nyskapande. Möten mellan olika konstformer och mellan tradition och förnyelse ska särskilt stödjas. Den regionala kulturen ska både ha verksamhet som väcker lust och är öppen för alla, samt erbjuda stöd och plattformar för fördjupning och högkvalitativ verksamhet. Västernorrland ska vara en plats dit man söker sig som kulturarbetare. Villkoren för kulturarbetare i länet ska vara goda och beredskapen för nya initiativ och idéer ska vara hög. Kultur förenar människor över gränser, ålder och bakgrund. Länets tradition av en mångkulturell mötesplats ska tas tillvara. Mer fokus ska läggas på kultur som en nyckel till integration och för fler kulturarbetare med olika ursprung. En viktig målsättning är att landstinget ska uppmuntra projekt som syftar till att aktivera barn och unga. Sådana sociala investeringar bidrar till bättre uppväxtvillkor och en bättre hälsa. Möjligheterna för barn och unga att ta del av kultur oavsett ekonomiska eller geografiska förutsättningar ska vara goda. Ett led i detta är att all museiverksamhet ska ha fritt inträde. 4.4 Kompetenslänet Västernorrland Tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande för att företag och organisationer ska kunna utvecklas och växa. Inom många yrkesområden finns i länet tillgång till nyutexaminerade, nyinflyttade och andra arbetssökande när företagen behöver anställa. Inom andra områden har många arbetsgivare svårt att rekrytera personal med rätt kompetens, trots att arbetslösheten är hög, framför allt bland ungdomar och nyanlända från andra länder. Det är viktigt med utbildning inom bristyrken, vilket inte minst gäller vården och omsorgen i länet, där många anställda snart ska gå i pension. Möjlighet till vidareutbildning och kompetenshöjning är viktigt under hela arbetslivet. Landstingsplan

20 Mittuniversitetet och Umeå universitet har stor betydelse för att förse länet med kvalificerad arbetskraft. Länets utveckling kräver ökad samverkan mellan kommunerna, arbetsförmedlingen, landstinget, näringslivet, yrkeshögskolan och universiteten, inte minst för att skapa tillgång till kvalificerad arbetskraft. Ungdomars möjligheter att snabbare komma ut på arbetsmarknaden behöver öka. Därför vill vi erbjuda nyutexaminerade studenter traineeplatser efter avslutad utbildning. Det kan till exempel gälla elever vid vård- och omsorgsprogrammet/college, vilket skulle höja statusen på vård- och omsorgsyrken samt bidra till en säkrare personalförsörjning. Vi måste också bättre ta tillvara de kunskaper och färdigheter som människor som kommer till vårt land besitter. De måste få bättre möjligheter att validera sina tidigare yrkeskunskaper och få tillgång till praktikplatser inom landstinget Folkbildning Bildning och kunskap har genom tiderna varit en nyckel till framgång, både för enskilda människor och för utvecklingen i samhället. Kunskap och bildning bygger också demokratin. Idag är risken stor att vi får ett segregerat samhälle och en delad arbetsmarknad mellan de som får högre utbildning och de som inte får detta. Vi värnar starkt om att rätten till lärande måste innefatta möjligheter till återkommande utbildning och ett väl fungerande studiestöd. Vuxenutbildning är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Den bidrar till att stärka demokratin och utveckla den enskilda människan, arbetslivet och samhället. Vi anser att folkbildningen och folkhögskolorna bör ta större plats i det regionala utvecklingsarbetet och aktivt bidra vid utformningen av de regionala utvecklingsstrategierna. Här är biblioteken ofta en undervärderad resurs som måste tillvaratas och utvecklas. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att höja bildningsnivån i samhället genom ett livslångt lärande och hävdar alla människors lika värde oberoende av kön, ursprung, livsåskådning, sexuell läggning eller funktionshinder. Folkhögskolor är viktiga för att öka människors möjlighet att få ett arbete, men också för att stimulera personlig utveckling och kreativitet. Inte minst gäller detta för unga vuxna. Västernorrland har tre landstingsdrivna folkhögskolor. Vi vill fortsätta utveckla våra folkhögskolor och strävar efter att öka antalet deltagare på de kurser som erbjuds. Landstingets folkhögskolor ska fortsätta utvecklas i landstingets regi och vara aktiva parter för demokrati och samhällsutveckling. 4.5 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Västernorrland är viktig för att hålla ihop länets kommuner men även för att skapa pendlingsmöjligheter till kommuner utanför länet. En väl fungerande kollektivtrafik ska underlätta arbets- och studiependling och på så sätt vidga arbetsmarknadsregionerna. Då Västernorrlands demografiska struktur med stor andel landsbygd och ett fåtal städer innebär utmaningar för kollektivtrafiken måste nya kompletterande alternativa lösningar sökas. Möjligheten till flexibla transportlösningar som exempelvis anropsstyrd trafik, samåkningssystem etc. bör därför utvecklas. Landstinget måste även arbeta i samverkan med kommuner för att skapa regionala lösningar på problem inom kollektivtrafikområdet. Kommunikationerna i länet ska vara effektiva och miljöanpassade samt uppfylla högt ställda krav på trafiksäkerhet, tillgänglighet och jämställdhet. Målsättningen är att det kollektiva resandet under planperioden årligen ska öka. För att uppnå detta måste tillgängligheten öka och utbudet samordnas samt effektiviseras. 20 Landstingsplan

21 En viktig förutsättning för fler jobb är att vi har en välfungerande infrastruktur. Det är också en förutsättning för mer miljövänliga transporter och en hållbar utveckling. Dubbelspår på Ostkustbanan, sträckan Härnösand - Gävle, är en framgångsfaktor. Ådalsbanan, sträckan Nyland-Långsele, är i stort behov av snabb upprustning för att effektivisera godstransporterna, men också för möjligheten till persontrafik. Den låga standarden på Mittbanan är en flaskhals i transporterna från Finland till Atlantkusten i Norge. 4.6 Ett hållbart Västernorrland En aktiv klimat- och miljöpolitik är en politik för framtidens jobb och därmed för framtidens välfärd. Investeringar i ny effektiv miljö- och klimatvänlig teknik stärker företagens konkurrenskraft, skapar nya företag och ger större potential för handel och exportintäkter. Landstinget Västernorrland ska fortsatt ligga i framkant i omställningen till en mer klimatsmart hälso- och sjukvård. Genomförandet av Miljö- och energiplanen är en viktig framgångsfaktor. Prioriterade regionala utvecklingsinitiativ inom hållbarhetsområdet under planperioden är hållbara resor och vård på distans. Idag importeras mer än hälften av den mat vi äter, medan allt fler gårdar läggs ner och våra öppna kulturlandskap växer igen. För att skapa fler jobb på landsbygden är det viktigt att stödja lokal vidareförädling av jordbrukets produkter. Utveckling av lokal ekologisk livsmedelsproduktion kan minska transportbehovet samtidigt som konsumenterna får tillgång till mat av hög kvalitet. Landstinget har som målsättning att årligen öka andelen ekologiska livsmedel i sina verksamheter, där minst 40 procent av alla livsmedel ska vara ekologiskt och etiskt producerade Genom att ställa höga krav på livsmedel och därmed öka efterfrågan på ekologiska livsmedel, så medverkar landstinget också till att lokala jordbruk uppmuntras till att börja odla och föda upp djur ekologiskt. Krav på lokal produktion ska beaktas i landstingets upphandlingar så långt lagen medger och det är ekonomiskt försvarbart. Landstinget leder utvecklingen som Fairtrade-region genom att ställa höga krav på sociala villkor i upphandlingar. Landstingsplan