Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland. Regionplan BESLUTAD I REGIONFULLMÄKTIGE /26

Transkript

1 Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland Regionplan BESLUTAD I REGIONFULLMÄKTIGE /26

2 2 Innehåll 1. Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland - vår vision 3 2. Styrning och ledning Balanserad styrning Regionens inriktningsmål Resultatuppföljning Strategier för att nå inriktningsmålen 8 3. Förutsättningar Omvärldsfaktorer Struktur Ekonomiska bakgrundsfaktorer Invånarperspektivet Region Västernorrland Kompetenslänet Västernorrland Kollektivtrafik och infrastruktur Internationellt samarbete Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Tandhälsa Medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning Hållbar arbetsmiljö Processperspektivet Ett hållbart Västernorrland Kunskapsbaserad, säker och effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård Innovation och digitalisering Hållbara lednings- och styrningsstrukturer Ekonomiperspektivet En ekonomi i balans över tid Kostnadsanpassning och kostnadskontroll Resursfördelning och resursanvändning Resursramar Resultatbudget Kassaflödesanalys Balansbudget 48 Begreppsförklaringar 50

3 3 1. Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland - vår vision En hållbar utveckling betyder långsiktighet, att ha förståelse för och kunskap om framtida generationers utmaningar och behov. Region Västernorrland ska ta ett såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt ansvar. Agenda 2030-målen ska vägleda oss i detta arbete. Ständiga förbättringar i ekonomistyrning och verksamhetsstyrning ska säkerställa att Region Västernorrland kan erbjuda En trygg, jämlik, modern och nära vård. En hållbar ekonomi. En god personalpolitik. En hållbar region i utveckling och samarbete med andra regioner. En trygg, jämlik, modern och nära vård Vården ska fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Vi har under åren som gått arbetat fram en målbild för Regionens sjukvård vilken utgör färdplanen framåt. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få den vård de behöver och bemötas professionellt och med respekt. Primärvården ska utvecklas till det självklara förstahandsvalet samt vara väl utbyggd, även på landsbygden. Systemen för ersättning ska styra mot dessa mål. Folkhälsoarbetet är en grundsten för välbefinnande, livskvalitet och ett hälsosamt liv. Där ingår ett arbete kring den växande psykiska ohälsan, särskilt hos barn och unga. Investeringar i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska avlasta vårdapparaten och frigör resurser till en effektiv och bra sjukvård. Diskriminerande strukturer ska motverkas. Samverkan med kommunerna och mellan specialist- och primärvården är av största vikt för att möjliggöra en God Vård av de mest sjuka äldre och de kroniskt sjuka. En hållbar ekonomi Ständigt förbättrad ekonomi- och verksamhetsstyrning ska vara ett verktyg för verksamheterna att verka inom de ekonomiska ramar som budgeten anvisar. Budgetföljsamhet är en förutsättning för att Region Västernorrland långsiktigt ska klara av att erbjuda alla invånare i länet en god och jämlik vård, efter vars och ens behov. Det arbete som bedrivits under föregående mandatperiod ger nu resultat och fokus ska nu vara att minska det alltför utbredda beroendet av stafettpersonal. En god personalpolitik Medarbetarnas förutsättningar och arbetsmiljö är nyckeln till en väl fungerande verksamhet. Region Västernorrland ska vara, och uppfattas som, en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Heltid ska vara normen vid anställningar och lönesättningen ska vara jämställd. Organisationen ska präglas av hållbarhet, lyhördhet och kvalitet, där människors kompetens tas tillvara. Ledarrollen ska stärkas så att cheferna ges goda möjligheter att ta ansvar för verksamheten såväl lokalt som ur ett helhetsperspektiv.

4 4 En hållbar region i utveckling och samarbete Region Västernorrland ska ta ett ännu tydligare ansvar för den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten. Agenda 2030 och Miljö- och energiplanen är viktiga verktyg för detta. Möjligheten att öka investeringar i gröna och smarta innovationer ska råda och arbetet med att utveckla Västernorrland som en Fairtrade-region ska fortsätta. Som Regional utvecklingsansvarig och en av länets största arbetsgivare ska Region Västernorrland vara en pålitlig samverkanspart och ett föredöme och inspiratör med nytänkande lösningar och gröna investeringar. Etiska, ekologiska och sociala hänsyn ska tas i upphandlingar och även avspeglas i andra sammanhang såsom placering av pensionsmedel och i samverkan med den idéburna sektorn. Regionen och dess folkvalda har ett sammanhållande ansvar för hälso- och sjukvård och de regionala utvecklingsfrågorna. Västernorrland är ett starkt kulturlän. Kulturen berikar livet och är en del i det förebyggande folkhälsoarbetet. Kulturen är en del av den regionala utvecklingen och därmed också viktig för länets hållbara utveckling. Region Västernorrlands satsningar på kultur ska främst riktas mot barn och unga, kulturen ska vara tillgänglig i hela länet och här är kulturplanen ett viktigt instrument. Region Västernorrland har och ska fortsätta ha en stark roll inom folkbildningen genom egna folkhögskolor, främjande av studieförbund och regional biblioteksverksamhet. Kollektivtrafiken ska vara attraktiv, miljöanpassad och tillgänglig i hela länet. Möjligheter till arbetspendling ska ständigt förbättras och uppmuntras. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka varje år och därmed bidra till att de nationella målen nås. Den ökade tågtrafiken i regionen för länets medborgare närmare varandra, det går idag att pendla kollektivt över stora sträckor vilket förbättrar arbetsmöjligheterna för många invånare i Västernorrland. En väl utbyggd kollektivtrafik med buss och tåg är en förutsättning för ett attraktivt län men även för att resande ska kunna ske mer hållbart och jämlikt. Upprustning och utbyggnad av järnvägssystemet är av vikt såväl för näringslivets utveckling som för kollektivtrafiken. Härnösand i april 2018 Erik Lövgren Socialdemokraterna Eva Andersson Miljöpartiet

5 5 2. Styrning och ledning Region Västernorrland verkar i invånarnas tjänst, lyder under kommunallagen och förvaltas av förtroendevalda politiker. Region Västernorrland har drygt anställda, som varje dag gör skillnad för länets invånare. Förtroendemannaorganisationen Region Västernorrlands högsta beslutande organ, regionfullmäktige, består av 77 direktvalda ledamöter som väljs i allmänna val. Styrelsens och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut och att säkerställa att verksamheterna arbetar mot fullmäktiges mål och beslut. Revisorer 9 Medborgarpanelen 9 Regionfullmäk ge Krisledningsnämnd 7 Valberedningen Pa entnämnden- E ska nämnden 9+3 Råd: Jämställdhet/Jämlikhet och folkhälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen Nämnden för hållbar utveckling Regionfullmäktige Regionfullmäktige är Region Västernorrlands högsta beslutande organ. Fullmäktige beslutar bland annat om mål och riktlinjer för verksamheten budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Regionfullmäktige utser de förtroendevalda i fullmäktigeberedningar, regionstyrelsen och övriga nämnder, men utser också Region Västernorrlands representanter i externa organ som kommunalförbund, bolag och stiftelser. Valberedningen och Medborgarpanelen är organiserade under fullmäktige liksom Krisledningsnämnden och Region Västernorrlands revisorer.

6 6 Regionstyrelsen Regionstyrelsen ansvarar för att samordna styrningen av organisationens verksamhet och ska ta initiativ till utveckling av arbetsformer, system och rutiner. Styrelsen leder och samordnar förvaltningen av organisationens angelägenheter. Styrelsen har ett övergripande ansvar att tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål, riktlinjer och uppdrag som Regionfullmäktige har bestämt, gällande lagstiftning och reglemente. Den har ansvar för hela organisationens strategiska utveckling och ekonomiska ställning. Regionstyrelsen ansvarar för att leda det statliga regionala utvecklingsarbetet inom Region Västernorrland, vilket innebär att leda och samordna arbetet för hållbar regional tillväxt inom hela regionen. Styrelsen ansvarar även för näringsliv och tillväxt samt infrastruktur och internationellt samarbete. Nämnden för hållbar utveckling Nämnden för hållbar utveckling ansvarar för att samordna, bereda, fastställa, genomföra och följa upp planer och program inom ansvarsområdena miljö, energi och hållbarhetsarbete samt kultur och folkbildning. Det innebär att inom dessa områden fullgör nämnden de uppgifter som organisationen har enligt lagar och förordningar. Nämnden är styrelse för regionens folkhögskolor och beslutar om kursutbud, styrdokument och studeranderätt. Nämnden för hållbar utveckling ansvarar för anslags- och bidragsgivning inom nämndens ansvarsområde samt den löpande ägarstyrningen av bolag, stiftelser och kommunalförbund inom nämndens ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) leder, utvecklar och samordnar organisationens angelägenheter för hälso- och sjukvård samt tandvård, d.v.s. Specialistvården Västernorrland inklusive laboratoriemedicin, Rättspsykiatriska regionkliniken, Regiondriven primärvård samt Folktandvården. Det innebär att inom dessa områden fullgör nämnden de uppgifter som organisationen enligt lagar och förordningar har i egenskap av vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden har på uppdrag av Regionstyrelsen ett utföraransvar i förhållande till planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården samt tandvården, och ska i sitt uppdrag samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. Det övergripande ansvaret åligger styrelsen. Nämnden har ett samordningsansvar för hälsofrämjande arbete och ska stödja, stimulera och förstärka hälsofrämjande processer på alla nivåer i samhället. Insatserna görs i samverkan med Nämnden för hållbar utveckling samt med andra aktörer, exempelvis länets kommuner och ideella organisationer. Nämnden ansvarar även för det uppdrag som finns inom Österåsen och samordningsförbunden.

7 7 Patientnämnden - Etiska nämnden Syftet med Patientnämnden - Etiska nämnden är att bidra till ökad förståelse mellan patienter och vårdgivare genom att beskriva, informera, reda ut och förklara. Verksamheten är lagreglerad och har två huvuduppgifter: Den ena är att hjälpa och stödja patienter och anhöriga som vill framföra klagomål eller synpunkter, eller har frågor om sjukvården i Västernorrland. Den andra huvuduppgiften, som också innebär en myndighetsutövning, är att utse stödpersoner till patienter som tvångsvårdas. Kopplat till nämnden finns ett etiskt råd. Nämnden ska låta ansvariga i vården få veta vilka iakttagelser och avvikelser som är av betydelse för patienternas vård och trygghet. Länets kommuner har överlåtit till Region Västernorrlands patientnämnd att svara för patientnämndsverksamheten. 2.1 Balanserad styrning Regionen använder balanserad styrning/balanserat styrkort (BSK 1 ) som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv invånare, medarbetare, process och ekonomi. Regionstyrelsen ansvarar för att det varje år upprättas dels en regionplan och budget, enligt modellen för balanserat styrkort. Vidare ansvarar styrelsen för att verksamheten kontrolleras, följs upp och utvärderas inom sitt ansvarsområde. Regionstyrelsen och nämnderna fastställer styrkort med mål och mått. Respektive förvaltning formulerar sedan mål och mått, med utgångspunkt från övergripande mål och styrelsens/ nämndernas styrkort. Därmed skapas en röd tråd mellan de överordnade målen i regionplanen, nämndernas styrkort och de konkreta aktiviteter som är nödvändiga att utföra i respektive verksamhet/enhetsnivå för att nå de visioner och inriktningsmål som den politiska ledningen fastställt. 2.2 Regionens inriktningsmål Inriktningsmålen är utvalda och övergripande mål som antas av regionfullmäktige och regionstyrelsen. Dessa pekar ut riktning för verksamheten, vilka ambitioner Region Västernorrland har gällande respektive perspektiv i den balanserade styrningen. Det ska finnas en röd tråd från vision och övergripande mål i regionplanen, styrelsens/nämndernas styrkort och de konkreta aktiviteter som behövs i verksamheten - till varje medarbetares individuella mål. Modellen ska således stödja kopplingen mellan politiska intentioner och verksamhet. För respektive perspektiv gäller följande gemensamma inriktningsmål: Invånarperspektivet Medarbetarperspektivet Processperspektivet Ekonomiperspektivet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Effektiva och framgångsrika verksamheter En ekonomi i balans över tid 1 Regionstyrelsen , 225

8 8 2.3 Resultatuppföljning Regionstyrelsen och nämnderna följer fortlöpande upp respektive förvaltningar och dess verksamhet utifrån resultat, samt initierar och genomför nödvändiga åtgärder. Under året upprättas delårsrapport och årsredovisning, förutom månatlig rapportering till nämnderna och styrelse. Den totala bilden av utfall och måluppfyllelse ges i årsredovisningen. Utgångspunkten för uppföljningen är regionplanen samt övriga styrande dokument. Måluppfyllelsen signaleras genom symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två symboler visar att måluppfyllelse är på väg att uppnås. En symbol betyder att målen inte har nåtts under verksamhetsåret. 2.4 Strategier för att nå inriktningsmålen Förändringar i omvärlden och befolkningsstruktur, samt den medicintekniska utvecklingen medför både utmaningar och möjligheter. Region Västernorrland ska bidra till en god hälsa och en bra livsmiljö, liksom erbjuda en trygg, jämlik, modern och nära vård i Västernorrland. Detta förutsätter i sin tur, en attraktiv arbetsplats för medarbetare. De resurser som finns i organisationen behöver tas tillvara för att nå hög kvalitet och långsiktigt hållbara verksamheter. Som många andra landsting/regioner i Sverige befinner sig Region Västernorrland i ett ansträngt ekonomiskt läge, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar. Regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin beskriver vision och övergripande målbilder. Utvecklingsstrategin sätter inriktningen för det regionala tillväxtarbetet och integrerar hållbarhetsperspektivet i alla ambitioner. Övergripande mål är: Med samlade resurser mobiliserar vi Västernorrlands drivkrafter för ett kraftfullt trendbrott för: Positiv befolkningstillväxt: Västernorrland 2020 har ökat antalet regioninvånare, med hög livskvalitet och tillåtande atmosfär. Goda natur- och miljöförutsättningar bidrar till länets attraktivitet. Ökad tillgänglighet: I Västernorrland överbryggar kraftfulla satsningar geografiska och sociala avstånd och öppnar länet för omvärlden på ett funktionellt, hållbart och konkurrenskraftigt sätt genom snabb, anpassad och miljövänlig kommunikation i en välbalanserad region. Stärkt innovationsförmåga: Västernorrland står stabilt i konkurrensen. Länets invånare, företag och organisationer har hög kompetens, kreativitet och förnyelsekraft. Nytänkande, drivande entreprenörskap och satsningar inom nyckelområdet har ytterligare främjat innovation och utveckling i erkända innovativa miljöer. Fokusområden för målens förverkligande: Kompetens som drivkraft Innovationsförmåga som drivkraft Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft Människan som drivkraft

9 9 Framtidens hälso- och sjukvård Region Västernorrland har utifrån nationella utredningar och förslag antagit en målbild för hälsooch sjukvårdens inriktning i länet. Den långsiktiga ambitionen är att skapa en hälso- och sjukvård som anpassar sig för att möta behov och förväntningar under många år framöver. Vården vid hälso- och vårdcentralerna ska ges bättre förutsättningar att ta ett större vårdansvar för akut vård som inte kräver sjukhusets resurser. Målsättningen på sikt är att primärvården, det vill säga hälso- och vårdcentralerna, ska ha möjlighet att ta ansvar för all akutvård som inte kräver sjukhusvård. Sjukhusen kommer att profilera och koncentrera sina verksamheter. Delar av vården koncentreras till färre ställen, för att öka kvalitet och effektivitet. Profilering/specialisering är en användbar modell för att stödja de glest placerade och mindre sjukhusen, i sitt basala uppdrag. Ett förbättrat samarbete mellan Region Västernorrland och kommuner behövs kring patienternas behov. Regionens reformer ska inriktas mot att möta de kroniskt sjuka och de äldres vårdbehov. Den personcentrerade vården ska vidareutvecklas. Regionen ska stegvis introducera e-hälsotjänster för generellt ökad tillgänglighet, som bidrar till ökad delaktighet i synnerhet hos kroniskt sjuka patienter och möjliggör en bättre kvalitetsuppföljning och bättre kontroll över den egna hälsan. Folkhälsopolicy Visionen är En god och jämlik hälsa för alla invånare i Västernorrland. En god folkhälsa är en strategisk faktor för regionens utveckling. Region Västernorrland ska genom sitt folkhälsoarbete verka för en hållbar utveckling och samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det hälsofrämjande och förebyggande perspektivet tillsammans med jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet. Erbjuda en hälsofrämjande hälso- och sjukvård med fokus på att främja och bevara hälsa samt förebygga ohälsa. Folkhälsoarbete bedrivs utifrån bästa tillgängliga kunskap. Följa hälso- och sjukdomsutvecklingen i länet. Planera och genomföra insatser utifrån befolkningens behov. Samverka med kommuner, andra myndigheter och frivilligorganisationer i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Personalpolitisk plattform Den personalpolitiska plattformen anger personalpolitikens inriktning mot år Utgångspunkten är att: Vi gör skillnad. Olikhet berikar och tillsammans skapar vi trygghet i förändring. Region Västernorrlands inriktningsmål i den personalpolitiska plattformen är att skapa attraktiva arbetsplatser där medarbetare mår bra och utvecklas i sitt arbete. Arbetsmiljön ska präglas av lärande och ständig förbättring. En kontinuerlig dialog om mål och resultat är utgångspunkten för delaktighet och ansvarstagande.

10 10 Kompetensförsörjning är en strategisk fråga som ska bidra till att Region Västernorrlands mål på kort och lång sikt uppnås, samt att verksamheten utvecklas utifrån de behov som finns idag och de som kommer att finnas i framtiden. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig för att nå uppsatta mål. Ett metodiskt och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning, utveckling av chefs- och medarbetarskapet och ersättning för uppnådda resultat är framgångsfaktorer i förverkligandet. Samverkan med de fackliga organisationerna ska präglas av ett ömsesidigt förtroende. Personalidén ska förverkligas genom att: Medarbetarna upplever sitt arbete viktigt och stimulerande, får möjligheter att utvecklas, har inflytande och tar ansvar i kraft av sin kompetens. Cheferna känner sig trygga och har stöd i sin ledarroll. Chefer har tid för sitt uppdrag och har tydliga befogenheter och ansvarsområden. Ledarskapet präglas av tillit och förtroende. Arbetsorganisationen utgår från ett helhetstänkande kring patient/invånare, stöder ett ständigt förbättringsarbete samt bidrar till hälsa och arbetstillfredsställelse. Miljö- och energiplan Av Miljö- och energipolicyn 2 framgår att alla verksamheter och allt arbete inom Region Västernorrland ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling genom att vi: bedriver ett aktivt miljö- och energiarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar använder förnybara energikällor på ett hållbart sätt och minskar vår resursanvändning genom att effektivisera våra processer förebygger föroreningar genom att upphandla, köpa in och beställa varor och tjänster som ger liten miljö- och energibelastning lever upp till miljölagstiftningen och förbereder oss för kommande krav engagerar alla medarbetare i miljöarbetet arbetar aktivt för att öka insikten om sambandet mellan folkhälsa och miljö utövar regionalpolitiskt ansvar inom miljö- och energiområdet och samverkar aktivt med andra organisationer Visionen 2024 är: Ständiga förbättringar inom förnybar energi, bestående beteendeförändringar och teknik i framkant har bidragit till att Region Västernorrland är en del av ett hållbart samhälle som är energieffektivt och kretsloppsanpassat. Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden, och i Västernorrland finns regionala miljömål framtagna. Region Västernorrland lägger särskilt fokus på miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Ett av Region Västernorrlands mål innebär att hela verksamheten ska vara miljöcertifierad enligt ISO Länsöverenskommelsen Länsöverenskommelsen Västernorrland (LÖV) är en överenskommelse om fortsatt samverkan, med principer och åtaganden för samtal och diskussion kring idéburen-offentlig samverkan, demokrati, regional utveckling, folkbildning, frivillighet mm. 2 Fastställd i Regionfullmäktige,

11 11 Region Västernorrland är den offentliga parten. Idéburen sektor är synonymt med den sociala ekonomin och den tredje sektorn. I sektorn ingår allt från helt ideella organisationer till studieförbund och sociala företag. LÖV syftar till att; utveckla samverkan mellan offentlig och idéburen sektor öka aktörernas förståelse för varandra stärka de idéburna organisationerna som röstbärare och aktörer undersöka förutsättningarna för och intresset av att stimulera en ökad mångfald av idéburna utförare och leverantörer inom offentligt finansierad verksamhet INVÅNARPERSPEKTIVET - Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Region Västernorrland har som utgångspunkt att alla människor har lika värde och samma rätt till regionens hela utbud utifrån sina behov. Barnperspektivet ska genomsyra hela organisationen. Inriktningsmålet syftar till att garantera att verksamheter och resurser används på bästa sätt utefter det behov som föreligger i länet. En jämlik fördelning av resurserna handlar om att säkerställa att alla får del av resurserna. Samtidigt kan behoven se olika ut vilket resursfördelningen måste ta hänsyn till. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att verksamheterna dels ges tydliga riktlinjer för användningen av sina resurser samtidigt som de tillåts vara lyhörda och anpassningsbara efter föreliggande behov. Strategiska områden för att nå inriktningsmålet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov är: Arbeta för en god och jämlik hälsa genom att öka andelen invånare med god hälsa och minska andelen med ohälsa som uppstår på grund av levnadsvanor och livsvillkor. Ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård samt tandvård. Regionalt hållbart utvecklingsarbete som syftar till en positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och en stärkt innovationsförmåga MEDARBETARPERSPEKTIVET - Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Region Västernorrlands medarbetare gör skillnad för invånarna i hela Västernorrland. Medarbetarna utgör det fundament som regionens verksamhet vilar på. Arbetet bygger på mötet mellan människor där varje medarbetares yrkesmässiga erfarenhet och sociala kompetens tas tillvara och utgör redskapen i den dagliga verksamheten. En lyhörd, tillitsfull och sammanhållen personalpolitik är en förutsättning för att fullgöra det uppdrag vi fått av länets invånare. Säkerställande av relevant kompetens krävs för att kunna bedriva verksamhet med kvalitet. Det innebär såväl akademisk som annan för verksamheten erforderlig utbildning. Det kan handla om utvecklingsoch karriärmöjligheter samt en lärande miljö med möjlighet till fortbildning och forskning. Strategiska områden för att nå inriktningsmålet Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö är: Säkerställande av rätt kompetens på varje nivå för att kunna bedriva en verksamhet med kvalitet. Att ständigt utveckla samverkan och delaktighet. För att erbjuda en kunskapsbaserad och ändamålsenlig verksamhet, behövs en väl utvecklad akademisk miljö.

12 PROCESSPERSPEKTIVET - Effektiva och framgångsrika verksamheter Ett processorienterat arbetssätt skapar ett större värde för invånarna. En process bidrar till ett gemensamt arbetssätt och ger återkoppling på hur arbetet fungerar samt idéer till förbättringar så att Region Västernorrland systematiskt kan vidareutveckla sitt arbetssätt. Att förbättra processerna är grunden för systematisk verksamhetsutveckling. Region Västernorrlands processer ska förbättra och underlätta för våra invånare. Strategiska områden för att nå inriktningsmålet Effektiva och framgångsrika verksamheter är: Strukturerat och långsiktigt systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete, för en hög kvalitet i hälso- och sjukvården inklusive tandvården. Strukturerat och långsiktigt systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete, för en hållbar regional utveckling. Hållbara lednings- och styrningsstrukturer som stödjer och ger förutsättningar för god hälsa, en verksamhet med kvalitet och vård på lika villkor EKONOMIPERSPEKTIVET - En ekonomi i balans över tid För att klara inriktningsmålet om en ekonomi i balans över tid krävs ett genomsnittligt resultat utan underskott under hela planperioden samt återställning av tidigare års underskott inom tre år. Inriktningsmålet syftar till att markera vikten av långsiktighet vid all ekonomisk planering och alla ekonomiska beslut. Detta är viktigt för att få en hållbar organisation av Region Västernorrlands verksamheter där ansvarsfulla ekonomiska beslut fattas. På en övergripande nivå ska inriktningsmålet uppnås genom att noggrann ekonomisk planering sker med långsiktiga utvecklingsplaner och investeringar. Region Västernorrland har under tidigare år haft högre kostnader än intäkter, vilket orsakat underskott som inte ännu kunnat återställas. För att klara kravet på återställning och komma i balans krävs att budgeten efterlevs och att beslutade kostnadsminskningar effektueras i den omfattning och takt som angivits. Särskild vikt läggs vid att bryta kostnadsutvecklingen avseende inhyrd personal. Det behövs därför strategiska satsningar, specifikt inom medarbetarnas arbetsmiljö, för att säkra personalförsörjningen och därmed ytterst patientsäkerheten. Under planperioden tillkommer ytterligare kostnader, bland annat på grund av demografiska förändringar och medicinsk och teknisk utveckling. Nya behov och strategiska satsningar måste i första hand tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad ekonomi- och verksamhetsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt och en hög restriktivitet ska prägla verksamheten. Regionstyrelsen och ansvariga nämnder måste initiera och vidta nödvändiga åtgärder vid budgetavvikelser för att få en ekonomi i balans över tid. Strategiska områden för att nå inriktningsmålet En ekonomi i balans över tid är: God ekonomisk hushållning, för en långsiktigt hållbar verksamhet med ekonomi i balans över tid. Detta innebär på kort sikt återställning av tidigare års underskott och på lång sikt, återställning av eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen.

13 13 3. Förutsättningar 3.1 Omvärldsfaktorer Nedan följer ett urval av faktorer som inverkar på regionens förutsättningar kommande år De globala målen och Agenda 2030 De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Agenda 2030 består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål som kommer att ligga till grund för den regionala utvecklingsstrategin och sedan anpassas till respektive aktör inom länet. Grundläggande för arbetet är att det finns ett brett ägarskap för Agenda 2030 bland alla aktörer i samhället, ett ägarskap och en delaktighet som utvecklas och fördjupas över tid Nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Strategin är långsiktigt vägledande för tillväxtarbetet och anger regeringens prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken fram till Den hjälper också länens regionala utvecklingsstrategier och program inom EU:s strukturfonder. Fyra samhällsutmaningar beskrivs i strategin Demografisk utveckling, Globalisering, Klimat, miljö och energi samt Social sammanhållning som alla påverkar Sveriges regioner och deras tillväxtarbete. Det handlar också om att utveckla dialogen mellan nationell och regional nivå, där det inrättade Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft är en viktig arena Hälso- och sjukvård Region Västernorrlands ansvar för vården förekommer på olika nivåer och inom olika funktioner. För att stärka patientens ställning i vården, har lagar tillkommit eller omarbetats. Hälso- och sjukvården är en verksamhet som ytterst ska garantera patientsäkerhet och högkvalitativ vård. Staten ansvarar för tillsynen av individer och verksamheter. Vårdgivaren 3 ansvarar för ekonomiska ramar, mål och inriktning för verksamheten och att det, där hälso- och sjukvård bedrivs, ska finnas personal, lokaler och utrustning för att god vård ska kunna ges. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) reglerar vårdgivarens skyldigheter och övergripande mål. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov ska ges företräde till vården. När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas 4. 3 Socialstyrelsen definition: statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare). 4 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)

14 God vård God vård är ett samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när man följer upp hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader 5. Begreppet lanserades i samband med Socialstyrelsens publicering av föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Säkerhet lyfts fram som ett grundläggande krav på God vård. Arbetet med patientsäkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet behöver integreras för att nå goda resultat. Sex områden har lyfts fram som viktiga förutsättningar för God vård. Med begreppet God vård menas att vården ska vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik och jämställd Tillgänglig Nationell plattform för jämlik hälsa och vård En nationell plattform för jämlik hälsa och vård har utarbetats av SKL 6 tillsammans med kommuner, landsting/regioner och intresseorganisationer. Plattformen syftar till att skapa en gemensam värdegrund, baserad på lagstiftning och professionell etik. Fyra faktorer inom hälso- och sjukvårdsystemen lyfts fram som viktiga för att åstadkomma en jämlik vård: Solidariskt finansierad vård tillgänglig för alla Hög tillgänglighet för invånare oavsett var de bor och för särskilda grupper Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Uppmärksammande av särskilda behov hos utsatta grupper Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) har en utredning tillsatts, under namnet Samordnad utveckling för god och nära vård. Inriktningen för utredningens fortsatta arbete presenteras i ett första delbetänkande. Sammanfattningsvis beskrivs en gemensam målbild för omstrukturering av hälso- och sjukvården och en färdplan för arbetet att förflytta systemet i önskad riktning. Som en grund ges förslag på förändrade principer för vården i den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), samt att förslag lämnas på en förstärkt primärvård. Lagförslaget vill understryka den öppna vårdens, och framförallt primärvårdens, roll som basen i hälso- och sjukvårdssystemet. Huvudmannen ska ordna sin hälso- och sjukvård nära befolkningen och inom ramen för primärvården, men också sträva efter ökad tillgänglighet inom alla vårdformer. För att åstadkomma önskad strukturförändring, är det viktigt att öppen vård (och inte slutenvård) är den vårdform som i första hand tillämpas. Utredningen Effektiv vård visar på att den medicintekniska utvecklingen och digitaliseringen ständigt skapar nya förutsättningar för både vården och patienterna. Bland annat kommer allt mer av vården i framtiden att utföras utanför sjukhusen, inte sällan i patientens hem och med patienten som medskapare. 5 Socialstyrelsen (SOSFS 2005:12) 6 Sveriges kommuner och landsting

15 15 Vården ska ges närmare patienten och med en förskjutning från sluten vård till öppen vård. Landsting/region och kommun ska utföra verksamhet gemensamt för äldre med omfattande behov. Utveckling av arbetssätten i vården sker, där inriktningen är att hälso- och sjukvård ska ta hänsyn till patienten som medskapare i sin egen vård, planeras med fokus på kontinuitet och att kompetenser samordnas Utredningen om högspecialiserad vård (SOU 2015:98) Utredningen har lagt förslag för att koncentrera den högspecialiserade vården i Sverige. Det blir allt färre utbudspunkter, ju mer högspecialiserad vård det handlar om. Regeringen gör bedömningen att den nationella högspecialiserade vården omfattar cirka 4-5 procent av sjukhusvården. Regional högspecialiserad vård ska bedrivas i varje sjukvårdsregion, men på ett begränsat antal enheter. Denna omfattar upp till procent av sjukhusvården. Vidare föreslår utredaren att Socialstyrelsen ska ha ansvar för den nationella högspecialiserade vården och landstingen/regionerna för den regionala högspecialiserade vården. En nivåstrukturering inom vården föreslås E-hälsa E-hälsa har på senare år utvecklats till ett allt viktigare fokusområde för landsting/regioner. Patienter ska kunna erbjudas tillgång till likvärdiga e-hälsotjänster. För att e-hälsosatsningar ska bli framgångsrika och verkligen göra nytta, krävs en nära dialog med såväl vårdpersonal som patienter. Målet med satsningar på e-hälsa är att bidra till en god och jämlik hälsa och välfärd. Invånarna ska kunna vara delaktiga i sin hälso- och sjukvård och ges ett ökat inflytande med hjälp av e-hälsa. Digitaliseringen erbjuder nya utsikter för framtidens hälso- och sjukvård och till en ökad tillgänglighet, effektivitet och jämlikhet inom vården. En stor utmaning inom e-hälsoområdet är interoperabiliteten, att det tekniska, semantiska och juridiska behöver gå hand i hand i alla de e-tjänster som lanseras Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Under 2016 tog landsting och regioner beslut om att gemensamt långsiktigt delta i, stödja och finansiera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Genom en ändamålsenlig och effektiv struktur som långsiktigt ger stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer kan förutsättningar skapas för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Under 2017 beslutades om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård på nationell, regional och lokal nivå. I ett nationellt kunskapsstyrningssystem innefattas även kommunerna och staten Barnkonventionen Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Regeringen anser att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha stort genomslag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari Ref: Jonas Gallon, e-hälsosamordnare Region Skåne (2017). Framtidens Kommuner & Regioner

16 16 Barnets rättigheter utgår från FN:s barnkonvention och handlar om att ta tillvara barn och ungas rättigheter och intressen i samhället. Området omfattar alla verksamheter där barn är berörda. Att alla barn får en bra start i livet med goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa, är grundläggande för att uppnå en jämlik hälsa bland barn och vuxna. Varje barn har rätt till omvårdnad, att växa upp under trygga förhållanden och att utvecklas i sin egen takt och utifrån egna förutsättningar. Barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet utifrån ålder och mognad. Ur ett barnrättsperspektiv ska det tas hänsyn till att en del barn har sämre förutsättningar att få tillgång till sina rättigheter Struktur Befolkningens storlek och ålderssammansättning, spelar en viktig roll för behovet av regionens tjänster. Det sociala mönstret, arbetsliv, levnadsvanor och livsstil, värderingar och attityder - förändras över tid och påverkar behovet och efterfrågan. Från 2014 och framåt visar befolkningsprognosen för Västernorrland 9 på att tidigare befolkningsutveckling tenderar att vända och en positiv trend kan utläsas. Den största förändringen framåt sett, utgörs av att andelen äldre personer ökar. Enligt prognosen kan också utläsas en ökning av barn/ungdom, dock i mindre omfattning i relation till ökningen av äldre. Länets befolkningsutveckling påverkar vårdens kapacitet, kostnader och intäkter samt möjligheter att rekrytera personal. En förändrad åldersstruktur kommer att ställa nya krav på hälso- och sjukvården. Den snabba utvecklingen av sjukvårdsteknologin har också betydelse för det utbud som erbjuds medborgarna samt påverkar efterfrågan och upplevt vårdbehov. Allt effektivare vårdformer och behandlingsmetoder leder till att fler sjukdomar kan botas, och att vi lever längre. Denna i grunden positiva utveckling, medför samtidigt att vårdkonsumtionen och kostnaderna för hälso- och sjukvård snarare ökar än minskar. Arbetslösheten i Västernorrlands län är märkbart högre än riksgenomsnittet. Den svenska konjunkturen har de senaste åren varit stark, däremot har länets konjunktur inte hållit samma tempo. Konsekvensen av detta är att både sysselsättning och arbetskraft varit på en låg nivå i jämförelse med utvecklingen i riket. Ökande kompetenskrav gör att många personer hamnar allt längre från arbetsgivarnas krav. Det finns stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper. De som har en svagare ställning på arbetsmarknaden (högst förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt arbetslösa personer mellan år) utgör en hög andel av totala antalet arbetslösa personer, medan de som har gångbar utbildning och färska meriter har goda möjligheter att få och behålla ett jobb. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsintensitet. En större andel av den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar, än av den med lägre utbildning. Jämfört med riksgenomsnittet, har Västernorrlands län en lägre andel invånare mellan år som har eftergymnasial utbildning (eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, 3 år eller längre än 3 år samt forskarutbildning). 8 Barnkonventionen, FN Statistiska centralbyrån, befolkningsprognos, november 2016

17 Ekonomiska bakgrundsfaktorer Under planperioden beräknas följande utveckling när det gäller befolkning, löner, priser och skattekraft Befolkning 1/11 året före budgetåret Löne- och prisförändring i % 3,0 2,8 3,0 3,0 Uppräkningsfaktor, eget skatteunderlag i % 2,1 1,7 2,2 2,7 Medelskattekraft i riket (tkr/invånare) 224,1 227,7 232,3 238,5 Egen skattekraft i % av rikets medelskattekraft 96,4 96,3 96,3 96,3 Utdebitering, % 11,29 11,29 11,29 11,29 Ovanstående tabell visar på en viss positiv befolkningsutveckling. Ökningen motsvarar drygt 0,1 procent per år. Skatteunderlagets utveckling innebär realt ett negativt glapp jämfört med kostnadsutvecklingen under planperioden med nära 0,7 procent per år. Samtidigt beräknas intäkterna från de generella statsbidragen årligen öka i nivå med 1,1 procent mer än kostnadsutvecklingen. Detta innebär att de totala intäkterna för skatt och statsbidrag realt minskar med cirka 30 miljoner kronor per år. Ekonomin har förstärkts med 325 miljoner kronor i 2019 års nivå genom den skattehöjning med 60 öre per skattekrona som gjordes Den planering som fastställts genom beslut i fullmäktige syftar till att uppnå långsiktig balans i Region Västernorrlands ekonomi samt klara återställning av tidigare uppkomna underskott.

18 18 4. Invånarperspektivet Inriktningsmålet är en jämlik fördelning av resurser utifrån behov. Invånarperspektivet handlar om att uppnå målet med jämlik fördelning av resurser utifrån behov genom att erbjuda invånarna rätt verksamhet inom rimlig tid, med god service, hög tillgänglighet samt ett gott bemötande. Att känna att man får bästa möjliga bemötande när man söker vård är viktigt både ur ett patientoch verksamhetsperspektiv. Snabb och korrekt information om vad som väntar i vårdprocessen kräver en god kommunikation mellan vården, patienten och anhöriga. Tillgängligheten till vården måste också stadigt förbättras, detta såväl fysiskt, medicinskt som kommunikativt. Region Västernorrlands verksamheter utgår från att alla människor har ett lika värde och samma rätt till hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Att uppnå sina egna mål i livet och kunna delta i samhällsutvecklingen på så lika villkor som möjligt är viktiga förutsättningar för en livskvalitet som vi vill att allt fler västernorrlänningar ska kunna uppleva. Vi vet att hälsan är en viktig del i livskvaliteten. Barnperspektivet och lydelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra hela organisationen. Vid politiska beslut ska särskilt beaktas konsekvenser för länets yngre invånare. Långsiktiga mål (10 år och framåt) Befolkningen ska ha en god och jämlik hälsa. Regionen bedriver ett utvecklat arbete för en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Vårdgarantin ska uppfyllas, vårdköer ska minska och tillgängligheten öka. Öka och bibehålla höga värden avseende förtroende för hälso- och sjukvården och tandvården hos befolkningen. Region Västernorrland bidrar till en hållbar regional utveckling. Kulturen ska vara tillgänglig för alla, samt bidra till ökad folkhälsa och integration i länet. Önskade resultat till år 2021 En årlig positiv trend gällande andel i befolkningen som skattar sin hälsa som god. Skillnader mellan olika gruppers (kvinnor/män, utbildningsnivå) självskattade hälsa ska årligen minska. Region Västernorrland har anslutit sig till digitala tjänster och nationella plattformar för att öka medborgarnas tillgänglighet Årligen ökande/förbättrade värden gällande utfall utifrån vårdgarantins olika områden. Förtroendet för hälso- och sjukvården hos befolkningen har ökat och når 60 procent. Gemensamma överenskommelser med strategiska aktörer har upprättats och är genomförda, där arbetskrafts- och kompetensförsörjning utgör prioriterade områden. Ett ökat kollektivt resande har möjliggjorts genom nära samverkan med Trafikverket, Kollektivtrafikmyndigheten och länets kommuner. Region Västernorrland har stimulerat och underlättat utveckling och innovation i länets befintliga företag. Riktade insatser inom kulturverksamheterna för ökad integration och folkhälsa har genomförts.

19 Region Västernorrland Det regionala utvecklingsansvaret - en demokratifråga Inom ramen för de statliga uppdragen ska Region Västernorrland samordna det regionala utvecklingsarbetet i regionen. Det innebär samordning av den regionala utvecklingsstrategin, kulturplan, regional transportplan och serviceprogram, mm. Rollen innebär även att verka som inspiratör och leda den regionala utvecklingen, men också att vara aktör i vissa av genomförandeinsatserna. Samarbetet ska syfta till en ökad nytta för regionens invånare. Västernorrland ska vara en levande region där människor i högre utsträckning än idag väljer att stanna och dit fler väljer att flytta. De möjligheter som den ökande inflyttningen från andra länder ger och den kompetens som därmed tillförs regionen, ska aktivt tas tillvara. Landsbygden och städerna ska utvecklas tillsammans och framtidstron ska vara stark. Västernorrland ska vara profilerad som en hållbar region och ska ligga i framkant i omställningen till en minskad miljöpåverkan och en ökad självförsörjning. Det ska vara lätt att förverkliga goda idéer och näringslivet ska blomstra inte minst genom sin del i den gröna omställningen. Det finns stora möjligheter till ett livslångt lärande. Ett aktivt föreningsliv och ideell sektor bidrar till stark social gemenskap och livskvalitet. Regionen, stat och andra aktörer ska i ett nära samarbete verka för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Västernorrland. Region Västernorrland ska främja den regionala utvecklingen genom att bland annat säkerställa att invånare och företag i länet har tillgång till en god vård, väl fungerade kollektivtrafik, ett stimulerande kulturutbud, folkbildning och hög kvalité med god tillgänglighet i övriga verksamheter som Region Västernorrland har ansvar för. Därutöver är det viktigt, i enlighet med samarbetsregeringens intentioner och vår vilja till regional utveckling, att de vi använder till använder till inköp, i möjligaste mån nyttjas på sådant sätt att det gynnar den regionala utvecklingen. Som Fairtrade-region ska nya regler utformas som gör det möjligt att ta social och ekologisk hänsyn Regionalt utvecklingsarbete - Näringsliv och besöksnäring Region Västernorrland vill främja entreprenörskap, innovation och fler växande företag. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörer och företag i regionen har goda förutsättningar till rådgivning, långivning och riskvilligt kapital som ett komplement till marknaden. Det är också det primära uppdraget för Almi Företagspartner Mitt AB som Region Västernorrland äger tillsammans med staten och Region Jämtland Härjedalen. Vår ambition är att fortsätta arbetet med regiongemensamma inkubatorer. Prioriterat i ägarstyrningen av Almi är att bolagets tjänster ska vara tillgängliga i hela länet, att bolaget ska samarbeta med kommunernas näringslivskontor och med regional inkubatorverksamhet, samt att insatserna ska främja jämställdhet och mångfald. Kooperativt företagande och design i innovationsprocesser är andra prioriterade insatser för att stärka det regionala näringslivet och regionens innovationssystem. Region Västernorrland har samarbetsavtal med Coompanion Västernorrland och Design i Västernorrland. En växande bransch är besöksnäringen som skapar utveckling, arbetstillfällen och stärker länets attraktivitet. Samordning mellan aktörer är särskilt viktig. Utöver turismens ekonomiska och varumärkesmässiga betydelse är branschen värdefull för att bygga broar mellan människor i olika städer, regioner och mellan invånare i olika länder och utgör en positiv kraft för fred, säkerhet och förståelse.

20 20 En tillväxtstrategi för Västernorrlands besöksnäring antogs under Strategin togs fram tillsammans med länets kommuner, destinationer samt regionala- och nationella organisationer som arbetar med besöksnäring. Ett mål med strategin är att den ska bidra till att skapa attraktiva destinationer i länet Kultur- och föreningsliv sociala investeringar för minskade skillnader och bättre hälsa Aktiva insatser inom regional utveckling och kultur, kan bidra till stärkta förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Kulturen ska vara tillgänglig för alla, ha hög kvalitet, prioritera barn och ungdom samt bidra till ökad folkhälsa och integration i länet. De regionala kulturverksamheterna scenkonst, teater, film, dans, musik, bibliotek, hemslöjd, museum, kulturarv, arkiv ska vidareutvecklas och vara tillgängliga i hela länet. Ett starkt samarbete med kommuner, föreningsliv, folkhögskolor, studieförbund och fria aktörer är en förutsättning. Kulturutbudet ska öppna nya dörrar och stimulera till nya kulturupplevelser och eget skapande. Kulturen i Västernorrland ska präglas av mångfald, kvalitet och nyskapande. Möten mellan olika konstformer och mellan tradition och förnyelse ska särskilt stödjas. Den regionala kulturen ska både ha verksamhet som väcker lust och är öppen för alla, samt erbjuda stöd och plattformar för fördjupning och högkvalitativ verksamhet. Västernorrland ska vara en plats dit man söker sig som kulturarbetare. Villkoren för kulturarbetare i länet ska vara goda och beredskapen för nya initiativ och idéer ska vara hög. Kultur förenar människor över gränser, ålder och bakgrund. Länets tradition av en mångkulturell mötesplats ska tas tillvara. Mer fokus ska läggas på kultur som en nyckel till integration och för fler kulturarbetare med olika ursprung. 4.2 Kompetenslänet Västernorrland Kompetensförsörjning är en prioriterad fråga både nationellt och regionalt. Tillgång till rätt kompetens i arbetslivet är en förutsättning för regionens utveckling, vilket kräver ett strategiskt arbete med höga krav på stabila samverkansformer. Utbildningsutbudet i länet behöver vara anpassat efter arbetslivets behov. Den regionala kompetensplattformen, som är ett regeringsuppdrag, är ett viktigt verktyg för att stärka samverkan mellan exempelvis myndigheter, näringsliv och utbildning. För att stödja kompetensförsörjningen och det strategiska arbetet har vi inom regionen undertecknat en överenskommelse om samarbete. Överenskommelsen avser samarbete mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen, Marknadsområde Södra Norrland och de arbetsförmedlingar som är verksamma i Västernorrland. Syftet är att genom gemensamt arbete inom bidra till att arbetsgivarna klarar kompetensförsörjningen. En förväntad effekt av detta blir att arbetslösheten sjunker såväl lokalt som regionalt. En god kompetensförsörjning är viktig för Region Västernorrland som arbetsgivare, men även för den regionala utvecklingen. Företagen upplever kompetensförsörjningen som ett av de största hindren för utveckling. En utmaning är att säkerställa att företag och offentliga aktörer har tillgång till kompetent arbetskraft. För att säkerställa regionens kompetensbehov krävs samverkan mellan en rad offentliga och privata aktörer, i syfte att erbjuda relevanta utbildningsinsatser och på så sätt säkerställa arbetsgivarnas behov av personal med rätt kompetens. Frågorna tar sin utgångspunkt i

21 21 flera politikområden; såväl arbetsmarknads-, utbildnings-, som närings- och regional utvecklingspolitik finns också stora utmaningar när regionala initiativ ska genomföras. I Västernorrland finns särskilda utmaningar genom det geografiska läget med långa avstånd, genom glesheten samt en åldrande befolkning. Det finns också stora möjligheter, bland annat genom naturtillgångar som både kan användas av den starka basindustrin och av en växande besöksnäring Folkbildning Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka kunskaper och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Bildning och kunskap har genom tiderna varit en nyckel till framgång och demokrati, både för enskilda människor och för utvecklingen i samhället. Idag riskeras ett segregerat samhälle och en delad arbetsmarknad mellan de som får högre utbildning och de som inte får detta. Vi värnar starkt om att rätten till lärande måste innefatta möjligheter till återkommande utbildning och ett väl fungerande studiestöd. Vuxenutbildning är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Den bidrar till att stärka demokratin och utveckla den enskilda människan, arbetslivet och samhället. Vi anser att folkbildningen och folkhögskolorna bör ta större plats i det regionala utvecklingsarbetet. Även biblioteken måste tillvaratas och utvecklas som resurs. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att höja bildningsnivån i samhället genom ett livslångt lärande och hävdar alla människors lika värde oberoende av kön, ursprung, livsåskådning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Folkhögskolor är viktiga för att öka människors möjlighet till arbete, men också för att stimulera personlig utveckling och kreativitet. Inte minst gäller detta för unga vuxna. Västernorrland har tre folkhögskolor som drivs i Region Västernorrlands regi. Vi vill fortsätta utveckla våra folkhögskolor och strävar efter att öka antalet deltagare på de kurser som erbjuds. Folkhögskolor ska fortsätta utvecklas i Region Västernorrlands regi och vara aktiva parter för demokrati och samhällsutveckling. 4.3 Kollektivtrafik och infrastruktur Kollektivtrafiken i Västernorrland är viktig för att hålla ihop länets kommuner men även för att skapa pendlingsmöjligheter till kommuner utanför länet. En väl fungerande kollektivtrafik ska underlätta arbets- och studiependling och på så sätt vidga arbetsmarknadsregionerna. Då Västernorrlands demografiska struktur med stor andel landsbygd och ett fåtal städer innebär utmaningar för kollektivtrafiken måste nya alternativa lösningar sökas. Möjlighet till flexibla transportlösningar som exempelvis anropsstyrd trafik, samåkningssystem etc. bör därför utvecklas. Region Västernorrland måste även arbeta i samverkan med kommuner för att skapa regionala lösningar på problem inom kollektivtrafikområdet. Ett nationellt mål är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Kommunikationerna i länet ska vara effektiva och miljöanpassade samt uppfylla högt ställda krav på trafiksäkerhet, tillgänglighet och jämställdhet. Ambitionen är att andelen av det kollektiva resandet under planperioden årligen ska öka, samt att tydligt främja de transportslag som är både fossilfria och energieffektiva, där kollektivtrafikåtgärder och gång- och cykelvägar är högt prioriterade. En viktig förutsättning för fler jobb är att vi har en välfungerande infrastruktur. Det är också en förutsättning för mer miljövänliga transporter och en hållbar utveckling.

22 22 Dubbelspår på Ostkustbanan, sträckan Härnösand - Gävle, är en framgångsfaktor. Ådalsbanan, sträckan Nyland - Långsele, är i stort behov av snabb upprustning för att effektivisera godstransporterna, men också för möjligheten till persontrafik. Norrbottniabanan som en del av Botniska korridoren är också en angelägen satsning samt arbetet med en förlängning av stomnätskorridoren Scandinavian-Mediterranean (ScanMed). Med en förlängning inkluderas även norra Sverige i de prioriterade sträckorna i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). 4.4 Internationellt samarbete Internationellt samarbete är en viktig förutsättning för en hållbar regional utveckling och tillväxt i vår regionala ekonomi. För att påverka möjligheterna till hållbar regional utveckling i länet, behöver regionen medverka i tidiga beslutsprocesser, särskilt inom EU. Det är av största vikt att nära följa och försöka påverka för regionen relevanta politikområden inom EU i syfte att ta tillvara de möjligheter för hållbar regional utveckling i Västernorrland som följer av EU-medlemskapet. Detta arbete måste bedrivas i samverkan, där det är av särskild vikt med samarbete med andra regioner i norra Sverige, Norge och Finland. Region Västernorrland är en av intressenterna i Midsweden European Office, vår regions Europakontor i Bryssel. Vi ser kontoret som ett viktigt redskap för att påverka beslutsprocesserna inom EU:s institutioner. Ett än mer strukturerat samarbete med North Sweden Office ska utvecklas under perioden för att tydligare kunna kraftsamla Norrlands utmaningar inom den Europeiska nivån. Vi behöver även bli bättre på att nyttja EUs fonder och program både vad gäller regional utveckling och egen verksamhetsutveckling, som exempelvis glesbygdsvård och e-hälsa samt när det gäller satsningar på infrastruktur, forskning, innovationer och kompetensförsörjning. 4.5 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser leder till minskad sjuklighet, minskat lidande och minskade samhällskostnader. Invånarnas tillgång till god vård av hög kvalitet och med hög patientsäkerhet är av största vikt. Vården ska ges efter var och ens behov, med god kvalitet och bra bemötande, med rätt kompetens, på rätt vårdnivå och med rätt val av behandling. Värdigt bemötande och respekt för patientens integritet är grunden för all god vård och all patientsäkerhet. Region Västernorrland ska erbjuda en god vård i livets alla skeenden, från den vård som sker vid mödra- och barnavårdscentraler till den palliativa vården som hjälper människor till ett värdigt avslut i livet Personcentrerad vård Vården behöver anpassas mot en sammanhållen vårdkedja och en jämlik vård. Stödjande strukturer behövs för att möjliggöra en personcentrerad vård närmare invånarna, med fokus på en stärkt primärvård, där patienten är medskapare i sin egen vård. I detta behövs ett förbättrat samarbete mellan Region Västernorrlands egna verksamheter, samt att ny teknik och IT-lösningar i vårdens vardag inarbetas vilket leder till enklare och närmare tillgång till vård. Patientens väg genom hälso- och sjukvården ska vara okomplicerad och verksamheten måste därför vara organiserad på ett sätt som möjliggör det. Den personcentrerade vården bygger på planering i samförstånd med patienten, eller personen med ohälsa. Vårdrelationen ska bygga på partnerskap mellan vårdare och patient. Patienten är aktiv i planering och genomförande av den egna vården, samt i rehabiliteringen. Utgångspunkten är en gemensam plan med mål och strategier för genomförande, samt kort- och långsiktig uppföljning. Patienten ges därmed en större möjlighet

23 23 till inflytande över behandlingen vilket ger ökade möjligheter till ansvarstagande för egenvården. För samhället innebär det samtidigt färre besök hos vårdgivare som leder till minskade kostnader Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Då hälsan inte är jämlikt fördelad ska en sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Jämlik och jämställd vård handlar om att alla, oavsett bostadsort, kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning och könsidentitet, ska få den vård de behöver, bemötas professionellt och behandlas med respekt. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina sjukvårdsbehov tillgodosedda. Asylsökande och så kallade papperslösa som vistas i vårt län ska ges samma vård på samma medicinska indikationer som övriga invånare. Alla ojämlika eller könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller bemötande måste synliggöras och åtgärdas. Ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg. Det är viktigt att vården fortsätter sitt arbete med att identifiera och åtgärda skillnader i bemötande och behandling utifrån kön, etnicitet, och social tillhörighet. Kunskap om befolkningens hälsotillstånd, med fokus på fördelning av hälsa och ohälsa, behöver användas i planering och prioritering. Diskriminerande strukturer ska motverkas Tillgänglig hälso- och sjukvård Oavsett om man bor på landsbygden eller i en stad ska man vara trygg med att få vård av hög kvalitet utifrån behov när man behöver det. En väl fungerande primärvård är en förutsättning för att sjukvården i sin helhet ska fungera optimalt. Genom fortsatt utveckling av primärvården och på sikt en förstärkning av resurserna, skapas förutsättningar för detta. För primärvård sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland. Den ska säkra en väl utbyggd primärvård i hela länet med hög kvalitet. För att möjliggöra en god tillgänglighet, behövs enkla och tydliga kontaktvägar till vården. Tillgänglighet med rimliga väntetider oavsett avstånd ska erbjudas, med lokaler och arbetssätt som är anpassade för olika behov. Specialistvården Västernorrland har ett ansvar att säkerställa länsinvånarnas totala behov av specialistsjukvård. Vården ska vara tillgänglig och med hög patientsäkerhet för alla länets invånare. Länsverksamheterna ska säkerställa att specialistvården i Västernorrland, med sjukhus i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, är en gemensam resurs för länets samtliga invånare. Invånarna ska kunna ställa samma höga krav på alla vårdgivare, oavsett om de drivs offentligt eller av privata utförare. Detta förutsätter att det finns en gemensamt finansierad vård som styrs utifrån olika människors behov. Sjukresor ska vara ett medel för att skapa jämlika förutsättningar i Västernorrland och anpassas efter patientens hälsa och behov. Region Västernorrland arbetar för klimatsmarta, trafiksäkra och kostnadseffektiva sjukresor. Samarbetet med kommunernas räddningstjänst säkerställer ett snabbt första omhändertagande i väntan på ambulans. Vid behov av transport utan fördröjning, blåljus, ska patienten kunna transporteras omgående. I områden med svår terräng och i glesbygd kan luftburet transportmedel vara en förutsättning och tillgodoses genom ett nära samarbete med andra regioner/landsting och statliga myndigheter.

24 Hälsofrämjande och preventivt arbete En friskare befolkning med jämlik hälsa, bidrar till ett hållbart län. En god hälsa är en viktig grund för människors självständighet, utbildning och arbetsliv, samt vice versa. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör hälso- och sjukvården sträva efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, där insatser anpassas så att de motsvarar människors olika förutsättningar och behov. Att tidigt etablera goda levnadsvanor är en nyckel för en god hälsoutveckling i befolkningen på sikt. Förutsättningarna för att öka andelen invånare med god hälsa, samt minska ohälsa som grundar sig i levnadsvanor och livsvillkor, kan stärkas genom att bedriva en hälsofrämjande hälso- och sjukvård med fokus på att främja och bevara hälsa samt förebygga ohälsa. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser leder till minskad sjuklighet, minskat lidande och minskade samhällskostnader. Samverkan med kommuner, andra myndigheter och frivilligorganisationer i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver förstärkas. Folkhälsoarbetet ska utgå ifrån patientens möjlighet till delaktighet och egenvård samt bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. Kedjan som utgörs av prevention, stöd till egenvård, primärvård och specialiserad vård, måste ur patientens perspektiv bygga på kontinuitet En sammanhållen vård En sammanhållen vård, som ur patientens perspektiv utgör en helhet, är en fortsatt prioriterad fråga för att öka såväl tillgänglighet som patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet. Stödjande strukturer behövs avseende förskjutningen från sluten- till öppenvård och att en större del av vården ska ges nära patienten med fokus utifrån en stärkt primärvård. Vården behöver anpassas mot en sammanhållen vårdkedja och en jämlik vård. Utveckling behövs av stödjande strukturer för samverkan och samarbete med kommuner samt andra aktörer kring patienter med omfattande och komplexa behov. Nya lösningar krävs som medger att vården på olika sätt kommer närmare patienten. Ny teknik, IT-stöd och digitalisering är viktiga delar i detta Barn och ungas hälsa Tidiga insatser hos såväl barn och unga som vuxna behöver förstärkas och intensifieras, Region Västernorrland och kommunerna måste samverka i detta. Det är sannolikt att efterfrågan på vård bland barn och unga vuxna, kommer att öka. Barnperspektivet och lydelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra hela organisationen. Vid politiska beslut ska särskilt beaktas konsekvenser för länets yngre invånare. Barn och unga ska vara en prioriterad grupp i folkhälsoarbetet. Främjande insatser och tidig upptäckt är framgångsfaktorer för att lyckas med interventioner. Att tidigt främja och etablera goda livsvillkor samt levnadsvanor är en nyckel för en god hälsoutveckling i befolkningen på sikt. Insatser för både barn och deras vårdnadshavare behöver prioriteras inom samtliga vårdnivåer, och samarbete med skolhälsovård är centralt. Barns uppväxtvillkor har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Barn och unga ska därför vara en prioriterad grupp i Region Västernorrlands arbete för en god och jämlik hälsa Vård av äldre och kroniskt sjuka Andelen äldre i Västernorrland ökar, detta samtidigt som nya behandlingsmetoder och läkemedel medför att sjukdomar kan behandlas allt längre upp i åldrarna. Ett tänkbart scenario utifrån det,

25 25 kan vara att fler hinner drabbas av kroniska sjukdomar, och att fler lever allt längre med sjukdom. Tidig uppmärksamhet och preventivt arbete är grundläggande för att förebygga förekomsten av bland annat kroniska sjukdomar och minska komplikationer för dem som redan har en sjukdom. Prevention omfattar även samhällsinriktade metoder för att minska risk för skada eller sjukdom. Särskilt fokus bör läggas kring god kvalitet i omhändertagandet av patienter med kroniska sjukdomar. Konsekvenserna av en god kronikervård är bland annat ökad livskvalitet och livslängd för den enskilde patienten men också minskat behov av sjukhusvård, sett till hela befolkningen. Det basala åtagandet och långsiktiga omhändertagandet av patienter med kroniska sjukdomar, vilar i stor utsträckning på primärvården. Region Västernorrland ska stegvis introducera e-hälsotjänster som gör kroniskt sjuka patienter mer delaktiga och möjliggör en bättre kontroll över den egna hälsan. Den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, lyfter fram tre förbättringsområden; Personcentrerad vård, Kunskapsbaserad vård, Prevention och tidig uppmärksamhet. Strategin syftar till att utveckla vården för personer med kroniska sjukdomar och därmed skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård Tidiga insatser för psykisk hälsa Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem nationellt så som lokalt. Psykisk ohälsa drabbar barn och unga, likväl som vuxna och äldre människor. Att förebygga psykisk ohälsa är av högsta värde, förebyggande arbete, tidiga insatser och mer omfattande specialiserade insatser - behövs för ett framgångsrikt arbete mot psykisk ohälsa och sjukdom. Befolkningsutvecklingen, hälsoutvecklingen samt en ökad migration ställer nya krav på tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Det behövs en väl fungerande första linjens vård som kan möta den som har behov av hjälp snabbt. Det förutsätter att insatser och samverkan förstärks mellan samhällets aktörer, däribland primärvården och elevhälsan. Genom detta kan den mer specialiserade psykiatrin ges bättre förutsättningar att hjälpa dem med störst behov. Företrädare för såväl brukare, patienter och anhöriga behöver delta i arbetet med att förbättra insatserna mot psykisk ohälsa tillsammans med vårdens professioner. Inom första linjens vård och den specialiserade vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin, ska det erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser som medicinsk behandling och sociala insatser. Insatserna ska vara jämlika, jämställda och tillgängliga för att möta de behov som kan väntas komma de närmaste åren. Tillgängligheten kan vara avgörande för många människors möjligheter att gå vidare och komma att bli en del av samhället Missbruk och beroende För att medverka till ett tydligare jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv behöver Region Västernorrland främja regeringens övergripande mål för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT). Region Västernorrland ska stärka det förebyggande arbetet, samt skapa förutsättningar för ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet, ett arbete som ska ske i samverkan. För att kunna erbjuda stöd utifrån individens hela livssituation, är det en förutsättning att samarbete och samarbete mellan olika huvudmän utvecklas. Insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk är grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet.

26 Migration och invandring Människor på flykt från krig, terror och odrägliga livsvillkor söker sig till en bättre framtid. Fler människor än tidigare har under senare år sökt asyl i Sverige och Västernorrland. Västernorrland välkomnar flyktingar och har en öppen attityd till nya invånare, som långsiktigt kommer att bidra till välfärdsutvecklingen och länets utveckling. Samhället behöver också ge stöd till dem som varit på flykt. För att regionen ska klara det ökade trycket från omvärlden med fler flyktingar krävs en flexibel organisation som vågar utmana och ligga i framkant. Vi ska vara pionjärer för att visa vägen och lyckas möta nya invånare på bästa sätt, där de finns och med metoder som möjliggör delaktighet, inflytande och framgång. Metoder som skapar ömsesidig förståelse och respekt mellan samhälle och individ. 4.6 Tandhälsa Regionens invånare ska ha tillgång till en god tandvård. Socialstyrelsens mål är att tandvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Det finns två grupper där behovet av en ökad förebyggande tandvård är särskilt stort, hos ungdomar och äldre. Föräldrarnas sociala förhållanden har betydelse för barn och unga både när det gäller att komma till tandvården och när det gäller förekomst av karies. Det finns ett samband mellan barns och föräldrars tandhälsa. Under planperioden förväntas regionen med stöd av statliga medel, höja åldern för fri tandvård upp till 23 år. Höjningen av den fria tandvården för barn- och ungdomstandvården har skett i tre etapper och 2019 är höjningen genomförd. Bland äldre ökar behoven av mer regelbundna besök i tandvården. Region Västernorrland ska möta detta med uppsökande verksamhet i samverkan med kommunerna. Vården ska i första hand vara inriktad mot förebyggande tandvård. I detta ingår även att medverka i folkhälsoarbete för att minska bruket av tobak bland barn och unga och att främja goda levnadsvanor. Alltför många av regionens invånare besöker inte tandvården regelbundet. Människor med låg inkomst väljer ofta bort att gå till tandläkaren. Frisktandvårdsavtalet är en möjlighet att regelbundet besöka tandvården till en känd och rimlig kostnad per månad. Strategiska områden för att nå inriktningsmålet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov är: Arbeta för en god och jämlik hälsa genom att öka andelen invånare med god hälsa och minska andelen med ohälsa som uppstår på grund av levnadsvanor och livsvillkor. Ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård samt tandvård. Regionalt hållbart utvecklingsarbete som syftar till en positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och en stärkt innovationsförmåga.

27 27 5. Medarbetarperspektivet Inriktningsmålet är att medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö. Region Västernorrlands verksamheter måste bedrivas på ett hållbart sätt. För att uppnå det är medarbetarperspektivet i verksamheterna en nyckel. Ett hållbart medarbetarskap ska innebära att medarbetarna ges förutsättningar till en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbetet, har goda och attraktiva arbetsvillkor och ges de bästa möjligheterna att använda sin kompetens. Medarbetarna måste ha en arbetssituation som är hållbar utifrån alla aspekter. För att åstadkomma detta behöver det finnas en utvecklad dialog mellan ledning och medarbetare där fackförbunden i sin roll som arbetstagarorganisationer är en naturlig part som företrädare för sina medlemmar. Särskilt viktigt är det att arbetet utformas så att medarbetarna orkar leva ett gott liv och att man som medarbetare får utveckla sin kompetens. Region Västernorrland måste uppmuntra och underlätta för möjligheten till detta. Offentligfinansierad verksamhet ska tillämpa offentlighetsprincipen och ha meddelarfrihet. Långsiktiga mål (10 år och framåt) Attraktiva arbetsplatser där medarbetare är delaktiga mår bra, känner stolthet och utvecklas i sitt arbete. Chefer på alla nivåer ska ha goda förutsättningar för ett hållbart ledarskap. Säkerställande av relevant kompetens och utbildningsnivå. En hälso- och sjukvård som har stabil varaktig grundbemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten. En väl utvecklad akademisk miljö i verksamheterna. Önskade resultat till år 2021 HME-index (Hållbart medarbetarengagemang) har förbättrats och ökar. Miniminivå 76. Minskad sjukfrånvaro utifrån 2017 års nivå, till högst 5 procent. Region Västernorrland är oberoende 10 av inhyrd personal. Chefers förutsättningar för ett hållbart ledarskap har förbättrats. Chefsindex ska öka. Miniminivå 65. Antalet så kallade akademiska sjukvårdsenheter har ökat (nivåer enligt ALF-avtalen 11 ). 5.1 Strategisk kompetensförsörjning Kompetens- och arbetskraftsförsörjning är en av de viktigaste utvecklingsfrågorna för såväl Region Västernorrland som arbetsgivare som för Västernorrlands län. Kompetenskraven förändras över tid, vilket blir särskilt tydligt vid strukturförändringar och tekniksprång. För att möta förändrade krav behövs kraftfulla insatser för att främja det livslånga lärandet, men också en beredskap att fånga upp och att bidra till att utveckla nya idéer och innovationer. Behovet av att trygga arbetskraftsförsörjningen på både kort och lång sikt är en central fråga inom Region Västernorrland. 10 Oberoende, innebär (enligt processplan Kompetensförsörjning ), inte att man aldrig ska använda inhyrd personal. Det kan finnas särskilda tillfällen när det är nödvändigt av olika skäl. 11 ALF-avtal: Verksamhetens akademiska förutsättningar och förmåga kan delas in i tre nivåer, enligt ALF-avtalen. ALF står för ett avtal mellan den svenska staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso-och sjukvården. I de nationella och regionala ALF-avtalen, indelas verksamhetens akademiska förutsättningar och förmåga i tre nivåer: Upplåten enhet, Akademisk sjukvårdsenhet och Universitetssjukvårdsenhet.

28 28 Region Västernorrland utgör en stor sektor, som behöver rekrytera proaktivt och öppna upp för en rörlighet på arbetsmarknaden. För att möta arbetsmarknadens behov i länet är gemensam utveckling och samordning med kommunerna viktigt även om Region Västernorrland inte självt äger frågan. Nya lösningar behövs på problem som följer av demografiskt betingade utmaningar, vilket kommer förutsätta ett stort mått av nytänkande och innovativa lösningar från involverade samhällsaktörer. För att klara kompetensförsörjningen måste Region Västernorrland både attrahera personal genom nyrekrytering, och skapa goda förutsättningar för dem som redan arbetar i organisationen. Det handlar både om att vidareutveckla arbetet för en hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö, samt att stödja ett aktivt medarbetarskap. Möjligheterna till fortbildning, kompetensutveckling och kontinuerligt stöd i arbetet behöver stärkas. Avgörande är hur väl vi lyckas med helheten, alltifrån ledarskap och medarbetarskap, till anställningsvillkor, arbetstider, arbetsscheman och arbetsmiljö, men även hur vi skapar förutsättningarna för att personer ska vilja, kunna och tillåtas arbeta vidare vid uppnådd pensionsålder. Samma höga krav på goda villkor som gäller i Region Västernorrlands egna verksamheter ska även gälla för personal i de upphandlade verksamheterna, samt de vårdcentraler som verkar inom ramen för LOV. Det gäller inte minst rätten till kollektivavtal, meddelarfrihet och heltidstjänstgöring Rekrytering Ungdomars möjligheter att snabbare komma ut på arbetsmarknaden behöver öka. Därför vill vi erbjuda nyutexaminerade studenter traineeplatser efter avslutad utbildning. Det kan till exempel gälla elever vid Vård- och omsorgscollege, vilket skulle höja statusen på vård- och omsorgsyrken samt bidra till en säkrare kompetensförsörjning. Region Västernorrland ska arbeta för att kunna erbjuda studenter en attraktiv anställning efter avslutad utbildning. Ett annat viktigt område är att säkerställa kompetensförsörjningen av AT- och ST-läkare, framför allt inom verksamheter där stora pensionsavgångar kommer att ske. Region Västernorrland behöver kunna erbjuda goda förutsättningar att fullfölja sin utbildning. Region Västernorrlands rekryteringsarbete behöver ske både i Sverige och i utlandet. Vid utlandsrekrytering ligger fokus både på rekrytering av utländsk arbetskraft och de svenskar som studerar i utlandet. Region Västernorrland ska ta ett socialt ansvar vid rekrytering av utländsk arbetskraft, genom att säkerställa att denna kategori vårdpersonal får stöd i processen att etablera sig i länet. Vi måste också ta tillvara de kunskaper och färdigheter som människor som kommer till vårt land har. De måste få bättre möjligheter att validera sina tidigare yrkeskunskaper och få tillgång till praktikplatser. Region Västernorrland ska aktivt ta tillvara den resurs som sjukvårdsutbildade personer, som har eller kan få permanent uppehållstillstånd utgör. Snabbspår för asylsökande in i verksamheterna ska användas, och om inte det finns, aktivt arbeta för att utveckla Kompetens- och uppdragsväxling I det strategiska kompetensförsörjningsarbetet inom Region Västernorrland, behöver fokus framförallt ligga på kompetens- och uppdragsväxling, att ta tillvara och nyttja kompetens på bästa sätt inom organisationen. Inte minst utifrån verksamhetsutveckling genom digitalisering och e-hälsa kommer arbetssätt att förändras, men även förändra kraven på kunskap och kompetens inom verksamheterna.

29 29 Vårdens medarbetare ska ges förutsättningar att arbeta mer med direkt patientkontakt, samt att arbeta för att minimera arbetsuppgifter som inte skapar värde för patienterna Oberoende av inhyrd personal Vården ska vara säker för patienterna, det förutsätter kontinuitet. Ju fler som är involverade i vården, desto större risk för fel och misstag. Det handlar också om trygghet, vården ska vara trygg. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, är det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. Vården ska också vara kostnadseffektiv och det blir dyrare med inhyrd personal i stället för egna medarbetare. Ett aktivt arbete behöver fortgå inom Region Västernorrland, i att stärka förutsättningarna för en hållbar arbetsmiljö. Ett led i detta handlar om gemensamt utvecklingsarbete med samtliga landsting/regioner för ett oberoende av inhyrd personal. Det gemensamma arbetet ska fortgå. En stabil och varaktig bemanning skapar också förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet. 5.2 Hållbar arbetsmiljö En hållbar arbetsmiljö är av stor vikt, både utifrån en hälsofrämjande arbetsplats och som ett led i arbetet med att stärka Region Västernorrlands attraktionskraft som arbetsgivare. En ändamålsenlig organisation och ett chefskap med goda förutsättningar som leder via ett aktivt medarbetarskap ger en god grund för en hållbar arbetsmiljö. Framgångsfaktorer är bland annat att erbjuda hälsofrämjande arbetsplatser och goda arbetsvillkor. Verksamhetsutveckling behöver bedrivas utifrån ett helhetstänkande, med fokus på förbättringar utifrån en hållbar arbetsmiljö och att bibehålla god hälsa hos personal. Det kan handla om rätt till heltid och flexibla arbetstidslösningar, utvecklings- och karriärmöjligheter samt en lärande miljö med möjlighet till fortbildning och forskning. Region Västernorrland har, liksom övriga landsting/regioner och kommuner, en ojämn könsfördelning, med en större andel kvinnor än män. En jämställd arbetsplats ger bättre förutsättningar för en jämställd verksamhet och den sneda könsfördelningen gör det särskilt viktigt att bevaka så att det inte uppstår osakliga löneskillnader. En arbetsplats som också speglar mångfalden i samhället är viktig för en arbetsmiljö i utveckling Utveckling av medarbetarskap hållbart medarbetarengagemang Personalens kunskap, erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer till effektiviseringar och arbetsmiljöförbättringar, ska tas tillvara i en konstruktiv process i det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet. Medarbetarna ska kunna känna delaktighet genom medbestämmande och ges möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Allt arbete ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. För att säkra detta måste samverkan och dialogen med medarbetarna inom Region Västernorrland ständigt prioriteras och utvecklas, såväl kring övergripande förslag för att nå regionplanens inriktningsmål, som fortlöpande i verksamheten. Ett viktigt område är att ytterligare stärka samverkan med arbetstagarorganisationerna.

30 Utveckling av ledarskapet goda förutsättningar att vara chef En grundläggande del i chefsuppgiften är att kontinuerligt utveckla och effektivisera verksamheten så att uppsatta mål kan nås. I systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete är väl fungerande ledarskap en förutsättning. Region Västernorrland fortsätter att utveckla ledarskapet och ledarskapskulturen med tydligt samverkansfokus. Det är också angeläget att fler arbetsplatser driver aktivt förbättringsarbete i samverkan med medarbetare och patienter. Dialogen med medarbetare ska vara central. Rekryteringen av nya chefer ska ske utifrån ledaregenskaper, utbildning och erfarenhet. Styrningen och arbetsorganisationen ska utformas så att chefer ges tydliga mandat, befogenheter och rimliga förutsättningar för sitt uppdrag samt har tillgång till professionellt stöd i olika situationer Hälsofrämjande arbetsplatser Ett brett och systematiskt arbetsmiljöarbete, och hälsofrämjande åtgärder kombinerat med insatser riktade mot särskilt riskutsatta grupper, är viktiga komponenter för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Arbetet bör inriktas mot flera nivåer samtidigt; organisation, grupp och individ, med en både hälsofrämjande och förebyggande inriktning. Det är också väsentligt med ett utvecklingsinriktat och stödjande ledarskap. Brister i medarbetarnas arbetsmiljö är en fara för deras hälsa och leder till höga sjukskrivningstal. Att medarbetarna har en bra arbetsmiljö är centralt för att kunna tillhandahålla ett gott arbetsresultat. För att uppnå detta behövs en förståelse för att alla delar i en medarbetares arbetssituation påverkar arbetsmiljön och i slutändan hälsan. Avgörande är att det över tid råder balans mellan tillgång på resurser och verksamhetens krav Det behöver finnas både kortsiktiga lösningar, i form av akuta insatser som kan sättas in om den psykosociala arbetsmiljön försämras, och lösningar som på lång sikt syftar till att komma tillrätta med orsaker bakom en dålig arbetsmiljö och ohälsa. Sådana långsiktiga åtgärder handlar om att bland annat ge de fackligt förtroendevalda och skyddsombud goda förutsättningar att utföra sina uppdrag och att chefer inom samtliga verksamheter ges stöd och arbetsmiljöutbildning så att de i dialog med medarbetarna successivt kan förbättra både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Företagshälsovården ska ha en central roll i arbetet att minska sjukfrånvaron bland Region Västernorrlands medarbetare. En annan viktig del i det förebyggande arbetet är att tillhandahålla möjlighet till friskvård Forskning, utbildning och utveckling Medborgarnas behov av en god och jämlik vård ställer krav på Region Västernorrlands förmåga till förändring och i målsättningen att åstadkomma största möjliga nytta. Forskning, utbildning, utveckling och samverkan är viktiga och grundläggande komponenter för en väl utvecklad akademisk miljö, inte minst för att främja kompetensförsörjning och god utveckling. Region Västernorrland har ett tydligt fokus på att skapa goda förutsättningar för dessa områden. För att uppnå detta krävs en övergripande strategi för dessa frågor och ett fortsatt långsiktigt arbete för en stärkt akademisk miljö.

31 31 I samverkan med lärosätena måste vidareutbildning och forskning integreras i det kliniska arbetet för att stödja och stimulera utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det finns idag ett behov av att förbättra möjligheten till karriärvägar där forskning och kliniskt arbete löper parallellt genom hela yrkeslivet. Medarbetare ska stimuleras och uppmuntras att forska eller vidareutbilda sig, genom att få göra detta på arbetstid. En utvecklad akademisk miljö omfattar också fysiska utbildningsmiljöer för utbildning och medicinsk simulering. En sådan miljö kan utgöra en stark attraktionskraft för såväl anställda som potentiella framtida medarbetare, där möjligheter till reflektion, nyfikenhet skapas som en naturlig del i vardagen. Kraven på utveckling av den akademiska miljön är även ur ett kompetensförsörjningsperspektiv, höga. Region Västernorrlands verksamheter och medarbetare ska på ett strukturerat och planmässigt sätt kunna hålla sig uppdaterade om kunskapsläget och om aktuell forskning, samt ha förmåga att bedriva systematiskt förbättringsarbete i vardagen. Det säkerställer ett ansvarsfullt handhavande av resurser och bidrar till att verksamheterna blir framgångsrika. Strategiska områden för att nå inriktningsmålet Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö är: Säkerställande av rätt kompetens på varje nivå för att kunna bedriva en verksamhet med kvalitet. Att ständigt utveckla samverkan och delaktighet. För att erbjuda en kunskapsbaserad och ändamålsenlig verksamhet, behövs en väl utvecklad akademisk miljö.

32 32 6. Processperspektivet Inriktningsmålet är effektiva och framgångsrika verksamheter. Ett processorienterat arbetssätt skapar ett större värde för invånarna. En process bidrar till ett gemensamt arbetssätt och ger återkoppling på hur arbetet fungerar samt idéer till förbättringar så att Region Västernorrlands systematiskt kan vidareutveckla sitt arbetssätt. Att förbättra processerna är grunden för systematisk verksamhetsutveckling. Region Västernorrlands processer ska förbättra och underlätta för våra invånare. Processkartläggning och jämförelser med framgångsrika verksamheter är viktiga arbetssätt för att förbättra och skapa värde för patienter och andra användare inom Region Västernorrland. Långsiktiga mål (10 år och framåt) Hög kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården och tandvården. Förbättrat och förtydligat styr- och ledningssystem genom hela organisationen. Ett hållbart ledarskap, som stimulerar och stödjer ett aktivt medarbetarskap. Verka för att övergripande mål och inriktningsmål som Regionala Utvecklings Strategin (RUS) och i den nationella strategin uppnås. Önskade resultat till år 2021 Resultaten i valda kvalitetsindikatorer (enligt strukturen för God vård) ska förbättras jämfört med 2017 och minst hamna i nivå med riksgenomsnitten. Patientsäkerhetskulturen har stärkts, sett utifrån Patientkulturmätningen Delindex Styrning, Ledning och Motivation (ur HME, Hållbart Medarbetarengagemang) har visat på årlig ökning. Chefsindex har ökat med miniminivå 65. Riktat fokus att, genom uppföljning, utvärdering och lärande skapa goda förutsättningar för att styra mot de regionala utvecklingsmålen. Agenda 2030 ska integreras i det regionala utvecklingsarbetet. 6.1 Ett hållbart Västernorrland Att hantera miljön varsamt är en viktig del i en regional hållbar utveckling och tillväxt, både när det gäller det ekologiska, ekonomiska och sociala perspektivet. En aktiv klimat- och miljöpolitik är en politik för framtidens jobb och därmed för framtidens välfärd. Investeringar i ny effektiv miljö- och klimatvänlig teknik stärker företagens konkurrenskraft, skapar nya företag och ger större potential för handel och exportintäkter. Till grund för Region Västernorrlands miljöarbete finns en miljö- och energipolicy samt en miljö- och energiplan. Energi- och klimatomställningen innebär en möjlighet för utvecklingen i länet. Genom att effektivisera energianvändningen och minska påverkan på klimatet, kan företag och kommuner få en konkurrensfördel och samtidigt minska kostnaderna i verksamheten. Region Västernorrland ska fortsatt ligga i framkant i omställningen till en mer klimatsmart verksamhet. Prioriterade regionala utvecklingsinitiativ inom hållbarhetsområdet under planperioden är hållbara resor och vård på distans, trafikpolicyn ska stödja detta.

33 33 Västernorrland har potential att bidra till hållbara kretslopp, då länets främsta styrkeområden är förnybar energi från både vatten och vind, samt att en stor resurs är biomassan från skogsbruket. Att med smart specialisering utveckla nya innovativa produkter, energilösningar, fibrer och bränslen inom bioekonomin där Västernorrland är världsledande, är en avgörande framtidsfråga. I länet finns både råvaror och kompetens inom området vilket är viktiga förutsättningar för att utveckla en cirkulär ekonomi. För att skapa fler jobb på landsbygden är det viktigt att stödja lokal vidareförädling av det gröna guldet och jordbrukets produkter. Utveckling av lokal ekologisk livsmedelsproduktion kan minska transportbehovet samtidigt som konsumenterna får tillgång till mat av hög kvalitet. Region Västernorrland har ambitionen att årligen öka andelen ekologiska livsmedel i sina verksamheter, där minst 50 procent av alla livsmedel ska vara ekologiskt eller etiskt producerade. Genom att ställa höga krav på livsmedel och därmed öka efterfrågan på ekologiska livsmedel, så medverkar Region Västernorrland också till att lokala jordbruk uppmuntras till att börja odla och föda upp djur ekologiskt. Krav på lokal produktion ska beaktas i upphandlingar så långt lagen medger och det är ekonomiskt försvarbart. Region Västernorrland leder utvecklingen som Fairtrade-region genom att ställa höga krav på sociala villkor i upphandlingar Ständigt förbättrat miljöarbete En förutsättning för att ständigt förbättra miljöarbetet är att det bedrivs systematiskt och målinriktat. Ett miljöledningssystem bidrar till att miljöarbetet blir strukturerat och att samtliga miljökrav på verksamheten kan uppfyllas. Region Västernorrland är miljöcertifierad enligt ISO Ambitionen är att bibehålla certifieringen. Region Västernorrland ska vara ett föredöme inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett arbetssätt som innehåller riktlinjer för hur Region Västernorrlands verksamheter ska arbeta med miljöfrågor. Det ger struktur som stöd för hur miljöarbetet ska styras, genomföras, följas upp och förbättras. Ledningssystem som ständigt utvecklas utgör även en garanti för kontinuitet i miljöarbetet över tid. Ambitionen är att miljöledningssystemet ska bindas samman och integreras i Region Västernorrlands ledning och styrning. 6.2 Kunskapsbaserad, säker och effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård Det är nödvändigt att interna flöden strukturer och processer fungerar på ett optimalt sätt. En sammanhållen vård, som ur patientens perspektiv utgör en helhet, bör vara en fortsatt prioriterad fråga för att öka såväl tillgänglighet som patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet. Enligt målbilden för hälso- och sjukvårdens utveckling, måste primärvården klara av att ge större del av vården nära patienterna, samt att de samlade insatserna från Region Västernorrland och kommuner behöver knytas samman. Stödjande strukturer behövs avseende förskjutningen från sluten till öppenvård och att en större del av vården ska ges nära patienten. Utveckling av arbetssätten i vården behöver ske med inriktningen att vården ska ta hänsyn till patienten som medskapare i sin egen vård (personcentrering) och planeras med fokus på kontinuitet och att kompetenser samordnas. Information om hur ansvaret är uppdelat mellan Region Västernorrland och kommunerna och vilken vård som ges inom primärvården respektive den specialiserade vården är viktig för att kunna erbjuda en effektiv vård till den som behöver den.

34 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Vårdens processer och resultat ska följas upp och återföras på olika nivåer i systemet. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Det är i mötet mellan vårdpersonal och patient som värdet skapas. För en kunskapsbaserad och jämlik vård för krävs en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Genom en ändamålsenlig och effektiv struktur som långsiktigt ger stöd på olika nivåer, kan förutsättningar skapas för en mer jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Patienters behov kan ofta tillgodoses genom råd om egenvård och insatser inom primärvården ska kunna lita på att rätt insats görs på rätt vårdnivå. För en effektiv vårdprocess är det avgörande att varje verksamhet och dess medarbetare vet när och hur de ska samverka med andra genom konsultationer eller överförande av vårdansvar. Behandlingslinjer (dokumenterade, standardiserade vårdprocesser för vissa diagnosgrupper) ska bidra till god och jämlik vård i Region Västernorrland. Dessa bygger på bästa tillgängliga kunskap och talar om vad som ska göras av vem genom att precisera gränssnitten mellan stegen i vårdprocessen. Arbetet fortsätter med att ta fram fler kvalitetssäkrade behandlingslinjer. En vidareutveckling av sammanhållen struktur för kunskapsstyrning ska ske för att skapa ett samverkande, lärande och stödjande system för hälso- och sjukvården på alla nivåer, från lokal, regional till nationell nivå. Det omfattar primärt kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys, men även stöd till utveckling och stöd till ledarskapet. Detta med syfte att nå en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Säker hälso- och sjukvård Invånarna i vårt län ska vara trygga med att den vård de erbjuds är säker och byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är inte acceptabelt att patienter blir sjukare av eller skadas i samband med att de varit i kontakt med vården. I hälso- och sjukvården är strategisk och långsiktig kompetensförsörjning, den fråga som mer än någon annan avgör kvalitet och kontinuitet. Fokus på hög kvalitet och kontinuitet skapar förutsättningar för att såväl alla patienter som anhöriga ska kunna känna sig trygga. Säkerhetskulturen genomsyrar arbetet med patientsäkerhet, från ledning och styrning till ageranden hos medarbetare och vårdteam. En god patientsäkerhetskultur är därför en av flera förutsättningar för en hög patientsäkerhet. Det är viktigt att stärka patientsäkerhetskulturen, som uppmuntrar rapportering av negativa händelser utan att vara fördömande och som fokuserar på en systemsyn istället för en individsyn. Vi vill ta vara på misstag som en källa till kunskap för att ge en säkrare vård. Arbetsmiljö och patientsäkerhet går hand i hand, det vill säga förändringar som görs inom dessa områden påverkar varandra ömsesidigt. Team som fungerar bra tillsammans, minskar väsentligen riskerna för allvarliga komplikationer i sjukvården. En viktig förutsättning att det finns utrymme för att kunna hantera avbrott och störningar i arbetet, så att risker kan observeras och förutses i arbetet. Det behöver också finnas utrymme för reflektion och lärande av vad som hänt när risk för, eller skada, inträffat. Goda och implementerade säkerhetsrutiner och procedurer är nödvändiga, men är i sig inte tillräckliga för att skapa en patientsäker vård och en god arbetsmiljö. Funktionalitet uppstår när arbetsmiljön medger att sjukvårdspersonal kan använda sig av rutiner och gemensamma resurser, för att minska riskerna för vårdskador och brister i arbetsmiljön.

35 35 Det är angeläget att minska förekomsten av vårdskador. Förutom det direkta lidande som drabbar varje enskild patient läggs betydande resurser på att behandla skador som uppstått eftersom vårdtiden förlängs. En vårdskada kan undvikas om hälso- och sjukvården gör rätt. Den är oftast en konsekvens av brister i systemet, därför krävs en medveten och långsiktig förändring av befintliga strukturer för att komma till rätta med problemet. Överbeläggningar och utlokaliseringar på sjukhusen minskar förutsättningarna ytterligare att ge en god och säker vård. Därför är det nödvändigt att förebygga inskrivning på sjukhus när det går, och att korta onödigt långa vårdtider. Trycksår, vårdrelaterade infektioner och följsamhet till basala hygien- och klädrutiner speglar graden av medvetenhet om patientsäkerhet i det vardagliga patientarbetet och sannolikt också i viss mån, de faktiska förutsättningar som finns för att arbeta patientsäkert i vården. Skador som orsakas av brister i basal omvårdnad på vårdavdelningar, kan minska i antal med ett väl fungerande förbättringsarbete. Särskilt fokus bör läggas på att se över och förbättra de strukturella och organisatoriska förutsättningarna. Verksamhetsutveckling behöver bedrivas utifrån ett helhetstänkande, med fokus på förbättringar utifrån ett patientperspektiv, men också utifrån en hållbar arbetsmiljö och att bibehålla god hälsa hos personal Effektiv hälso- och sjukvård Primärvården, specialistvården och kommuner behöver samarbeta kring nya lösningar som medger att vården på olika sätt kommer närmare patienten. Ambitionen är också att samarbetet ska förbättra utskrivningen av patienter från slutenvården. Det kräver överenskommelser och bättre processer, för att förebygga onödiga inläggningar av patienter. En stärkt primärvård, där en större del av vården ges nära patienten, behövs. Hälso- och sjukvården behöver fortsätta utvecklas mot en personcentrerad vård, och att patienten blir delaktig, hörd och får information som denne kan ta till sig. Vården ska planeras med fokus på kontinuitet. I sammanhanget utgör samordning och att ansvar tas för helheten, viktiga förbättringsområden. En stärkt primärvård, där en större del av vården ges nära patienten, behövs. Primärvården, specialistvården och kommuner behöver samarbeta kring nya lösningar som medger att vården på olika sätt kommer närmare patienten. Ambitionen är också att samarbetet ska förbättra utskrivningen av patienter från slutenvården. Det kräver överenskommelser och bättre processer, för att förebygga onödiga inläggningar av patienter, ett exempel är ÄlSa Alla sjukhus fyller en viktig funktion inom länets hälso- och sjukvård. Sjukhusen profilerar och specialiserar sina verksamheter. Akutmottagningar finns vid alla sjukhus, där de flesta akuta besvär kan hanteras. Viktiga och stora delar av den vård som behövs ofta ska finnas nära patienten Bästa effektiva omhändertagandenivå Vården ska ges på den vårdnivå och av de professioner som gör att patienten får rätt behandling av rätt kompetens. Det finns flera vägar in till vården Vårdguidens e-tjänster (och Mina vårdkontakter) prioriteras som kontaktväg till sjukvården. Arbetet ska fördelas på ett sådant sätt att de grundläggande kraven på hälso- och sjukvården och tandvården som anges i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område uppnås. Vilken yrkesgrupp som utför vårdkedjans olika moment ska systematiskt prövas genom uppdrags- och kompetensväxling så att de olika

36 36 professionernas kompetens tas tillvara och bidrar till effektiva processer och en framgångsrik verksamhet. Arbetet som utförs av hälso- och sjukvårdspersonal skall utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälsooch sjukvård. Utvecklingen av metoden för bästa effektiva omhändertagandenivå innebär att vården ges av rätt kompetens. Den vård eller behandling som kan erbjudas av andra än läkare ska göras av andra kompetenser. Detta är ett sätt att höja statusen för andra yrkeskategorier än läkare och att bättre tillvarata den kompetens som vårdpersonal på olika nivåer har. Den bästa vården uppstår när olika personalgrupper gör det som de är bäst på och utbildade för. Det ger såväl en kostnadseffektiv som högkvalitativ vård. Alla yrkeskategorier ska känna stolthet och trygghet i sina arbeten och också känna att de utför det bästa möjliga arbete utifrån sina kunskaper. 6.3 Innovation och digitalisering Digitaliseringens möjligheter behöver tas till vara i syfte att stärka kvaliteten och bidra till en jämlik vård, där resurserna kan nyttjas mer effektivt. Digital teknik i kombination med nya arbetssätt skapar värde på alla nivåer för patienter, anhöriga, vårdpersonal och för samhället i stort. Innovation och digitalisering utgör viktiga delar för att möjliggöra Region Västernorrlands målbild och framtidens vård. Förmågan till förnyelse och kontinuerlig framtidsanpassning är avgörande för Västernorrlands konkurrenskraft och framgång. Viktiga utgångspunkter för arbete med utveckling, innovation och digitalisering är att verksamheten är ansvarig och drivande och att utvecklingen utgår från befolkningens nuvarande och kommande behov, sett exempelvis utifrån tillgänglighet och kvalitet. Att skapa en organisation där trygghet inför förändring finns, är avgörande. Region Västernorrland präglas av öppenhet för nya idéer från såväl medarbetare som omvärld. Ett sammanhållet innovationssystem stödjer och förenklar för både invånare och medarbetare, men också för forskare, entreprenörer och andra aktörer. Innovationssystemet ska samverka med viktiga aktörer regionalt, nationellt och internationellt. Samverkan kan stärkas än mer genom utveckling av innovativa miljöer. Vi måste komplettera de regionala innovationssystemen med medvetna, stödjande insatser inom en rad områden, inte minst i främjandet av entreprenörskap och affärsutveckling, digitalisering och e-hälsa. Inom Region Västernorrland har medarbetare ett genuint intresse att bidra till verksamhetens utveckling. Deras kunskap och idéer ska tas till vara, kanaliseras och skyddas E-hälsa E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Inom hälso- och sjukvården är behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan olika nivåer och aktörer helt avgörande. E-hälsa handlar om hur hälso- och sjukvården som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av verktyg som utgår från individens behov. Administrativa stöd som förenklar för både individer och professionen är ett prioriterat område. Satsningar på e-hälsa ska bidra till en god och jämlik hälsa och välfärd. Invånarna ska kunna vara delaktiga i sin hälso- och sjukvård och ges ett ökat inflytande med hjälp av digitalisering och innovationer. I vård och omsorg kan olika typer av distansteknik möjliggöra en annan organisering av vård- och omsorgsverksamhet. IT-stöd och e-hälsa ska på så sätt, användas för att sätta invånarens behov i centrum en personcentrerad vård. Nya IT-lösningar ger möjligheter att bedriva en mer

37 37 effektiv vård samtidigt som den nya tekniken också ger möjlighet till förbättrad kvalitet och ökad patientsäkerhet. För att bidra till en god och jämlik hälsa och välfärd, krävs samverkan i form av nära samarbete och gemensamma tekniska standarder, som sträcker sig över landstings- och regiongränser och tillsammans med kommunerna. Vården behöver anpassas mot en sammanhållen vårdkedja och en jämlik vård. I detta behövs ett förbättrat samarbete mellan organisationens verksamheter, samt att inarbeta ny teknik och ITlösningar i vårdens vardag, som leder till enklare och närmare tillgång till vård. Informations- och kommunikationsteknologi kan underlätta för den enskilde att vara delaktig i sin egen vård och omsorg, stödja kontakten mellan den enskilde och verksamheterna samt tillhandahålla effektivare stödsystem för medarbetarna i verksamheterna. Vård i glesbygd ska på olika sätt utvecklas, exempelvis för kontakter mellan patient i hemmet och primärvården eller i samarbeten med specialistvården. 6.4 Hållbara lednings- och styrningsstrukturer Utvecklade former för styrning, som balanserar behovet av kontroll med förtroende för medarbetarnas verksamhetsnära kunskap och erfarenhet, är allt mer aktuellt på nationell nivå. En tydlig, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad styrning ska bidra till god och likvärdig kvalitet och att de tjänster som ges är jämlika, jämställda och tillgängliga. Centralt för Region Västernorrland är att fortsätta utveckla nödvändiga strukturer avseende planering och uppföljning som samordnas med den övergripande styrprocessen, i dialog med verksamheterna. Inom Region Västernorrlands olika verksamheter och ansvarsområden, finns ett flertal olika ledningssystem implementerade. Ledningssystem finns för exempelvis miljö, kvalitet och informationssäkerhet. Intentionen är att skapa en övergripande struktur som kan stödja och hålla samman de mest centrala processerna i organisationen - ett integrerat ledningssystem. Att fortsatt stärka ett hållbart ledarskap, som i sin tur främjar ett aktivt medarbetarskap, är ytterligare väsentliga delar i en fungerande ledning och styrning. Detta både sett utifrån behovet av tydliga strukturer för styrning och styrningslogik men också utifrån ledarens förmåga och medvetenhet kring sin påverkan av arbetsplatskulturen i verksamheten. Chefer ska kunna känna sig trygga och ha stöd i sin ledarroll, ha tid för sitt uppdrag och ha tydliga befogenheter och ansvarsområden. Ledarskapet ska också präglas av tillit och förtroende. Strategiska områden för att nå inriktningsmålet Effektiva och framgångsrika verksamheter är: Strukturerat och långsiktigt systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete, för en hög kvalitet i hälso- och sjukvården inklusive tandvården. Strukturerat och långsiktigt systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete, för en hållbar regional utveckling. Hållbara lednings- och styrningsstrukturer som stödjer och ger förutsättningar för god hälsa, en verksamhet med kvalitet och vård på lika villkor.

38 38 7. Ekonomiperspektivet Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid. En ekonomi i balans är en förutsättning för att undvika stora och snabba omställningar samt möjlighet att utveckla verksamheten på ett ordnat och planerat sätt. För att möjliggöra god ekonomisk hushållning över tid behöver kostnadsreduceringar effektueras i angiven takt och planerad omfattning. Även det lagstadgade kravet om återställning av tidigare års resultat klaras, under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekonomiska förutsättningar. Nya behov och möjligheter i verksamheterna uppkommer, främst på grund av demografiska förändringar med en ökande andel äldre i befolkningen. Även andelen yngre ökar medan grupperna i arbetsför ålder beräknas minska något, vilket innebär ett ökat försörjningstryck där fler personer i behov av vård ska finansieras av en minskande andel i arbetskraften. Länets befolkningsutveckling påverkar behovet av vård, kostnader och intäkter samt möjligheter att rekrytera personal. En förändrad åldersstruktur kommer att ställa nya krav på hälso- och sjukvården. Den snabba utvecklingen av sjukvårdsteknologin har också betydelse för det utbud som erbjuds medborgarna samt påverkar efterfrågan och upplevt vårdbehov. Allt effektivare vårdformer och behandlingsmetoder leder till att fler sjukdomar kan botas, och att vi lever längre. Denna i grunden positiva utveckling, medför samtidigt att vårdkonsumtionen och kostnaderna för hälsooch sjukvård ökar. Fokusering på kostnadsutveckling är absolut nödvändig. De behov och möjligheter som beskrivs ovan kan beräknas driva kostnader motsvarande omkring en procent av regionens bruttokostnader årligen, vilket motsvarar cirka 90 miljoner kronor per år. Kostnader ska hanteras inom ekonomiska ramar och resultatkrav som är fastställda i denna regionplan. Produktiviteten behöver därför förbättras så att Region Västernorrland närmar sig snittet för jämförbara verksamheter i riket. Produktivitetsförbättring behöver ske genom såväl en ökning av produktionen, som en minskning av kostnadsnivån. Primärvården prioriteras ytterligare i linje med antagen Målbild för framtida hälso- och sjukvård genom att resurser och uppdrag överförs från Specialistvården. Här är det fråga om en nivåhöjning inom primärvården med i storleksordningen 150 miljoner kronor etappvis med en tredjedel vardera året under planperioden. Förändringsarbete ska inledas snarast där ambitionsnivå och innehåll i förändringarna tydligt ska beskrivas för vad som ska göras samt i vilken takt. Ambitionen är att delar av vården ska flyttas närmare patienterna, det vill säga från sjukhusen till hälso- och vårdcentralerna. Medel har i nuläget, i denna regionplan, inte överförts mellan Specialistvård och Primärvård. Med en lägre kostnadsnivå jämfört med idag, kan möjlighet ges att klara målsättningen om ekonomi i balans över tid och på sikt en god ekonomisk hushållning, där varje generation bär sina kostnader. Här betonas vikten av en fossilfri kapitalförvaltning i enlighet med Fossilt Sverige samt antagen placeringspolicy inom Region Västernorrland. Långsiktiga mål (10 år och framåt) Målsättning gällande god ekonomisk hushållning, 2 procent av intäkter från skatt och generella statsbidrag motsvarande cirka 160 miljoner kronor. Med god ekonomisk hushållning och en soliditet över noll på längre sikt (25-30 år), har generationsfrågan i finansieringen av dagens verksamhet beaktats fullt ut.

39 39 Minska kostnaden per DRG-poäng 12 till 2-3 procent över snittet för rikets jämförbara sjukhus. Önskade resultat till år 2021 Återställning av underskotten för 2014 och 2015 har skett. Det egna kapitalet behöver förstärkas under planperioden och soliditeten öka. År 2021 motsvarar detta 125 miljoner kronor. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av Region Västernorrlands pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden och motsvarar i genomsnitt cirka 275 miljoner kronor per år. Finansieringsprincipen gäller, vilket innebär att beslut såväl politiska som i organisationen, är finansierade. Minskad kostnad per DRG-poäng till högst 7,5 procent över genomsnittet för i riket jämförbara sjukhus. Den angivna nivån för prioritering och förflyttning av resurser och uppdrag till Primärvården om totalt 150 miljoner kronor sker successivt enligt de underlag som utarbetas och beslutas allteftersom. Överflyttning av medel ska ske inom ramen för befintliga resurser och inom ramen för god ekonomisk hushållning. 7.1 En ekonomi i balans över tid Regionplanen utgår från den budget och ekonomiska plan som regionfullmäktige antog i november 2017 samt den tilläggsbudget som beslutades i regionstyrelsen i december Arbetet för att skapa en ekonomi i balans över tid kommer att fortsätta med full kraft under planperioden , det vill säga i enlighet med gällande ekonomiska planering. Detta innebär att nämnderna och styrelsen, med utgångspunkt i de förutsättningar som gäller måste genomföra handlingsplaner och förändringar i den omfattning och i den takt som beslutats. 7.2 Kostnadsanpassning och kostnadskontroll Resultatkrav med nettokostnadsreduceringar är i denna regionplan inräknade vid ingången av planperioden. Det innebär att dessa krav ska vara avklarade senast år 2018 i enlighet med tidigare beslut. De nettokostnadsreduceringar som beslutats fram till och med år 2017 uppgår till sammanlagt 134 miljoner kronor. Därtill kan balansproblem inom hälso- och sjukvårdens olika verksamheter befaras. Återställningskrav avseende tidigare års underskott, har i denna regionplan räknats in för att klaras senast år Återställningskravet uppgår till 162 miljoner kronor enligt bokslutet för år För att klara återställningen och de resultat som budgeteras i planen är det nödvändigt att verksamheternas nettokostnadsreduceringar och befarade balansproblem på omkring 250 miljoner kronor sammanlagt klaras senast år Här krävs att skarpa handlingsplaner upprättas och genomförs en snabb takt. 12 Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Vårdkontakter kan viktas med avseende på resurstyngd, med hjälp av uppgifter från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Prestationen utgörs av summerade viktade vårdtillfällen och besök, och uttrycks i så kallade DRG-poäng.

40 40 Investeringar ska granskas systematiskt mot behov och långsiktigt värde kontra driftkostnadsökning. Projekt får inte starta innan prioritering har genomförts. Byggprojekten prioriteras efter angelägenhets- och nyttograd. Införandet och fullföljandet av länsverksamheter inom specialistvården är ett viktigt led i att förbättra och effektivisera ledning och styrning. Motsvarande gäller även de organisatoriska förändringar som genomförts inom Hälsocentralerna samt Regionledningsförvaltningen. Förväntningar på att ny ledningsstruktur med färre organisatoriska enheter med kortare ledtider ska bidra till högre effektivitet, och därmed ökad styrbarhet måste nu infrias. Ny teknik med ökad digitalisering inom verksamheterna möjliggör förbättrad kvalitét och mer jämställd vård. Förändringar i förtroendemannaorganisationen ska bidra till ökad flexibilitet och samverkan mellan Specialistvård och Primärvård inom den gemensamma hälso- och sjukvårdsnämnd som införs från och med år Detta bör innebära ett effektivare nyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser i sin helhet. Genom införandet av en ny nämnd för hållbar utveckling samlas ansvaret för prioritering inom viktiga framtidsfrågor såsom regional utveckling, hållbarhet, infrastruktur, kultur och folkbildning i ett forum med tydligt styr- och ledningsfokus. Tilldelade ekonomiska ramar för verksamheterna måste hållas vilket kräver stärkt budgetföljsamhet och resultatuppföljning på samtliga nivåer. Region Västernorrlands verksamheter och enheter ansvarar för sina egna kostnader. Eventuella överskridanden måste genast åtgärdas samt meddelas närmaste chef. Tillfälliga intäktsförstärkningar får inte medföra långsiktigt ökade kostnader som finns kvar när intäkterna upphör. Kostnadsutvecklingen avseende områdena vårdtjänsteköp, egna personalkostnader samt utomlänsvård kommer fortsatt att vara i fokus. En utbytbarhet finns mellan kostnad för vårdtjänsteköp och kostnader för egen personal samt även mellan olika vårdformer/-nivåer utom länet. Det finns en fortsatt stor potential inom dessa områden och kostnaderna måste sänkas för att klara de ekonomiska ramar och förutsättningar som gäller under planperioden. Projektet Oberoende av inhyrd personal har startats för att förbättra situationen inom området. Satsningar på arbetsvillkor och -miljö inom i första hand specialistvården, bör bidra till att beroendet av inhyrd personal minskar. För att långsiktigt klara de ekonomiska målen krävs att nyttjandet av inhyrd personal minskar med motsvarande minst 300 miljoner kronor under planperioden, med större delen redan under år Detta kräver omfattande åtgärder som även måste avvägas mot övriga perspektiv i den balanserade styrningen inom regionens verksamheter. Nya behov i Region Västernorrlands verksamheter måste främst tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs. För att möjliggöra detta behövs en aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i nära dialog med medarbetarna. Ett ökat arbete med jämförelser är även av stor vikt i sammanhanget. Ökade kostnader innebär att en undanträngningseffekt kan uppstå där möjligheterna att upprätthålla produktionsnivå och kvalitet inom kärnverksamheten försvåras. Detta förhållande kan på sikt skapa en generationskonflikt. För att även kommande generationer ska erhålla en God vård och annan service måste kostnadsökningstakten hållas under strikt uppsikt. Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad produktionsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet ska prägla verksamheten.

41 Resursfördelning och resursanvändning Region Västernorrland finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (68 procent) som är en inkomstskatt beräknat på antal länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen innebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan regioner/landsting i hela landet, samtidigt som en viss garanterad intäktsnivå upprättas. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet, vilket till exempel innebär att regioner/landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från regioner/landsting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolkning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 22 procent av Region Västernorrlands intäkter. Regionen har även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (7 procent) samt patientavgifter (3 procent). Totalt omsluter verksamheten cirka 8,9 miljarder kronor. Större delen, 54 procent, av de totala resurserna åtgår för löner med mera till egen anställd personal samt vårdtjänsteköp avseende inhyrd personal. Ökade kostnader för framförallt inhyrd personal ger här en växande kostnadsandel. I övrigt används cirka 17 procent för köp av material och 23 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata aktörer inom primärvården. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent. Finansiella kostnader utgör cirka 1 procent av kostnaderna. Resurserna tas i anspråk för följande kärnverksamheter: Hälso- och sjukvård - varav tandvård 90 % 3 % Regional utveckling 4 % Resterande resurser, sex procent, avser regionledning, gemensamma utvecklingsprojekt, revision samt politisk ledning. Kostnader för verksamheter med intern intäktsfinansiering ingår i samtliga ovanstående beräkningar och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna.

42 Resursramar Följande resursramar gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden (miljoner kronor, löpande priser) Nämnden för hållbar utveckling 1) 306,0 314,6 324,0 Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnd 2) 39,7 Hälso- och sjukvårdsnämnd 3) 5 140, , , ,4 - varav gemensamt 4) 3,0 5,3 5,5 5,7 - varav specialistvård 5) 5 087, , , ,7 - därav somatisk vård 6) 4 607, , , ,5 - därav psykiatrisk vård (allmän) 480,0 492,8 506,8 521,2 - varav rättspsykiatrisk regionklinik 7) 50,2 51,4 52,8 54,3 - varav folkhälsa (inkl Österåsen) 8) 38,3 39,5 40,7 - varav laboratoriemedicin 9) 0,0 0,0 0,0 Patientnämnd-Etisk nämnd 10) 5,1 5,2 5,4 5,5 Regionens revisorer 7,0 7,2 7,4 7,6 Regionstyrelsen 2 106, , , ,7 - varav regional utveckling 11) 295,2 - varav primärvård 12) 1 177, , , ,0 - varav tandvård 13) 191,1 195,5 201,3 207,4 - varav laboratoriemedicin 9) 0,0 - varav regionledningsförvaltningen 14) 442,5 428,6 441,7 454,3 Summa 7 298, , , ,2 1) Ny nämnd fr.o.m. år 2019 i enlighet med ny förtroendemannaorganisation. Medel för verksamhet har flyttats från Regionstyrelsens anslag för Regional utveckling. Medel för utarbetande av Regional utvecklingsstrategi ingår under åren ) Nämnden upphör fr.o.m. år 2019 i enlighet med ny förtroendemannaorganisation. Medel för verksamhet har flyttats till Hälso- och sjukvårdsnämnden. 3) Hälso- och sjukvårdsnämnden har fr.o.m även produktionsansvar för Regiondrivna Hälsocentraler och Folktandvården, där ramarna ligger under regionstyrelsen. 4) Nämndens anslag utökas fr.o.m. år 2019 till följd av ändrat uppdrag i enlighet med ny förtroendemannaorganisation. 5) Specialistvården Västernorrland utgör en gemensam sjukhusförvaltning inom länet med två ramområden, somatisk vård och psykiatrisk vård. Omdisponering av medel mellan ramområdena ska underställas regionfullmäktige. 6) Somatiska vården har t.o.m utökade medel för utprovning av hörapparater. Tidigare beslutat kostnadsreduceringskrav har fr.o.m reducerats med 70 miljoner kronor i enlighet med fastställd Budget för ) Inklusive ökad ram avseende ny säkerhetsavdelning fr.o.m med full drift ) Medel från Folkhälso-, Primärvård- och Tandvårdsnämndens anslag för folkhälsa inkl. Österåsens hälsohem samt finansiella samordningsförbund har i enlighet med ny förtroendemannaorganisation flyttats till Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. 9) Laboratoriemedicin integreras i Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet i likhet med övrig medicinsk service. Verksamheten utgör även fortsättningsvis en resultatenhet. 10 Fr.o.m inklusive funktion för stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården enligt nytt uppdrag från staten samt exklusive medel för självriskeliminering inom Patientförsäkringen som nu ingår i försäkringspremien. 11) Medel för verksamheten flyttas fr.o.m till den nya Nämnden för hållbar utveckling, jmf. Not 1 ovan. 12) Anslaget omfattar samtliga medel för Primärvård i Västernorrland. Produktionsansvaret för de Regiondrivna Hälsocentralerna ligger fr.o.m inom Hälso- och sjukvårdsnämnden. 13) Medel för kostnadsfri tandvård ingår 2018 (t.o.m. 22 år) och utökas 2019 (t.o.m. 23 år). Ramen innefattar även tandvård för patienter med särskilda behov. Produktionsansvaret för Folktandvården ligger fr.o.m inom Hälso- och sjukvårdsnämnden. 14) Här ingår förutom regionledningsfunktioner även allmänna servicefunktioner. Servicefunktionerna utgör resultatenheter med intäktsfinansiering. Prisuppräkning för resultatenheterna reduceras from år 2019 beroende på förändrade overheadkostnader samt lägre räntenivå. År 2018 innehåller, i ledningsfunktionerna, medel för patientsäkerhetsarbete, vissa personalutbildningsinsatser, kostnader för namnbyte till Region Västernorrland samt projektmedel för hälsoutveckling för asylsökande. Medel för INERA har fr.o.m. år 2018 överförts från ramen för Folkhälsa.

43 43 Resursramarna ovan motsvarar det konsumtionsutrymme som finns avsatt för de olika verksamheterna och inkluderar beställningar och överenskommelser internt och externt. Omfördelning kan ske vid ändrade uppdrag och förutsättningar. I resursramarna ingår medel för: Förväntade personalkostnadsökningar och beräknad inflation upp till 2,8 procent för år 2019 och därefter med 3,0 procent per år per år till och med år Beräknade kostnader för läkemedel. Avskrivningar och ränta på bundet kapital Större förändringar Ett antal övergripande förändringar jämfört med budgetbeslutet i november Justering av läkemedelsbudgeten innebär något lägre kostnader jämfört med liggande plan. Kostnadsökningstakten inom området beräknas nu till cirka 1,5 procent per år. Detta innebär att Region Västernorrlands kostnader ökar med cirka 15 miljoner kronor per år under planperioden. De ökande kostnaderna för läkemedel återfinns avseende nya preparat inom den specialiserade somatiska vården, diabetespreparat inom både primärvård och specialiserad vård samt ökad förskrivning av vissa preparat inom psykiatrin. Statsbidragen för läkemedel beräknas i nuläget komma att öka med cirka 1,9 procent per år under planperioden, vilket innebär att det finansiella gapet mellan kostnaderna och statsbidragen för Region Västernorrland minskar något. Konsekvenser av höjd intern pensionsavgift har kompenserats i förvaltningarnas ekonomiska utrymme med ökade budgetramar med cirka 65 miljoner kronor. Detta är en konsekvens av den tilläggsbudget som beslutades i december 2017, där i övrigt förändringar gjordes avseende ökade trafikkostnader, ökad ram för primärvården samt minskat kostnadsreduceringsprogram inom den somatiska vården. Generellt lades även ett kostnadsreduceringsprogram med sammanlagt 14 miljoner kronor, proportionellt fördelad till samtliga verksamheter utom primärvården. Konsekvenser av ny förtroendemannaorganisation har fr.o.m. år 2019 inarbetats i Regionplanen och innebär merkostnader med cirka fem miljoner kronor samt ett antal omflyttningar av ekonomiska ramar avseende ändrade ansvarsområden för förvaltningarna (se avsnitt 7.4 Resursramar). Uppräkning av ekonomiska ramar till verksamheterna har generellt gjorts med 3,0 procent per år fr.o.m. år 2020, vilket innebär en ökning med 0,2 procent, vilket motsvararar 14 miljoner kronor. Nivån är relevant med utgångspunkt i omvärldsanalys för beräknade, framtida löne- och prisförändringar.

44 Resultatbudget Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resultatet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetens externa nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens externa nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat I verksamhetens externa nettokostnader ingår: Nämndernas och styrelsens kostnader för verksamheten. Nämndernas och styrelsens intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag. Region Västernorrlands pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsavsättningarna. Medel som reserverats centralt för oförutsedda kostnadsökningar samt vissa ej fördelade, emotsedda kostnadsökningar. Statsbidrag avseende stöd till bättre resursnyttjande i hälso- och sjukvården, det vill säga den så kallade professionsmiljarden (23,6 miljoner kronor), statsbidrag för kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (31,4 miljoner) och statsbidrag för cancersjukvård (11,0 miljoner kronor). Dessa tre statsbidrag upphör efter Statsbidrag för tillgänglighet i barnhälsovården med 3,3 miljoner kronor per år är upptagna t.o.m. år Under hela planperioden finns följande statsbidrag upptagna: Patientmiljarden med 24 miljoner kronor per år. Förlossningsvård och kvinnors hälsa med 34 miljoner kronor 2019 och därefter 24 miljoner kronor per år. Goda arbetsvillkor och arbetssätt i hälso- och sjukvården med 48 miljoner kronor per år. Råd och stöd/lss med 2,3 miljoner kronor per år. Pensionsavsättningar och utbetalningar beräknas enligt underlag från Region Västernorrlands pensionsadministratör Skandia. Jämfört med liggande ekonomiska plan är det här fråga om ökade kostnader med 14 miljoner kronor 2019 respektive lägre kostnader med 20 miljoner kronor för år Pensionskostnaderna ökar dock kraftigt, i genomsnitt med 7,2 procent per år under planperioden. Denna höga kostnadsökningstakt påverkar det ekonomiska utrymmet negativt med 33 miljoner kronor per år. Medel som reserverats centralt för oförutsett samt vissa ej fördelade, emotsedda kostnader finns budgeterade enligt följande (miljoner kronor):

45 Egentligt oförutsett 81,8 131,5 133,5 71,8 Emotsedda kostnadsökningar 204,3 127,3 115,7 114,7 Arbetsmarknad m.m. 3,7 6,0 6,1 6,3 Summa 289,8 264,8 255,3 192,8 Medlen för egentligt oförutsett disponeras av både regionfullmäktige och regionstyrelsen. Medlen under rubriken egentligt oförutsett är avsatta som en resultatbuffert i den löpande verksamheten samt för att säkerställa framtida pensionsåtaganden och reinvesteringar. Eventuella merkostnader för fortsatta åtgärder avseende vård av flyktingar och nyanlända hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett. Även kostnader för framtidens vårdinformationssystem (FVIS) hanteras inom utrymmet för egentligt oförutsett. Anslaget har försvagats något under planperioden främst på grund den tilläggsbudget som beslutades i Regionstyrelsen i december 2017 samt kostnader för ny förtroendemannaorganisation som fastställts inför 2019 vid Regionfullmäktige februari/ mars I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT. Detta belopp är reducerats (jmf. FVIS ovan). Beredningen av dessa medel sker inom ramen för Regionstyrelsens ansvar för IT-frågor. Fokus ska ligga på att underlätta och förbättra möjligheterna inom hälso- och sjukvården där ökad användning av ny teknik, IT-stöd och digitalisering, är viktigt. Medel finns avsatta för medel för vävnadsdirektivets genomförande, 1,3 miljoner kronor t.o.m. år Därtill finns 9,5 miljoner kronor per år för patientsäkerhetsarbete under hela planperioden. En reserv med 3,5 miljoner kronor finns avsatt för eventuella ökade kostnader på grund av ökad patientrörlighet inom Europeiska Unionen. Under rubriken emotsedda kostnadsökningar finns även anslagna medel för professionsmiljard, sjukskrivningsmiljard, patientmiljard, förlossning och kvinnors hälsa, cancersjukvård, tillgänglighet/barnhälsa samt goda villkor m.m. i vården motsvarande de statsbidrag som finns uppräknade under avsnittet 7.5 ovan. Medel för arbetsmarknad m.m. avser bland annat anställningsstöd och sommarjobb för ungdomar och långsiktiga rekryteringsinsatser. Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade investeringar samt fastställd investeringsplan. Nya regler enligt så kallad komponentredovisning tillämpas nu. Detta innebär att byggnader i olika delar avskrivs på mellan 10 och 50 år och inventarier/utrustning på 3-10 år. Region Västernorrlands skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedömningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen, 11,29 kronor per skattekrona, ligger 10 öre under genomsnittet och är den elfte högsta i riket. Jämfört med de sju skogslänen har Västernorrland nu den femte högsta skattesatsen. Om skatteuttaget justeras med utgångspunkt i skillnader i regionernas/landstingens olikheter i åtaganden ligger Västernorrland tredje högst i riket. Skattekraften för Västernorrland län beräknas ligga 3,7 procent under rikets genomsnitt, vilket innebär en sjunkande trend för Västernorrlands del. Effekterna av detta kompenseras genom den så kallade inkomstutjämningen i form av statsbidrag, men bidragen täcker inte fullt ut den lägre egna skattekraften och detta innebär ett intäktsbortfall med omkring 14 miljoner kronor per

46 46 år jämfört med liggande ekonomiska plan. Allmänt lägre skatteunderlag i riket ger dessutom lägre intäkter avseende skatt och inkomstutjämning med 50 miljoner kronor. I kostnadsutjämningen sker till en del utjämning utifrån befolkningens olikheter i behov av hälsooch sjukvård. Medel avseende kostnadsutjämningen är nu från cirka 4 miljoner kronor lägre än i liggande plan. Medel för vård av nyanlända och flyktingar ligger på oförändrad nivå. I utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån avseende generella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. Denna post redovisas nedan som regleringsavgift och är nu 11 miljoner kronor högre. När det gäller statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräkningarna gjorda med grund i nytt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Jämfört med den liggande ekonomiska plan som fastställdes i november 2017 är statsbidragsnivån för åren 2019 respektive 2020 nu beräknad till 70 respektive 90 miljoner kronor högre än i liggande plan. Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor): Inkomstutjämning 821,3 844,9 864,4 885,5 Kostnadsutjämning 93,7 101,0 104,6 107,4 Regleringsavgift -74,5-36,2-9,8-17,5 Ersättning för läkemedel 690,0 710,0 720,0 730,8 Medel för vård av nyanlända och flyktingar 49,7 35,5 21,3 - Summa 1 580, , , ,2 Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade aktier, aktierelaterade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst på aktier har beräknats till två procent. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i november 2017, bli 2 miljoner kronor högre per år på grund av något högre beräknad likviditet. Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Dessa kostnader beräknas bli 11 miljoner lägre för 2019 och 6 miljoner högre för år 2020 jämfört med tidigare beräkningar i samband med liggande ekonomiska plan. Under planperioden balanseras budgeten varje år. Det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppnås därmed, liksom kravet på återställning av tidigare års underskott. Återställningen omfattar 162 miljoner kronor och ska vara klar senast De resultat som uppkommer är tillräckliga för att klara målet om God ekonomisk hushållning för år Målet, ett resultat med en procent av intäkter från skatt och generella statsbidrag eller 80 miljoner kronor per år, nås inte efter år Det ekonomiska resultat som beräknas uppkomma bygger på att verksamheterna klarar av att reducera sina kostnader enligt beslutad takt och nivå (se även avsnitt 7.2). Även om det finns en viss buffert inom anslaget för oförutsedda kostnadsökningar är det helt nödvändigt att krav en på kostnadsreduceringar och besparingsåtgärder genomförs för att klara inriktningsmålet om en ekonomi i balans över tid. Det åvilar nämnderna och regionstyrelsen i samverkan med förvaltningarna att effektivt och skyndsamt upprätta och genomföra åtgärder och förändringar av både strukturell karaktär och i den löpande verksamheten som syftar till att klara de ekonomiska målen.

47 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur Region Västernorrland får in pengar och hur de används under respektive år. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där intäkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar förändringen av de likvida medlen. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser. Bokslut Budget Budget Plan 2020 Plan 2021 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justeringar av ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar Avsättningar Realisationsvinster Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital exkl. likvida medel Förändring av förråd 4 Förändring av kortfristiga fordringar 9 Förändring av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Investeringar Försäljning av anläggningstillgångar 3 1 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån 1 Amorteringar -1 Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut För kommentarer kring resultat och avskrivningar se ovan under avsnitt 7.5 Resultatbudget. Avsättningar avser den förändring som beräknas för pensionsavsättningar; jämför även avsnitt 7.7 Balansbudget nedan. Realisationsvinster uppkommer vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter. Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld samt skuld till personal för outtagen kompensationsledighet och för den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år.

48 48 Investeringarna för ryms inom återanskaffningsnivå beräknad med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet. Angivna belopp bygger på bokslut för 2017 och kompletteringsbudget för 2018 samt liggande plan för 2019 och 2020 medan nivån 2021 är anpassad för att periodens investeringsutgifter som helhet ska rymmas inom beräknad återanskaffningsnivå, det vill säga avskrivningskostnad med tillägg för inflation under den genomsnittliga avskrivningstiden. Driftkostnadskonsekvenser av investeringar ska rymmas inom fastställda resursramar. De årliga beloppen kan komma att revideras på grund av tidsförskjutningar, omprioriteringar med mera. Den totala ramen för perioden får dock inte överskridas. Investeringsutrymmet fördelas som följer (miljoner kronor): Totalt Inventarier inom förvaltningarna 89,1 111,9 103,4 101,7 104,7 510,8 Investeringsplan 219,7 257,2 83,0 88,0 163,7 811,6 Summa 308,8 369,1 186,4 189,7 268, ,4 Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter. Nyupptagna lån och amorteringar avser tillförda respektive amorterade investeringsbidrag. De likvida medlen beräknas öka under planperioden, det vill säga kassaflödet är positivt, främst beroende på de avsättningar som görs för pensioner samt ett positivt årligt resultat. Den beräknade utvecklingen av de likvida medlen förutsätter att de ekonomiska ramar som ställs till nämndernas och styrelsens förfogande hålls liksom det planerade investeringsutrymmet. 7.7 Balansbudget Balansbudgeten visar Region Västernorrlands förväntade tillgångar, egna kapital, avsättningar och skulder på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser). Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 25,0% 24,9% 25,3% 24,8% 23,5% Ansvarsförbindelser: Pensionsskuld intjänad före

49 49 Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga fordringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden orsakas av planerade försäljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar. Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Förändringen avser de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten. Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år. Soliditeten (eget kapital dividerat med tillgångarna), det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar, beräknas försvagas under planperioden, från 25,0 procent utgången av 2017 till 23,5 procent vid utgången av Det finansiella målet om ökad soliditet uppnås därmed inte. Soliditeten är ett mått på ekonomisk styrka på lång sikt och påverkas framförallt av resultatnivån. En förstärkning av soliditeten innebär att regionen ökar värdet av de egenfinansierade tillgångarna. Här behövs ett tillskott med minst 125 miljoner kronor vid planperiodens utgång. Region Västernorrlands avsättning för pensioner (pensionsskuld) omfattar skuld till tidigare och nuvarande medarbetare samt vissa åtaganden för anställda i primärkommunerna genom avtal i samband med huvudmannaskapsförändringar. Sedan 1998 redovisas endast den skuld som intjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, nära 4,3 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten. Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag. Kortfristiga skulder kommenteras under avsnitt 7.6 Kassaflödesanalys. Strategiska områden för att nå inriktningsmålet En ekonomi i balans över tid är: God ekonomisk hushållning, för en långsiktigt hållbar verksamhet med ekonomi i balans över tid. Detta innebär på kort sikt återställning av tidigare års underskott och på lång sikt, återställning av eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen.

50 50 Begreppsförklaringar Ansvarsförbindelse: Pensionsskuld som uppkom före 1998, 4,3 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför balansbudgeten. Avvikelse: Händelse som medfört, eller som hade kunnat medföra, något oönskat. (Källa: Socialstyrelsen, termbank). Diagnosrelaterade grupper (DRG): DRG är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Vårdkontakter kan viktas med avseende på resurstyngd, med hjälp av uppgifter från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Prestationen utgörs av summerade viktade vårdtillfällen och besök, och uttrycks i så kallade DRG-poäng. God Ekonomisk hushållning: God ekonomisk hushållning innebär att kommuner och landsting/region ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller Region Västernorrland. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. God Vård: Samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när man följer upp hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. Sex områden har lyfts fram som viktiga förutsättningar för God vård. Med begreppet God vård menas att vården ska vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig, Säker, Patientfokuserad, Effektiv, Jämlik och jämställd samt Tillgänglig. (Källa: Socialstyrelsen, SOSFS 2005:12). Hållbar utveckling: Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det finns tre dimensioner av hållbar utveckling; Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov samt den Ekonomiska hållbarheten d.v.s. hur ekonomin kan utvecklas utan att miljön eller den sociala utvecklingen påverkas negativt. Kompetensförsörjning: Process i organisationen för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov. (Källa: Region Västernorrland, Kompetensförsörjningsstrategi ). Likviditet: Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder: Skulder överstigande ett år. Länsöverenskommelsen, LÖV: En överenskommelse om fortsatt samverkan, med principer och åtaganden för samtal och diskussion kring idéburen-offentlig samverkan, demokrati, regional utveckling, folkbildning, frivillighet mm. Region Västernorrland är den offentliga parten. Idéburen sektor är synonymt med den sociala ekonomin och den tredje sektorn. I sektorn ingår allt från helt ideella organisationer till studieförbund och sociala företag. Palliativ vård: När bot för patienten inte längre är möjlig krävs ett klart och medvetet förhållningssätt i omhändertagandet för att kunna hjälpa både patient och närstående. Då är palliativ vård lindrande vård aktuell. Under senare år har palliativ vård erkänts och blivit en viktig vårdfilosofi med egen specifik kunskap som kan hjälpa människor i livets slutskede. Ett av den palliativa vårdens huvudsakliga mål är att lindra smärta och andra symtom. Men den palliativa vården ska inte bara lindra den fysiska smärtan utan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd för patient och närstående. Palliativ vård fokuserar på symtomkontroll och livskvalitet. Soliditet: Andelen eget kapital i procent av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egna finansierade tillgångar. Utfall: Redovisning hänförbart till viss period.

51 51 Webb-tv Följ Regionfullmäktige via: