En omvärldsanalysframtidsplan. Verksamhetsberättelse. Besöksadress Fittjavägen 23, Norsborg, Stockholm Tel:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En omvärldsanalysframtidsplan. Verksamhetsberättelse. Besöksadress Fittjavägen 23, Norsborg, Stockholm Tel: 08-6415701"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse En omvärldsanalysframtidsplan 2012 IKIR Box Kungens Kurva Besöksadress Fittjavägen 23, Norsborg, Stockholm Tel:

2 Ordförandet har ordet...3 DEL 1 Vi har blivit bättre, men är vi tillräkliga?...5 En blick tillbaka - vad hände egentligen under 2012?...8 Medlemmar - vi behöver bli fler...9 Lokala föreningar/avdelningar vi behövs på flera platser...10 Våra verksamhetsområden Vi behöver göra mer...12 Intigration...12 Jämställdhet...14 Barn och ungdomar...16 Utbildning...16 Språk...16 Datorkunskap...17 Konst- målning...19 Läxhjälp...29 Media och kommunikation...29 Möten, seminarier och konferenser...20 Styrelse möten...20 Möten mellan företrädare för lokala föreningar/avdelningar...20 Konferenser...21 Seminarier...22 Andra typer av verksamheter...24 Hjälp och stöd till asylsökande...24 Utflykt och festligheter...25 Ekonomisk redovisning...27 Finansieringsanalys...28 Några avslutande reflektioner...28 DEL 2 Nu blickar vi framåt...29 En analys av vår omvärld...30 Drivkrafter...31 Vår världsbild = vår vägvisare...31 Ideellt arbete blir all viktigare...32 samverkan & partnerskap...33 Dominerande trender...34 Ökat krav på demokratisk delaktighet...34 Kunskap och kompetens ökar i betydelse...35 Medias roll blir allt viktigare...36 Viktiga trender...37 Individualism...37 socioekonomiska klyftor ökar...38 Könidentiteter och sexuella tillhörighet i förändring...39 Troliga trender...40 Sökande efter det äkta...40 Ökat krav på psykisk och fysiskt välbefinnande...41 Avslutande kommenterar

3 Ordförandet har ordet! När IKIR bildades för åtta år sedan var segregation och utanförskap ett stort samhällsproblem. Tusentals svenskar med utländskbakgrund saknade grundläggande maktresurser, som till exempel ekonomiskt och socialt kapital, för att kunna påverka sin livssituation och samhällsutvecklingen. För många innebar en sådan situation utanförskap, bristande samhörighetskänsla och bristande trivsel. Många kände sig som främlingar i det samhälle som de hade levt i under många år och skulle bli platsen där deras drömmar om ett bättre liv skulle infrias. Samtidigt brottades Sverige, liksom många andra länder, med ekonomiska problem som framförallt drabbade de som fanns längs ner i samhällshierarkin, däribland olika invandrar grupper. Ekonomiskt utanförkap i kombination med språksvårigheter och brist på socialkapital ökade den redan ansträngda utanförskapen som många nysvenskar befann sig i. För många var tillgång till ekonomiska resurser som resultat av eget arbete, samt social integrering i det svenska samhället och därmed en känsla av samhörighet med sin omgivning, en utopi. Men samtidigt hade många av dessa människor klarat av mycket svårare livskriser och överlevt bland annat krig, politisk förföljelse och flykt genom många andra länder innan de hade landat i Sverige. Att inte ge upp var en egenskap många hade skaffat sig under livet olika svåra faser. För många var det därför uppenbart att utan engagemang och makt kunde inget göras. Från tidigare erfarenheter hade man också lärt sig att individuell engagemang inte ger lika bra resultat som gemensamt engagemang. Det var i en sådan situation som idén om bildande av en organisation som kunde organisera och kanalisera de lokala krafterna och individuella engagemangen föddes. Uppdraget var då tydligt: De nya svenskarna skulle så mycket som möjligt trivas i sitt nya hemland genom å ena sidan tillfredställande av sina materiella och emotionella behov och å andra sidan genom sina bidrag till det samhället de levde i. Nyckelordet som kunde belysa detta uppdrag var INTEGRATION. De nya svenskarna skulle ekonomisk och socialt integrera sig i det svenska samhället i den meningen att de skulle känna sig som en del av samhället, slå vakt om sina medborgliga rättigheter och känna ansvar inför sina skyldigheter. Nu går vi mot vårt nionde verksamhetsår. Även om vår värld ser annorlunda ut idag så är vårt uppdrag fortfarande detsamma. Integration är fortfarande nyckelordet i vår verksamhet. Även 3

4 om många av dåvarande medlemmar lyckligtvis har integrerat sig i det svenska samhället så är det ständigt nya svenskar med bland annat iranskt och kurdiskt ursprung som går genom denna fas i livet. Med andra ord behövs vi mer än alltid. Vi behövs fortfarande för att finnas till för de som befinner sig längs bort från makt och inflytande. Vi behöv fortfarande för att vara tillhands för de som vill förändra sin situation och i förlängningen samhället, och vi behövs fortfarande för att dessa människor ska kunna förverkliga sina drömmer i sitt nya hemland. Det är därför som vårt uppdrag är minst lika viktig idag som när vi började. Tack vare sina insatser och sitt engagemang är IKIR idag stöd för många människor. Vi kan konstatera att för fjärde året i rad växer IKIR i både antal medlemmar och verksamhetsområden och vi bli bättre och bättre på att erbjuda människor bättre möjligheter att integrera sig i det svenska samhället. Det är på sin plats att tacka alla som bidragit till denna positiva utveckling: Förtroende valdra, cirkelledare, privata och offentliga samarbetspartner och sist men inte minst alla våra underbara medlemmar och alla de som sökt sig till oss. Det är ni som har gett oss motivation att fortsätta och utvecklas det är för er vi finns till. Naser Taheri 4

5 Vi har blivit bättre, men är vi tillräcklig bra? r 2012 har varit det år där IKIR har gjort värdefulla insatser för sina medlemmar och alla de behövande människor som har sökt sig till organisationen har samtidigt varit det år där vi blivit mer och mer medvetna om våra begränsningar att leva upp till omgivningens krav och förväntningar. Vidare har 2012 varit det år där vi mer än någonsin upplevt ett ökat behov av ideella insatser där samhällets resurser inte räcker till. Dessa omgivningsfaktorer har naturligtvis påverkat vårt sätt att tänka, vår organisationsform, våra strategier och våra prioriteringar. Vad som inte har förändrats är vår ambition att genom ideella insatser hjälpa våra medlemmar att integrera sig i det svenska samhället, öka demokratins ande i våra verksamheter, förstärka iden om jämlikhet mellan kvinnor och män och öka toleransen för olika kön- och sexuella identiteter. Från att vara en liten organisation med begränsat verksamhetsområde har IKIR idag vuxit till en mångfacetterad organisation. Idag ägnar vi inte oss endast åt att förenkla vardagslivet för svenskar med iransk och kurdisk ursprung, utan gör mer omfattande och inriktade insatser för att göra skillnad i människors liv i en vidare mening. Låt oss ta insatser för att synliggöra och bekämpa vissa attityder vad gäller kön- och sexuell tillhörighet som exempel. Vi har under de 5

6 senaste åren, och mer specifik under 2012, haft riktade insatser för att synliggöra och motarbeta tendenser som vägrar accepterar människors rätt att välja sin sexuella läggning och könsidentitet. Vi har gått ut med broschyrer, haft seminarier och studiecirklar och spridit information på sociala medier för att öka förståelse och tolerans. Att vi har utvidgat vår verksamhet, som innefattar nya problemområden, har inneburit bland annat ökade antal medlemmar och större legitimitet. Dessvärre är vi fortfarande icke tillräcklig utrustade ekonomiskt, organisatoriskt och kompetensmässigt för att möta de krav och förväntningar som finns. I många fall har våra medlemmar inte fått det stöd och hjälp som de behöver. Icke medlemmar som har sökt sig till oss i hopp om att vi ska vara en hjälpande hand har i många fall uteblivit från det stöd som har önskats. Brist på resurser har naturligtvis varit den mest framträdande orsaken. Men brist på kunskap och kompetens har också spelat en betydande roll. Bland våra mest engagerade medlemmar saknas kunskap och kompetens vad gäller en del av de samhällsproblem som människor runt omkring oss blir dess offer. I en rapport som en av våra lokala föreningar lämnat in framgår till exempel: En tjej i tonåren har kontaktat oss och bett om hjälp med en konflikt med sina föräldrar kring en kärleks relation. Föräldrarna har kommit på att hon har ett kärleksförhållande med en tjejkompis och detta har utlöst en konflikt. Detta är nytt för oss och vi vet inte hur vi ska kunna hantera situationen. Detta exempel illustrerar bristande kunskap och kompetens i vår organisation gällande frågor och utmaningar som finns framför oss. Självklart bristande kunskap för att möta nya utmaningar kan upplevas som frustrerande. Men de kan samtidigt vara en del av våra drivkrafter att finnas till och försöka bättre utrusta oss för att klara av nya och oförutsebara situationer. IKIR har redan vid dess födelse haft ambition att helt fördomsfri vara så många behövande människor tillhands som möjligt. IKIR:s styrka ligger i dess ominskade ansträngningar att bidra till ökad demokrati, tolerans och jämlikhet genom ideella insatser. Våra medlemmar bör vara stolta över att få vara med en organisation där dess medlemmar helt ideellt arbetar för att göra skillnad i andra människors liv. NU KLIVER VI I FRAMTIDEN, 2013 började med en ny kraftsamling bland våra lokala föreningar/avdelningar som gemensamt gav uttryck för intensifiering av vårt arbete. När vi skickade ut kallelse till årsmötet fick vi många e-post och telefonsamtal som innehöll energi, entusiasm och hög ambition om fortsatt arbete under det kommande verksamhetsåret. Detta ger organisationen som helhet ökad motivation att fortsätta med sin verksamhet. Vi är därför övertygade att 2013 kommer blir ett framgångsrikt år för IKIR. 6

7 NU KÖR VI Tack alla för ett kul, arbetsamt och mycket givande Nu kör vi igång verksamheten för 2013! Vi tar steget in i 2013 genom att återigen betona vår vision, förtydliga vårt syfte och identifiera våra prioriteringar. 7

8 En blick tillbaka - Vad hände egentligen under 2012? En kort sammanfattning I slutet av 2012 hade IKIR 1665 aktiva medlemmar av dessa var anslutna till någon av de 8 lokala föreningarna som är medlemmar i riksförbundet. 2 Resterande, det vill säga 43 personer, är anslutna till förbundet genom någon av våra två lokala avdelningar. 3 Under verksamhetsåret har två nya föreningar och 348 enskilda personer beviljats medlemskap. 274 av dessa tillhör någon av de två nya föreningsmedlemmarna och 75 personer beviljats medlemskap genom någon av de äldre föreningsmedlemmarna. Under året har 6 medlemmar formellt lämnat förbundet. Förbundet hade sammanlagt 12 verksamhetsområden som innefattade bland annat studiecirklar, seminarier, projekt och konferenser. Den totala kostnaden för att bedriva verksamheten uppgick till kronor. Förbundet totala inkomst har varit kronor. Medlemsavgifter på har varit IKIR:s främsta inkomstkälla. Organisatoriska förändringar Under 2012 har IKIR genomgått stora organisatoriska förändringar. Förändringarna handlar främst om att slå ihop verksamheten på lokal nivå. I de län där vi hittills har haft både lokala föreningar och lokala avdelningar har lokala avdelningarna upplösts och medlemmarna gått över till de lokala föreningar som finns i länet. Till exempel har vår lokala avdelning i Stockholm upplösts och dess 90 medlemmar h a r anslutit sig till någon av de tre lokala föreningarna som finns i länet. 1 Med aktiva eller betalda medlemmar menas de medlemmar som tillhör en lokalförening/avdelning och som har betalat medlemsavgift under verksamhetsåret. Utöver dessa aktiva medlemmar har vi ett hundratals passiva medlemmar, det vill säga medlemmar som formellt inte har avsatt sig medlemskapet men som inte har betalat medlemsavgiften under En del av dessa personer är på sätt och vis delaktiga i IKIR:s verksamheter eller i de lokala föreningarnas/avdelningarnas verksamheter och hjälper till. Men de betraktas som icke aktiva medlemmar eftersom de inte betalat sin årliga medlemsavgift. I princip räknas dessa inte som medlemmar. 2 Med lokala föreningar menas föreningar som har varit fristående organisationer innan de blev medlemmar i IKIR. I och med deras medlemskap i IKIR har de underkastat sig förbundets stadgar, men de innehar egna stadgar också som reglerar den lokala organisationens syfte, mål med mera. Den lokala föreningens stadgar skall dock inte strida mot riksförbundets stadgar. I övrigt har en lokal förening eget årsmöte, styrelse mm. 3 Med lokala avdelningar menas enheter som driver eget verksamhet på lokal nivå men som har intagit IKIR:s stadgar. Den enda skillnaden mellan en lokal förening och en lokal avdelning är att de lokala avdelningarna inte har existerat innan sitt medlemskap i IKIR. De har alltstå inte varit fristående organisationer innan de blev medlemmar i IKIR. Men i och med medlemskapet i IKIR blir de självständiga lokala organisationer som dock lyder under IKIR:s stadgar. I övrigt har de egna stadgar, egna årsmöten där bl.a. en styrelsen väljs. De är således inte lösa medlemmar. 8

9 I och med denna omorganisering har vi i slutet av 2012 lokala avdelningar bara i de län där lokala föreningar saknas, det vill säga i Gävleborgs län och Kalmar län. I och med att två nya föreningar, en i Linköping och en i Örebro, har beviljats medlemskap under verksamhetsåret, har de lokala avdelningarna i dessa län anslutit sig till dessa föreningar (se sidan 11). Omorganisering har skett på initiativ från lokala organisationerna själva lokalnivå som sedan har diskuterats och beslut kring det fattats under ett extra årsmöte. Syftet är att effektivisera verksamheten genom att samla krafterna och att arbeta som en enhetlig organisation inom varje län. Tidigare blev det ofta sprida insatser när vi inom samma län hade både en förening och en avdelning som ibland skild från varandra drev verksamheten. Medlemmar vi behöver bli fler Under år 2012 har 348 personer och två f ö r e n i n g a r be v i l j a t s medlemskap i IKIR. 273 av de 348 personerna har blivit medlem g e n o m d e två nya föreningsmedlemmarna. De ö v r i g a, det vill säga 75 personer, har blivit medlemmar genom någon av våra gamla lokala f ö r e n i n g a r. V å r a två n y a föreningsmedlemmar heter ASTERA, har 152 medlemmar och har sitt säte i Linköpings, och föreningen Iransk kultur och integration, har 121 medlemmar och har sitt säte i År Förändring (personer) Totalt antal medlemmar Kvinnliga medlemmar Manliga medlemmar Medlemmar under 30 år Medlemsförändring under de senaste två åren. 4 Den kraftiga medlemsökningen under 2012 beror på att två nya fristående föreningar, med totalt 273 medlemmar, har beviljats medlemskap i IKIR. Dessa föreningar är väletablerade föreningar som har bedrivit verksamhet kring bland annat integrationsfrågor under många år och är kända för många iranier och kurder. 9

10 Örebro. Under 2012 har 6 medlemmar formellt lämnat förbundet. I slutet av året hade IKIR totalt 1665 betalda medlemmar. Lokala föreningar/avdelningar - Vi behövs på flera platser över landet I slutet av 2012 hade IKIR åtta lokalföreningar och två lokala avdelningar. Gemensam för våra lokala föreningar är deras ursprung. Dessa föreningar har existerat och varit verksamma som självständiga organisationer innan de anslöt sig till IKIR. Vi är glada och tacksamma att så många fristående organisationer har valt att gå med IKIR för att vi gemensamt ska kunna främja våra medlemmars intressen samt hjälpa allt flera utomstående som befinner sig i en utsatt situation. Glädjande är också att under 2012 har två nya föreningar beviljats medlemskap i IKIR. Som tidigare nämndes är dessa föreningar ASTERA, verksam i Linköpingsregionen, och Iranska kultur och integrations förening i Örebroregionen. Det bör tilläggas att dessa föreningar lämnade in sina medlemsansökningar efter en längre tids samtal och överläggningar med IKIR både på lokal och riksnivå. Resultatet av dessa samtal och överläggningar blev att föreningarna skulle bli medlemmar i IKIR och därefter gå samma med våra lokala avdelningar i Linköping och Örebro. Gävleborgs län Avdelning Gävle Västmanlands län - Kultur och integrationsföreningen - Kurdisk familjutveckling Örebrolän - Iransk kultur och integrations förening Stockholms län - Kurdistan kommittén - Iranska kvinnors kamp för frihet - Stöd kommittén för kurdiska kvinnor Östergötlands län - ASTERA Kalmar län Avdelning Kalmar Västra Götland län - Kurder och det svenska samhället Den geografiska spridningen av våra lokala föreningar/avdelningar 10

11 Antal medlemmar fördelade på lokala föreningar/avdelningar Lokala föreningar/ Avdelningar Antal medlemmar Kvinnliga medlemmar Medlemmar under 30 år Manliga medlemmar Kurdistan kommittén (Stockholm) Iranska kvinnors kamp för frihet (Stockholm) Stöd kommittén för kurdiska kvinnor (Stockholm) Kurder och det svenska samhället (Göteborg) Kultur och integrationsföreningen (Västerås) Kurdisk familjutveckling Iransk kultur och integrations förening (Örebro) Ej medlem Ej medlem 37 Ej medlem 64 Ej medlem 96 ASTERA (Linköping) Ej medlem Ej medlem 35 Ej medlem 82 Ej medlem 139 Avdelningen Kalmar (Kalmar) Avdelningen Gävle (Gävle) Avdelning Stockholm 90 Upplöst Upplöst 20 Upplöst 68 Upplöst Avdelning Göteborg 62 Upplöst Upplöst 27 Upplöst 48 Upplöst Avdelning Örebro 12 Upplöst 13 4 Upplöst 4 Upplöst 8 Upplöst Avdelning Linköping 19 Upplöst Upplöst 10 Upplöst 8 Upplöst Total Medlemsantalet för föreningen Kurdistan kommittén har ökat med 84 personer. 55 personer av dessa tillhörde den tidigare IKIR:s stockholmsavdelningen som i samband med omorganiseringen upplöstes och dess medlemmar anslöt sig till någon av Stockholms lokala föreningar. De övriga 29 personerna (29 av 84) är helt nya medlemmar. 6 Medlemsantalet för Iranska kvinnors kamp för frihet har ökat med 36 personer. 25 av dessa personer tillhörde den tidigare IKIR:s stockholmsavdelningen som i samband med omorganiseringen upplöstes och dess medlemmar anslöt sig till någon av Stockholms lokala föreningar. De övriga 11 personerna (11 av 36 nya medlemmar) är helt nyanslutna medlemmar. 7 Medlemsantalet för Stöd kommittén för kurdiska kvinnor har ökat med 16 personer. 10 personer av dessa tillhörde den tidigare IKIR:s stockholmsavdelningen som i samband med omorganiseringen upplöstes och dess medlemmar anslöt sig till någon av Stockholms lokala föreningar. De övriga 6 personerna (6 av 16) är helt nya medlemmar. 8 Medlemsantalet för Kurder och det svenska samhället har ökat med 83 personer. 62 personer av dessa tillhörde den tidigare IKIR:s Göteborgsavdelningen som i samband med omorganiseringen upplöstes och verksamheten slogs samman med den lokala föreningen, det vill säga föreningen Kurder och det svenska samhället. Alla de medlemmar som tillhörde IKIR:s tidigare Göteborgsavdelning (62 personer) anslöt sig alltså till föreningen Kurder och det svenska samhället. De övriga 21 personerna (21 av 83) är helt nya medlemmar. 9 Innan föreningen Iranska kultur och integration föreningen blev medlem i IKIR hade vi en lokal avdelning i Örebro med 12 medlemmar. I samband med att Iranska kultur och integrations förening blev medlem i IKIR beslöt sig de 12 IKIR medlemmar att ansluta sig till Iranska kultur och integrations förening och därmed slå samman verksamheten. Medlemsantalet presenterar alltså 121 medlemmar från Iranska kultur och integrations förening plus 12 medlemmar från IKIR:s tidigare Örebroavdelningen. 10 Innan föreningen ASTERA blev medlem i IKIR hade vi en lokal avdelning i Linköping med 19 medlemmar. I samband med f ASTERA s medlemskap i IKIR slogs verksamheten samman med den lokala avdelningen och de 19 avdelningsmedlemmarna blev medlemmar i ASTERA. I och med denna sammanslutning, blev medlemstalet 174 medlemmar. I detta tal ingår även tre helt nya medlemmar. 11 Medlemmarna har gått över till andra lokala föreningar. 12 Medlemmarna har gått över till andra lokala föreningar. 13 Medlemmarna har gått över till andra lokala föreningar. 14 Medlemmarna har gått över till andra lokala föreningar. 11

12 Våra lokala avdelningar skulle alltså upplösas och medlemmarna skulle ansluta sig till dessa föreningar. I och med att vi har fått dessa två nya föreningsmedlemmar, och i och med de organisatoriska förändringar som tidigare nämndes, har IKIR i slutet av 2012 åtta lokala föreningar och två lokala avdelningar. Till skillnaden från lokala föreningar har lokala avdelningar inte existerat som fristående föreningar innan deras medlemskap i IKIR. De lokala avdelningarna har bildats i samband med eller efter bildande av IKIR och i likhet med lokala föreningar driver en självständig verksamhet på lokal nivå. Frågan om skillnaden mellan lokala föreningar och lokala avdelningar blev aktuell i samband med att IKIR sökte organisationsbidrag hos Ungdomsstyrelsen På grund av att Ungdomsstyrelsen upplevde det som att våra lokala avdelningar består av lösa medlemmar utan egen lokal organisation räknades de inte som bidragsberättigande. Detta hände trots att våra lokala avdelningar, precis som våra lokala föreningar, har egna årsmötet, väljer egen styrelse, har egna medlemsregister, egna ekonomi- och förvaltningsredovisning, egna stadgar, som i stort sett är IKIR:s stadgar med några andra punkter anpassade till lokala förhållanden, har egen verksamhet mm. I syfte att förtydliga definitionen av en lokal avdelning så att detta missförstånd inte uppstår igen bestämde styrelsen att till 2013s årsmöte föreslå en förtydligande av våra lokala avdelningars position i organisationen. Enligt förslaget skall definitionen av en lokal avdelning, som föreskrivs i 10 i IKIR:s stadgar, förtydliga lokala avdelningars position i förbundet. Enligt förslagen skall det inte uppfattas som att det finns väsentliga skillnader mellan en lokal förening och en lokal avdelning. Styrelsens förslag godkändes enhetligt av årsmötet och ska träda i kraft efter att ett extra årsmöte samt den påföljande ordinarie årsmöte har godkänt det. I och med föreningarna ASTERA och Iransk kultur och integration har blivit medlemmar i IKIR, och i och med att verksamheten i många län slås samman, har våra lokala avdelningar minskat med två avdelningar och våra föreningsmedlemmar har ökat med två medlemmar. Våra Verksamhetsområden - Vi behöver göra mer! Integration Som det redan har påpekats är integration en av IKIR:s grundpelare. Med integration menar vi tillgång till makt och resurser för att kunna påverka sitt eget liv och samhället i övrigt. Annat sätt uttryckt menar vi med integration att allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, och deras delaktighet i samhällets utformning, bör 12

13 beaktas. Det kan till exempel handla om tillgång till ekonomiska resurser som resultat av eget arbete, eller sociala relationer som gör att individen skaffa sig kontakter och förbindelser med andra människor och samhällsinstitutioner i syfte att f r ä m j a det egna intresset och bidra till samhällsutveckling. Det kan också handla om känslan av att tillhöra det samhälle man lever i. Samhörighetskänslan medför högre grad av välbefinnande och ökar motivationen att bidra till samhällsutveckling samtidigt som förutsättningarna att tillgodose de egna intressen förbättras. Under 2012 har IKIR fortsatt med sina insatser för att dels på en teoretisk nivå behandla fenomenen integration och utanförskap, dels på en praktisk plan bidra till ökad integrering av sina medlemmar. De studiecirklar, seminarier, konferenser och projekt som har ägt rum har syftat till att öka våra medlemmars - och övriga i dess situation - maktresurser för att kunna ha ett aktiv och påverkande roll. Det kan således hävdas att integrationssträvan präglar alla våra aktivister oavsett om det handlar om barn och ungdomar, jämställdhet eller språkundervisning. Detta till trots finns det fortfarande stort behov av ännu särskilda insatser för att mer specifik förbättra medlemmarnas förutsättningar att integrera sig i det svenska samhället. Dessa mer inriktade insatser har vi försökt tillämpa antingen i form av studiecirklar eller projekt. Ambitionen har varit att verksamheten skulle leda till konkreta resultat. Under studiecirklarna har deltagarna fått teoretisk kunskap om de olika möjligheterna att kunna komma in i det svenska samhället och sedan har de fått praktisk hjälp att faktisk göra det. Som exempel kan skaffandet av arbete nämnas här. Som det redan är känd har många svenskar med bakgrund i andra länder svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi har försökt dels erbjuda information om de kanaler genom vilka arbete kan skaffas, dels vara en hjälpande hand för att kunna utnyttja dessa kanaler. För att tydliggöra exemplet ännu mer, har vi förmedlat mellan arbetsförmedlingen och våra medlemmar för att underlätta användningen av de olika hjälp som myndigheten erbjuder. Det kan handla om olika sökredskap, kontakt till arbetsgivare och kontakt med andra organisationer som kan hjälpa arbetssökanden. 13

14 Förutom studiecirklar har vi haft olika projekt som syftat till att mer systematisk och under en längre tid arbeta med integrationsfrågor och motverka de faktorer som ger grund till uppkomsten av ett segregerat samhälle. Jämställdhet Jämställdhetsproblematiken är ett samhällsproblem som gör sig gällande bland alla samhällsinstitutioner och samhällsgrupper. För oss handlar det om ett problem som hindrar tillskaffande av maktresurser för alla de tjejer och kvinnor som har lika rätt till makt och resurser som män. Vad ojämlikhet mellan könen bror på är en fråga utan ett säkert och entydigt svar. Säkert är dock att diskriminering på grund av Könstillhörighet är en oacceptabel företeelse som bör bekämpas på alla frontar. IKIR är en s t a r k förespråkare av total jämlikhet m e l l a n kvinnor och män och alla andra som väljer annan könsidentitet bortom dessa traditionella könsidentiteter. Vi anser att alla har rätt att välja sin könsidentitet eller identifiera sig som könsneutral utan att r i s k e r a negativa påföljder. Vi arbetar därför för eliminering av all sort diskriminering som grundar sig på könstillhörighet. Detta är faktisk ett viktigt element i vår strävan att integrera människor i det svenska samhället. Kvinnor som diskrimineras i hemmet eller någonstans i samhället har svårare att integrera sig i det svenska samhället. 14

15 Som i fallet integration har vi även här försökt att genom seminarier, konferenser, inriktade projekt och studiecirklar öka människors medvetande om detta samhällsproblem. I första hand har vi försökt undanröja alla grunder för könsdiskriminering inom vår egen organisation. I andra hand har vi försökt göra våra medlemmar medvetna om att könsdiskriminering gör sig ofta gällande inom hemmets väggar. Att börja synliggöra tendenser till könsdiskriminering i hemmet och aktiv bekämpa de har varit budskapet till våra medlemmar. I tredje hand har vi försökt uppmuntra våra medlemmar och övriga i vår närhet att engagera sig i jämlikhetsfrågor även på samhällsnivå, till exempel på arbetsplatser och i övriga offentliga sammanhang. I detta avseende har behovet av samarbete mellan olika organisationer och samhällsinstitutioner betonats. För vår organisations del har hedersrelaterat våld och unga tjejers situation inom familjen varit prioriterad. Budskapet har varit att vi inte accepterar att män anser sig ha rätt att kontrollera och styra kvinnors liv. Att bekämpa de element som orsakar denna företeelse har därför varit föremål för en del av våra insatser. Våra verksamhetsområden Integration jämställdhet Demokratisk delaktighet Barn och ungdomar Språk (svenska, engelska, persiska, kurdiska) Datorkunskap Dans & musik Läxhjälp Konst- målning Media och kommunikation Hjälp och stöd till nyanlända Fritidsaktiviteter verksamhetsform Studiecirklar/projekt/seminarier/konferens Studiecirklar/projekt/seminarier/konferens Studiecirklar/projekt/seminarier Studiecirklar/seminarier/konferens/projekt Studiecirklar Studiecirklar Studiecirklar Studiecirklar Studiecirklar Studiecirklar, projekt, nätbaserat TV-program Informationsmöte, stödmöte, individuellt stöd Utflykt, festligheter 15

16 Barn och Ungdomar Inom diskussionen om integration, jämställdhet, arbete, utbildning och alla övriga verksamhetsområden som IKIR bedriver har barn och ungdomars situation varit en utgångspunkt. Det kan helt enkelt bero på att dessa problemområden drabbar ungdomar mer än vuxna. En annan anledning är att våra barn och ungdomar tillhör den generation som behövs mer inriktade insatser och stöd för att de inte ska hamna i utanförskap och därmed bli främlingar i sitt eget samhälle. Utanförskap kan medföra förödande konsekvenser för våra barn och ungdomar som annars har godare möjligheter att förverkliga sig själv och bidra till samhällsutvecklingen. IKIR har som standard att under varje verksamhetsår tillägna projekt, studiecirklar, seminarier och konferenser åt att barn och ungdomars livssituation uppmärksammas. Läxhjälp, sportaktiviteter, utflykt, fest, musik och dansundervisningar samt förmedling av arbete och kontakt med samhällsinstitutioner är bland de insatser som vi har haft för att hjälpa våra barn och ungdomar. Utbildning Språk Bristande språkkunskap, särskilt i svenska, nämns ofta som en framträdande hinder för att människor ska integrera sig i det svenska samhället. Våra erfarenheter visar att bristande språkkunskap är nästan alltid det största hindret för att integrera sig i det svenska samhället.. Vi har många välutbildade medlemmar som av allt att döma inte lyckas skaffa arbete främst med anledning av bristande kunskaper i det svenska språket. Att erbjuda våra medlemmar 16

17 möjligheten att lära sig det svenska språket har därför varit en av våra främsta prioriteringar. Olika undervisningstillfälle, studiecirklar, individuell hjälp och stöd har varit de metoder vi använt oss av. Resultatet visar att våra insatser har hjälp många och ökat medvetandet om språkets betydelse. Förutom undervisning i det svenska språket har IKIR erbjudit undervisning i engelska, persiska och kurdiska. Vi har betonad betydelsen av engelska språket och uppmuntrat våra medlemmar att ta vara på möjligheten att vid sidan om det svenska språket även förbättra sina kunskaper i det engelska språket. De flesta arbetsplatser kräver idag åtminstone grundläggande kunskaper i engelska. Därför är det viktigt att våra medlemmar uppmärksammar detta och som en led i integrationssträvan försöker förbättra sina kunskaper i det engelska språket. Undervisning i engelska har haft särskild betydelse för våra barn och ungdomar som visat intresse att gå på dessa kurser som ett komplement till engelska undervisning som de får i skolan. Vid sidan om de svenska och engelska språken har vi även haft undervisning i persiska och kurdiska. Många yngre har inte läs- och skrivkunskaper i dessa språk och vill därför lära sig det språk som de betraktar som modersmål. En del äldre som tidigare i livet inte haft möjligheten att lära sig läsa och skriva tar också vara på denna möjlighet. 17

18 Datorkunskap Att ha minst grundläggande datorkunskaper är ett krav som dagens moderna samhälle ställer på sina medborgare. På alla arbetsplatser spela datorer stor roll och arbetsgivare kräver ofta att arbetssökande ska kunna hantera vanliga datorprogram. Dessutom mycket av information förmedlas idag genom datorer och det är via datorer kontakter upprättas. Det kan därför hävdas att kunskap i datoranvändning är en viktig aspekt av integrationsfrågan. IKIR har därför erbjudit sina medlemmar möjlighet att lära sig datoranvändning på nivåer. Vidare är det många äldre medlemmar som tidigare inte haft möjlighet att utforska datorers värld. Att ge de denna möjlighet senare i livet är för många en oförglömlig upplevelse som fyller många timmar i en annars sysslolös tillvaro. Dans & musik Liksom tidigare verksamhetsår har många av våra medlemmar, särskild yngre, intresserat sig för dans- och musik kurser. Med anledning av detta intresse har IKIR under årets gång erbjudit sina medlemmar fortsatt möjligheten att går på dans- och musik undervisning. Under olika evenemang har dans- och musik studenter uppträtt och fått mycket berömd av åskådarna. 18

19 Konst - Målning Även när det gäller målning så har det varit stort intresse för att delta i de studiecirklar som ägt rum. Det har visat sig att vi har många duktiga målare som under olika tillfällen visat upp sina verk och fått berömd för sitt arbete. Media och kommunikation Under 2012 började vi sända några nätbaserade TV-program som har uppskattats av många. Detta gav anledning att uppmärksamma behovet av kunskaper i media och kommunikation. Användning av teknisk utrustning, såsom videokamera, film- och ljudredigering samt kunskaper i att kommunicera via media, blev föremål för många kurser och studiecirklar. I samarbete med media företagen K&T Media Produktion har vi kunnat både utbilda duktiga medarbetare och kunna producera några program som vi lagt upp på vår hemsida. Vi tror att framöver kommer vår media verksamhet öka i omfattning och betydelse. 19

20 Läxhjälp En del av våra medlemmar och barn till våra medlemmar har stort behov av extra stöd vad gäller deras skolgång. För att kunna ge hjälp och stöd har regelbundna tillfällen erbjudit till de som behöver läxhjälp. Efterfrågan på detta stöd har varit stor och IKIR har haft löpande studietimmar för de som behövt hjälp. Det har visat sig att dessa tillfällen har hjälpt många att bättre klara sin skolgång. Möten, seminarier och konferenser Styrelsemöte Styrelsen har hållit sina rutinmässiga möten en gång per månaden. Förutom dessa ordinarie möten har fyra extra möten hållits med anledning av aktuella frågor som beslut behövdes fattats kring dem. Det som har varit föremål för dessa möten är vardagligt föreningsarbete som till exempel samordning av verksamheten vad gäller studiecirklar, konferenser, projekt och seminarier. Det är under styrelsemötena som samordning mellan lokala föreningar också diskuterats och beslut kring det fattats. Extra årsmöte I syfte att få mandat för den organisatoriska förändringen som tidigare nämndes (se sidan 8), samt för att behandla två föreningars medlemsansökningar röstade styrelsen enhetligt för att tillkalla ett extra årsmöte. Mötet ägde rum lördagen den 3 mars 2012 och ombud från alla 20

21 lokala föreningar/avdelningar närvarades. De röstberättigade deltagarna godkände enhetligt de nya föreningarnas medlemsansökningar samt förslaget gällande organisatoriska förändringen. Möten mellan företrädare för lokala föreningar/avdelningar Under 2012 har förbundet samordnat sammanlagt fyra möten mellan lokala föreningar/avdelningar. Mötens syfte har varit att öka samarbete mellan förbundets olika delar och förbättra samordning mellan de. Under dessa möten har olika riskprojekt inom förbundets olika verksamhetsområden diskuterats och utifrån skriftliga och muntliga rapporter från företrädarna för de lokala föreningarna och avdelningarna har strategier uppdaterats för att förbättra verksamheten både på lokal- och riksnivå. Dessa möten har också fungerat som plats för erfarenhetsutbyte och bättre sammanhållning. Rikskonferenser Till skillnaden från möten mellan företrädare för lokala föreningar/avdelningar så har rikskonferenser bjudits in alla medlemmar som har velat delta. Dessutom vid varje konferens har sakkunniga gäster bjudits in. Till detta bör det tilläggas att även icke medlemmar har haft möjlighet att delta i rikskonferenserna förutsatt att de anmält sig i tid. Detta har gjort att våra rikskonferenser dragit till sig mellan 400 och 700 personer. Sammanlagt har 3 rikskonferenser ägt rum. En i Stockholm, en i Göteborg och en i Västerås. Temat för Stockholmskonferensen var delaktighet, demokrati och samhörighet. Frågan som ställdes var; Hur kan delaktighet leda till ökad demokrati och hur kan demokrati öka samhörighet mellan människor och det samhälle de lever i? Behovet av att diskutera denna fråga har gjort sig gällande i samband med att många av våra medlemmar är delaktiga i olika samhällsaktiviteter, men många känner sig ändå inte att deras delaktighet automatiskt har inneburit ökad demokratis delaktighet. Många har också gett uttryck för att trots att de lever i ett demokratiskt samhälle med möjlighet att kunna påverka känner ändå inte samhörighet i den meningen att bli accepterade som de är. Detta gör att de bär med sig en känsla av utanförskap. 21

22 Göteborg konferensen valde ungas möjlighet till bättre framtid som tema. Denna fråga är en ständig återkommande fråga för IKIR. Främsta anledningen till frågans aktualitet är ungdomsproblematiken som våra medlemmar upplever och därmed söker kunskap kring den. Många av IKIR medlemmar är själva unga eller har barn och ungdomar i familjen som befinner sig i utsatta situationer i form av arbetslöshet, bristande möjlighet/intresse för vidare utbildning och ansträngda familjeförhållanden. Behovet av att gemensamt diskutera denna fråga, där experter och de som arbetar med barn och ungdomar kan dela med sig av sina erfarenheter, gjorde att denna konferens kunde äga rum. Västerås konferensen ägnades åt ännu en viktig och ständig återkommande fråga för IKIR, nämligen integration. Förutom att denna fråga är huvudfråga för IKIR så är den en viktig samhällsfråga också som berör nästan alla samhällsinstitutioner. Detta till trots verkar det inte finnas en enkel lösning på integrationsproblematiken. Ständiga diskussioner är därför viktig för att komma så nära så möjligt eventuella lösningar. Dessutom, utanförkap och bristande integrering är ett stort problem för bland andra många av våra medlemmar. Detta problem påverkar självkänslan, möjlighet att kunna påverka det egna livet samt försämrar förutsättningarna att bidra till utvecklande av det samhälle man lever i. Seminarier IKIR har samtidigt samordnat sammanlagt olika rikseminarier där förutom medlemsorganisationer och lokala avdelningar har allmänheten och kända personligheter inom de områden som har varit seminariernas syfte bjudits in. Till skillnaden från ovan nämnda rikskonferensen har seminarierna syftat till att allmänheten ska delta utan föranmälningar eller andra villkor. Syftet med seminarierna har också varit att öka dialog och åsiktsbyte gällande de områden som berör IKIR:s verksamhet. Som ett exempel kan fenomenet författarskap bland svenskar med iransk och kurdisk ursprung nämnas. Enligt våra eftersökningar finns det minst 1800 svenskar med iransk och kurdisk ursprung som författar minst en bok per år i Sverige. För att belysa detta positiva fenomen som en viktigt steg i riktning mot ökad integration och samhörighet i det svenska samhället samordnade IKIR ett seminarium där fem av dessa författare berättade om sina framgångsrecept. Ett annat exempel är samordandet av ett seminarium mellan olika organisationer som är verksamma i olika EU länder för att diskutera samarbetet mellan de på EU nivå. 22

23 De olika ämnen som har behandlats under seminarierna, syfte med seminarierna samt våra bedömningar Datum Ämne deltagare Syfte, beskrivning och bedömning Författare med Författarna: De fem författarna som hade bjudits in till detta seminarium var en blandning av iranskt och Maryam Jihani, manliga och kvinnliga samt unga och äldre författare. Möjligen på grund av detta var kurdiskt ursprung Nima Mahmoudi, Ali Hadad, Mehrdad Husseini Parvin Nasrollahi publiken också en blandning av dessa målgrupper. Seminariet bedöms vara ett lyckat initiativ där människor med författarskaps ambition fick bättre perspektiv på hur det är att vara författare i Sverige. Detta anser vi vara viktigt då författarskap kan vara ett sätt för många att integrera sig i det svenska samhället och göra sin röst hörd Samarbete mellan iranska och kurdiska ideella organisationer i olika EU länder Representanter från 11 organisationer i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, England, Nederländerna Under detta seminarium diskuterades möjligheten att i första steg öka samarbete kring de frågor som berör alla och i andra hand möjligheten att bilda en europisk paraply/samarbetsorganisation. De flesta var överens om att behov och möjlighet finns för att inom kort ta steget mot mer organiserad samarbete. Även i fråga om bildande av en europisk samarbetsorganisation var majoriteten överens om at detta är både eftertraktad och möjligt. Vi anser att denna fråga är viktig och bör därför diskuteras ännu mer i syfte att ta konkreta steg för att samarbeta med andra organisation på EU nivå kring de frågor som berör oss alla Att vara egen företagare Mohammad Nousry: Sakkunnig inom arbetsmarknadsfrågor Nousrat Ibrahim: sakkunnig i arbetsmarknadsfrågor Naser Taheri: ordförande Många av våra medlemmar har erfarenhet av eget företagande från sitt tidigare hemland och har stort intresse att driva eget företag här i Sverige. Syftet med detta seminarium var att diskutera hinder och möjligheten för att dessa erfarenheter ska komma individen och samhället tillgodo. Under seminariet diskuterades ämnet från olika perspektiv där förutsättningarna att lyckas med ett sådant projekt bedömdes som gynnsamma för de som verkligen vill ta steget. Dock betonades betydelsen av språkkunskaper som en av de avgörande faktorerna för att lyckas. Vår bedömning är att konferensen var ett bra tillfälle för att få information gällande föreliggande hinder och möjligheter. i Riksorganisationen IKIR Mångkulturalism, fördelar och nackdelar Baker Rahim: Statsvetare vid Karkuks universitet, Sara Amiri: författare och debattör, Mohamamd Kamali: ordförande i Kultur och integrationsföreningen Effekterna av möten mellan olika kulturer är idag mer än någonsin föremål för diskussioner. Denna seminarierum hade till syfte att diskutera detta ämne och på ett vetenskapligt sett belysa för- och nackdelar av ett sådant fenomen. Vad som generellt kan säga om de slutsatser som både debattörerna och övriga deltagare kom fram till var att inga uppenbara negativa effekter kan identifieras som skulle kunna orsakas av mångkulturalism. Tvärtom ett mångkulturellt samhälle är rik på varierande kunskap och kompetens som i sin tur kan bidra till samhällsutveckling i mycket större utsträckning än att utesluta människor på grund av kulturella tillhörigheter Jämställdhet Amine Noori: Författare och kvinnoaktivist, Sediqe Mohammadi: ordförande i Iranska kvinnors kamp för frihet Mehri Nooradin: ordförande i Kurdiska kvinnoorganisationen NEDAH Jämställdhetsfrågan är en av IKIR:s grundläggande verksamhetsområde. Huvud frågan som seminariet ville diskutera var vad det bör göras för att institutionalisera kravet på kvinnors rätt att inte följa sociala och kulturella normer som legitimerar köndiskriminering. Seminariets sammanfattande slutsatser var att frågan bör hamna på agenda hos alla organisationer och samhällsinstitutioner i syfte att göra det helt oacceptabelt att praktisera normer och traditioner som begränsar kvinnors rättigheter. Vidare betonades betydelsen av lagstiftning. Det noterades att lagstiftarna bör i första hand ta hänsyn till kvinnors människliga rättigheter i stället för kulturella värderingar som kan bära på kvinnoförtryckande tendenser. Vår bedömning är att seminariet var givande. För att följa seminariets råd, och som en del av vår grundläggande verksamhet, ska IKIR fortsätta framhäva jämställdhetsfrågan. 23

24 En Mellanöstern i förändring Civila samhällets roll i förändring Amir Hassanpor: Mellanöstern kännare vid Torontos Universitet, Ahmed Amin: ordförande för den iranska organisationen GITI Emad Reazi Journalist. Adnan Safai: journalist och författare. Layla Armandi: författare och debattör. Armand Eraji: ordförande i föreningen Kurder och det svenska samhället. Med tanken på att många av våra medlemmar påverkas av händelserna i Mellanöstern och har vänner och bekanta i området, samordnades detta seminarium för att diskutera situationen i regionen. Debattörernas bedömning av situationen i regionen var både optimistisk och pessimistisk. Att folket reser sig, gör uppror och kräver sina demokratiska rättigheter betraktades som en historisk händelse som bör vällkomnas. Att regimerna hänsynslös slår ner upproren utan att det internationella samfundet reagerar betraktades dock som en negativ utveckling. I sammanhanget diskuterades också betydelsen av ideella organisationers roll att erbjuda hjälp och stöd till de människor som flyr fån Mellanöstern och söker asyl i Sverige. Vår bedömning är att seminariet kunde beröra frågan på ett bra sätt och att våra medlemmar fick tillfälle att utifrån sina upplevelser och erfarenheter delta i diskussionen. Diskussionen om ideella organisationers roll innehöll många bra förslag som vi bör ta hänsyn till. IKIR, som en del av det civila samhället, upplever en förändrad roll för det civila samhället i det svenska samhället. Det har hävdats att det civila samhällets relation till staten förändras och dess position utmanas allt mer. Denna förändring har ofta beskrivits som mindre gynnsam för civila samhällets organisationer eftersom de dras i sådana miljöer och aktiviteter som traditionellt sätt inte betraktas som ideellt arbete. Till exempel betraktas ideella organisationer alltmer som aktörer på den ekonomiska marknaden och blir allt mer beroende av statens bidragsgivning. Syftet med seminariet var att diskutera om en förändring föreligger och i så fall vad dess effekter kan bli. Även om det inte gick att med säkerhet fastställa en föreliggande rollförändring, betonades betydelsen av det civila samhällets självständighet och oberoende. Andra typer av verksamheter Hjälp och stöd till asylsökande I likhet med tidigare verksamhetsår är det många iranier och kurder som söker asyl i Sverige. Många av dessa människor har gått genom mycket svåra situationer och upplevt fasanfulla händelser. Att komma till Sverige är ett sätt för de att göra sig fri från en omänsklig tillvaro. Många upptäcker dock att livet i Sverige inte heller är så enkelt som de hade föreställt sig. Asylprocessen brukar vara lång och många har negativa upplevelser av myndigheters bemötande. Saker blir inte lättare när språkkunskap och kunskap om sina rättigheter och skyldigheter saknas. 24

25 IKIR ha försökt vara tillgänglig för de som behöver hjälp med ansökningar, kontakt med myndigheter, språkundervisning, bostad och arbete. Våra resurser är dock så pass begränsade att vi kan erbjuda hjälp till en bråkdel av de som behöver hjälp. Förhoppningen är att vi i framtiden ska kunna ägna mer resurser åt denna verksamhet. Utflykt och festligheter Under 2012 har IKIR samordnat två utflykter i syfte att öka sammanhållningen mellan medlemmarna samtidigt som förbundets verksamheter har kunnats diskutera på ett mer informellt sätt. Den först utflykten skedde under 16 och 17 mars som sammanföll med den iransk-kurdiska nyårsfirandet NAWROZ. Deltagarna fick tillbringa två dagar i stugor i närheten av Fagersta. Förutom olika fritidsaktiviteter som kanotpaddling, bad, fiske och festligheter samordnades kortare diskussionsmöten där olika ämnen kopplade till våra verksamheter diskuterades. 25

26 Den andra utflykten ägde rum mellan 18 och 20 augusti som en avslutning på sommaren. I amarbete med föreningen Kurder och det svenska samhället hyrde vi en bondgård i närheten av Marstrand som har en underbar natur. Även här kunde deltagarna ägna sig åt olika sommaraktiviteter och avkoppling. Självklart kunde man inte komma ifrån frågor om våra verksamheter som deltagarna ville diskutera. Som tradition firar IKIR vissa högtider. Förutom firande av det iranska och kurdiska nyåret som vi tidigare nämnde och som äger rum ungefär mitten av marsmånaden, firar vi också internationella kvinnodagen den 8 mars och internationella arbetardagen den 1 maj. Jul- och nyår är två andra högtiden som firas av IKIR och dess lokala föreningsmedlemmar. Under 2012 firades dessa högtider. Det bör tilläggas att dessa verksamheter är vad IKIR samordnat och har haft en mer riksomfattande karaktär. Våra lokala föreningar/avdelningar har å sin sida bedrivit olika verksamheter som är mer anpassade till lokala förhållanden. De som är intresserade av att få insyn i dessa verksamheter kan läsa våra lokala föreningars verksamhetsberättelser. 26

27 Ekonomisk redovisning Den ekonomiska redovisningen för verksamhetsåret 2012 består av: Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING Rörelsens intäkter Not TLLGÅNGAR Medlemsavgifter Anläggningstillgångar Offentligrättsliga bidrag 0 0 Materiella anläggningstillgångar Gåvor, stipendier och övriga bidrag Övriga intäkter Not Inventarier Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa intäkter mm Övriga långfristiga fordringar 0 Rörelsens kostnader Verksamhetskostnader Personalkostnader Avskrivningar materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Övriga kostnader 0 0 Kundfordringar 0 Summa rörelsens kostnader Övriga kortfristiga fordringar 0 Förutbetalda kostnader och upplupna Rörelseresultat SUMMA TILLGÅNGAR intäkter 0 Resultat från finansiella investeringar EGET KAPITAL OCH SKULDER Resultat från övriga värdepapper 0 0 Eget kapital från tidigare Övriga ränteintäkter och liknande 0 0 Årets resultat resultatposter Räntekostnader och liknande 0 0 Summa eget kapital resultatposter Summa resultat från finansiella 0 0 Skulder investeringar Resultat efter finansiella poster 0 0 Långfristiga skulder 0 0 ÅRETS RESULTAT Checkräkningskredit 0 Övriga långfristiga skulder 0 0 Summa långfristiga skulder IKIR har sammanlagt fått 9105 kronor från privata personer i form av gåvor under Denna inkomst kommer från försäljning på våra konferenser, seminarier och andra evenemang. 17 Kostnaden innefattar de utgifter som IKIR har haft för bl.a. hyra av lokal, studiecirklar, projekt, seminarier, konferenser och andra evenemang. 18 Personalkostnader syftar till anställningskostnader som IKIR har haft för en anställd under Den stora ökningen av förbundets kostnader beror på att vi under 2012 har haft en anställd, vilket vi inte hade under verksamhetsåret I detta belopp ingår lön, arbetsgivaravgift, arbetsplatsförsäkring och pensionskostnader. 27

28 Kortfristiga skulder 0 Leverantörsskulder 0 0 Övriga kortfristiga skulder 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda 0 0 intäkter Summa kortfristiga skulder 0 0 SUMMA Finansieringsanalys Som det framgår av ovan berörda resultat- och balansräkning har våra kostnader under 2012 ökat kraftigt jämför med Denna ökning beror i stort sett på att vi har haft en anställd. IKIR har länge varit i behov av att anställa minst en person som besitter kompetens och kunskaper i dels samordning och administration och dels är kunnig vad gäller våra verksamhetsområden som till exempel integration, jämställdhet och ungdomsproblematik. I övrigt har våra kostnader ökat i normal takt. Inför det kommande verksamhetsåret (2013) har vi fått bättre förutsättningar att fortsätta ha anställda då förbundet har beviljats organisationsbidrag. Detta är naturligtvis en glädjande nyhet som kommer påverka vårt fortsatta arbete i en positiv riktning. För att kunna klara den ekonomiska situationen och därmed garantera förbundets långsiktiga arbete bör IKIR söka stadsbidrag även i fortsättningen. Viktigt är dock att inte bli allt för mycket beroende av bidrag, särskilt ett speciellt bidrag från endast en bidragsgivare. Några avslutande ord Det finns ingen tveka om att våra insatser gör skillnad i många människors liv. Dessvärre är behovet av sådant stöd som vi erbjuder så pass stort att vi inte förmår hjälpa alla. Som inledningsvis noterades ger dock denna situation oss större motivation att fortsätta med våra insatser. De positiva effekterna av vårt arbete visar att vi är på rätt väg och att vårt arbete har praktisk betydelse för den enskilde. Det stora behovet av hjälp och stöd som finns i vår omgivning ger oss anledning och större motivation att fortsätta med vårt arbete och utöka våra insatser så att ännu fler kan ta del av den hjälp och det stöd vi erbjuder. För att vi ska lyckas bäst behöver vi bli fler och effektivsera våra arbetsmetoder. Därför förväntar vi oss att alla medlemmar ska inför det kommande verksamhetsåret vara mer aktiva och i större utsträckning bidra till att vi blir ännu bättre. 28

29 ii 29

30 En analys av vår mvärld! Hur ser egentligen vår omvärlds ut? Vilka fenomen, företeelser och trender kommer spela roll för IKIR och hur ska IKIR göra för att möta dessa fenomen, företeelser och trender? Dessa och likande frågor påminner oss om betydelsen av kunskap om vår omvärld. I det följande presenteras en omvärldsanalys med IKIR som utgångspunkt. Syftet är att dels kunna identifiera trender och företeelse som är viktiga för vår verksamhet, dels att skapa beredskap för framtida behov, utmaningar och förändringar. Analysen gör med ett tydligt syfte och en bestämd frågeställning: Hur gör vi IKIR mer användbar för våra medlemmar och alla andra som söker sig till oss? Mer specifik görs analysen i syfte att identifiera framtida behov, utmaningar och förändringar under både kortare period under 2013 och längre period- en tioårsperiod. Metoden för analysen går ut på att identifiera ett antal trender med betydelse för den ovan nämnda frågeställningen och därpå finna IKIR:s position gentemot dessa trender. Sammanfattande bild I analysen har ett antal trender med påverkan på IKIR:s verksamhet identifierats. Trenderna har sedan prioriterats enligt modellen nedan. Drivkrafter - Vår världsbild= vår vägvisare - Ideellt arbete blir viktigare - Ömsesidiga relationer/ partnerskap blir viktigare - Dominerande Trender (måste mötas) - Krav på ökad demokratisk deltaktighet - Kunskaps- och kompetensutveckling - Medias roll ökar i betydelse Viktiga trender (bör mötas) - Individualisering - Socioekonomiska klyftor ökar - Könsidentiteter förändras Troliga trender (bör bevakas) - Sökande efter det äkta - Ökad krav på psykisk och fysisk välbefinnande - Säkert Sannolikt Osäkert 30

31 Drivkrafter Med drivkrafter menas sådana faktorer som är motor i en verksamhet och driver utvecklingen framåt. Sådana faktorer är avgörande för hur en organisation identifierar sig, väljer sin målsättning och utvecklar strategier för att uppnå sina mål år världsbild = vår vägvisare I en värld där åsikter och världsbilder utlöser varandra är det för en ideell organisation viktigt att deklarera var man står. Det är dock inte lätt att hitta rätt i en värld som är arena för många, ofta konkurerande, världsbilder. För IKIR, som redan har sin världsbild och människosyn klart för sig, handlar det kanske i första hand inte om att hitta rätt världsbild eller den rätta människosynen. För IKIR handlar det snarare om att i detta landskap inte tappa sin världsbild och kunna försvara sin människosyn. Vår världsbild är vår viktigaste driftkraft. Vi tror på en värld där människors rätt till ett rättvist och jämlikt liv är okränkbart. En värld där orättvisor, socioekonomiska klyftor, bristande samhörighet och demokratisk utanförskap saknas. En värld där människor inte diskrimineras, inte utsätts för förföljelse och förtryck på grund av sina åsikter, kön, etnicitet, sexuell läggning eller ålder. I den värld som vi vill bidra till dess skapande har alla människor rätt till demokratisk delaktighet i de beslut som påverkar deras liv. Vi anser att IKIR behöver förnya sitt löfte och sin lojalitet med dessa värderingar. Detta är viktigt inte minst på grund av att sådana värderingar som förknippas med vår världsbild utmanas allt mer av odemokratiska, främlingsfientliga och homofobiska krafter. Dessvärre är idag diskriminering och förföljelse av människor på grund av deras kön, etnicitet, sexuell läggning och klasstillhörighet ett ofta förekommande fenomen. Socioekonomiska klyftor ökar, demokraftisk underskott drabbar allt fler människor och känslan av att inte tillhöra det samhälle man lever i ökar. Ännu mer beklagligt är att detta verkar vara en trend som håller i sig. IKIR måste därför förbereda sig på att möta en framtid där dessa krafter utmanar den världsbild och människosyn som organisationen tror på. Att hålla fast vid våra värderingar och därmed bevaka vår -ideellt världsbild arbete är blir avgörande viktigare för att vi ska kunna finnas till hands för de som behöver oss.under det kommande året bör IKIR utforma strategier för att betona värdet av dess världsbild och människosyn. 31 IKIR bör: Arrangera seminarier och evenemang i syfte att framhäva sin världsbild där människan och dess rättigheter står i centrum. Kontinuerligt föra intern diskussion om betydelsen av organisationens världsbild och människosyn. Utbilda medlemmar i syfte att sprida organisationens världsbild och människosyn genom bland annat vidare utbildningar och media.

32 deellt arbete blir allt viktigare Det finns olika sätt att gå till väga för att arbeta för det man tror på. Vissa organiserar sig politiskt, andra väljer individuellt engagemang som att till exempel skriva en bok eller varför inte använda sig av sociala medier. Vi har valt ideellt gemenskapt arbetssätt. Att bilda en organisation som står utanför de politiska och religiösa arenorna och som har till syfte att hjälpa de människor som hamnar snett i samhället, eller behöver en hjälpande hand under en period i sina liv, är vad vi tror på. Detta betyder naturligtvis inte att mindrevärdera politiskt och individuellt engagemang. Tvärtom, En viktig del av vårt arbete syftar till att uppmana människor att delta i demokratiska processer och engagera sig i de frågor som berör de. IKIR bör: Värna om betydelsen av ideella insatser. Förbättra kvalitén och öka kvantiteten av sin ideella verksamhet. Värva nya medlemmar. Öka samarbete med andra ideella aktörer. Av allt att döma kommer framtiden att erbjuda ännu mer behov av ideellt arbete. Ökade antal flyktingar, ökad utanförskap och människor som av olika anledningar hamnar i en behovssituation tillhör tyvärr framtiden också. Det är därför viktigt att vi förnyar våra krafter och laddar batterierna för att möta denna framtid. En viktig fråga i detta sammanhang är hur vi effektiviserar våra ideella insatser? Tydliga strategier, ökad samverkan, värvning av nya medlemmar och skaffande av nya resurser är några exempel på vad IKIR kan göra för att effektivisera sin verksamhet. 32

33 amverkan & partnerskap IKIR är inte ensam i sitt arbete. Glädjande är att det finns många andra aktörer som bär på samma världsbild och värderingar som vi. Eftersom vi i grund och botten tror på kollektivt engagemang för att uppnå våra mål så är det naturligt att söka oss till alla andra aktörer som bedriver liknande verksamhet. Vi har under våra många års arbete kontinuerligt försökt knyta an våra insatser med andra aktörer och samhällsinstitutioner som gör insatser i samma riktning som oss. Ibland har vi lyckats bra ibland mindre bra. Nu står vi inför en framtid där samverkan och partnerskap blir allt viktigare. Vi lyckas bättre om vi samarbetar med andra och binder långsiktiga partnerskap med de aktörer som tänker och gör som oss. IKIR har gjort mycket och kommer kunna göra mycket mer på eget hand, men det är tillsammans med andra som IKIR bäst att göra ifrån sig. IKIR bör således göra riktade insatser för att utöka sitt samarbete med andra aktörer och finna partner för att kunna möta framtida utmaningar. Utan samarbete och nära relation med andra samhällsaktörer som arbetar mot samma eller liknande målsättningar kommer IKIR inte kunna leva upp till de förväntningar som ställs på organisationen. IKIR bör: 33 Mer systematisk söka partnerskap med de aktörer som har samma målsättning som IKIR. Aktiv söka medlemskap i de paraplyoch samarbetsorganisationer inom det civila samhället som på ideella grunder vill bidra till samhällsutvecklingen. Inom sina specifika verksamhetsområden begära hjälp och stöd från de aktörer som under samma tid driva liknande verksamheter. Utöka sina kontakter med offentliga organisationer i syfte att gör de medvetna om sin verksamhet och begära hjälp och stöd.

34 Dominerande trender -trender som vi måste klara av att möta Dominerande trender är sannolika trender som IKIR måste vara förbered på att möta för att kunna vara till hjälp. HEAIR VOICE kat krav på demokratisk delaktighet Människor världen över blir mer och mer medvetna om sina rättigheter och ställer krav på delaktighet i de beslut som berör de. Utifrån den samtida samhällsutvecklingen att döma kommer krav på demokratisk delaktighet ställas av ännu fler människor. En sådan trend är naturligtvis glädjande och bör mötas med öppna armar. Människors krav på ökad demokratisk delaktighet är dock inte något som kan förverkligas endast på grund av att många fler kräver det. Mer än så behövs organiserade krafter som kan på bästa möjliga sätt förvalta och leda detta krav. Det är i detta sammanhang som demokratiska organisationers roll gör sig gällande. IKIR, i egenskap av en demokratisk organisation, måste kunna vara en plats där människor kan finna bättre möjligheter att arbeta för ökad demokratisk delaktighet. IKIR bör: Upplysa sina medlemmar och de människor som söker sig till organisationen om deras demokratiska rättigheter. Förbättra förutsättningarna för demokratisk delaktighet, till exempel att rösta när det är val. Informera om existerande möjligheter för medlemmar och övriga att på eget initiativ lyfta fram och bilda opinion kring de frågor som de anser är viktiga. Inom IKIR organisera verksamheten på ett sådant sätt att demokratiska principer och värderingar får en hegemonisk position. 34 Vår roll kommer i första hand bör vara förmedling av information och kunskap. Tillgång av information och kunskap ger nämligen större makt att välja det alternativ individen själv tror är det rätta. Information och kunskap bör förmedlas utan favorisering av den ena eller den andra politiska eller religiösa åsikter som finns i samhället. I andra hand bör vår roll vara uppmuntrande av människor att aktivt utnyttja de möjligheter som finns (till exempel att rösta när det är val) för att kunna påverka. I tredje hand är vår roll att erbjuda bättre möjligheter att människor själva ta initiativ till att lyfta fram och bilda opinion kring de frågor som de anser är viktiga. För att kunna möta denna trend och spela den förväntade rollen måste IKIR förbereda sig både kunskapsmässigt och organisationsmässigt.

35 unskap och kompetens ökar i betydelse Redan nu i den samtida världen, och inte minst i det svenska samhället, är kunskap och kompetensutveckling ett måste. Med kunskap och kompetensutveckling menas här besittande av information och vetande inom de områden en viss organisation är verksam i. För IKIR kan det till exempel handla om kunskap och kompetens inom flyktingsfrågor, integrationsfrågor, jämställdhet, arbetsmarknadsfrågor etc. Att ha kunskap inom dessa frågor och kompetens för att möta de utmaningar som dyker upp är således ett behov som vi redan nu måste ta särskilt hänsyn till. S å d a n s o m samhällsutvecklingen ser ut idag kommer kunskap och kompetensutveckling vara av ännu mer betydelse i framtiden. IKIR måste därför redan nu förbereda sig för att möta denna trend. I sammanhanget är utbildning av särskilt betydelse. IKIR bör följaktligen ha tydlig strategi för att utbilda personal för att kunna möta behovet. Som exempel kan kompetensutveckling vad gäller teknik nämnas. Att kunna använda sig av datorer i dess olika slag och därigenom ha tillgång till information med mera är av allt att döma en viktig utmaning som IKIR bör förbereda sig på. Kort sagt handlar det om att hänga med sin tid och skaffa sig de kunskaper och kompetenser som behövs för att kunna vara en hjälpande 35 organisation. IKIR bör: I första hand utbilda en mindre grupp medlemmar inom organisationens kärnområde. Dessa personer kan utbildas på olika utbildningsinstitutioner. Erbjuda dessa personer möjlighet att i andra hand ta ansvaret för att föra vidare den inlärda kunskapen och kompetensen till en större målgrupp inom organisationen.

36 edias roll blir allt viktigare Hur ska man egentligen nå människor? Ja, man kan gå hem till de, träffa de på gatan, träffa de på fester och andra folksamlingar. Nu för tiden kan man också nå folk genom internet och sociala medier. Alla dessa metoder har sina för- och nackdelar. Att gå hem till folk eller träffa de på en fest är viktigt då kontakter binds samman direkt öga mot öga som det brukar sägas. Denna mänskliga kontakt kommer aldrig kunna ersättas av tekniska förbindelser som till exempel internet. Men nackdelen är att metoden innefattar mindre antal folk på samma gång och tiden för samtalsutbyte brukar vara begränsad. Internet däremot är vår tids bästa instrument att på kortaste möjliga tid nå flera möjliga antal människor. Dessutom parterna i ett kontaktnätverk på internet ofta kan gå tillbaka till den information som önskas och ta del av den. IKIR bör: Skaffa resurser för att kunna sända nätbaserade TV-program. Det kan handla om studio, kameror och ljudoch redigerings instrument. Både på en teknisk- och kompetensmässig nivå utrusta sig för utgivande av en nätbaserad tidning Utbilda personal i media och kommunikation samt i teknisk utrustning för ändamålet. För en organisation som IKIR erbjuder internet också möjligheten att publicera tidning och TV-program till en förmånlig kostnad och mindre krävande arbetsinsats Det som kallas nätbaserad tidning och TV, det vill säga vanliga TV- program som sänds via internet istället för via TV eller satellit och tidning publicerad på nätet istället för i pappers form, är en mycket effektivt medial informationsförmedling. Att synas på internet på detta sätt är både billigare och når flera människor under mycket kort tid. För att kunna använda möjligheten krävs dock en viss teknisk utrustning och teknisk kunskap. IKIR bör därför öka sin kompetens inom media och kommunikation för att kunna utnyttja denna möjlighet. 36

37 Viktiga trender - trender som vi bör vara förberedda på. Viktiga trender är sannolika trender som IKIR bör vara förbered på att möta både under nästa verksamhetsår men också längre framåt. Från att ha varit oskiljbar del av familjen, släkt och samhällets andra institutioner uppfattas individen alltmer som en självständig, okränkbar och fristående aktör. Hon bär på skyldigheter och ansvar på en individuell nivå och vill bli accepterad och respekterad utifrån hennes egna egenskaper utan externa tillhörigheter. Denna individualiserade trend ifrågasätter allt mer kollektiva auktoriteter såsom familjen, släkten, politiska partier och religiösa församlingar. Dessa institutioners inflytande på hur individen ska göra sina livsval minskar. Detta kan leda till att många fler väljer frigöra sig från kollektiva tillhörigheter. Men för många kan utvecklingen leda till ensamhet. Det vill säga individen gör sig fri från kollektiva auktoriteter men hamnar samtidigt i ett tomrum med en känsla av ensamhet. Människor i sådana situationer kan under en övergångsperiod behöva hjälp och stöd. Att hjälpa människor som vill göra sig fri från tidigare kollektiva auktoriteter kommer vara en utmaning för IKIR som bör utrusta sig för att bemöta. IKIR bör: Underlätta för individer att bryta sig loss från sådana kollektiva tillhörigheter som hon inte vill tillhöra. Utgångspunken bör vara att ingen behöver tillhöra en grupp mot sin vilja. Unga tjejer som bor i traditionella familjer kan vara en framträdande målgrupp. Öka information- och kunskapsförmedling i syfte att motverka sådana åsikter och attityder som inte accepterar individens rätt att tillhöra eller inte tillhöra en kollektiv. 37 Binda kontakt mellan de som behöver hjälp och stöd med de samhällsinstitutioner som kan erbjuda mer professionell hjälp och stöd

38 ocioekonomiska klyftor ökar En allmän konsensus verkar råda bland alla bedömare att sedan början av 1980-talet ökar inkomstskillnaderna mellan olika samhällsgrupper. Ungdomar, utlandsfödda svenskar, ensamstående mammor och kvinnor i allmänhet är de grupper som halkar efter vad gäller ekonomiska resurser. Möjligen har detta med ekonomiska kriser som utlöser varandra att göra. En annan orsak kan vara karaktären hos kunskapssamhället som kräver välutbildad arbetskraft- människor med låg utbildning hamnar därför sist i kön när arbetsgivare ska anställa. Dock verkar detta inte gälla utlandsfödda svenskar eller svenskar med utländska föräldrar. Många människor som tillhör dessa grupper har nämligen svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att de är högutbildade. Detta händer i en situation där villkoren för utnyttjande av sociala försäkringar och andra sociala skyddsnät försämras. Detta är en utveckling som kan leda till att flera människor blir resursfattiga, arbetslösa, sjukskrivna och så småningom också hamnar i såväl psykisk som fysisk ohälsa. Denna situation ger samtidig anledning till sociala oroligheter till exempel i form av uppror i förorter. IKIR bör: Identifiera de individer/familjer som befinner sig i en utsatt ekonomisk situation. I mån av resurser erbjuda de hjälp och stöd så att de så fort som möjligt ta sig ur situationen. Till exempel hjälpa de med arbetsansökningar (skriva CV, personligt brev och förberedelse 38 innan arbetsintervju) och koppla de till ansvariga myndigheter.

39 önsidentiteter och sexuella tillhörigheter i förändring Från att endast vara acceptabel att inneha en manlig eller kvinnlig könsidentitet finns det idag flera könstillhörigheter som människor identifierar sig med. Även om toleransen mot avvikande könsidentiteter fortfarande är liten så är det ändå många som öppet pratar om sin egentliga köntillhörighet och sexuella läggning. Utvecklingen sker alltså mot en riktning där andra könsidentiteter än de traditionella ger sig till känna och de blir mer accepterade. Om denna trend håller i sig blir det en utmaning för alla aktörer att mer aktiv välkomna de människor som trots svårigheter vågar öppet prata om. IKIR bör: sin könsidentitet och sexuella läggning. Även om detta fenomen hittills inte har varit uppenbart i IKIR så betyder det inte att det inte finns människor runt om kring oss som inte vill tillskriva sig de traditionella kön- och sexuella identiteterna. IKIR måste bli en organisation där alla kan känna sig trygga med att vara det de vill vara. IKIR måste vara en könsneutral arena utan fördomar, en öppen arena där HBT personer har samma rättigheter som alla andra. Öronmärka särskilda resurser och tillägna specifik seminarier och studiecirklar för detta ämne i syfta att institutinalisera toleransen mot olika kön- och sexuella identiteter. Öka kompetensen så att rätt hjälp och stöd kan ges till personer som blir utsatta för kränkningar på grund av sina kön- och sexuella identiteter. Koppla sådana personer till andra organisationer som kan ge mer professionell stöd och hjälp. 39

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse dskroc dki casihoc hrsniskshdro shco ksnari فدراسیون ایرانیان و کردهای مقیم سوئد Verksamhetsberättelse 2014 Postadress: Box 8031 14108 Kungens Kurva Besöksadress: Fittjavägen 23 14553 NORSBORG TeL:086415701

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Moderbolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i dotterbolag.

Moderbolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i dotterbolag. VD s ord 2011 var ett spännande år, mycket hände och fort gick det! Vi startade året starkt med bra inflöde av affärer och avslutade året med vårt bästa rörelseresultat sedan starten. Vår rekryteringsverksamhet

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

STADGAR för LiTHe Syra

STADGAR för LiTHe Syra STADGAR för LiTHe Syra Senast reviderad 2012-10-17 Tidigare versioner: 2012-05-07 2008-08-25 2009-07-15 2010-03-20 2011-05-17 1 LiTHe Syra LiTHe Syra är en politiskt oberoende sammanslutning för studenter,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Årsredovisning verksamhetsåret 2014

Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Resultaträkning Not År 2014 År 2013 Verksamhetsintäkter 2 Medlemsavgifter 501 922,00 534 289,00 Gåvor 940 148,90 3 069 000,00 Bidrag 2 322 752,20 1 961 000,00 Nettoomsättning

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun

Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun Fr.o.m. 2014-01-01 Antagna av kommunfullmäktige 2013-12-12 280 Bakgrund Värnamo kommun stödjer

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Bryggan Stockholm Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning Årsredovisning för RFSL:s Malmöavdelning 846001-3413 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för RFSL:s Malmöavdelning får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

ÅRSBOKSLUT. för. Hopphästklubben 817606-9006. räkenskapsåret. Genarp den / 2013. Hopphästklubben. Ronny Persson AB

ÅRSBOKSLUT. för. Hopphästklubben 817606-9006. räkenskapsåret. Genarp den / 2013. Hopphästklubben. Ronny Persson AB ÅRSBOKSLUT för räkenskapsåret 2012 Genarp den / 2013 2(7) R E S U L T A T R Ä K N I N G 2012 2011 Nettoomsättning 186 543 192 547 Övriga intäkter 57 500 47 500 244 043 2447 Rörelsens kostnader Råvaror

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö 1 Föreningen 1.1 Föreningens namn Föreningens namn är Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Föreningens namn förkortas IKF Malmö. IKF Malmö har

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING 2014/2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter & ansvarsförbindelser Tilläggsupplysningar Upplysningar resultaträkning Upplysningar

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Stadgar EAPN Sverige 2006

Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar antagna av EAPN Sveriges årsmöte 2006. 1 Namn och inriktning European Anti-Poverty Network (EAPN) Sverige är en självständig ideell förening ansluten till det europeiska

Läs mer

Föreningen Edsätras Vänner

Föreningen Edsätras Vänner Föreningen Edsätras Vänner Föreningen Edsätras Vänner är en ideell förening utan vinstdelning och leds av en styrelse som inte är arvoderad. Föreningen hade per 31 december 2014 totalt 144 medlemmar. Här

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Årsbokslut. Saltsjöbadens Idrottsförening

Årsbokslut. Saltsjöbadens Idrottsförening Årsbokslut för Saltsjöbadens Idrottsförening Räkenskapsåret 2013 1(8) Årsbokslut Styrelsen för Saltsjöbadens Idrottsförening avger härmed årsbokslut för räkenskapsåret 2013. Verksamhet När det gäller verksamheten

Läs mer

SenseAir AB. Delårsrapport januari september 2009. Nettoomsättningen för SenseAir ökade med 3 % och uppgick till 64 353 ksek (62 512 ksek)

SenseAir AB. Delårsrapport januari september 2009. Nettoomsättningen för SenseAir ökade med 3 % och uppgick till 64 353 ksek (62 512 ksek) SenseAir delårsrapport jan-sep 2009 1 (7) SenseAir AB Delårsrapport januari september 2009 Nio månader i korthet Nettoomsättningen för SenseAir ökade med 3 % och uppgick till 64 353 ksek (62 512 ksek)

Läs mer

KVARTALSRAPPORT (Q1) JAN-MARS 2015. XAVITECH AB (publ) (ORG. NR. 556675-2837)

KVARTALSRAPPORT (Q1) JAN-MARS 2015. XAVITECH AB (publ) (ORG. NR. 556675-2837) KVARTALSRAPPORT (Q1) JAN-MARS 2015 XAVITECH AB (publ) (ORG. NR. 556675-2837) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning av kvartalet VD har ordet Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys SAMMANFATTNING

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Delårsrapport för Xavitech AB (publ) T.+46(0) 611 55 61 00 F.+46(0) 611 78 25 10 E.info@xavitech.com W.xavitech.com Delårsrapport för Xavitech AB (publ) Januari juni Omsättningen minskade med 51 % till 2 156 tkr (4 409 tkr) Orderingången

Läs mer

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M 2011-01-01-2011-12-31 Innehåll Sid Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar 5-7 Organisationsnummer:

Läs mer

DMBK kallar medlemmar till årsmöte lördag den 16 mars 2013 klockan 11.00.

DMBK kallar medlemmar till årsmöte lördag den 16 mars 2013 klockan 11.00. Kallelse DMBK kallar medlemmar till årsmöte lördag den 16 mars 213 klockan 11.. Plats: Lilla Västanbergsvägen 24 Dagordning 1. Upprop och fastställande av röstlängd för mötet. 2. Fråga om mötet har utlysts

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Årsredovisning. Kinds Golfklubb

Årsredovisning. Kinds Golfklubb Årsredovisning för Kinds Golfklubb Räkenskapsåret 2009 Kinds Golfklubb 1(9) Styrelsen för Kinds Golfklubb får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet Kinds

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet.

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet. Delårsrapport H1-2015 SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 SWEMET H1 2015 FÖRSTA HALVÅRET 2015 Intäkterna uppgick till 6,3 MSEK (6,1) Resultatet

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Årsredovisning för. Convictus 802012-1581. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Convictus 802012-1581. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Convictus Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 5 Redovisningsprinciper

Läs mer

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Detta dokument innehåller förslag på hur det grundläggande arbetet inom STHFs lokalföreningar kan bedrivas. Inledningsvis hänvisas i första hand till Stadgar för

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31

DELÅRSRAPPORT. Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31 DELÅRSRAPPORT Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31 1 DATUM FÖR EKONOMISK INFORMATION Delårsrapport för perioden 1 januari till den 30 juni

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2009-09-01 till 2010-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år) : 4:e kvartalets

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL

HJÄLP TILL LIV INTERNATIONAL ÅRSREDOVISNING för Räkenskapsåret 2009-01-01 - - 2009-12-31 Årsredovisningen omfattar Sid -Förvaltningsberättelse 1 -Resultaträkning 2 -Balansräkning 3-4 -Tilläggsupplysningar med noter 5-7 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Årsbokslut. Föreningen Fenix - Projekt Söder

Årsbokslut. Föreningen Fenix - Projekt Söder Årsbokslut för Föreningen Fenix - Projekt Söder 802406-1239 Räkenskapsåret 2013 1 (6) Styrelsen för Föreningen Fenix - Projekt Söder får härmed avge årsbokslut för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Räkenskapsåret 2009. Gävle Cancerfond

Räkenskapsåret 2009. Gävle Cancerfond Räkenskapsåret 29 Gävle Cancerfond Verksamhetsberättelse BERÄTTELSE ÖVER 29 ÅRS VERKSAMHET VID STIFTELSEN GÄVLE CANCERFOND Allmänt om verksamheten Stiftelsen Gävle Cancerfond tillkom 1969 genom en testamentsdonation

Läs mer

RESULTATRÄKNING 01.01-12.31 2000 1999. Nettoomsättning Not 1 1 378 016 1 209 262

RESULTATRÄKNING 01.01-12.31 2000 1999. Nettoomsättning Not 1 1 378 016 1 209 262 RESULTATRÄKNING 01.01-12.31 2000 1999 Nettoomsättning Not 1 1 378 016 1 209 262 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -86 268-59 644 Drift -423 358-431 232 Fastighetsskatt -98 100-101 940 Avskrivningar

Läs mer

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Årsredovisning för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk

Läs mer

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 BRF EGEN HÄRD 2(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2009-01-01-2008-01-01- Nettoomsättning 1 4 348 675 4 140 571 Övriga rörelseintäkter

Läs mer

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag

Läs mer

Förbundet Sällsynta diagnoser organisationsnr. 802408-4934 1

Förbundet Sällsynta diagnoser organisationsnr. 802408-4934 1 Förbundet Sällsynta diagnoser organisationsnr. 802408-4934 1 Resultaträkning Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 1 3 784 094 4 023 771 Gåvor till 90-konto 700 4 750 Medlemsavgifter 18

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814 Innehållsförteckning Sida RESULTATRÄKNING 2 BALANSRÄKNING 3 BALANSRÄKNING 4 KASSAFLÖDESANALYS 5 NYCKELTAL OCH EGET KAPITAL 6 BYTE

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

RESULTATRÄKNING AIK (tkr)

RESULTATRÄKNING AIK (tkr) RESULTATRÄKNING AIK (tkr) INTÄKTER Not 1.5 2005-1.5 2004-30.4 2006 30.4 2005 Medlemsavgifter 3 823 3 166 Gåvor 543 246 Bidrag 900 945 Nettoomsättning 7 499 6 403 Summa rörelseintäkter 1 12 765 10 760 Rörelsens

Läs mer

Mabi Rent AB (publ.) Bokslutskommuniké 2012

Mabi Rent AB (publ.) Bokslutskommuniké 2012 Mabi Rent AB (publ.) Bokslutskommuniké 2012 Nettoomsättning under 2012 för Mabi Rent AB var 235 263 TKR (151 802), en ökning med 65% jämfört med 2011. Resultat efter finansiella poster var 3 298 TKR (6

Läs mer

Årsbokslut. SV Östergötland

Årsbokslut. SV Östergötland Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2014 2 (9) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 119 370 2 521 346 Bidrag 1

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 1 Firma och säte Organisationens namn är ActionAid International Sweden. ActionAid International Sweden är en ideell förening med

Läs mer

M ÄLARÖARNAS WALDORFSKOLEFÖ RENING Org nr 815201-3010 ÅRSREDOVISNING 2008-07-01 2009-06-30 RÄKEN SKAPSÅRET

M ÄLARÖARNAS WALDORFSKOLEFÖ RENING Org nr 815201-3010 ÅRSREDOVISNING 2008-07-01 2009-06-30 RÄKEN SKAPSÅRET M ÄLARÖARNAS WALDORFSKOLEFÖ RENING Org nr 815201-3010 ÅRSREDOVISNING RÄKEN SKAPSÅRET 2008-07-01 2009-06-30 Styrelsen för Mälaröarnas Waldorfskoleförening avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret

Läs mer

Årssammanställning för räkenskapsåret 2014-01- 01 2014-12- 31

Årssammanställning för räkenskapsåret 2014-01- 01 2014-12- 31 Årssammanställning för räkenskapsåret 2014-01- 01 2014-12- 31 Styrelsen för SparbanksAkademin avger härmed följande årssammanställning. Innehåll Förvaltningsberättelse Ekonomi Resultaträkning Balansräkning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Grythyttan Whisky AB (publ) Org.nr. 556727-3684 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ)

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ) Årsredovisning för Tingsryd 1609 AB (publ) 556693-7990 Räkenskapsåret 2010 07 01 2010 12 31 Org.nr 556693-7990 1 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Tingsryd 1609 AB (publ) får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015

Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Fredrik Schlott Karin Sundequist Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! #$%$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$' >&0*%#$'? >, -. :%' 3;84 "#$%"$&' ( )#*&%$)+#' >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.0%-#)' ( +#0%)-*#'! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', &-%*#' ( $+"%&*.'

Läs mer