Ett år med. Gavlegårdarna. Vi har något för många Fullriggaren. Ett landmärke GAVLEGÅRDARNAS NYA HEMSIDA. Från POPPEL till OXEL.

Transkript

1 Ett år med Gavlegårdarna Vi har något för många Fullriggaren Ett landmärke GAVLEGÅRDARNAS NYA HEMSIDA Från POPPEL till OXEL Äldres BOENDE ÅRSMAGASIN 2010

2 Kortfakta om Gavlegårdarna gavlegårdarnas affärsplan AB GAVLEGÅRDARNA Affärsplan uppdrag Gavlegårdarna ska vara en fortsatt ledande aktör på den lokala bostadsmarknaden och utgöra ett strategiskt- och bostadspolitiskt instrument för Gävle kommun. Inriktningen framåt, som långsiktigt och samhällsnyttigt bostadsföretag, är att stärka bolagets ställning på bostadsmarknaden där de framtida kommunala behoven är som störst och där de rent kommersiella förutsättningarna inte är uppenbara. 93,8% av våra hyresgäster är nöjda med sitt boende Affärsplanen är det övergripande strategidokumentet för Gavle gårdarna. Den nuvarande affärsplanen avser perioden , men i många avseenden sträcker sig planeringen betydligt längre än så. Affärsplanen bygger på fyra fokusområden; människors sociala behov, en hållbar livsmiljö, mångfald samt förnyelse av stadsdelar och bostäder. Det är också dessa områden som ligger till grund för denna årsberättelse. Med utgångspunkt i de fyra rubrikerna kommer vi att berätta vad som skett i Gavlegårdarnas verksamhet under BALANSERADE STYRKORT Metodiken med balanserade styrkort går ut på att betrakta verksamheten ur fl era olika perspektiv, och därmed påvisa behovet av balans mellan perspektiven för att bolaget ska nå sina mål. Fem perspektiv används för att, på både kort och lång sikt, ge god balans i målstyrningen och verksamhets utvecklingen. De fem perspektiven i Gavlegårdarnas styrkort är: Verksamhet Samhälle Kunder och Marknad Medarbetare Ekonomi NÅGRA NYCKELTAL Antal lägenheter Omsättning 960 mkr Balansomslutning 4 mdr Uthyrningsgrad 99% Antal lokaler Anställda 200 Antal hyresgäster ca kortfakta om gavlegårdarna

3 Ett år med Positiv utveckling Utvecklingen i näringsliv och sam hälle har vänt från en oroande låg konjunktur 2009 till ett läge av högkonjunktur i slutet av år I Gävle kan vi notera en synnerligen intressant ut veck ling med en rad före tags eta blering ar och en fortsatt befolk nings ök ning utöver de nivåer som känne tecknat det senaste decenniet. Gavle gårdar na kan lägga ytterligare ett år till handlingarna där vi tillåter oss att känna att vi bidragit till den positiva ut veck lingen. Den närmaste framtiden Gävles attraktivitet och fortsatta tillväxt är starkt beroende av den sektor vi befinner oss i. Attraktiva bostäder i goda lägen är en framgångsfaktor för att näringsliv och samhällsfunktioner ska kunna utvecklas långsiktigt. Gavlegårdarna behöver även framåt bidra till en utveckling av Gävles bostadsmarknad, bland annat genom att medverka i utvecklingen av Gävle Strand. Bolaget behöver dock balansera insatserna så att även ett fortsatt gott underhåll av befintligt lägenhetsbestånd kan genomföras. Gävle har relativt sett låga hyror, vilket innebär vissa svårigheter att finansiera nyproduktion i större volymer med de intäkter som kan fås via nyproduktionshyror. Gavlegårdarnas stora andel av hyresmarknaden, med våra 60- och 70-talsområden, är naturligtvis en resurs som behöver tas tillvara genom fortlöpande renovering och gott fastighetsunderhåll för att långsiktigt bibehålla Gävles attraktivitet. En ny lagstiftning för kommunala bostadsaktiebolag träder i kraft den 1 januari De nya spelreglerna ställer stora krav på de kommunala företagens affärsmässighet och skall i allt väsentligt följa den privata marknadens villkor. Gavlegårdarna bedriver sedan länge verksamheten på affärsmässiga grunder, vilket innebär att bolaget inte står inför omfattande omställningsprocesser. Vi kan däremot anta att lagförändringen både för allmännytta och privat sektor innebär utvecklingsmöjligheter för Gävle. Allmännyttans hyresnormerande roll upphör, vilket troligen på sikt förbättrar möjligheterna att finansiera ny- och ombyggnation av hyreslägenheter. Den dagliga verksamheten ligger till grund för vår framtida utveckling i bolaget. Att utveckla människors livsmiljöer och ha fortsatt nöjda hyresgäster består till stor del av våra medarbetares insatser och bemötandet av hyresgäster, entreprenörer och samarbetspartners i det dagliga jobbet. Gavlegårdarnas medarbetare har goda skäl att vara stolta över insatserna under Ett stort tack! Jan Hugg, VD bolagets väsentliga händelser utöver ordinarie drift under 2010: Stadsdelsförnyelsen på Öster färdigställs i sin helhet och fortsätter i östra Sätra. Där projekteras den inledande förnyelseetappen. Bolagets andra projekt på Gävle strand, Fullriggaren, växer fram och beräknas infl yttningsklar sommaren lägenheter i vårt fastighetsbestånd på Brynäs säljs till nybildade lokala bostadsföretaget Bo Bra Brynäs AB. Start för ombyggnad av äldreboendet Furugården i Valbo samt projektering för en fördubbling av antalet vårdplatser i samma område. Nyproduktion av fyra gruppboenden i Bomhus, Strömsbro, Sätra och Sörby Ökad intensitet på underhållet av våra fastigheter, med prioritet på trygghetsskapande åtgärder. Bolagets infrastruktur för fi beroptiskt bredband hyrs ut och upplåts på ett treårigt avtal till kommunikationsoperatören Zitius, som svarar för drift, kundsupport och försäljning av bredbandstjänster. Nittiotre av hundra hyresgäster hos Gavlegårdarna är nöjda, eller mycket nöjda med sitt boende, enligt vår årliga kundmätning. Bolagets resultat efter fi nansiella kostnader och intäkter är 53 mkr vilket överstiger det avkastningskrav vår ägare har ställt. Lägenhetsuthyrningen har ökat till höga 99,3 procent i december 2010, vilket är vårt högsta värde genom åren. vd har ordet 3

4 Innehåll mångfald att möta människors sociala behov 6 Vi har något för många Nedslag bland hyresgäster i Andersberg och på Nordost 16 Årets Granne 2010 Gunnar Nylén tog priset 17 Årets Energispridare Gavlegårdarna nominerade av Fryshuset Bosocialt pris... och av SABO 18 Att känna sig trygg Gavlegårdarnas trygghetsarbete i stadsdelarna stadsdelsförnyelse 20 Fullriggaren ett fl aggskepp Snart dags för infl yttning på Gävle Strand 25 För Anna var valet lätt Från stockholmsliv till Fullriggaren 26 Familjen Linblom fl yttar 'hem' Från Mellbystrand till Fullriggaren 27 Stort intresse bland kunderna Så marknadsfördes Fullriggaren 27 Vi säljer för att underhålla 371 lägenheter bytte ägare 28 Alla studenter kom hem i tid Gävle klarade bostadsgarantin i teknikens framkant 30 Gavlegårdarnas nya hemsida Service och funktion är nyckelorden 32 Det nya bredbandsnätet Fler leverantörer och snabbare hastighet 33 Hallå där Mikael Engström Vad använder du dina 100 MB till?

5 att gynna en hållbar livsmiljö framtid 34 Från poppel till oxel 15 träd fl yttades till Öster 36 Gavlegårdarnas miljöarbete Mot en klimatneutral vardag 36 Nöjda källsorterare Hyresgästerna vann pris 37 Snö i massor Hur klarar vi situationen? 38 Prisregn över Gavlegårdarna Bäst på service och byggnadstekniskt pris 39 Blomsterprakt vårlökar över hela stan 40 Äldres boende Fokus på äldres önskningar 42 Ungas boende 42 Allvill Fokus på ungas önskningar Ny lagstiftning för allmännyttan 43 En blick mot 2011 Vad har vi på gång?

6 Vi har något för många 6 mångfald att möta människors sociala behov

7 Vårt boende handlar idag om så mycket mer att hitta ett hem. Att bo är att trivas och känna trygghet. Att bo är att möta andra människor och stimuleras socialt. Att bo är att skapa en livsmiljö. På Gavlegårdarna har vi uppdraget att förvalta tusentals människors hem. Men vi har likväl ansvaret att möta våra hyresgästers krav och önskningar kring sitt boende. Mångfald är ett nyckelord för vår verksamhet, vi måste helt enkelt erbjuda något för många. Dessutom satsar vi stort på att möta människors sociala behov, något som betyder oerhört mycket för alla. Att bo handlar idag om att hitta hem. mångfald att möta människors sociala behov 7

8 » Att driva café har varit något av en dröm för mig. Och de timmar jag har öppet är det alltid fullt. «Åsas café Björn Linde tar en tugga av den nybakta smul pajen. Han lutar sig tillbaka i stolen och säger sedan med övertygelse: Caféet är det bästa som hänt på Nordost. Jag är alltid här när det är öppet och varje gång delar jag bord med samma tre personer. Jag vet inte ens vad de heter, det är liksom inte viktigt. Det är gemenskapen. Att vi ses, skojar och har roligt tillsammans. Björn sitter vid ett av borden på Åsas café, inhyst i en trerummare på området. Vanligtvis fungerar lägenheten som samlingspunkt för de drygt 400 barn och ungdomar som bor i stadsdelen Nordost. Under projektledaren Thomas Fribergs försyn har Caféet öppnade för första gången i mars Åsa håller öppet varje onsdag mellan klockan då alla hyresgäster erbjuds kaffe och hembakat. Lägenheten fungerar också som träffpunkt för barn och ungdomar på Nordost. Här kan du låna dator, kolla på fi lm, spela pingis eller bara umgås. Träffpunkten håller öppet varje dag. man här möjlighet att låna dator, kolla på film, spela pingis, göra läxor eller bara diskutera fotboll, livet och världspolitiken. Men varje onsdag förmiddag öppnar alltså Åsas café med kaffe och nybakt för alla hyresgäster. Att driva café har varit något av en dröm för mig. Nu fick jag chansen att göra det en dag i veckan på arbetstid. Jag går hit vid sex på morgonen och börjar baka. Och de timmar jag har öppet är det alltid fullt, säger Åsa Nilsson. I 24 år har hon varit fastighetsskötare hos Gavlegårdarna, men nu varvar hon alltså snickeri, reparation och underhåll med bakning och bryggning. Det märks så väl vad caféet gör 8 mångfald att möta människors sociala behov

9 med gästerna. Tack vare den där koppen kaffe får de mycket bättre kontakt med varandra så enkelt kan det ofta vara, säger hon. Björn Linde håller med. Thomas Friberg, projektledare på Nordost. Jag har bott på Nordost sedan den 14 november 1977 då huset byggdes. Och caféet är som sagt det bästa som hänt under de här åren. Nu drömmer jag om att det ska vara öppet varje dag. Eller att vi ska få ett gubb- och gummdagis i den gamla livsmedelsbutiken. På kvällarna skulle man kunna hålla öppet för ungdomarna istället för oss gamlingar. Han skrattar med plirande ögon. Kanske vet han att ingenting längre är omöjligt, inte heller i ett miljonprogramsområde som länge dragits med ett dåligt rykte. För Gavlegårdarnas bo-demokratiska arbetssätt i stadsdelar som Öster och Andersberg har verkligen gett lyckade resultat. Projekten har satt avtryck, inte bara i Gävle utan också över landet. Även på Nordost spirar engagemanget, delaktigheten och stoltheten bland de boende. Den senaste Nöjd Kund-Undersökningen (NKI) för 2010 visar en jättestigning, inte minst gällande den sociala tryggheten. Idéer och förslag som förts fram från hyresgäster, likt Björn, har i många fall också blivit verklighet. Basketplanen nere vid järnvägsspåren är bara ett exempel. Varje stadsdel behöver något som ungdomarna kan identifiera sig med. De ska känna att det är deras, att det är tillgängligt. När den positiva känslan kommer får det direkt effekt. Det lönar sig på många sätt, säger Moussa N Diaye, den drivande kraften bakom projektet Rapatac, ett ungdomsprojekt som Gavlegårdarna stöttat sedan starten. Av Rapatacs medlemmar bor 120 på Nordost, förutom Sätra är det vår absolut starkaste stadsdel, fortsätter Moussa N Diaye. De aktiva ungdomarna har vitt skilda intressen, men idrotten har varit och förblir tongivande. Den basketplan som sedan tidigare fanns på området användes flitigt, trots att den var gammal och sliten. Planen låg mitt i området där varenda bolldunk verkade störande för andra hyresgäster. Samtidigt ville vi verkligen gynna spontanidrotten, säger Krister Palm, förvaltare på Nordost. Gavlegårdarna och Rapatac gjorde därför gemensam sak när de hos Gästriklands Idrottsförbund sökte pengar till en ny basketplan. I juni 2010 kunde man inviga planen i utkanten av bostadsområdet, och det med en hård match mellan Rapatac och Gavlegårdarna. Vi spöade Gavlegårdarna ordentligt inför en publik på över 200 personer, skrattar Moussa N Diaye. Men en basketplan utan spelare är ganska värdelös, hur fin den än är. Därför har vi fortsatt driva frågan. Vi är där, vi lockar med oss ungdo- mångfald att möta människors sociala behov 9

10 Moussa N Diaye mar som vill hänga vid planen och kanske dunka några bollar. I somras arrangerade vi en street-turnering och vi kommer att fortsätta. Idag är både barn, ungdomar och vuxna vid basketplanen, man kan spela sent utan att störa någon. Det är lätt. Du bara öppnar grindarna, tar en boll och börjar, fortsätter Moussa N Diaye. Även Krister Palm och Thomas Friberg är mer än nöjda med resultatet. De två sporter som alltid varit heta på Nordost, fotboll och basket, har idag nya och funktionsdugliga planer. Helt enligt hyresgästernas egna önskemål. Gavlegårdarna är öppna för ett arbetssätt som välkomnar till exempel oss inom Rapatac, säger Moussa N Diaye. Det betyder att vi kan jobba hårt med att föra in våra värderingar i stadsdelen. Våra ungdomar tillåts sprida det vi står för att skolan och en meningsfull fritid är grunden till att lyckas senare i livet. Bland de aktiviteter Gavlegårdarna satsar mest på ute i stadsdelarna, är det just de som riktar sig mot barn och ungdomar som kanske är allra mest tongivande. På Nordost når idrotten och träffpunkten i lägenheten ut till många men inte alla. Ungdomsgruppen, med representanter från de unga hyresgästerna, gör där ett jättejobb för att locka de som står utanför. Thomas är projektledare och en fantastisk vägledare för alla som kommer hit till träffpunkten. Men vi måste också vara med och förändra. Därför vill vi försöka förmedla en bra väg in på Nordost, säger Hawal Sindi, 22 år. Är det femton ungar ute vid tio-tiden på kvällen kan vi ta med dem hit till träffpunkten och kolla på film istället. Vi säger till dem att det finns annat att göra än det som inte är bra. Titta vad mycket aktiviteter vi har, kom och var med här hos oss, säger Ahmed Sabaana, 21 år. De vet båda hur tufft det är att komma till ett nytt land, en ny stadsdel, att vara utan jobb och kanske inte ens kunna det nya språket. Hawal 10 mångfald att möta människors sociala behov

11 Hawal Sindi och Ahmed Sabaana trivs på Nordost.» Vi kör för fullt på Nordost. Gavlegårdarna har varit så bra på att bygga relationer för att människor som bor här ska förstå varandra. «Sindi slår ut med händerna: Visst, jag har hållit på med en massa skit, men det är ointressant egentligen, Jag pratar aldrig om det. Men de jag försöker hjälpa kan ofta säga du förstår inte hur det är att ha det som jag, men då brukar jag säga, kompis, det är inte jag som ska bli som du, det är du som ska bli som jag. Han skrattar. Vi kör för fullt på Nordost. Gavlegårdarna har varit så bra på att bygga relationer för att människor som bor här ska förstå varandra. Nu har vi en lokal att gå till som snart är för liten, tänk att vi kommit så långt. För Fia Thornberg och Pia Berglund, Gavlegårdarnas för - valtare i stadsdelen Andersberg, är ingen dag den andra lik. Något som är charmen med jobbet enligt dem båda två. Samtidigt är de noga med struktur för sin egen organisation. Alla hyresgäster ska behandlas lika, säger Fia Thornberg bestämt. Du ska få det du har rätt till. Men vårt arbete blir otroligt mycket enklare om vi är konsekventa och raka i alla situationer. Annars skapar vi bara oreda för oss själva i slutänden. De är verksamma i ett bostadsområde med hyresgäster från världens alla hörn och där alla åldrar finns representerade. Även här är aktiviteterna många. I varje fastighet finns en mångfald att möta människors sociala behov 11

12 » Alla vet inte vad vi heter, men de ropar Gavlegårdarna och vinkar när vi går förbi «samlingslokal i markplan där organisationer som Hyresgästföreningen, PRO och Verdandi huserar. Här finns allt från kurser i chigong och matlagning till vävstuga, snickeri och en lokal där hyresgästerna kan byta möbler med varandra. Att Gavlegårdarna har ett finger med i spelet nästan överallt är också något som satt sig hos hyresgästerna. Alla vet inte vad vi heter, men de ropar Gavlegårdarna och vinkar när vi går förbi, säger Pia Berglund med ett skratt. Och många ringer till oss om allt. Ibland önskar man att det fanns mer tid. För ofta handlar det om en längtan efter att prata bort en stund. Samtidigt som man passar på att fråga när hälsocentralen öppnar, om en viss bok finns inne på Biblan eller vilket väder det ska bli imorgon, säger Fia Thornberg. Att det i stadsdelen bor hyresgäster som behöver extra stöd eller tillsyn för att klara sin vardag är inget de sticker under stol med, tvärtom. Istället vill Pia och Fia poängtera vikten av att ge hyresgästerna det stödet. Vi har varit enträgna. Får vi signaler om att något inte fungerar, att man inte följer de regler som gäller för vårt boende, så gör vi hembesök. Inte bara en gång utan var fjortonde dag. Allt för att ge människor en chans att klara sitt eget boende och behålla sin integritet. Vi tror på människor, säger Fia Thornberg. Och på kommunikation öga mot öga. Frågar du en hyresgäst om de vet varför de inte får ställa en barnvagn eller cykel i trapphuset får du ofta svaret att Gavlegårdarna ju inte vill det. När vi förklarar att det kan vara skillnaden mellan liv och död för deras egen familj om det börjar brinna får du ju en helt annan förståelse, säger Pia Berglund. För de hyresgäster som går den första baskursen i Svenska för invandrare håller Pia och Fia en skräddarsydd Bo-Skola som är unik i landet. En torsdag i månaden träffar man grupper som kommer till Andersberg för att titta på en lägenhet och gå igenom allt kring vilka regler som gäller. Det kan vara människor som lever i ett slags ingenmansland, utan någon som helst erfarenhet från ett eget boende. Det är fantastiskt att se glädjen när de för första gången förstår hur ett miljörum faktiskt fungerar och vad de kan göra i våra moderna tvättstugor, berättar Fia Thornberg. Dessutom är jag stolt över hur fina våra lägenheter är. De är ljusa och välplanerade med stora balkonger. Det finns ett bra tänk i planeringen av hela området, helt klart. 12 mångfald att möta människors sociala behov

13 Pia Berglund har daglig kontakt med många hyresgäster. Thomas Friberg får en kopp kaffe från köket på Åsas café och slår sig ner en minut. Snart drar eftermiddagens fotbollspass med ungdomarna från Nordost igång och då blir det knappast tid för vila. Men det är härligt mitt jobb. Jag har långt mer energi när jag går hem än när jag kommer på morgnarna. Han ler. Då måste det ju vara rätt, inte sant? Thomas Friberg kom in som projektledare på Nordost Året innan hade skadegörelsen och kriminaliteten slagit i taket och ett nätverk bestående av ett trettiotal aktörer beslutade sig för att satsa på en enande kraft i stadsdelen. Thomas jobbade tidigare som fastighetsskötare på Gavlegårdarna men hade ingen direkt erfarenhet av socialt arbete i en skepnad som här. Till syvende och sist är det hyresgästerna som styr verksamheten utifrån sina behov. Vi har inget strikt regelverk utan bygger på ömsesidig respekt. Integration är kärnan för allt vi gör, och det förgrenar sig ut i en mängd olika verksamheter där vi försöker påverka varandra. Yngre och äldre, svenskar och invandrare, barn och föräldrar Många ringer till oss om allt, säger Fia Thornberg bestämt. Krister Palm, förvaltare på Nordost. När jag kom hit visste jag vad ordet integration stod för men inte mer. I början trodde jag nog att det räckte att de andra förstod mig inte att jag behövde sätta mig in i deras verklighet. Idag är jag öppen med att jag är neutral mark. Jag tar inte ställning i någon religiös eller politisk fråga, jag är bara Thomas. Jag är inget hot, bara ett stöd. mångfald att möta människors sociala behov 13

14 B Nu umgås jag bara med de som bor i närheten. De är ju dessutom mycket bättre på fotboll, säger Oskar Kling-Modig. På fotbollsplanen är det trångt. Barn och ungdomar från hela världen delar in sig i lag. Ljudnivån är hög och jargongen tuff. Jag är nästan ensam svensk bland mina kompisar och det blir en tuffare stämning. I början tyckte jag det var lite svårt men nu umgås jag bara med de som bor i närheten. De är ju dessutom mycket bättre på fotboll, säger Oskar Kling-Modig, 12 år, som bor på Nordost. Ali Jabbar, 13, skrattar och håller med. Nordost är överlägset. Går du ut en sommarkväll i Gävle är det typ tomt överallt. På Nordost är det istället folk överallt. Jag känner alla, även de vuxna. De kommer ju också med och spelar fotboll, det är grymt. Gavlegårdarna har fixat det kanon här, vi lär känna varandra och det är tryggt. Det är bara andra människor som tycker Nordost är otryggt. Inte vi som bor här. Ashti Farshadi, 15, är ensam tjej på plan. Hon springer förbi och ropar högt: Nordost? Hon kastar med håret och skrattar innan hon svarar på sin egen fråga. Jaaa, alltid!» Nordost är överlägset. Går du ut en sommarkväll i Gävle är det typ tomt överallt. På Nordost är det istället folk överallt. Jag känner alla, även de vuxna. «14 mångfald att möta människors sociala behov

15 Blandningen av människor är helt oslagbar. Den gör hela stads delen, säger Fia Thornberg. Därför blir man lite trött när mediebilden av Andersberg är så mörk. Våra hyresgäster känner sig faktiskt lite orättvist behandlade av den där bilden som är så svår att tvätta bort. Hon suckar. Generellt brukar man ju säga att det är svårt att få människor att engagera sig frivilligt. Det stämmer då inte vad gäller Gavlegårdarnas hyresgäster. Vi har hyresgäster som nattvandrar i lag för att öka tryggheten ute i stadsdelarna, vi har ungdomsambassadörer som är goda förebilder för sin stadsdel, vi har språkcaféer, säger hon. Hans Helmersson, projektledare för den stadsdelsförnyelse som pågår på många ställen i Gavlegårdarnas bestånd, håller med. Ashti Farshadi gillar Nordost! Att förnya en stadsdel handlar till viss del om att renovera och modernisera, men det är lika viktigt att de sociala aktiviteterna går hand i hand. Det har länge funnits en vilja hos Gavlegårdarna att arbeta i samverkan med hyresgästerna. Vi har en delaktighet som inte bara står på ett papper, den är på riktigt, säger han och fortsätter: Vi har en idé om att bygga stadsdelar där människor mår bra, känner stolthet och trivsel. För att lyckas gäller det att inspirera dem till att umgås och hitta varandra, få dem att utvecklas. Det är att satsa på ett samhälle i sin helhet. Det är bara andra människor som tycker Nordost är otryggt. Inte vi som bor här., säger Ali Jabbar. mångfald att möta människors sociala behov 15

16 GUNNAR BLEV Arets Granne Bland Gavlegårdarnas hyresgäster fi nns gott om goda grannar. Gunnar Nylén är en av dem, närmare bestämt Årets Granne Gavlegårdarnas interna infogrupp uppmärksammade i början av 2010 att många tacksamma grannar syntes på morgontidningarnas insändarsidor. Vi insåg att det finns så många som hjälper varandra och gör så mycket för sitt hus och sina grannar, berättar Åsa Clerkeborn, grafisk formgivare och kommunikatör på Gavlegårdarna. Därav kläcktes idén om en tävling. Hyresgästerna skulle själva få nominera och utse Årets Granne Kallelsen gick ut i hyresgästernas tidning Angelägenheter samt på webben. Där publicerades också de genomarbetade och hjärtliga nomineringar som snabbt skickades in. Människor tackade för hjälp med snöskottning, storhandling, kattpassning, blomvattning, gräsklippning en del grannar hjälper många människor och tar mer eller mindre hand om en hel gård. Men lika många ville bara visa sin uppskattning inför grannar som alltid är trevliga och tar sig tid för en pratstund i trapphuset. Någon nominerades för att alla grannar alltid är välkomna in på kaffe, de godaste bullarna och kubben, säger Åsa Clerkeborn. Årets Granne blev Gunnar Nylén, 79 år, som bor med sin hustru Gullgerd i en lägenhet på Södra Slottsgatan i Gävle. Alla nomineringar publicerades så i tidningen och på webben. Ett hundratal röster kom in och en vinnare korades. Men istället för att bara uppvakta förstapristagaren, bjöd Gavlegårdarna in samtliga nominerade med respektive till middag. Det blev lite galastämning eftersom ingen visste vem som vunnit. Vi åt buffé och kaffe med dopp, vår vice vd höll tal och det var verkligen lyckat. Vi hoppas att vi i och med detta har startat en ny tradition, berättar Åsa Clerkeborn. Vinnaren i den första upplagan av Årets Granne blev Gunnar Nylén, 79 år, som bor med sin hustru Gullgerd i en lägenhet på Södra Slottsgatan i Gävle. Efter många års boende ute i Oslättfors flyttade paret för fyra år sedan in till stadsdelen Söder i Gävle. Då var det inte så trevligt här. I huset bor mest äldre som knappt gick ut eller hälsade på varandra. Utanför vår lägenhet, som ligger på nedre botten, fanns en eländig och igenvuxen rabatt, det var riktigt eländigt faktiskt, säger Gunnar Nylén och skrattar. Han, som varit något av en hustomte ute i Oslättfors och som älskar att umgås med glada människor, såg snart till att ändra på det. Jag ringde Gavlegårdarna och frågade om jag inte kunde bjuda in till en gårdsfest och de sa ja direkt. Jag fick 16 mångfald att möta människors sociala behov

17 handla kaffe och bulla på nota. Alla grannar bjöds in och många kom. Någon visste att jag tycker om att sjunga och frågade om jag inte kunde göra det. Inte förrän alla står upp och kramar varandra sa jag och det gjorde alla. Senare på kvällen ropade frugan på mig och sa, titta Gunnar, nu sitter tanterna kvar därute fastän vi har gått hem, nu umgås de med varandra, berättar Gunnar Nylén. Och så har det fortsatt i fastigheten på Södra Slottsgatan. Gullgerd har sytt gardiner till den gemensamma lokalen där möten och träffar arrangeras. Med jämna mellanrum hålls kaffekalas. Varje jul bjuds luciatåg och Gunnar spelar och sjunger så fort han får tillfälle. Som en extra bonus har han och Gullgerd dessutom satt liv i den igenvuxna rabatten, något som alla på gården har glädje av. Ja du, det är så fint att det inte är sant, säger Gunnar Nylén och berömmer sin hustrus känsla för grönt. Diplomet från vinsten i Årets Granne sitter på hedersplats i lägenheten. Förstapriset, ett presentkort på Konserthuset värt kronor, ser han och hustrun fram emot att utnyttja. Men om jag ska vara riktigt ärlig blev jag inte helt överraskad av vinsten. Gavlegårdarnas fastighetsskötare brukar alltid komma in på en kaffetår när de är här på något jobb. Och de hade skvallrat att jag låg bra till, säger Gunnar Nylén och skrattar igen. En god granne bjuder såklart även fastighetsskötarna på kaffe. ÅRETS energispridare Årets Energispridare är ett pris som instiftats av Fryshuset i Stockholm tillsammans med energibolaget Vattenfall. Varje år åker man ut i landet för att titta närmare på vad de olika länen gör för att jobba med social verksamhet riktad mot barn och unga. För första gången någonsin nominerades 2010 ett bostadsföretag Gavlegårdarna. Vi har satt avtryck på kartan, absolut, säger Hans Helmerson, projektledare för Gavlegårdarnas bosociala projekt i stadsdelar som Öster, Andersberg, Sätra och Nordost. Fryshuset besökte Gävle för att titta närmare på Gavlegårdarnas sociala aktiviteter ute i stadsdelarna, något som alltså resulterade i en nominering till förstapriset i Gävleborgs län. Vi gick inte hela vägen då Helges musikverksamhet tog priset, men å andra sidan startade Fryshuset ett nätverk för alla nominerade. Meningen är att vi ska kunna jobba tillsammans framöver vilket är jättepositivt, säger Hans Helmerson. mångfald att möta människors sociala behov 17

18 bosocialt pris Att känna sig trygg Hur kan man som bostadsföretag se till att barn och ungdomars villkor ute i bostadsområdena blir bättre? Om det handlar branschorganisationen SABO:s Bosociala pris som delas ut varje år. Gavlegårdarna deltog i tävlingen under 2010 genom att presentera de många projekt som arrangerats tillsammans med hyresgästerna i stadsdelar som Öster, Nordost, Andersberg, Sätra och Brynäs. I vardera stadsdel har tusentals timmar fulla av aktiviteter gentemot barn och unga arrangerats. Gavlegårdarna är Sverigeledande med en stadsdelsförnyelse som även innefattar aktiviteter i samverkan med hyresgästerna. Det har länge funnits en vilja hos oss att jobba såhär och idag kan vi säga att vi gör det bra, berättar projektledare Hans Helmerson. Detta bevisas också av det hedersomnämnande som Gavlegårdarna fi ck från SABO:s jury. Hedersomnämnandet är en tydlig fi ngervisning att arbetet är något värdefullt. Ett hedersomnämnande blev det också i den Nordiska motsvarigheten till V det Bosociala priset, detta utdelat av NBO (Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags organisation). Där tävlade Gavlegårdarna med stadsdelen Öster som ad är det som avgör om en hyresgäst känner sig trygg och säker i sitt exempel på förnyelse och modernisering. bostadsområde eller inte? Frågan är svår att besvara då trygghet till stor del handlar om en känsla, en upplevelse, som kan skilja sig mycket från en människa till en annan. Gavlegårdarnas löpande trygghetsarbete ute i stadsdelarna består därför av flera olika delar. Bra belysning, öppna ytor och välplanerade allmänutrymmen med elektroniska lås är några, men lika viktiga är de projekt som drivs i samarbete med hyresgästerna. I många stadsdelar arbetar man med grannsamverkan, nattvandrare och ungdomsambassadörer för att ta några exempel. Trygghetsfrågan löser man inte genom en åtgärd, poängterar också Gavlegårdarnas förvaltningschef Niclas Lind. Men mycket har hänt under 2010 som gett positiv effekt i många stadsdelar. 18 mångfald att möta människors sociala behov

19 UNDERHÅLL AV VÄXTLIGHET, Andersberg Under 2009 fi ck Gavlegårdarna signaler från hyresgäster i Andersberg att den upplevda otryggheten ökat. Vegetationen hade inte tagits om hand på många år. Skogspartier och buskage hade tillåtits växa igen vilket ledde till att många kände obehag för att röra sig längs gång- och cykelstråk. Tack vare ett samarbete mellan Gavlegårdarna, Gavlefastigheter, Gävle kommun tekniska kontoret och AME, inleddes ett arbete med att underhålla växtligheten i början av Vi har jobbat hela året och kommer att fortsätta under I projektet har sagts att vi inte ska begränsa oss utifrån vem som är markägare utan istället ta hand om hela stadsdelen, berättar Niclas Lind. I dagsläget har man hunnit med ungefär hälften. Ljuspunkter har klippts fram och buskage rensats. På så sätt får de växter och träd som blir kvar också bättre möjlighet att växa och utvecklas på rätt sätt. Förutom att vi får kunskap om vad som ska stammas upp och tas bort, hur skogsområden ska hållas med mera, så har vi också fått med hyresgästperspektivet. Den som promenerar längs en gångbana kan nu se cykelbanan som går parallellt femton-tjugo meter bort. Det eliminerar risken för obehagliga överraskningar, säger Niclas Lind. Vi återställer vegetationen så att den har chans att utvecklas som det var tänkt när stadsdelen byggdes på 70-talet. Reaktionerna från hyresgästerna är positiva, de upplever att den del som är genomgången gången känns mycket luftigare. SÄKERHETSFÖRRÅD, Brynäs BELYSNING, Sörby Att gå igenom de olika stadsdelarnas belysning är något som sker löpande, dels för att via hyresgästerna få svar på hur den upplevda tryggheten ser ut, dels för att få ner energiförbrukningen med modernare armaturer. Under 2010 skedde det största arbetet med belysning på Urbergsterrassen i Sörby. Den enda ljuskälla som funnits där är de lampor med husnummer som funnits på fasaderna, något som upplevts mycket negativt av hyresgästerna. Vi har monterat en mängd nya ljuskällor bland annat på stolpar längs gångrstråk mellan husen och på innergårdar, säger Niclas Lind. Även i Andersberg har man satsat på bättre belysning vid alla parkeringsplatser. Nycklar är snart ett minne blott. Elektroniska lösningar tar över alltmer och redan idag berörs cirka 9000 hyresgäster i någon form. Med hjälp av en liten tagg öppnar hyresgästen dörren till källar- eller vindsförråd samt tvättstuga. Med taggarna har vi möjlighet att sektionera ett hus så att du enbart kommer åt den del där ditt förråd ligger. På så sätt vet du att inga obehöriga kan komma in i källaren eller på vinden, säger Niclas Lind Vi får också bort problemet och otrygghetskänslan när nycklar kommer på drift. Tappar en hyresgäst bort en tagg SÄKRARE TVÄTTSTUGA, Sörby Även tvättstugorna berörs idag ofta av så kallade tagglås. Den hyresgäst som bokat tvättid är därmed den ende som kommer in i tvättstugan när det är dags att ta hand om smutstvätten. Hyresgästerna upplever att det känns tryggare och att det fi nns fl er tider lediga. Kanske för att du via taggen bara kan boka ett pass i taget, säger Niclas Lind. knappar vi bara ut den ur systemet så är den obrukbar, fortsätter han. Det största projektet under 2010 skedde på Brynäs där cirka 300 förråd byggdes om till så kallade säkerhetsförråd. Samtidigt ersätts förrådens nätdörrar med stål och starkare belysning installeras. Vi kan aldrig hindra alla inbrott men vi kan göra vad vi kan för att det inte ska vara värt besväret att ta sig in, säger Niclas Lind. Gavlegårdarna arbetar också för att fl ytta fl er och fl er tvättstugor till lokaler i markplan. Detta för att öka både trivsel, trygghet och bekvämlighet. På Rågångsvägen i Sörby har hyresgästerna haft det väldigt besvärligt. De har tvingats bära sin tvätt längs en icke upplyst väg utomhus. Under 2010 byggde vi en helt ny tvättstuga där vilket blev ett otroligt lyft, säger Niclas Lind. mångfald att möta människors sociala behov 19