Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland. Regionplan BESLUTAD I REGIONFULLMÄKTIGE

Transkript

1 Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland Regionplan BESLUTAD I REGIONFULLMÄKTIGE

2 2 Regionplan

3 Innehåll 1. Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland vår vision 5 2. Styrning och ledning Balanserad styrning inriktningsmål Resultatuppföljning Inriktningsmål INVÅNARPERSPEKTIVET Jämlik fördelning av resurser utifrån behov MEDARBETARPERSPEKTIVET Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö PROCESSPERSPEKTIVET Effektiva och framgångsrika verksamheter EKONOMIPERSPEKTIVET En ekonomi i balans över tid Förutsättningar Omvärldsfaktorer Regional utveckling Framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Patientlagen Socioekonomiska skillnader i hälso- och sjukvården Migration och invandring Struktur Ekonomiska bakgrundsfaktorer Invånarperspektivet Hälso- och sjukvård Vård efter behov på rätt vårdnivå Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Modernt förebyggande arbete Barn och ungas hälsa Vård av äldre och kroniskt sjuka Tidiga insatser för psykisk hälsa Tandhälsa Region Västernorrland Näringsliv och besöksnäring Kultur- och föreningsliv sociala investeringar för minskade skillnader och bättre hälsa Kompetenslänet Västernorrland Folkbildning Kollektivtrafik och infrastruktur Ett hållbart Västernorrland Internationellt samarbete 23 Regionplan

4 5. Medarbetarperspektivet Personalpolitisk inriktning Utveckling av medarbetarskapet Utveckling av ledarskapet Hälsa och arbetsmiljö Personalförsörjning Kompetens- och uppdragsväxling Oberoende av inhyrd personal Forskning, utbildning och utveckling Processperspektivet Effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård Personcentrerad vård Aktuella kunskaper genom forskning, utveckling och utbildning Bästa effektiva omhändertagandenivå Effektiv samverkan med fastställda behandlingslinjer Vårdskador och brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras Innovation och digitalisering IT i vården E-hälsa Miljöledningssystem Ekonomiperspektivet En ekonomi i balans över tid Kostnadsanpassning och kostnadskontroll Resursfördelning och resursanvändning Resursramar Större förändringar Resultatbudget Kassaflödesanalys Balansbudget 41 Begreppsförklaringar 42 4 Regionplan

5 1 Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland vår vision Landstinget Västernorrland ska ta ett såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt ansvar. Ständiga förbättringar i ekonomistyrning och verksamhetsstyrning ska säkerställa att landstinget kan erbjuda En trygg, jämlik och nära vård. En hållbar ekonomi. En god personalpolitik. En hållbar region i utveckling och samarbete med andra regioner. En trygg, jämlik och nära vård Vården ska fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få den vård de behöver och bemötas professionellt och med respekt. Primärvården ska vara väl utbyggd, även på landsbygden. Systemen för ersättning ska styra mot dessa mål. Folkhälsoarbetet är en grundsten till en effektiv och bra sjukvård. Investeringar i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska avlasta vårdapparaten. Diskriminerande strukturer ska motverkas. Samverkan med kommunerna och mellan specialist- och primärvården är av största vikt för att möjliggöra en God Vård av de mest sjuka äldre och psykiskt funktionsnedsatta. En hållbar ekonomi Ständigt förbättrad ekonomi- och verksamhetsstyrning ska vara ett verktyg för verksamheterna att verka inom de ekonomiska ramar som budgeten anvisar. Budgetföljsamhet är en förutsättning för att landstinget långsiktigt ska klara av att erbjuda alla invånare i Västernorrland en god och jämlik vård, efter vars och ens behov. En god personalpolitik Medarbetarnas förutsättningar är nyckeln till en väl fungerande verksamhet. Landstinget Västernorrland ska vara, och uppfattas som, en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Heltid ska vara normen vid anställningar och lönesättningen ska vara jämställd. Organisationen ska präglas av hållbarhet, lyhördhet och kvalitet, där människors kompetens tas tillvara. Ledarrollen ska stärkas så att cheferna ges goda möjlighet att ta ansvar för verksamheten. En hållbar region i utveckling och samarbete med andra regioner Landstinget Västernorrland ska ta ett ännu tydligare ansvar för den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten. Miljö- och energiplanen är ett viktigt verktyg för detta. Möjligheten att öka investeringar i gröna och smarta innovationer ska råda och arbetet med att göra Västernorrland till en Fairtrade-region ska fortsätta. Som en av länets största arbetsgivare ska landstinget vara ett föredöme och inspiratör med nytänkande lösningar och gröna investeringar. Etiska, ekologiska och sociala hänsyn ska tas i upphandlingar och även avspeglas i andra sammanhang såsom placering av pensionsmedel och i samverkan med den idéburna sektorn. Regionen och dess folkvalda har ett sammanhål lande ansvar för hälso- och sjukvård och de regionala utvecklingsfrågorna. Regionplan

6 Västernorrland är ett starkt kulturlän. Kulturen berikar livet och är en del i det förebyggande folkhälsoarbetet. Kulturen är en del av den regionala utvecklingen och därmed också viktig för länets hållbara tillväxt. Landstingets satsningar på kultur ska främst riktas mot barn och unga, kulturen ska vara tillgänglig i hela länet och här är kulturplanen ett viktigt instrument. Landstinget har och ska fortsätta ha en stark roll inom folkbildningen genom egna folkhögskolor, främjande av studieförbund och regional biblioteksverksamhet. Kollektivtrafiken ska vara attraktiv, miljöanpassad och tillgänglig i hela länet. Möjligheter till arbetspendling ska ständigt förbättras och uppmuntras. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka varje år och därmed bidra till att de nationella målen nås. Den ökade tågtrafiken i regionen för länets medborgare närmare varandra, det går idag att pendla kollektivt över stora sträckor vilket förbättrar arbetsmöjligheterna för många invånare i Västernorrland. En väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för ett attraktivt län men även för att resande ska kunna ske mer hållbart och jämlikt. Upprustning och utbyggnad av järnvägssystemet är av vikt såväl för näringslivets utveckling som för kollektivtrafiken. Majoritetsgruppen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill i nära samverkan med Landstingets medarbetare arbeta för liv, hälsa och ett hållbart Västernorrland. Härnösand i april 2017 Erik Lövgren Socialdemokraterna Eva Andersson Miljöpartiet de gröna 6 Regionplan

7 2 Styrning och ledning Landstinget verkar i invånarnas tjänst, lyder under kommunallagen och förvaltas av förtroendevalda politiker. Landstinget i Västernorrland har drygt anställda, som varje dag gör skillnad för länets invånare. Förtroendemannaorganisationen Landstingets högsta beslutande organ, regionfullmäktige, består av 77 direktvalda ledamöter som väljs i allmänna val. Styrelsens och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut och att säkerställa att verksamheterna arbetar mot fullmäktiges mål och beslut. Lands ngets revisorer 9 Krisledningsnämnden 7 Valberedningen 13 Demokra beredningen 9 Medborgarpanelen 9 77 Arvodeskommi én 8 Regionstyrelsen Finansutsko Vårdvalsutsko Personalpoli skt och allmänt utsko Regionalt utvecklingsutsko Bildningberedning Hållbarhetsberedning Tillväxtberedning Regionfullmäk ge Pa entnämnden- E ska nämnden Folkhälso-, primärvårdsoch tandvårdsnämnden Arbetsutsko Kostnämnden Solle eå (3 + 3) Gemensam nämnd med Solle eå kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden Kostnämnden Örnsköldsvik (2 + 2) Arbetsutsko Gemensam nämnd med Örnsköldsviks kommun Regionplan

8 Regionfullmäktige Regionfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Fullmäktige beslutar bland annat om mål och riktlinjer för verksamheten budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Regionfullmäktige utser de förtroendevalda i fullmäktigeberedningar, regionstyrelsen och övriga nämnder, men utser också landstingets representanter i externa organ som kommunalförbund, bolag och stiftelser. Valberedningen, Demokratiberedningen, Medborgarpanelen och Arvodeskommittén är organiserade under fullmäktige liksom Krisledningsnämnden och Landstingets revisorer. Regionstyrelsen Regionstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av landstingets samlade verksamhet och bereder alla ärenden till regionfullmäktige. Regionstyrelsen har uppsikt över nämndernas verksamhet, har ägaransvar och uppsikt över landstingets bolag. Regionstyrelsen är anställningsmyndighet för samtliga medarbetare i landstinget och har genom det ett övergripande arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar. Regionstyrelsen ska bidra till att landstinget utvecklar länet och dess näringsliv. Regionstyrelsen ansvarar för att leda landstingets regionala utvecklingsarbete. Det gäller landstingets traditionella ansvar inom folkbildning, kollektivtrafik och infrastruktur, kultur, internationellt samarbete, miljö och hållbarhet samt näringsliv och tillväxt. Det gäller också ansvaret att leda och samordna arbetet för hållbar regional tillväxt i hela länet, vilket följer med det statliga regionala utvecklingsansvaret som övergick till landstinget från och med den 1 januari Styrelsen har vidare hand om de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden är ansvarig för den specialiserade vården, hörselvården samt den rättspsykiatriska regionkliniken. Det innebär att inom dessa områden fullgör nämnden de uppgifter som landstinget enligt lagar och förordningar har i egenskap av vårdgivare. Länets tre sjukhus ingår i en gemensam länsorganisation. Tillsammans svarar de för länets behov av specialistvård. Förutom den specialistvård som tillhandahålls vid länets länsverksamheter, ska även befolkningens behov av högspecialiserad vård tillgodoses. Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden har uppdraget att samordna landstingets verksamheter inom folkhälsoområdet och att driva hälsocentraler och tandvård i egen regi i enlighet med den av landstinget fastställda regelboken och invånarnas behov. Nämnden har drifts- och arbetsmiljöansvar för de landstingsdrivna hälsocentralerna, tandvårdsklinikerna samt Österåsens hälsohem. Patientnämnd-etisk nämnd Syftet med Patientnämnd-etisk nämnd är att bidra till ökad förståelse mellan patienter och vårdgivare genom att beskriva, informera, reda ut och förklara. Verksamheten är lagreglerad och har två huvuduppgifter: Den ena är att hjälpa och stödja patienter och anhöriga som vill framföra klagomål eller synpunkter, eller har frågor om den regionfinansierade sjukvården i Västernorrland. 8 Regionplan

9 Den andra huvuduppgiften, som också innebär en myndighetsutövning, är att utse stödpersoner till patienter som tvångsvårdas. Kopplat till nämnden finns ett etiskt råd. Nämnden ska låta ansvariga i vården få veta vilka iakttagelser och avvikelser som är av betydelse för patienternas vård och trygghet. Länets kommuner har överlåtit till landstingets patientnämnd att svara för patientnämndsverksamheten. 2.1 Balanserad styrning inriktningsmål Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort, BSK 1, som metod för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Metoden fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv - invånare, process, medarbetare och ekonomi. Balans skapas mellan kort- och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finan siella mål. För respektive perspektiv gäller följande landstingsgemensamma inriktningsmål: Invånarperspektivet Medarbetarperspektivet Processperspektivet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Effektiva och framgångsrika verksamheter Ekonomiperspektivet En ekonomi i balans över tid Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden fastställer styrkort med framgångsfaktorer, mål och mått. Respektive förvaltning och verksamhet utarbetar i sin tur mål och mått som utgår från regionstyrelsens och nämndernas styrkort. Därmed skapas en röd tråd mellan de överordnade målen i regionplanen, nämndernas styrkort och de konkreta aktiviteter som är nödvändiga att utföra i respektive verksamhet för att nå de visioner och inriktningsmål som den politiska ledningen fastställt. Regionstyrelsen och nämnderna följer fortlöpande upp respektive förvaltningar och dess verksamhet utifrån resultat, samt initierar och genomför nödvändiga åtgärder. 2.2 Resultatuppföljning Under året upprättas delårsrapport och årsredovisning, förutom månatlig rapportering till nämnderna. Den totala bilden av utfall och måluppfyllelse ges i årsredovisningen. Utgångspunkten för uppföljningen är regionplanen samt övriga styrande dokument. Måluppfyllelsen signaleras genom symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två visar att måluppfyllelse är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts under verksamhetsåret. 1 Landstingsstyrelsen , 225 Regionplan

10 För att inriktningsmålen ska nås krävs en tydlig politisk ledning och styrning. samordnad ledning och uppföljning genom hela förvaltningskedjan. aktsamhet om resurser. kontinuerlig uppföljning av de fyra perspektiven och att åtgärder vidtas vid behov. 2.3 Inriktningsmål INVÅNARPERSPEKTIVET Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Landstinget har som utgångspunkt att alla människor har lika värde och samma rätt till landstingets hela utbud utifrån sina behov. Barnperspektivet ska genomsyra hela organisationen. Inriktningsmålet syftar till att garantera att landstingets verksamheter och resurser används på bästa sätt utefter det behov som föreligger i länet. En jämlik fördelning av resurserna handlar om att säkerställa att alla får del av resurserna, samtidigt kan behoven se olika ut vilket resursfördelningen måste ta hänsyn till. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att verksamheterna dels ges tydliga riktlinjer för användningen av sina resurser samtidigt som de tillåts vara lyhörda och anpassningsbara efter föreliggande behov. En utredning för att förstärka upphandlingsinstrumentet som verktyg för regional tillväxt fullföljs under planperioden. För att uppnå en jämlik fördelning av resurser utifrån behov ska: hälso- och sjukvården vara jämställd och jämlik i hela länet. invånarnas behov styra tillgången till vård, på rätt vårdnivå och med god tillgänglighet. landstinget utveckla samverkan med kommunerna för personer som har behov av vård eller stöd från både kommun och landsting. landstinget vara ett föredöme för andra landsting, företag och organisationer, genom att bedriva ett aktivt, systematiskt och dokumenterat miljöarbete. minst 40 procent av alla livsmedel i landstingets verksamheter vara ekologiskt producerade. landstinget stödja kulturella verksamheter och idrottsrörelser som ett led i folkhälsoarbetet och genom det öka välmåendet bland främst barn och unga. ett samordnat arbete med kommuner, näringsliv, folkrörelser och ideella sektorn bedrivas för att öka inflyttningen i länet. länets tillgänglighet och infrastruktur möjliggöra snabb, anpassad och miljövänlig kommunikation. transportnätet öka tillgängligheten för invånare och besökare, samt möjliggöra resor och transporter över länsgränserna MEDARBETARPERSPEKTIVET Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Inriktningsmålet syftar till att sätta medarbetarnas behov och kompetens i centrum. Medarbetarnas förutsättningar i form av en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbete, har goda och attraktiva arbetsvillkor och ges de bästa möjligheterna att använda sin kompetens, är en nyckel till väl fungerande verksamheter. På en övergripande nivå ska inriktningsmålet uppnås genom att aktivt involvera medarbetarna i förbättringsprocesser som syftar att leda till en bättre arbetsmiljö. Kompetensen inom arbetsmiljöområdet ska öka hos både arbetsmiljöombud, chefer och arbetsledare, och det i samverkan. För att göra samtliga medarbetare delaktiga och få en bra arbetsmiljö ska: medarbetarnas idéer och kompetens tas tillvara i prioriterings- och förbättringsprocesser. chefer på alla nivåer ges stöd och goda förutsättningar. anställda ha attraktiva arbetsvillkor. 10 Regionplan

11 alla landstingets medarbetare, samt anställda hos privata vårdgivare, ha rätt till heltidsanställning och kollektivavtal. det finnas möjlighet att vidareutbilda sig samt forska på betald arbetstid. den genomsnittliga sjukfrånvaron inom landstinget ska minska för att nå målet om högst 4 procent. arbetskrafts- och kompetensförsörjning stärkas genom en hållbar regional tillväxt PROCESSPERSPEKTIVET Effektiva och framgångsrika verksamheter Inriktningsmålet syftar till att tydliggöra att alla processer inom landstingets verksamheter ska ha som mål att vara effektiva och i slutändan framgångsrika. När processerna ger förutsättningar för verksamheterna att vara effektiva möjliggör det att verksamheterna blir framgångsrika. Inom vår den ska alla delar i vårdkedjan fungera tillsammans som en helhet så att patientens behov möts där de bäst och mest effektivt kan tillgodoses. På en övergripande nivå ska inriktningsmålet uppnås genom att ständigt förbättra de processer som reglerar och stödjer verksamheterna. För att uppnå effektiva och framgångsrika verksamheter ska: onödiga kostnader för brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras. arbete med kvalitetsutveckling ständiga förbättringar uppmuntras. verksamheten ständigt vara uppdaterad om kunskapsläget och aktuell forskning. antalet avvikelser och onödiga kostnader för brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras. verksamheterna regelbundet utvärdera processerna i det vardagliga arbetet för att finna och förverkliga, förbättringsidéer. rätt vård ges till rätt person i rätt tid till rätt kostnad. miljöledningssystemet bidra till ett effektivt resursutnyttjande och minskad miljöbelastning. innovation och en stärkt produktion- och tjänsteutveckling stimuleras. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet beaktas EKONOMIPERSPEKTIVET En ekonomi i balans över tid För att klara inriktningsmålet om en ekonomi i balans över tid krävs ett genomsnittligt resultat utan underskott under hela planperioden samt återställning av tidigare års underskott inom tre år. Inriktningsmålet syftar till att markera vikten av långsiktighet vid all ekonomisk planering och alla ekonomiska beslut. Detta är viktigt för att få en hållbar organisation av landstingets verksamheter där ansvarsfulla ekonomiska beslut fattas. På en övergripande nivå ska inriktningsmålet uppnås genom att noggrann ekonomisk planering sker med långsiktiga utvecklingsplaner och investeringar. Landstinget har under de senaste åren haft högre kostnader än intäkter. För att komma i balans krävs att budgeten efterlevs och att beslutade kostnadsminskningar effektueras. Särskild vikt läggs vid att bryta kostnadsutvecklingen avseende inhyrd personal. Det behövs därför strategiska satsningar, specifikt inom medarbetarnas arbetsmiljö, för att säkra personalförsörjningen och därmed ytterst patientsäkerheten. Under planperioden tillkommer ytterligare kostnader, bland annat på grund av demografi, teknik, befolkningsutveckling samt inom trafikområdet. Nya behov och strategiska satsningar måste i första hand tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad ekonomi- och verksamhetsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt och en hög restriktivitet ska prägla verksamheten. Regionstyrelsen och ansvariga nämnder måste initiera och vidta nödvändiga åtgärder vid budgetavvikelser för att få en ekonomi i balans över tid. Regionplan

12 För att uppnå en ekonomi i balans över tid ska: ekonomistyrning och budgetföljsamhet utvecklas inom alla verksamheter. kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar. kostnadsdrivande beslut ska vara finansierade. beroendet av inhyrd personal minska. investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv. identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas. landstinget fortsätta med energieffektivisering och miljöledningssystem i alla verksamheter samt fortsätta satsningar på förnybar energi. vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå. samarbetet mellan kommuner och regioner ska utvecklas. resurser och kompetenser tas tillvara optimalt genom utökad samverkan och arbetsfördelning. 3 Förutsättningar 3.1 Omvärldsfaktorer Landstinget Västernorrland är i framkant för nya innovationer, modern teknik och effektiva framgångsrika verksamheter av hög kvalité. För att på bästa sätt kunna fortsätta leva upp till de ambitionerna krävs en god omvärldsbevakning och ständigt hög nivå av förändringsvilja Regional utveckling Regionstyrelsen ansvarar för att leda landstingets regionala utvecklingsarbete. Det gäller landstingets traditionella ansvar inom folkbildning, kollektivtrafik och infrastruktur, kultur, internationellt samarbete, miljö och hållbarhet samt näringsliv och tillväxt. Det gäller också ansvaret att leda och samordna arbetet för hållbar regional tillväxt i hela länet, vilket följer med det statliga regionala utvecklingsansvaret som övergått till Landstinget Västernorrland från och med den 1 januari I Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi för länet (RUS) beskrivs vision och övergripande målbilder för år Visionen med tillhörande målbilder sätter inriktningen för det regionala tillväxtarbetet och integrerar hållbarhetsperspektivet i alla ambitioner. Under 2018 ska arbetet med att ta fram en ny Regional utvecklingsstrategi för länet påbörjas. Kompetens- och arbetskraftsförsörjning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för såväl landsting et som arbetsgivare som för Västernorrlands län. Kompetenskraven förändras över tid, vilket blir särskilt tydligt vid strukturförändringar och tekniksprång. För att möta förändrade krav behövs kraftfulla insatser för att främja det livslånga lärandet, men också en beredskap att fånga upp och att bidra till att utveckla nya idéer och innovationer. Landstinget ska främja den regionala utvecklingen genom att bland annat säkerställa att invånare och företag i länet har tillgång till en god vård, väl fungerade kollektivtrafik, ett stimulerande kulturutbud, folkbildning och hög kvalité med god tillgänglighet i övriga verksamheter som landstinget har ansvar för. Därutöver är det viktigt, i enlighet med samarbetsregeringens intentioner och vår vilja till regional utveckling, att de drygt tre miljarder kronor landstinget använder till inköp, i möjligaste mån nyttjas på sådant sätt att det gynnar den regionala tillväxten. Som Fair 12 Regionplan

13 trade-region ska nya regler där det är möjligt att ta sociala och ekologiska hänsyn utformas. En utredning för att förstärka upphandlingsinstrumentet för att gynna regional tillväxt ska fullföljas och avslutas under planperioden Framtidens hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland har utifrån nationella utredningar och förslag antagit en målbild för hälso- och sjukvårdens inriktning i länet. Den långsiktiga ambitionen är att skapa en hälso- och sjukvård som anpassar sig för att möta krav och förväntningar under många år framöver. Hälso- och vårdcentralerna ska ges bättre förutsättningar att ta ett större vårdansvar för akut vård som inte kräver sjukhusets resurser. Målsättningen på sikt är att primärvården, det vill säga hälsooch vårdcentralerna, ska ha möjlighet att ta ansvar för all akutvård som inte kräver sjukhusvård. Sjukhusen kommer att profilera och koncentrera sina verksamheter. Delar av vården koncentreras till färre ställen, för att öka kvalitet och effektivitet. Profilering/specialisering kan vara en användbar modell för att stödja de glest placerade och mindre sjukhusen, i sitt basala uppdrag. Ett förbättrat samarbete mellan landstinget och kommunerna behövs kring patienternas behov. Landstingets reformer ska inriktas mot att möta de kroniskt sjuka och de äldres vårdbehov. Viktiga steg ska tas för att skapa en mer personcentrerad vård. Landstinget ska stegvis introducera e-hälsotjänster som gör kroniskt sjuka patienter mer delaktiga och möjliggör en bättre kontroll över den egna hälsan Hälso- och sjukvård Behovet av strategisk och långsiktig satsning på systematiskt förbättringsarbete ökar och är en viktig framgångsfaktor för landstingets möjligheter att även i framtiden kunna förse länet med en trygg, jämlik och effektiv verksamhet av hög kvalitet. Regionplan

14 Svensk hälso- och sjukvård står inför ett paradigmskifte, där stora förändringar förväntas komma de närmaste åren. Flertalet statliga offentliga utredningar genomförda nyligen, har presenterat förändringsförslag som såväl på kort som lång sikt skulle innebära stora förändringar för svensk sjukvård. Vi kommer att se en stark ökning av kon centrerad specialisering, där statens ambition är nivåhöjning av kvaliteten för hela landets invå nare. I det arbetet är det viktigt att kompetensförsörja och kvalitetssäkra det basala åtagandet för de kroniskt sjuka och andra breda patientgrupper. Vården ska vara jämlik och till hög kvalité, var du bor ska spela mindre roll. Vi kommer att se nya ingångar till sjukvården, där primärvården sannolikt får en än tydligare roll och digitala kanaler tar över allt mer av förstagångskontakterna. Vi kommer under planperioden arbeta för ett ännu närmare samarbete inom Norra sjukvårdsregionen (NRF) och därigenom framtidssäkra det gemensamma kompetenscentrumet för Norrlands högspecialiserade vård vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS). Landstinget Västernorrland har allt att vinna på en framåtsyftande roll i det pågående omställ ningsarbetet för svensk sjukvård. Vi har möjlighet att med kreativitet, innovationslust och en stark ledning, driva på arbetet och visa vår betydande roll i den nya sjukvårdsregionen Patientlagen Patientlagen innebär att människor i Sverige fritt kan söka öppen specialiserad vård i hela landet. Det ger möjligheter för Landstinget Västernorrland att, inom olika verksamheter där vi har spetskompetens, erbjuda vård till fler människor än våra länsinvånare. Den möjligheten ska tas till vara och användas på ett offensivt sätt. Patientlagen innebär även möjligheter för ökad medverkan från patienter, närstående och invånare i syfte att stärka patientens ställning i vården Socioekonomiska skillnader i hälso- och sjukvården Valfrihet är när alla patienter känner trygghet att de kan uppsöka vården, oavsett vårdgivare, behov och personliga förhållanden. Vården i Västernorrland ska vara lika tillgänglig för alla oavsett socioekonomisk status. Regeringen har, i syfte att motverka de socioekonomiska skillnaderna inom svensk hälso- och sjukvård, tillsatt flera utredningar som nyligen presenterats. Effekterna av statens beslut utifrån dessa utredningar är för tidigt att idag bedöma. Det är emellertid ambitioner i linje med Landstinget Västernorrlands planvision om en trygg och jämlik vård oavsett socioekonomisk status. Fria läkemedel samt glasögonbidrag till barn och unga är två statliga reformer beslutade under 2015 och 2016 som långsiktigt kommer att stärka barnfamiljer och ensamstående med barn. Landstinget Västernorrland arbetar aktivt med information om möjligheterna detta innebär och administrerar bidraget för glasögon till barn och unga Migration och invandring Fler människor än tidigare har under senare år sökt asyl i Sverige och Västernorrland, människor på flykt från krig, terror och odrägliga livsvillkor söker sig till en bättre framtid. Västernorrland välkomnar flyktingar och har en öppen attityd till nya invånare, som långsiktigt kommer att bidra till välfärdsutvecklingen och länets tillväxt. Den inledande tiden är många som befinner sig på flykt i behov av särskilt stöd från samhället, i form av vård och stöd. De ofta traumatiska upplevelserna som lett dem till flykt kräver bearbetning och stöd. Tillgängligheten till vuxenpsykiatri och mottagning hos barn- och ungdomspsy 14 Regionplan

15 kiatrin behöver möta de behov som kan väntas komma de närmaste åren. Den tillgängligheten kan vara avgörande för många människors möjligheter att gå vidare och komma att bli en del av samhället. För att landstinget ska klara det ökade trycket från omvärlden med fler flyktingar krävs en flexibel organisation som vågar utmana och ligga i framkant. Vi ska vara pionjärer för att visa vägen och lyckas möta nya invånare på bästa sätt, där de finns och med metoder som möjliggör delaktighet, inflytande och framgång. Metoder som skapar ömsesidig förståelse och respekt mellan samhälle och individ. 3.2 Struktur Västernorrland har en jämförelsevis hög arbetslöshet i förhållande till riket. Detta påverkar vår skattekraft. Västernorrland har emellertid mycket stora möjligheter att genom förstärkt fokus på regional utveckling, regionbildning, utbildningsmöjligheter och välkomnande av nya invånare höja kompetensen i länet, öka sysselsättningen och inflyttningen samt höja skattekraften. Den pågående förskjutningen av produktionen och arbetsmarknaden från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn leder till en större diversifiering av länets arbetsmarknad med ett ökande antal och andel små och medelstora företag. Det är viktigt att följa den utvecklingen men samtidigt se basindustrins grundläggande betydelse som motor såväl i landet som i vårt län. 3.3 Ekonomiska bakgrundsfaktorer Under planperioden beräknas följande utveckling när det gäller befolkning, löner, priser och skattekraft Befolkning 1/11 året före budgetåret Löne- och prisförändring i % 3,0 3,0 2,8 2,8 Uppräkningsfaktor, eget skatteunderlag i % 3,7 2,0 2,7 3,2 Medelskattekraft i riket (tkr/invånare) 220,1 223,8 229,0 235,4 Egen skattekraft i % av rikets medelskattekraft 96,5 96,5 96,5 96,5 Utdebitering, % 11,29 11,29 11,29 11,29 Ovanstående tabell visar på en viss positiv befolkningsutveckling. Ökningen motsvarar 0,4 procent per år och motsvarar samma ökningstakt som i liggande ekonomiska plan. Detta bedöms som en realistisk utveckling för Västernorrland. Skatteunderlagets utveckling innebär realt en oförändrad nivå jämfört med den kostnadsutveckling som anges under planperioden. Samtidigt beräknas intäkterna från de gene rella stats bidragen vara oförändrade, vilket innebär en minskning realt med 2,9 procent per år. Detta innebär att de totala intäkterna för skatt och statsbidrag minskar med realt 0,5 procent per år. Ekonomin har förstärkts med 320 miljoner kronor i 2018 års nivå genom den skattehöjning med 60 öre per skattekrona som gjordes Den planering som tidigare fastställdes genom beslut i fullmäktige i syfte att uppnå långsiktig balans i landstingets ekonomi, samt klara återställningen av tidigare uppkomna underskott innebär att en reducering i verksamheternas nettokostnader dessutom ska genomföras med 250 miljoner kronor i nivå senast år Regionplan

16 4 Invånarperspektivet Inriktningsmålet är en jämlik fördelning av resurser utifrån behov. Invånarperspektivet handlar om att uppnå målet med jämlik fördelning av resurser utifrån behov genom att erbjuda invånarna rätt verksamhet inom rimlig tid, med god service, hög tillgänglighet samt ett gott bemötande. Att känna att man får bästa möjliga bemötande när man söker vård är viktigt både ur ett patientoch verksamhetsperspektiv. Snabb och korrekt information om vad som väntar i vårdprocessen kräver en god kommunikation mellan vården, patienten och anhöriga. Tillgängligheten till vården måste också stadigt förbättras, detta såväl fysiskt, medicinskt som kommunikativt. Landstingets verksamheter utgår från att alla människor har ett lika värde och samma rätt till hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Att uppnå sina egna mål i livet och kunna delta i samhällsutvecklingen på så lika villkor som möjligt är en viktig förutsättning för en livskvalitet som vi vill att allt fler västernorrlänningar ska kunna uppleva. Vi vet att hälsan är en viktig del i livskvaliteten. Barnperspektivet och lydelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra hela organisationen. Vid politiska beslut ska särskilt beaktas konsekvenser för länets yngre invånare. 4.1 Hälso- och sjukvård God tillgång till hälso- och sjukvård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet Invånarnas tillgång till god vård av hög kvalitet och med hög patientsäkerhet är av största vikt. Vården ska ges efter var och ens behov, med god kvalitet och bra bemötande, med rätt kompetens, på rätt vårdnivå och med rätt val av behandling. Värdigt bemötande och respekt för patientens integritet är grunden för all god vård och all patientsäkerhet Vård efter behov på rätt vårdnivå Oavsett om man bor på landsbygden eller i en stad ska man vara trygg med att få vård av hög kvalitet utifrån ens behov när man behöver det. En väl fungerande primärvård är en förutsättning för att sjukvården i sin helhet ska fungera optimalt. Genom fortsatt utveckling av primärvården och på sikt en förstärkning av resurserna, skapas förutsättningar för detta. För primärvård sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland. Den ska säkra en väl utbyggd primärvård i hela länet med hög kvalitet, valfrihet och begränsade vinstuttag. Specialistvården Västernorrland har ett ansvar att säkerställa länsinvånarnas totala behov av specialistsjukvård. Vården ska vara tillgänglig och med hög patientsäkerhet för alla länets invånare. Länsverksamheterna ska säkerställa att specialistvården i Västernorrland, med sjukhus i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, är en gemensam resurs för länets samtliga invånare. Sjukresor ska vara ett medel för att skapa jämlika förutsättningar hos samtliga invånare i Västernorrland och anpassas efter patientens hälsa och behov. Landstinget arbetar för att göra det möjligt att resa kollektivt på kallelsen vilket skulle leda till mer klimatsmarta, trafiksäkra och kostnadseffektiva sjukresor. 16 Regionplan

17 Landstinget ska erbjuda en god vård i livets alla skeden, från den vård som sker vid länets mödraoch barnavårdscentraler till den palliativa vården som hjälper människor till ett värdigt avslut i livet. Detta förutsätter att det finns en gemensamt finansierad vård som styrs utifrån olika människors behov. Invånarna ska kunna ställa samma höga krav på alla vårdgivare, oavsett om de drivs offentligt eller av privata utförare. Samarbetet med kommunernas räddningstjänst säkerställer ett snabbt första omhändertagande i väntan på ambulans (IVPA). Vid behov av transport utan fördröjning det vill säga blåljus, ska patienten transporteras omgående. I områden med svår terräng och i glesbygd kan luftburet transportmedel vara en förutsättning och tillgodoses genom ett nära samarbete med andra landsting och statliga myndigheter. Avtal finns med närliggande landsting/regioner Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Då hälsan inte är jämlikt fördelad ska en sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Detta ska ske på ett vetenskapligt och kostnadseffektivt sätt samt med beprövad erfarenhet. Jämställd och jämlik vård handlar om att alla, oavsett bostadsort, kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning och könsidentitet, ska få den vård de behöver, bemötas professionellt och behandlas med respekt. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina sjukvårdsbehov tillfredsställda. Asylsökande och så kallade papperslösa som vistas i vårt län ska ges samma vård på samma medicinska indikationer som övriga invånare. Alla ojämlika eller könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller bemötande måste synliggöras och åtgärdas. Ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg. Det är viktigt att vården fortsätter sitt arbete med att identifiera och åtgärda skillnader i bemötande och behandling utifrån kön, etnicitet, och social tillhörighet. Diskriminerande strukturer ska motverkas. Alla ska behandlas likvärdigt i vårdprocessen oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer ska bemötas med kunskap och respekt Säker hälso- och sjukvård Invånarna i vårt län ska vara trygga med att den vård de erbjuds är säker och byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är inte acceptabelt att patienter blir sjukare av eller skadas i samband med att de varit i kontakt med vården. Vårdskador orsakar onödigt mänskligt lidande och måste förhindras. Landstinget ska arbeta proaktivt för detta genom att identifiera, förebygga och åtgärda risker. En korrekt och snabb diagnos med rätt behandling är grunden för detta arbete. En mycket viktig del är att minska smittspridning och förekomst av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården där basala hygienrutiner och klädregler följs och att god lokalvård finns. Att basala hygien- och klädregler efterföljs är både en patientsäker hetsfråga och en arbetsmiljöfråga, där varje medarbetare i patientnära vårdarbete har en skyldighet att skydda patienten och rätt till skydd för att inte själv smittas. Två viktiga förutsättningar för en säker hälso- och sjukvård är att ha rätt bemanning och att medarbe tarna har goda arbetsvillkor. Det möjliggör för de anställda att arbeta proaktivt mot vårdskador och le der till en bättre patientsäkerhet. Arbetet med att för bättra patientsäkerheten går således hand i hand med arbetet för en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Modernt förebyggande arbete En god hälsa genom livet för alla invånare är det som hälso- och sjukvården ska bidra till och resultera i. En god folkhälsa hand lar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad i befolkningen. Grunden för en bättre folkhälsa ligger i ett mera jäm Regionplan

18 likt samhälle. I folkhälsoarbetet ingår såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder. Folkhälsoarbetet är en grundsten i en effektiv och bra sjukvård. Ett ökat samarbete mellan landstinget och länets kommuner, är nödvändigt. Såväl vårdcentraler, tandvårdskliniker som sjukhus har ett ansvar att arbeta med folkhälsoinsatser. Folkhälsa ska följa patienten genom hela vårdkedjan. Kulturupplevelser är ett annat viktigt verktyg i folkhälsoarbetet Barn och ungas hälsa Tidiga insatser hos såväl barn- och unga som vuxna behöver förstärkas och intensifieras, landstinget och kommunerna måste samverka i detta. Det är sannolikt att efterfrågan på vård bland barn och unga vuxna, kommer att öka. Barn och unga ska vara en prioriterad grupp i folkhälsoarbetet. Främjande insatser och tidig upptäckt är framgångsfaktorer för att lyckas med interventioner. Att tidigt främja och etablera goda livsvillkor samt levnadsvanor är en nyckel för en god hälsoutveckling i befolkningen på sikt. Insatser för både barn och deras vårdnadshavare behöver prioriteras inom samtliga vårdnivåer, och samarbete med skolhälsovård är centralt Vård av äldre och kroniskt sjuka Andelen äldre i Västernorrlands län ökar, detta samtidigt som nya behandlingsmetoder och läkemedel medför att sjukdomar kan behandlas allt längre upp i åldrarna. Ett tänkbart scenario utifrån det, kan vara att fler drabbas av kroniska sjukdomar, och att fler lever allt längre med sjukdom. Tidig uppmärksamhet och preventivt arbete är grundläggande för att förebygga förekomsten av bland annat kroniska sjukdomar och minska komplikationer för dem som redan har en sjukdom. Prevention omfattar även samhällsinriktade metoder för att minska risk för skada eller sjukdom. Viktiga steg ska tas för att skapa en mer personcentrerad vård. Landstinget ska stegvis introducera e-hälsotjänster som gör kroniskt sjuka patienter mer delaktiga och möjliggör en bättre kontroll över den egna hälsan. Den ökande andelen äldre har flera dimensioner och strukturen för vården av multisjuka och sjuka äldre behöver fortlöpande utvecklas. Det avser den vård som ges, såväl i öppen- som slutenvården, nya arbetssätt och ny kompetens hos medarbetarna, samverkan med kommunerna samt anpassningen till de äldre patienternas särskilda behov. Det finns fortfarande stora förbättringsutrymmen i vården av de mest sjuka äldre. Landstinget Västernorrland ska därför i samverkan med kommunerna fortsätta det arbete som påbörjats. Att lyckas med vården för de äldre är strategiskt viktigt för att bland annat minska besöken och trycken på akutmottagningarna och överbeläggningarna på vårdavdelningarna. Att utföra vården i hemmet, då det är möjligt, istället för på sjukhusen eller vårdcentralerna, sparar både pengar och är bättre för patienten Tidiga insatser för psykisk hälsa Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem nationellt så som lokalt. Psykisk ohälsa drabbar barn och unga, likväl som vuxna och äldre människor. Att förebygga psykisk ohälsa är av högsta värde, förebyggande arbete, tidiga insatser och mer omfattande specialiserade insatser - behövs för ett framgångsrikt arbete mot psykisk ohälsa och sjukdom. Befolkningsutvecklingen, hälsoutvecklingen samt en ökad migration - ställer nya krav på tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Det behövs en väl fungerande första linjens vård som kan möta den som har behov av hjälp snabbt. Det förutsätter att insatser och samverkan förstärks mellan samhällets aktörer, däribland primärvården och elevhälsan. Genom detta kan den mer specialiserade psykiatrin ges bättre förut 18 Regionplan

19 sättningar att hjälpa dem med störst behov. Företrädare för såväl brukare, patienter och anhöriga behöver delta i arbetet med att förbättra insatserna mot psykisk ohälsa tillsammans med vårdens professioner. Inom första linjens vård och den specialiserade vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin erbjuds behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser som medicinsk behandling och sociala insatser. Sådana insatser ska vara jämlika, jämställda och tillgängliga för att möta de behov som kan väntas komma de närmaste åren. Tillgängligheten kan vara avgörande för många människors möjligheter att gå vidare och komma att bli en del av samhället. 4.2 Tandhälsa Länets medborgare bör få en god tandvård. Socialstyrelsens mål är att tandvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Det finns två grupper där behovet av en ökad förebyggande tandvård är särskilt stort, hos ungdomar och äldre. Föräldrarnas sociala förhållanden har betydelse för barn och unga både när det gäller att komma till tandvården och när det gäller förekomst av karies. Det finns ett samband mellan barns och föräldrars tandhälsa. Under planperioden förväntas landstinget, med stöd av statliga medel, höja åldern för fri tandvård upp till 23 år. Förutsättningen är att erforderliga beslut fattas av Sveriges riksdag. Bland äldre ökar behoven av mer regelbundna besök i tandvården. Landstinget ska möta detta med uppsökande verksamhet i samverkan med kommunerna. Vården ska i första hand vara inriktad mot förebyggande tandvård. I detta ingår även att medverka i landstingets folkhälsoarbete för att minska bruket av tobak bland barn och unga och att främja goda levnadsvanor. Alltför många av länets invånare besöker inte tandvården regelbundet. Människor med låg inkomst väljer ofta bort att gå till tandläkaren. Frisktandvårdsavtalet är en möjlighet att regelbundet besöka tandvården till en känd och rimlig kostnad per månad. 4.3 Region Västernorrland Regionbildningen en demokratireform I det regionala utvecklingsansvaret som åligger landstinget finns uppdraget att ta fram och leda genomförandet av länets regionala utvecklingsstrategi, fördela statliga regionala tillväxtmedel och upprätta planer för regional transportinfrastruktur. Med ett direktvalt regionfullmäktige fattas besluten så nära befolkningen som möjligt. Genom ett aktivt arbete stärker vi kontakten och samarbetet mellan kommunerna i regionen, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle samt med andra regioner nationellt och internationellt. Samarbetet ska syfta till en ökad nytta för regionens invånare. Västernorrland ska vara en levande region där människor i högre utsträckning än idag väljer att stanna och dit fler väljer att flytta. De möjligheter som den ökande inflyttningen från andra länder ger och den kompetens som därmed tillförs regionen, ska aktivt tas tillvara. Landsbygden och städerna ska utvecklas tillsammans och framtidstron ska vara stark. Västernorrland ska vara profilerad som en hållbar region och ska ligga i framkant i omställningen till en minskad miljöpåverkan och en ökad självförsörjning. Det ska vara lätt att förverkliga goda idéer och näringslivet Regionplan

20 ska blomstra inte minst genom sin del i den gröna omställningen. Det finns stora möjligheter till ett livslångt lärande. Ett aktivt föreningsliv och ideell sektor bidrar till stark social gemenskap och livskvalitet. Kommun, landsting, stat och andra aktörer ska i ett nära samarbete verka för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Västernorrland Näringsliv och besöksnäring Landstinget vill främja entreprenörskap, innovation och fler växande företag. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörer och företag i regionen har goda förutsättningar till rådgivning, långivning och riskvilligt kapital som ett komplement till marknaden. Det är också det primära uppdraget för Almi Företagspartner Mitt AB som landstinget äger tillsammans med staten och Region Jämtland Härjedalen. Prioriterat i ägarstyrningen av Almi är att bolagets tjänster ska vara tillgängliga i hela länet, att bolaget ska samarbeta med kommunernas näringslivskontor och med regional inkubatorverksamhet, samt att insatserna ska främja jämställdhet och mångfald. Kooperativt företagande och design i innovationsprocesser är andra prioriterade insatser för att stärka det regionala näringslivet och regionens innovationssystem. Landstinget har samarbetsavtal med Coompanion Västernorrland och Design i Västernorrland. Företagsstöd och projektbidrag inom den regionala tillväxtpolitiken syftar till att skapa hållbar regional utveckling och tillväxt. Stöd beviljas till företag som skapar varaktig sysselsättning, bedöms få långsiktig lönsamhet och bedrivs på marknadsmässiga villkor. Företagsstöd innebär att landstinget kan stödja en del av investeringar och satsningar till företag för att de ska utveckla sin verksamhet. Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringarna i Västernorrland. Lands tinget är huvudman för den regionala besöksnäringen, vars målsättning är att stödja kommunerna och näringen i arbetet med att utveckla turismen. En prioriterad uppgift är att ta fram en regional tillväxtstrategi för besöksnäringen. 20 Regionplan

21 4.3.2 Kultur- och föreningsliv sociala investeringar för minskade skillnader och bättre hälsa En god livsmiljö förutsätter bl.a. ett starkt och levande kultur- och föreningsliv. Utifrån vår vision för landstinget, Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland markeras att kulturen ska vara tillgänglig för alla, att den ska ha hög kvalitet, prioritera barn och ungdom samt bidra till ökad folkhälsa och integration i länet. Kultur- och föreningsliv styrs genom Kulturplanen Västernorrland och Strategiskt kulturarvsprogram för Västernorrland. De regionala kulturverksamheterna scenkonst, teater, film, dans, musik, bibliotek, hemslöjd, museum, kulturarv, arkiv ska vidareutvecklas och vara tillgängliga i hela länet. Ett starkt samarbete med kommuner, föreningsliv, studieförbund och fria aktörer är en förutsättning. Kulturutbudet ska öppna nya dörrar och stimulera till nya kulturupplevelser och eget skapande. Kulturen i Västernorrland ska präglas av mångfald, rikedom, kvalitet och nyskapande. Möten mellan olika konstformer och mellan tradition och förnyelse ska särskilt stödjas. Den regionala kulturen ska både ha verksamhet som väcker lust och är öppen för alla, samt erbjuda stöd och plattformar för fördjupning och högkvalitativ verksamhet. Västernorrland ska vara en plats dit man söker sig som kulturarbetare. Villkoren för kulturarbetare i länet ska vara goda och beredskapen för nya initiativ och idéer ska vara hög. Kultur förenar människor över gränser, ålder och bakgrund. Länets tradition av en mångkulturell mötesplats ska tas tillvara. Mer fokus ska läggas på kultur som en nyckel till integration och för fler kulturarbetare med olika ursprung. Kultur och kulturarv är en viktig resurs för regional tillväxt och attraktionskraft. En viktig målsättning är att landstinget ska uppmuntra projekt som syftar till att aktivera barn och unga. Sådana sociala investeringar bidrar till bättre uppväxtvillkor och en bättre hälsa. Möjligheterna för barn och unga att ta del av kultur oavsett ekonomiska eller geografiska förutsättningar ska vara goda. Ett led i detta är att all museiverksamhet ska ha fritt inträde. 4.4 Kompetenslänet Västernorrland Utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv är arbetskrafts- och kompetensförsörjning en av de viktigaste frågorna för individer, arbetsgivare och därmed länets utveckling. Västernorrland behöver med samlade åtgärder möta strukturförändringens effekter på arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Detta är nödvändigt för att på längre sikt klara den demografiska utvecklingen, utbildningsnivåer, de ungas arbetsmarknadsinträde och inflyttningsbehoven. Arbetskrafts- och kompetensförsörjning måste vidgas där gemensamma resurser och potentialer tas tillvara. Tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande för att företag och organisationer ska kunna utvecklas och växa. Inom många yrkesområden finns i länet tillgång till nyutexaminerade, nyinflyttade och andra arbetssökande när företagen behöver anställa. Inom andra områden har många arbetsgivare svårt att rekrytera personal med rätt kompetens, trots att arbetslösheten är hög, framför allt bland ungdomar och nyanlända från andra länder. Det är viktigt med utbildning inom bristyrken, vilket inte minst gäller vården och omsorgen i länet, där många anställda snart ska gå i pension. Möjlighet till vidareutbildning och kompetenshöjning är viktigt under hela arbetslivet. Mittuniversitetet och Umeå universitet har stor betydelse för att förse länet med kvalificerad arbetskraft. Länets utveckling kräver ökad samverkan mellan kommunerna, arbetsförmedlingen, landstinget, näringslivet, yrkeshögskolan och universiteten, inte minst för att skapa tillgång till kvalificerad arbetskraft. Regionplan

22 Ungdomars möjligheter att snabbare komma ut på arbetsmarknaden behöver öka. Därför vill vi erbjuda nyutexaminerade studenter traineeplatser efter avslutad utbildning. Det kan till exempel gälla elever vid vård- och omsorgsprogrammet/college, vilket skulle höja statusen på vård- och omsorgsyrken samt bidra till en säkrare personalförsörjning. Vi måste också bättre ta tillvara de kunskaper och färdigheter som människor som kommer till vårt land besitter. De måste få bättre möjligheter att validera sina tidigare yrkeskunskaper och få tillgång till praktikplatser inom landstinget Folkbildning Bildning och kunskap har genom tiderna varit en nyckel till framgång, både för enskilda människor och för utvecklingen i samhället. Kunskap och bildning bygger också demokratin. Idag är risken stor att vi får ett segregerat samhälle och en delad arbetsmarknad mellan de som får högre utbildning och de som inte får detta. Vi värnar starkt om att rätten till lärande måste innefatta möjligheter till återkommande utbildning och ett väl fungerande studiestöd. Folkbildning är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Den bidrar till att stärka demokratin och utveckla den enskilda människan, arbetslivet och samhället. Vi anser att folkbildningen och folkhögskolorna bör ta större plats i det regionala utvecklingsarbetet och ak tivt bidra vid utformningen av de regionala utvecklingsstrategierna. Här är biblioteken ofta en undervärderad resurs som måste tillvaratas och utvecklas. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att höja bildningsnivån i samhället genom ett livslångt lärande och hävdar alla människors lika värde oberoende av kön, ursprung, livsåskådning, sexuell läggning eller funktionshinder. Folkhögskolor är viktiga för att öka människors möjlighet att få ett arbete, men också för att stimulera personlig utveckling och kreativitet. Inte minst gäller detta för unga vuxna. Västernorrland har tre landstingsdrivna folkhögskolor. Vi vill fortsätta utveckla våra folkhögskolor och strävar efter att öka antalet deltagare på de kurser som erbjuds. Landstingets folkhögskolor ska fortsätta utvecklas i landstingets regi och vara aktiva parter för demokrati och samhällsutveckling. 4.5 Kollektivtrafik och infrastruktur Kollektivtrafiken i Västernorrland är viktig för att hålla ihop länets kommuner men även för att skapa pendlingsmöjligheter till kommuner utanför länet. En väl fungerande kollektivtrafik ska underlätta arbets- och studiependling och på så sätt vidga arbetsmarknadsregionerna. Då Västernorrlands demografiska struktur med stor andel landsbygd och ett fåtal städer innebär utmaningar för kollektivtrafiken måste nya kompletterande alternativa lösningar sökas. Möjlig heten till flexibla transportlösningar som exempelvis anropsstyrd trafik, samåkningssystem etc. bör därför utvecklas. Landstinget måste även arbeta i samverkan med kommuner för att skapa regionala lösningar på problem inom kollektivtrafikområdet. Ambitionen är att under perioden genomföra ett EU-finansierat samverkansprojekt för utveckling av kollektivtrafiken. Kommunikationerna i länet ska vara effektiva och miljöanpassade samt uppfylla högt ställda krav på trafiksäkerhet, tillgänglighet och jämställdhet. Det kollektiva resandet i den regionfinansierade trafiken ska öka under planperioden. För att uppnå detta måste tillgängligheten öka och utbudet samordnas samt effektiviseras. Samarbetsavtal och förbundsordningen för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län ska revideras inför den nya mandatperioden. En viktig förutsättning för fler jobb är att vi har en välfungerande infrastruktur. Det är också en förutsättning för mer miljövänliga transporter och en hållbar utveckling. Syftet med Regional transportplan är att skapa bättre förutsättningar för ett starkt och konkurrenskraftigt län som även bidrar till förbättrad trafiksäkerhet, hållbara person- och godstransporter i form av satsningar 22 Regionplan

23 på kollektivtrafik och gång- och cykelåtgärder. Dubbelspår på Ostkust banan, sträckan Härnösand Gävle, är en framgångsfaktor. Ådalsbanan, sträckan Nyland Lång sele, är i stort behov av snabb upprustning för att effektivisera godstransporterna, men också för möjligheten till persontrafik. Den låga standarden på Mittbanan är en flaskhals i transporterna från Finland till Atlantkusten i Norge 4.6 Ett hållbart Västernorrland En aktiv klimat- och miljöpolitik är en politik för framtidens jobb och därmed för framtidens välfärd. Investeringar i ny effektiv miljö- och klimatvänlig teknik stärker företagens konkurrenskraft, skapar nya företag och ger större potential för handel och exportintäkter. Landstinget Västernorrland ska fortsatt ligga i framkant i omställningen till en mer klimatsmart hälso- och sjukvård. Genomförandet av Miljö- och energiplanen är en viktig framgångsfaktor. Prioriterade regionala utvecklingsinitiativ inom hållbarhetsområdet under planperioden är hållbara resor och vård på distans. Idag importeras mer än hälften av den mat vi äter, medan allt fler gårdar läggs ner och våra öppna kulturlandskap växer igen. För att skapa fler jobb på landsbygden är det viktigt att stödja lokal vidareförädling av jordbrukets produkter. Utveckling av lokal ekologisk livsmedelsproduktion kan minska transportbehovet samtidigt som konsumenterna får tillgång till mat av hög kvalitet. Landstinget har som målsättning att årligen öka andelen ekologiska livsmedel i sina verksamheter, där minst 40 procent av alla livsmedel ska vara ekologiskt och etiskt producerade Genom att ställa höga krav på livsmedel och därmed öka efterfrågan på ekologiska livsmedel, så medverkar landstinget också till att lokala jordbruk uppmuntras till att börja odla och föda upp djur ekologiskt. Krav på lokal produktion ska beaktas i landstingets upphandlingar så långt lagen medger och det är ekonomiskt försvarbart. Landstinget leder utvecklingen som Fairtrade-region genom att ställa höga krav på sociala villkor i upphandlingar. 4.7 Internationellt samarbete Globaliseringen i form av bland annat handel, resande och migration ökar behovet av internationellt samarbete. Internationellt samarbete är en viktig förutsättning för en hållbar regional utveckling och tillväxt i vår regionala ekonomi. Beslut inom EU påverkar direkt och indirekt en stor del av kommunernas och landstingets verksamhet. Det är därför av största vikt att nära följa och försöka påverka för regionen relevanta politikområden inom EU i syfte att ta tillvara de möjligheter för hållbar regional utveckling i Västernorrland som följer av EU-medlemskapet. Detta arbete måste bedrivas i samverkan med andra regioner såväl på hemmaplan som i Bryssel. Av särskild vikt är samarbete med andra regioner i norra Sverige, Norge och Finland som delar våra strukturella begränsningar i form av långa avstånd till avsättningsmarknader, kallt klimat och gles befolkningsstruktur. Landstinget Västernorrland är en av intressenterna i Midsweden European Office, vår regions Europakontor i Bryssel. Vi ser kontoret som ett viktigt redskap för att påverka beslutsprocesserna inom EU:s institutioner. Vi ser också möjligheten av att bli än starkare om vi slår samman de två norrländska kontoren. Vi behöver även bli bättre på att utnyttja EUs fonder och program både vad gäller utvecklingen av landstingets egen verksamhet, som glesbygdsvård och ehälsa och insatser för regionens ut veckling, särskilt när det gäller satsningar på infrastruktur, forskning, innovationer och kompe tensförsörjning. Landstinget Västernorrland ska ständigt utvärdera, överväga och omvärdera de internationella projekt och organisationer man deltar och är medlem i. Regionplan

24 5 Medarbetarperspektivet IInriktningsmålet är att medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö. Landstingets verksamheter måste bedrivas på ett hållbart sätt. För att uppnå det är medarbetarperspektivet i verksamheterna en nyckel. Ett hållbart medarbetarskap ska innebära att medarbetarna ges förutsättningar till en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbetet, har goda och attraktiva arbetsvillkor och ges de bästa möjligheterna att använda sin kompetens. Medarbetarna måste ha en arbetssituation som är hållbar utifrån alla aspekter. För att åstadkomma detta behöver det finnas en utvecklad dialog mellan ledning och medarbetare där fackförbunden i sin roll som arbetstagarorganisationer är en naturlig part som företrädare för sina medlemmar. Särskilt viktigt är det att arbetet utformas så att medarbetarna orkar leva ett gott liv och att man som medarbetare får utveckla sin kompetens. Landstinget måste uppmuntra och underlätta för det att kunna ske. Offentligfinansierad verksamhet ska tillämpa offentlighetsprincipen och ha meddelarfrihet. 5.1 Personalpolitisk inriktning Den personalpolitiska inriktningen i landstinget uttrycks i den personalpoli tiska plattformen Plattformen sammanfattar de personalpolitiska värderingar, förhållningssätt och normer som gäller i organisationen. Styrande är de fyra policydokumenten inom vart och ett av områdena medarbetarskap, ledarskap, arbetsmiljö och lön. För att öka tydligheten och ge vägledning i det praktiska arbetet har policydokumenten kompletterats med särskilda rutiner, riktlinjer och tillämpningar. En väl genomarbetad personalpo litik ökar möjligheterna att upprätthålla en god kompetensförsörjning. Landstinget Västernorrland har, liksom övriga landsting och kommuner, en ojämn könsfördelning, med en större andel kvinnor än män. En jämställd arbetsplats ger bättre förutsättningar för en jämställd verksamhet och den sneda könsfördelningen gör det särskilt viktigt att bevaka så att det inte uppstår osakliga löneskillnader inom landstinget. Visionen är ett arbetsliv som präglas av en hälsosam balans mellan arbete och fritid. Hela samhället tjänar på att människor orkar och vill arbeta fram till pensionen utan att slås ut på grund av stress eller för hårda arbetsvillkor. Landstinget kommer därför att studera effekterna på de arbetsplatser inom vården i andra landsting som prövat eller infört förkortad arbetstid och schemaförändringar och utifrån detta överväga möjligheterna att göra liknande förändringar för anställda inom vårt landsting. Anställda inom landstingets verksamheter, egna och finansierade, ska ha rätt till heltid och kollektivavtal Utveckling av medarbetarskapet Personalens kunskap, erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer till effektiviseringar och arbetsmiljöförbättringar, ska tas tillvara i en konstruktiv process i det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet. Allt arbete ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. För att säkra detta måste samverkan och dialogen med medarbetarna inom landstinget ständigt prioriteras och utvecklas, såväl kring övergripande förslag för att nå regionplanens inriktningsmål, som fortlöpande i verksamheten. 24 Regionplan

25 5.1.2 Utveckling av ledarskapet En grundläggande del i chefsuppgiften är att kontinuerligt utveckla och effektivisera verksamheten så att landstingets uppsatta mål kan nås. I systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete är väl fungerande ledarskap en förutsättning. Landstinget fortsätter att utveckla ledarskapet och ledarskapskulturen med ett tydligt samverkansfokus. Andelen chefer som genomgått utbildning inom området förbättringskunskap ska öka. Det är också angeläget att fler arbetsplatser driver aktivt förbättringsarbete i samverkan med medarbetare och patienter. Dialogen med medarbetare ska vara central. Rekryteringen av nya chefer ska ske utifrån ledaregenskaper, utbildning och erfarenhet. Styrningen och arbetsorganisationen ska utformas så att chefer ges tydliga mandat, befogenheter och rimliga förutsättningar för sitt uppdrag samt har tillgång till professionellt stöd i olika situationer. 5.2 Hälsa och arbetsmiljö Brister i medarbetarnas arbetsmiljö är en fara för deras hälsa och leder till höga sjukskrivningstal. Att medarbetarna har en bra arbetsmiljö och hälsa är centralt för att kunna tillhandahålla ett gott arbetsresultat. För att uppnå detta behövs en förståelse för att alla delar i en medarbetares arbetssituation påverkar arbetsmiljön och i slutändan hälsan. Avgörande är att det över tid råder balans mellan tillgång på resurser och verksamhetens krav. Det behöver finnas både kortsiktiga lösningar, i form av akuta insatser som kan sättas in om den psykosociala arbetsmiljön försämras, och lösningar som på lång sikt syftar till att komma tillrätta med orsaker bakom en dålig arbetsmiljö och ohälsa. Sådana långsiktiga åtgärder handlar om att bland annat ge de fackligt förtroendevalda och skyddsombud goda förutsättningar att utföra sina uppdrag och att chefer i landstingets samtliga verksamheter ges stöd och arbetsmiljöutbildning så att de i dialog med medarbetarna successivt kan förbättra både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Företagshälsovården ska ha en central roll i arbetet att minska sjukfrånvaron bland landstingets medarbetare. En annan viktig del i det förebyggande arbetet är att landstinget tillhandahåller möjligheten till friskvård, eller bidrag till fritidsaktivitet. 5.3 Personalförsörjning Behovet av att trygga arbetskraftsförsörjningen på både kort och lång sikt är en central fråga inom Landstinget Västernorrland. Idag finns akuta rekryteringsbehov av till exempel läkare, sjukskö terskor och tandläkare. Ofta löses rekryteringsproblemen tillfälligt med inhyrd stafettpersonal från bemanningsföretag vilket innebär en stor kostnad för landstinget och gör vården mindre kontinuerlig. Det är inte hållbart. För att klara personalförsörjningen måste landstinget både attrahera ny personal genom nyrek rytering och vara attraktivt för dem som redan arbetar i organisationen. Avgörande är hur väl vi lyckas jobba med helheten, alltifrån ledarskap och medarbetarskap, till anställningsvillkor, arbetstider, arbetsscheman och arbetsmiljö etc. Målet är att skapa så bra arbetsmiljö och arbetsvillkor att medarbetare vill stanna kvar i verksamheten och som gör landstinget till en attraktiv arbetsgivare för ny personal. Regionplan

26 För att lyckas med detta måste medarbetarna kunna känna delaktighet genom medbestämmande och ges möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Exempelvis bör möjligheten att kunna vidareutbilda sig inom prioriterade områden på betald arbetstid utökas. Kompetenstrappor som stimulerar personalen att utveckla sin kompetens och ta större ansvar, ska utvecklas. För att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård har den så kalllade professionsmiljarden inrättats, en överenskommelse mellan regeringen och SKL. I överenskommelse från 2017 riktas medlen mot att göra det möjligt för medarbetare att kombinera studier med arbete genom utbildningsanställningar och olika former av utbildningsförmåner. Överenskommelsen i sin helhet ska förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens medarbetare att öka andelen tid för patientnära arbete och stärka landstingens planering av sina kompetensbehov. Samma höga krav på goda villkor som gäller i landstingets egna verksamheter ska även gälla för personal i de upphandlade verksamheterna, samt de vårdcentraler som verkar inom ramen för LOV. Det gäller inte minst rätten till kollektivavtal, meddelarfrihet och heltidstjänstgöring. Utökningen och regionaliseringen av läkarutbildningen i Umeå innebär att tio elever per termin, läser sin kliniska utbildning från termin sex till termin elva, i Västernorrland. Detta är ett välkommet tillskott i läkarförsörjningen och landstinget ska arbeta för att kunna erbjuda dessa studenter en attraktiv anställning efter avslutad utbildning. Landstinget ska planmässigt arbeta för att öka antalet AT- och ST-läkare, framför allt inom verksamheter där stora pensionsavgångar kommer att ske och ge dessa så goda förutsättningar att fullfölja sin utbildning att fler väljer att arbeta inom Landstinget. Trots detta tillskott kommer det att krävas ett synnerligen aktivt rekryteringsarbete både i Sverige och i utlandet. Vid utlandsrekrytering ligger fokus både på rekrytering av utländsk arbetskraft och de svenskar som studerar i utlandet. Landstinget ska ta ett socialt ansvar vid rekrytering av utländsk arbetskraft dels genom att se till så att rekryteringarna inte leder till att det landet dräneras på hälso- och sjukvårdspersonal, dels genom att säkerställa att denna kategori vårdpersonal får stöd i processen att etablera sig i länet. Landstinget ska aktivt ta tillvara den resurs som sjukvårdsutbildade personer, som har eller kan få permanent uppehållstillstånd utgör. Snabbspår för asylsökande in i verksamheterna ska användas, om möjligt. Utvecklingen av metoden för bästa effektiva omhändertagandenivå innebär att vården ges av rätt kompetens. Den vård eller behandling som kan erbjudas av andra än läkare ska göras av andra kompetenser. Detta är ett sätt att höja statusen för andra yrkeskategorier än läkare och att bättre tillvarata den kompetens som vårdpersonal på olika nivåer har. Den bästa vården uppstår när olika personalgrupper gör det som de är bäst på och utbildade för. Det ger såväl en kostnadseffektiv som högkvalitativ vård. Alla yrkeskategorier ska känna stolthet och trygghet i sina arbeten och också känna att de utför det bästa möjliga arbete utifrån sina kunskaper Kompetens- och uppdragsväxling I det strategiska kompetensförsörjningsarbetet inom Landstinget Västernorrland, behöver fokus framförallt ligga på kompetens- och uppdragsväxling, att ta tillvara och nyttja kompetens på bästa sätt inom organisationen. Inte minst utifrån verksamhetsutveckling genom digitalisering och e- hälsa kommer arbetssätt att förändras, men även förändra kraven på kunskap och kompetens inom landstingets verksamheter. Vårdens medarbetare ska ges förutsättningar att arbeta mer med direkt patientkontakt, samt att arbeta för att minimera arbetsuppgifter som inte skapar värde för patienterna. 26 Regionplan

27 5.3.2 Oberoende av inhyrd personal Vården ska vara säker för patienterna, det förutsätter kontinuitet. Ju fler som är involverade i vården, desto större risk för fel och misstag. Det handlar också om trygghet, vården ska vara trygg. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, är det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. Vården ska också vara kostnadseffektiv och det blir dyrare med inhyrd personal i stället för egna medarbetare. Extrakostnaderna för hyrpersonal kan användas där de gör bäst nytta. Ett led i att skapa hållbara arbetsmiljöer, handlar om gemensamt utvecklingsarbete med samtliga landsting/regioner för ett oberoende av inhyrd personal. Med egna medarbetare skapas kontinuitet för patienterna vilket bidrar till en tryggare vård och lägre kostnader, samt möjliggör att skapa bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete. 5.4 Forskning, utbildning och utveckling Medborgarnas behov av en god och jämlik vård ställer krav på landstingets förmåga till förändring och i målsättningen att åstadkomma största möjliga nytta. En god miljö för forskning, utveckling, innovation och utbildning integrerad med de patientnära verksamheterna är därför en viktig grund i strävan att nå landstingets vision Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland. Under planperioden är det angeläget att stärka utvecklingen av landstingets akademiska miljö, utifrån tydliga strategier för forskning, utveckling, utbildning och innovation. I detta arbete är också en bred och aktiv samverkan med externa aktörer och samverkanspartners som landsting, kommuner och universitet av största vikt. Inte minst är detta angeläget inom nationella och regionala fokusområden som klinisk behandlingsforskning, genusbaserad forskning, folkhälsa och regional innovation. I samverkan med lärosätena måste integrering av forskning i det löpande vårdarbetet möjliggöras, så att kliniska studier fortlöpande stödjer och stimulerar utvecklingen av det vardagliga arbetet. I dag löper vi brist på karriärvägar där forskning och kliniskt arbete löper parallellt genom hela yrkeslivet. Medarbetare ska stimuleras och uppmuntras att forska eller vidareutbilda sig, genom att få göra detta på arbetstid. En utvecklad akademisk miljö omfattar också fysiska utbildningsmiljöer för utbildning och medicinsk simulering. En sådan miljö kan utgöra en stark attraktionskraft för såväl anställda som potentiella framtida medarbetare, där möjligheter till reflektion, nyfikenhet skapas som en naturlig del i vardagen. Kraven på utveckling av den akademiska miljön är även ur ett kompetensförsörjningsperspektiv, höga. Landstingets verksamheter och medarbetare ska på ett strukturerat och planmässigt sätt kunna hålla sig uppdaterade om kunskapsläget och om aktuell forskning, samt ha förmåga att bedriva systematiskt förbättringsarbete i vardagen. Det säkerställer ett ansvarsfullt handhavande av resurser och att det bidrar till att verksamheterna blir framgångsrika. En bred och aktiv samverkan med externa aktörer och samverkanspartners som landsting, kommuner och universitet av största vikt. Inte minst angeläget är detta inom nationella och regio nala fokusområden som klinisk behandlingsforskning, folkhälsa och regional innovation. Regionplan

28 6 Processperspektivet Inriktningsmålet är effektiva och framgångsrika verksamheter. Ett processorienterat arbetssätt skapar ett större värde för invånarna. En process bidrar till ett gemensamt arbetssätt och ger återkoppling på hur arbetet fungerar samt idéer till förbättringar så att landstinget systematiskt kan vidareutveckla sitt arbetssätt. Att förbättra processerna är grunden för systematisk verksamhetsutveckling. Landstingets processer ska förbättra och underlätta för våra invånare. Processkartläggning och jämförelser med framgångsrika verksamheter är viktiga arbetssätt för att förbättra och skapa värde för patienter och andra användare inom landstinget. 6.1 Effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård Personcentrerad vård Patientens väg genom vårdapparaten ska vara okomplicerad och vården måste därför vara organiserad på ett sätt som möjliggör det. Den personfokuserade vården bygger på planering i samförstånd med patienten, eller personen med ohälsa. Vårdrelationen skall bygga på partnerskap mellan vårdare och patient. Personcentrerad vård innebär en övergång från en modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk intervention, till en modell där en överenskommelse görs med patienten. Patienten är aktiv i planering och genomförande av den egna vården, samt i rehabiliteringen. Ett partnerskap mellan patienter/anhörigvårdare och professionella vårdare skapas, där utgångspunkten är patientens sjukberättelse. Utgångspunkten är en gemensam plan med mål och strategier för genomförande, samt kort- och långsiktig uppföljning. Patienten ges därmed en större möjlighet till inflytande över behandlingen vilket ger ökade möjligheter till ansvarstagande för egenvården. För samhället innebär det samtidigt färre besök hos vårdgivare som leder till minskade kostnader Aktuella kunskaper genom forskning, utveckling och utbildning Medborgarnas behov av en god och jämlik vård ställer krav på landstingets förmåga till för ändring och i målsättningen att åstadkomma största möjliga nytta. En god miljö för forskning, utveckling, innovation och utbildning är därför en viktig grund i strävan att nå landstingets vision Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland. Landstingets verksamheter och medarbe tare ska på ett strukturerat och planmässigt sätt kunna hålla sig uppdaterade om kunskapsläget och om aktuell forskning, samt ha förmåga att bedriva systematiskt förbättringsarbete i vardagen. Det säkerställer ett ansvarsfullt handhavande av resurser och att det bidrar till att verksamheterna blir framgångsrika. Medarbetare ska stimuleras och uppmuntras att forska eller vidareutbilda sig, genom att få göra detta på arbetstid. Under planperioden är det angeläget att stärka utvecklingen av landstingets akademiska miljö, utgående från tydliga strategier för forskning, utveckling, utbildning och innovation. I detta arbete är också en bred och aktiv samverkan med externa aktörer och samverkanspartners som landsting, kommuner och universitet av största vikt. Inte minst angeläget är detta inom nationella och regionala fokusområden som klinisk behandlingsforskning, folkhälsa och regional innovation Bästa effektiva omhändertagandenivå Vården ska ges på den vårdnivå och av de professioner som gör att patienten får rätt behandling av rätt kompetens Vårdguiden ska prioriteras som kontaktväg till sjukvården, både via webb och telefon. 28 Regionplan

29 Arbetet skall fördelas på ett sådant sätt att de grundläggande kraven på hälso- och sjukvården och tandvården som anges i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område uppnås. Vilken yrkesgrupp som utför vårdkedjans olika moment ska systematiskt prövas genom uppdrags- och kompetensväxling så att de olika professionernas kompetens tas tillvara och bidrar till effektiva processer och en framgångsrik verksamhet. Arbetet som utförs av hälso- och sjukvårdspersonal skall utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienten skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård Effektiv samverkan med fastställda behandlingslinjer Hälso- och sjukvården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Vårdens processer och resultat ska följas upp och återföras på olika nivåer i systemet. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Det är i mötet mellan vårdpersonal och patient som värdet skapas. När behov uppstår är behandlingslinjerna viktiga stöd för att redan från början kunna lotsa patienten till rätt nivå. Behandlingslinje är en dokumenterad standardiserad vårdprocess för viss diagnosgrupp. Den talar om vad som ska göras av vem genom att precisera gränssnitten mellan stegen i vårdprocessen. Patienters behov kan ofta tillgodoses genom råd om egenvård och insatser inom primärvården. Vid behov kuggar insatser i från rätt delar av specialistvården. Patienterna ska kunna lita på att rätt insats görs på rätt vårdnivå. För en effektiv vårdprocess är det avgörande att varje verksamhetsenhet och dess medarbetare vet när och hur de ska samverka med andra verksamhetsenheter genom konsultationer eller överförande av vårdansvaret. Behandlingslinjer ska bidra till god och jämlik vård i Landstinget Västernorrland. De bygger på bästa tillgängliga kunskap. Arbetet fortsätter med att ta fram fler kvalitetssäkrade behandlingslinjer. En vidareutveckling av sammanhållen struktur för kunskapsstyrning ska ske för att skapa ett samverkande, lärande och stödjande system för hälso- och sjukvården på alla nivåer, från lokal, regional till nationell nivå. Det omfattar primärt kunskapsstöd, stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys, men även stöd till utveckling och stöd till ledarskapet. Detta med syfte att nå en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Vårdskador och brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras Vi vill ta vara på misstag som en källa till kunskap för att ge en säkrare vård. Det är viktigt att vi har en kultur, som uppmuntrar rapportering av negativa händelser utan att vara fördömande, fokuserar på en systemsyn istället för en individsyn. Det är av yttersta vikt att arbetet med att förhindra vårdskador ständigt utvecklas. Landstingets verksamheter ska inte brista i kvalitén. Detta är kopplat till att det ska finnas en god arbetsmiljö, bra rutiner och rätt bemanning i verksamheterna. 6.2 Innovation och digitalisering Digital teknik i kombination med nya arbetssätt skapar värde på alla nivåer för patienter, anhöriga, vårdpersonal och för samhället i stort. Genom en systematisk tillämpning av digitala tekniker ökar det möjligheten att möta framtidens ökande vårdbehov med dagens resursnivåer. Innovation och digitalisering utgör viktiga delar för att möjliggöra landstingets målbild och framtidens vård. Regionplan

30 Förmågan till förnyelse och anpassning är avgörande för Västernorrlands konkurrenskraft och framgång. En prioriterad inriktning för fortsatt utveckling, är att hitta bransch- och regionöverskridande synergier, tjänster och produkter utifrån redan etablerade, eller nya, kluster/strategiska nätverk. Samverkan kan framöver stärkas än mer genom utveckling av innovativa miljöer och fortsatt, systematiskt stöd av de strategiska nätverkens samverkansprocesser. Vi måste komplettera de regionala innovationssystemen med medvetna, stödjande insatser inom en rad områden, inte minst i främjandet av entreprenörskap och affärsutveckling, digitalisering och e-hälsa IT i vården E-hälsa Satsningar på e-hälsa ska bidra till en god och jämlik hälsa och välfärd. Invånarna ska kunna vara delaktiga i sin hälso- och sjukvård och ges ett ökat inflytande med hjälp av digitalisering och innovationer. I vård och omsorg kan olika typer av distansteknik möjliggöra en annan organisering av vård- och omsorgsverksamhet. IT-stöd och e-hälsa ska på så sätt, användas för att sätta invånarens behov i centrum en personcentrerad vård. IT i vården riktar sig till invånare, brukare, patienter och närstående. Tjänsterna är interaktiva i flera kanaler som webb, telefon och mobiltelefon. De ger fler valmöjligheter och bättre tillgänglighet till vård, kvalitetssäkrad information och bättre möjligheter till självservice och delaktighet Vårdguiden är en av flera viktiga kanaler som ska fortsätta utvecklas och marknadsföras under planperioden. Utvecklingen av IT-baserade invånartjänster kring hälso- och sjukvård och tandvård är en viktig del av arbetet inom ramen för Nationell e-hälsa. Vårdens processer är alltmer IT-baserade. Det fortgår en snabb IT-utveckling där nya lösningar ger möjligheter att bedriva en mer effektiv vård samtidigt som den nya tekniken också ger möjlighet till förbättrad kvalitet och ökad patientsäkerhet. För att få optimal verksamhetsnytta med de nya tekniska lösningarna behöver vårdens processer utvecklas för att dra nytta av de nya lösningarna. Nyttan ska alltid prövas mot kostnad i tid och övriga resurser. Nya IT-lösningar ger möjligheter att bedriva en mer effektiv vård samtidigt som den nya tekniken också ger möjlighet till förbättrad kvalitet och ökad patientsäkerhet. Vårdens processer behöver vidareutvecklas i samklang med de nya tekniska lösningarna, för att skapa optimal verksamhetsnytta. Vårdcentraler och specialistvården ska ha tillgång till bra datakommunikation för att kunna samarbeta med specialister på distans. Det kan vara konsultationer med patienten, bildanalys med mera. I detta behövs ett förbättrat samarbete mellan landstingets verksamheter, samt att inarbeta ny teknik och IT-lösningar i vårdens vardag, som leder till enklare och närmare tillgång till vård. Informations- och kommunikationsteknologi kan underlätta för den enskilde att vara delaktig i sin egen vård och omsorg, stödja kontakten mellan den enskilde och verksamheterna samt tillhandahålla effektivare stödsystem för medarbetarna i verksamheterna. Vård i glesbygd ska på olika sätt utvecklas, exempelvis för kontakter mellan patient i hem met och primärvården eller i samarbeten med specialistvården. 6.3 Miljöledningssystem En förutsättning för att ständigt förbättra miljöarbetet är att det bedrivs systematiskt och målinriktat. Ett miljöledningssystem bidrar till att miljöarbetet blir strukturerat och att samtliga miljökrav på verksamheten kan uppfyllas. Landstinget har som mål enligt Miljö- och energiplanen att hela verksamheten ska vara miljöcertifierad enligt ISO Regionplan

31 Miljöledningssystem är ett arbetssätt som innehåller riktlinjer för hur landstingets verksam heter ska arbeta med miljöfrågor. Det ger struktur som stöd för hur miljöarbetet ska styras, genomföras, följas upp och förbättras. Ledningssystem som ständigt utvecklas utgör även en garanti för kontinuitet i miljöarbetet över tid. Fortsatt processtöd behövs för att stödja verksam heternas arbete. 7 Ekonomiperspektivet Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid. Följande finansiella mål gäller för Landstinget Västernorrland under : God ekonomisk hushållning, ska motsvara en procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, det vill säga cirka 76 miljoner kronor i årligt positivt resultat. Från och med år 2020 görs en justering av resultatnivån till 1,5 procent, vilket motsvarar 117 miljoner kronor. Återställning av tidigare års underskott klaras senast år Årligen förbättrad produktivitet genom både minskade kostnader och ökad produktion. Produktionskostnadsnivå i specialistvården ska ligga i nivå gentemot jämförbara sjukhus i riket. Årligen minskad kostnad per DRG-poäng till högst fem procent över genomsnittet för i riket jämförbara läns- och länsdelssjukhus vid utgången av planperioden. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden och motsvarar i genomsnitt cirka 250 miljoner kronor per år. Soliditeten ska öka, vilket innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas under planperioden. Samtliga mål enligt ovan bör kunna klaras. Detta förutsätter att de resultatförstärkningar som beslutats i liggande ekonomiska plan genomförs enligt gällande tidplan samt i fastställd nivå. En ekonomi i balans är en förutsättning för att undvika stora och snabba omställningar samt möjlighet att utveckla verksamheten på ett ordnat och planerat sätt. För att möjliggöra god ekonomisk hushållning över tid behöver kostnadsreduceringar effektueras i angiven takt och planerad omfattning. Även det lagstadgade kravet om återställning av tidigare års resultat klaras, under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekonomiska förutsättningar. Nya behov och möjligheter i verksamheterna uppkommer, främst på grund av demografiska förändringar med en ökande andel äldre i befolkningen. Även andelen yngre ökar medan grupperna i arbetsför ålder beräknas minska något, vilket innebär ett ökat försörjningstryck där fler personer i behov av vård ska finansieras av en minskande andel i arbetskraften. Länets befolkningsutveckling påverkar behovet av vård, kostnader och intäkter samt möjligheter att rekrytera personal. En förändrad åldersstruktur kommer att ställa nya krav på hälso- och sjukvården. Den snabba utvecklingen av sjukvårdsteknologin har också betydelse för det utbud som erbjuds medborgarna samt påverkar efterfrågan och upplevt vårdbehov. Allt effektivare vårdformer och behandlingsmetoder leder till att fler sjukdomar kan botas, och att vi lever längre. Denna Regionplan

32 i grunden positiva utveckling, medför samtidigt att vårdkonsumtionen och kostnaderna för hälsooch sjukvård ökar. En fokusering på kostnadsutvecklingen är absolut nödvändigt. De behov och möjligheter som beskrivs ovan kan beräknas driva kostnader motsvarande omkring en procent årligen, vilket motsvarar cirka 80 miljoner kronor per år. Kostnader ska hanteras inom ekonomiska ramar och resultatkrav som är fastställda i denna regionplan. Produktiviteten behöver därför förbättras så att landstinget närmar sig snittet för jämförbara verksamheter i riket. Produktivitetsförbättring behöver ske genom såväl en ökning av produktionen, som en minskning av kostnadsnivån. Med en lägre kostnadsnivå jämfört med idag, kan möjlighet ges att klara målsättningen om ekonomi i balans över tid och på sikt en god ekonomisk hushållning, där varje generation bär sina kostnader. 7.1 En ekonomi i balans över tid Regionplanen utgår från den budget och ekonomiska plan som regionfullmäktige antog i november 2016 samt den tilläggsbudget som beslutades i regionstyrelsen i december Arbetet för att skapa en ekonomi i balans över tid kommer att fortsätta med full kraft under planperioden , det vill säga i enlighet med gällande ekonomiska planering. Detta innebär att nämnderna och styrelsen, med utgångspunkt i de förutsättningar som gäller måste genomföra handlingsplaner och förändringar i den omfattning och i den takt som beslutats. Uppnås inte en ekonomi i balans så kommer de återställningskrav som finns avseende tidigare års underskott att öka och därmed ytterligare belasta ekonomin för år 2019 och därefter. 7.2 Kostnadsanpassning och kostnadskontroll Resultatkrav med nettokostnadsreduceringar samt återställningskrav avseende tidigare års underskott, har i denna regionplan räknats in för att klaras senast år De nettokostnadsreduceringar som beslutats men ännu inte är givit beräknad ekonomisk effekt uppgår till följande belopp: Specialistvården, somatisk vård Regional utveckling Regionledningsförvaltningen Laboratoriemedicin Avgiftsjusteringar samt strukturella med flera andra åtgärder 160,0 miljoner kr 8,0 miljoner kr 19,0 miljoner kr 3,0 miljoner kr 60,1 miljoner kr De kvarstående sammanlagda förändringarna fördelas över planperiodens år enligt följande : ,1 miljoner kr 250,1 miljoner kr *) Åtgärder motsvarande en beräknad nettokostnadseffekt med 115,3 miljoner kronor har hittills beslutats. 32 Regionplan

33 Förutom resultatet av de åtgärder som anges ovan ska Hälsocentralerna genomföra en handlingsplan i syfte att reducera verksamhetens underskott. Hälsocentralernas handlingsplan ska ge intäktsförstärkningar och kostnadsminskningar med 23 miljoner kronor. Investeringar ska granskas systematiskt mot behov och långsiktigt värde kontra driftkostnadsökning. Projekt får inte starta innan prioriteringen har genomförts. Byggprojekten prioriteras efter angelägenhets- och nyttograd. Införandet av länsverksamheter inom specialistvården är ett viktigt led i att förbättra och effektivisera ledning och styrning. Motsvarande gäller även de organisatoriska förändringar som nu genomförs inom Hälsocentralerna samt inom de tidigare verksamheterna Landstingets kansli och Landstingsservice, där en ny, sammanslagen förvaltning bildas. I dessa fall förväntas ny ledningsstruktur med färre organisatoriska enheter bidra till högre effektivitet, och därmed ökad styrbarhet. Verksamheterna erhåller tydliga uppdrag och ekonomiskt utrymme samt kortare ledtider. Ny teknik med ökad digitalisering inom verksamheterna möjliggör förbättrad kvalitét och mer jämställd vård. Tilldelade ekonomiska ramar för verksamheterna måste hållas vilket kräver stärkt budgetföljsamhet och resultatuppföljning på samtliga nivåer. Landstingets verksamheter och enheter måste ta ett större ansvar för sina egna kostnader. Eventuella överskridanden måste genast åtgärdas samt meddelas närmaste chef. Tillfälliga intäktsförstärkningar får inte medföra långsiktigt ökade kostnader som finns kvar när intäkterna upphör. Kostnadsutvecklingen avseende områdena vårdtjänsteköp, egna personalkostnader samt utomlänsvård kommer fortsatt att vara i fokus. En utbytbarhet finns mellan kostnad för vårdtjänsteköp och kostnader för egen personal samt även mellan olika vårdformer/-nivåer utom länet. Det finns en fortsatt stor potential inom dessa områden som innebär att kostnaderna måste sänkas för att klara de ekonomiska ramar och förutsättningar som gäller under planperioden. Ett bättre nyttjande av personalresurser har även positiva effekter för ekonomin. Särskild vikt läggs vid vårdtjänsteköp, så kallade stafetter. Det behövs strategiska satsningar, specifikt inom medarbetarnas arbetsmiljö, för att säkra personalförsörjningen och därigenom ytterst tillgänglighet och patientsäkerhet. Nya behov i landstingets verksamheter måste främst tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För att möjliggöra detta behövs en aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i nära dialog med medarbetarna. Ett ökat arbete med jämförelser är även av stor vikt i sammanhanget. Ökade kostnader innebär att en undanträngningseffekt kan uppstå där möjligheterna att upprätthålla produktionsnivå och kvalitet inom kärnverksamheten försvåras. Detta förhållande kan på sikt skapa en generationskonflikt. För att även kommande generationer ska erhålla en God vård och annan service måste kostnadsökningstakten hållas under strikt uppsikt. Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad produktionsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet ska prägla verksamheten. 7.3 Resursfördelning och resursanvändning Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (70 procent) som är en inkomstskatt beräknat på antal länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan regioner/landsting i hela landet, samtidigt som en viss garanterad intäktsnivå upprättas. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet, vilket till exempel innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från landsting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfat Regionplan

34 tande i en äldre befolkning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 20 procent av landstingens intäkter. Landstinget har även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (7 procent) samt patientavgifter (3 procent). Totalt omsluter verksamheten cirka 8,5 miljarder kronor. Större delen, 51 procent, av de totala resurserna åtgår för löner med mera till egen anställd personal. I övrigt används cirka 16 procent för köp av material och 28 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata aktörer inom primärvården samt generellt ökade kostnader för vårdtjänsteköp. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent. Resurserna tas i anspråk för följande kärnverksamheter: Hälso- och sjukvård 92 % - varav tandvård 4 % Regional utveckling 5 % Resterande resurser, tre procent, avser landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, regionledningsförvaltningen, revision samt politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i samtliga ovanstående beräkningar och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna. 7.4 Resursramar Följande resursramar gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden (miljoner kronor, löpande priser) Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnd 1) 49,1 50,6 52,0 53,5 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 976, , , ,1 - varav gemensamt 2,9 3,0 3,1 3,2 - varav specialistvård 2) 4 926, , , ,1 - därav somatisk vård 3) 4 467, , , ,8 -därav psykiatrisk vård (allmän) 459,5 473,2 486,2 499,3 - varav rättspsykiatrisk regionklinik 4) 47,3 50,2 51,4 52,8 Patientnämnd-Etisk nämnd 4,7 4,8 5,0 5,1 Landstingets revisorer 6,7 6,9 7,1 7,3 Regionstyrelsen 1 980, , , ,7 - varav regional utveckling 5) 277,7 282,5 290,4 298,5 - varav primärvård 1 118, , , ,5 - varav tandvård 6) 177,2 189,8 195,1 200,5 - varav laboratoriemedicin 7) 0,0 0,0 0,0 0,0 - varav regionledningsförvaltningen 8) 407,1 399,6 410,2 421,2 Summa 7 018, , , ,7 34 Regionplan

35 1) Anslaget omfattar folkhälsa, Österåsens hälsohem samt finansiella samordningsförbund. Nämnden har även produktionsansvar för Landstingets Hälsocentraler och Folktandvården, där ramarna ligger under regionstyrelsen. 2) Specialistvården Västernorrland utgör en gemensam sjukhusförvaltning inom länet med två ramområden, somatisk vård och psykiatrisk vård. Omdisponering av medel mellan ramområdena ska underställas regionfullmäktige. 3) Den somatiska vården ram innefattar numera även Hörselvården. Somatiska vården har fr.o.m utökade medel för glasögonbidrag t.o.m. 19 år samt assisterad befruktning och för finns utökade medel för utprovning av hörapparater. 4) Inklusive ökad ram avseende ny säkerhetsavdelning fr.o.m med full drift ) 2017 ingår medel för finansiering av Ostkustbanan AB. Fr om 2017 ingår medel avseende ökade kostnader för trafik (Norrtåg) samt Miljöcertifieringsarbete. I verksamheten ingår nu även det utökade uppdrag för regionalt utvecklingsansvar som övertagits från Länsstyrelsen år ) Medel för kostnadsfri tandvård ingår from 2017 (tom 21 år) och utökas 2018 (tom 23 år). Ramen innefattar tandvård för patienter med särskilda behov. 7) Verksamheten utgör resultatenhet med intäktsfinansiering. Prisuppräkning för resultatenheterna reduceras from år Reduceringarna motsvarar beslut om de besparingar som tagits i liggande ekonomiska plan. 8) Här ingår nu, efter omorganisering, tidigare Landstingets kansli samt servicefunktioner från tidigare Landstingsservice. Dessa verksamheter utgör resultatenheter med intäktsfinansiering. Prisuppräkning för resultatenheterna reduceras from år Reduceringarna motsvarar beslut om de besparingar som tagits i liggande ekonomiska plan. År 2017 innehåller medel för patientsäkerhetsarbete samt projektmedel för integration och asylsamordning. Resursramarna ovan motsvarar det konsumtionsutrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna och inkluderar beställningar och överenskommelser internt och externt. Omfördelning kan ske vid ändrade uppdrag och förutsättningar. I resursramarna ingår medel för: Förväntade personalkostnadsökningar och beräknad inflation upp till 3 procent per år till och med år 2018 och därefter med 2,8 procent per år. Beräknade kostnader för läkemedel. Avskrivningar och ränta på bundet kapital Större förändringar Ett antal övergripande förändringar jämfört med budgetbeslutet i november Justering av läkemedelsbudgeten innebär något ökade kostnader jämfört med liggande flerårsplan. Kostnadsökningstakten inom området beräknas nu till cirka 1,8 procent per år. Detta innebär att landstingets kostnader ökar med 9 respektive 13 miljoner kronor under åren De ökande kostnaderna för läkemedel återfinns inom den specialiserade vården, främst inom avseende cancerläkemedel, immunmodulerande läkemedel samt läkemedel mot hjärtflimmer. Statsbidragen för läkemedel beräknas i nuläget komma att minska något, cirka 1,1 procent per år under planperioden, vilket innebär att det finansiella gapet mellan kostnaderna för landstinget fortsätter att öka något. Konsekvenser av höjd intern pensionsavgift har kompenserats i förvaltningarnas ekonomiska utrymme med ökade budgetramar med cirka 12 miljoner kronor. Den sänkta uppräkningsfaktor som tillämpas reducerar ramarna med 14 respektive 28 miljoner kronor åren 2019 och Regionplan

36 7.5 Resultatbudget Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Prognos 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Verksamhetens externa nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens externa nettokostnader, totalt Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat I verksamhetens externa nettokostnader ingår: Nämndernas och styrelsens kostnader för verksamheten. Nämndernas och styrelsens intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag. Landstingets pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsavsättningarna. Medel som reserverats centralt för oförutsedda kostnadsökningar, vissa ej fördelade kostnadsökningar samt vissa ej fördelade kostnadsreduceringar. Statsbidrag avseende stöd till bättre resursnyttjande i hälso- och sjukvården, det vill säga den så kallade professionsmiljarden (23,6 miljoner kronor), statsbidrag för kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (31,4 miljoner kronor) samt statsbidraget för Råd och stöd (2,3 miljoner kronor). Pensionsavsättningar- och utbetalningar beräknas enligt underlag från landstingets pensionsförvaltare Skandia. Jämfört med liggande ekonomiska plan är det här fråga om minskade kostnader med sju respektive 56 miljoner kronor åren 2018 och Pensionskostnaderna ökar dock kraftigt, i genomsnitt med 10,8 procent per år under planperioden. Denna höga kostnadsökningstakt påverkar det ekonomiska utrymmet för verksamheterna negativt med cirka 50 miljoner kronor per år. 36 Regionplan

37 Medel som reserverats centralt för oförutsett, vissa ej fördelade kostnader samt vissa ej fördelade kostnadsreduceringar finns budgeterade enligt följande (miljoner kronor): Egentligt oförutsett 62,3 159,8 106,4 88,0 Emotsedda kostnadsökningar 97,5 100,4 86,1 73,2 Arbetsmarknad m.m. 5,6 5,8 5,9 6,1 Kostnadsreduceringar -31,2-58,4-60,0-61,7 Summa 134,2 207,6 138,4 105,6 Medlen för egentligt oförutsett disponeras av både regionfullmäktige och regionstyrelsen. Medlen under rubriken egentligt oförutsett är avsatta som en resultatbuffert i den löpande verksamheten samt för att säkerställa framtida pensionsåtaganden och reinvesteringar. Framtidens vårdinformationssystem (FVIS) hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett som har kunnat förstärkas under planperioden främst på grund av minskad kostnadsökning avseende pensioner samt något lägre uppräkning av förvaltningarnas ramar mot slutet av planperioden. I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT. Detta belopp har reducerats (jämför FVIS ovan). Beredningen av dessa medel sker inom ramen för Regionstyrelsens Personal- och allmänna utskotts ansvar för IT-frågor. Fokus skall ligga på att underlätta och förbättra möjligheterna inom hälso- och sjukvården där ökad användning av ny teknik, IT-stöd och digitalisering, är viktigt. Medel finns avsatta för åtgärder avseende kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med 31,4 miljoner kronor, vilket motsvaras av beräknade statsbidrag inom området. Därtill 9,5 miljoner kronor för patientsäkerhetsarbete, samt medel för vävnadsdirektivets genomförande, 1,2 miljoner kronor t.o.m. år En reserv med 3,4 miljoner kronor finns avsatt för eventuella ökade kostnader på grund av ökad patientrörlighet inom Europeiska Unionen. För att klara merkostnader för vård av nyanlända och flyktingar budgeteras 49,7 miljoner kronor De kommande två åren uppgår motsvarande belopp till 35,5 respektive 21,3 miljoner kronor. Finansiering sker genom tillskott av statsbidrag som beräknas minska successivt. Minskningen växlas efter hand till ökning av de generella statsbidragen. Totalt är det fråga om 72 miljoner kronor där hela beloppet beräknas övergå till de generella statsbidragen år Medel för arbetsmarknad m.m. avser bland annat anställningsstöd och sommarjobb för ungdomar och långsiktiga rekryteringsinsatser. Kostnadsreduceringar avser beslutade, ej fördelade åtgärder inom ramen för de kostnadsreduceringar som ska genomföras i syfte att nå en ekonomi i balans samt klara av att återställa tidigare uppkomna underskott i landstingets ekonomi. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade investeringar samt fastställd investeringsplan. Byggnader avskrivs på 30 år och inventarier/utrustning på 3 10 år. Landstinget Västernorrlands skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedömningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen, 11,29 kronor per skattekrona, är den tionde högsta i riket. Jämfört med de sju skogslänen har Västernorrland nu den Regionplan

38 fjärde högsta skattesatsen. Om skatteuttaget justeras med utgångspunkt i skillnader i regionernas/ landstingens olikheter i åtaganden ligger Västernorrland näst högst i riket. Skattekraften för Västernorrland län beräknas ligga på 3,5 procent under rikets genomsnitt, vilket innebär en sjunkande trend för Västernorrlands del. Effekterna av detta kompenseras genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag, men bidragen täcker inte fullt ut den lägre egna skattekraften och detta innebär ett intäktsbortfall med omkring tio miljoner kronor per år jämfört med liggande ekonomiska plan. I kostnadsutjämningen sker till en del utjämning utifrån befolkningens olikheter i behov av hälsooch sjukvård. Medel har från och med 2017 tillkommit med sammanlagt 72 miljoner kronor. Av detta tillskott beräknas en stor användas del för vård av nyanlända och flyktingar (jämför ovan under emotsedda kostnadsökningar samt tabell nedan). Resterande medel ingår i kostnadsutjämningen. Denna andel ökar successivt under planperioden. I utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån avseende generella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. Denna post redovisas nedan som regleringsavgift. När det gäller statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräkningarna gjorda på oförändrad nivå jämfört med den liggande ekonomiska plan som fastställdes i november Ett nytt avtal med staten i frågan kan komma att påverka statsbidragsnivån. Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor): Inkomstutjämning 811,4 816,3 841,3 865,3 Kostnadsutjämning 101,7 110,2 113,8 117,6 Regleringsavgift -97,5-118,3-124,7-139,9 Ersättning för läkemedel 599,9 589,4 584,9 580,3 Medel för vård av nyanlända och flyktingar 49,7 49,7 35,5 21,3 Summa 1 465, , , ,6 Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade aktier, aktierelaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i november 2016, bli 3 miljoner kronor lägre för år 2018 och 4 miljoner kronor lägre för Detta beror på att likviditeten minskat på grund av lägre budgeterat resultat samtidigt som budgeterade medel för oförutsedda kostnadsökningar är något högre. En viss osäkerhet finns beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid realisering. Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Dessa kostnader är i stort sett oförändrade jämfört med tidigare beräkningar i samband med liggande ekonomiska plan. Under planperioden balanseras budgeten varje år. Det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppnås därmed, liksom kravet på återställning av tidigare års underskott. Återställning omfattar 357 miljoner kronor och ska vara klar senast De resultat som uppkommer är tillräckliga för att klara målet om God ekonomisk hushållning. 38 Regionplan

39 Det ekonomiska resultat som beräknas uppkomma bygger på att verksamheterna klarar av att reducera sina kostnader enligt beslutad takt och nivå (se även avsnitt 7.2). Även om det finns en förstärkt buffert inom anslaget för oförutsedda kostnadsökningar är det helt nödvändigt att kraven på kostnadsreduceringar och besparingsåtgärder genomförs för att klara inriktningsmålet om en ekonomi i balans över tid. Det åvilar nämnderna och regionstyrelsen i samverkan med förvaltningarna att effektivt och skyndsamt upprätta och genomföra åtgärder och förändringar av både strukturell karaktär och i den löpande verksamheten som syftar till att klara de ekonomiska målen. 7.6 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under respektive år. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar förändringen av de lik vida medlen. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Prognos 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justeringar av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar Avsättningar Realisationsvinster -12 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl. likvida medel Förändring av förråd -1 Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Minskning av långfristiga skulder -1 Minskning av långfristiga fordringar 1 Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut För kommentarer kring resultat och avskrivningar se ovan under avsnitt 7.5 Resultatbudget. Regionplan

40 Avsättningar avser den förändring som beräknas för pensionsavsättningar; jämför även avsnitt 7.7 Balansbudget nedan. Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter. Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld samt skuld till personal för outtagen kompensationsledighet och för den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år. Nettoinvesteringarna för ryms inom återanskaffningsnivå beräknad med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet. Angivna belopp bygger på prognos för 2016 och kompletteringsbudget för 2017 samt liggande plan för 2018 och 2019 medan nivån 2020 är anpassad för att periodens investeringsutgifter som helhet ska rymmas inom beräknad återanskaffningsnivå, det vill säga avskrivningskostnad med tillägg för inflation under den genomsnittliga avskrivningstiden. Driftkostnadskonsekvenser av investeringar ska rymmas inom fastställda resursramar. De årliga beloppen kan komma att revideras på grund av tidsförskjutningar, omprioriteringar med mera. Den totala ramen för perioden får dock inte överskridas. Investeringsutrymmet fördelas som följer (miljoner kronor): Inventarier inom förvaltningar och vårdområden Totalt 93,7 93,7 92,9 92,5 95,0 467,8 Investeringsplan 180,7 288,9 169,4 54,0 98,8 791,8 Summa 274,4 382,6 262,3 146,5 193, ,6 Minskning av långfristiga fordringar avser återbetalning av utlånade medel till Trafikverket. De likvida medlen beräknas öka under planperioden, det vill säga kassaflödet är positivt, främst beroende på de avsättningar som görs för pensioner samt ett positivt årligt resultat. Den beräknade utvecklingen av de likvida medlen förutsätter att de ekonomiska ramar som ställs till nämndernas och styrelsens förfogande hålls liksom det planerade investeringsutrymmet. 40 Regionplan