INNEHÅLL Vad är en Konsekvensbeskrivning?...3

Transkript

1 Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige , 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning, samt en Mark- och vattenanvändningskarta. Del 3, Konsekvensbeskrivning, är en beskrivning av de konsekvenser som översiktsplanen får om den genomförs. I arbetet med konsekvensbeskrivningen har Bo Harlén och Fredrik Legeby från GF Konsult AB anlitats. INNEHÅLL Vad är en Konsekvensbeskrivning?...3 Del 1 Översiktsplanens innebörd och konsekvenser Del 2 Hur stämmer ställningsstagandena ihop med målen? 21 Matris - Läsanvisningar...22 Mål och strategier - Konsekvenser...23 Kunskapskällan tidigare beslut - Konsekvenser...40 Omslagsbild:Carl-Johan Eriksson/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD - Blå kartan, diarienummer Växtplats Ulricehamn - Del 3 1

2 2 Växtplats Ulricehamn - Del 3

3 Beskriver effekterna av Växtplats Ulricehamn Under senare år har kravet på översiktsplanens läsbarhet ökat, vilket framgår av Plan- och bygglagen 4 kap 1, som bl a säger att Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan svårighet. Konsekvensbeskrivningen av Växtplats Ulricehamn, översiktsplan 2001, är ett hjälpmedel för att lättare kunna bilda sig en uppfattning om vad planen innebär. Här beskrivs troliga konsekvenser av förslag och ställningstaganden, om de genomförs. Översiktsplanen är resultatet av ett omfattande arbete kring Ulricehamns framtida utveckling och en handling som ska vara vägledande i planeringen av Ulricehamns kommun. Samtidigt som konsekvensbeskrivningen är ett hjälpmedel för läsaren är den också ett verktyg för de personer som ska använder planen, eftersom den tas fram i samband med övriga handlingar. Förhoppningsvis ska analyser av planförslagets konsekvenser på ett tidigt stadium leda till ett ändamålsenligt och lättillgängligt material. Rapportens upplägg Kommunen har valt att i översiktsplanens dokument Mål och Strategier redovisa förslag och ställningstaganden för framtiden. Tidigare fattade beslut beskrivs i dokumentet Kunskskapskällan, som sammanfattar det faktiska läget i kommunen både vad gäller fysisk miljö och annat planeringsunderlag. Konsekvensbeskrivningen består av två delar. Den första delen försöker generellt beskriva planens innebörd och konsekvenser för den framtida användningen av mark- och vattenområden. Det förs en diskussion kring planens övergripande konsekvenser för bostäder, verksamheter, kommunikationer, energi och natur mm. Del ett baseras på matrisen i del två. Båda delarna har samma struktur vad gäller rubriksättning och de kan med fördel läsas parallellt. I den andra delen jämförs de mål som ligger till grund för planen med konkreta ställningstaganden hämtade ur materialet. Förslagen överenstämmer med vissa av målen och går emot andra. Det beror på att vissa målformuleringar är motstridiga, vilket dock är naturligt. Resultatet är en matris som redovisar tänkbara konsekvenser av varje ställningstagande eller förslag. I matrisen redovisas först konsekvenserna av förslagen i Mål och strategier och därefter konsekvenserna av de tidigare beslutade ställningstagandena i Kunskskapskällan. I del ett görs inte samma uppdelning då konsekvenserna belyses som helhet. Vad är en konsekvensbeskrivning? Växtplats Ulricehamn - Del 3 3

4 Vad är en konsekvensbeskrivning? All tillväxt ska ske inom ramen för en ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling. Konsekvensbeskrivningen visar hur de förslag och ställningstaganden som görs i Växtplats Ulricehamn förhåller sig till denna ram. 4 Växtplats Ulricehamn - Del 3

5 Del 1 Översiktsplanens innebörd och konsekvenser I delen Översiktsplanens innebörd och konsekvenser beskrivs generellt effekterna av den framtida användningen av mark- och vattenområden. Här diskuteras de övergripande konsekvenserna för bostäder, företag, kommunikationer, energi och natur mm. Växtplats Ulricehamn - Del 3 5

6 Bebyggelsestruktur De huvudsakliga målen för bebyggelsestrukturen i kommunen är att värna om balansen mellan stad och land samt skapa förutsättningar för en god basservice i orterna. De natursköna tysta områdena i kommunen ska betraktas som en viktig tillgång. Gällande den övergripande bebyggelsestrukturen gör kommunen två huvudsakliga ställningstaganden. För det första, att kommunens tillväxt till större delen bör ske intill befintlig bebyggelse i verksamhetskorridorerna, längs med riksväg 40 och 46 samt länsväg 157. För det andra ger planen uttryck för en strävan att underlätta vid omvandling av befintlig fritidsbebyggelse till permanenta bostäder och en strävan att uppnå en låg exploateringsgrad med större tomter än de befintliga idag. Dessa viljeinriktningar visar på ambitioner av olika slag, som var för sig stämmer väl överens med de mål som kommunen satt upp, även om konsekvenserna av ställningstagandena var för sig är olika. Att koncentrera tillväxten i kommunen till befintlig bebyggelse i verksamhetskorridorerna visar på en strävan att förstärka den befintliga bebyggelsestrukturen och därigenom effektivt utnyttja befintlig infrastruktur och service. Det är en strategi som tydligt pekar mot ett transport- och energieffektivt samhälle där stor vikt läggs på närhet. Det är vidare ett ställningstagande för en restriktiv exploatering av mark- och vattentillgångarna och för en begränsning av eventuella störningar till dessa verksamhetskorridorer. De ostörda delarna av kommunen, hörnen, och dess goda kvaliteter för rekreation och friluftsliv kan därigenom bevaras. Ett ökat permanent boende i fritidsbebyggelse och en låg exploateringsgrad är strategier som pekar mot en utglesning av bebyggelsen och ett eventuellt ökat behov av satsningar på infrastruktur och service. Det är stadsbyggnadsansatser som tar mark i anspråk och som i ett längre perspektiv pekar mot ett mer transportkrävande samhälle. Den största delen av fritidsbebyggelsen ligger dock inom verksamhetskorridorerna. En utglesning av bebyggelsen och boende i delar av kommunen som idag främst innefattar fritidshus, bär sannolikt också med sig större risker för störningar i de delar som idag betecknas som ostörda. De störningar som avses är främst buller från trafik till och från bebyggelse och andra ljud förknippade med bostadsbebyggelse. Utveckling främst i verksamhetskorridorerna. Ny bebyggelse bör förläggas till områden med befintlig bebyggelse. Vid villabebyggelse bör större tomter skapas. Låg exploateringsgrad. Större möjligheter till permanent boende i fritidshus. 6 Växtplats Ulricehamn - Del 3

7 Boende Planen ger uttryck för det attraktiva boendet som en viktig aspekt att ta tillvara samt en prioritering av ungdomars och äldres behov vad gäller bostad. Ambitionen att bibehålla kvaliteterna i den befintliga bostadsbebyggelsen och ta stor hänsyn till dessa vid kompletterande bebyggelse är god. Intentionerna stämmer väl överens med de övergripande målen. Målformuleringen att utveckla boende för ungdomar och äldre följs upp av konkreta ställningstaganden. De äldre ska i ökad utsträckning ges möjlighet att bo kvar hemma. Det ska även ges möjlighet till seniorboende i centrala lägen i olika orter. Det ställer krav på resurser till hemtjänst och annan service förknippad med hemsjukvård. Beträffande ungdomar ska deras möjligheter att bo kvar förbättras genom att enkla bostäder uppförs i centrala lägen, främst i Ulricehamns stad. Satsningar på kategoriboende av detta slag har sannolikt positiva konsekvenser för dessa grupper och breddar utbudet på bostäder i kommunen. Att i vissa delar av kommunen, huvudsakligen söder om Ulricehamn stad, vid sjön Tolken och Strängeredssjön, satsa på sjönära boende höjer attraktiviteten på bostadsbeståndet i kommunen. Det kan dock bli konflikt med strandskyddet och ge negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och allmänhetens tillgänglighet i området. Ett attraktivt bostadsbestånd ökar, i samverkan med en positiv utveckling av näringslivet, möjligheterna till inflyttning till kommunen och regionen. En tänkbar konsekvens är också att bostäder i andra delar av kommunen, sannolikt i de mindre orterna, förlorar i attraktivitet och överges. De föreslagna sjönära bostäderna blir även attraktiva genom närheten till centralorten och goda kommunikationsmöjligheter. na kan bli påtagliga med tanke på befolkningsutvecklingen i kommunen som idag är negativ. Sjönära boende i vissa delar. Större möjligheter till permanent boende i fritidshus. Äldre ska kunna bo kvar i sina hemorter. Enkla ungdomsbostäder i centrala lägen. Växtplats Ulricehamn - Del 3 7

8 Kommunikationer Kommunens ambitioner beträffande kommunikationer och infrastruktur är höga och stämmer väl överens med det övergripande målet för kommunikationer en ökad tillgänglighet och möjlighet att resa miljövänligt och energisnålt. Stor vikt läggs på utbyggnad av riksväg 40 och Götalandsbanan, förbättringar i det robusta vägnätet, kollektivtrafiken, de oskyddade trafikanterna och deras situation i trafikmiljön samt utbyggnaden av ett kommunalt resursnät för data och telefoni (bredband). Konsekvenserna av de konkreta åtgärder och de generella ställningstaganden som redovisas i planen är sannolikt, om de genomförs, positiva för kommunens framtida utveckling. En utbyggnad av riksväg 40 till motorväg är en åtgärd som tydligt medför både positiva och negativa konsekvenser. Det är sannolikt mycket positivt för kommunens näringsliv, kommunens konkurrenskraft i regionen, den allmänna attraktiviteten och den övergripande tillgängligheten att standarden höjs till motorväg. De negativa konsekvenserna är främst relaterade till miljön. Natur- och kulturlandskapet kommer att påverkas. En ombyggnad kräver sannolikt att vägdragningen måste ändras vilket innebär att jord- och skogsbruksmark eller markområden som tidigare inte exploaterats måste tas i anspråk. Miljöpåverkan i form av emissioner och trafikbuller tillkommer, med ökade trafikmängder och högre hastigheter. Positivt är dock att en ny vägsträckning också bidrar till att minska bullerstörningarna och utsläppsnivåerna i de delar av Ulricehamns stad och andra orter i kommunen där genomfartstrafiken går idag. Den barriäreffekt som riksväg 40 har idag ökar också i och med en utbyggnad till motorväg. Götalandsbanan stärker kommunens konkurrenskraft och underlättar för näringslivet i kommunen samtidigt som den skapar förutsättningar för kommunens invånare att bo kvar i större utsträckning än idag. En tågstation planeras i ett läge i norra delen av Ulricehamns stad. Denna är tänkt fungera som ett resecentrum. Satsningen innebär sannolikt positiva konsekvenser för tillgänglighet och attraktivitet. Resecentrumet beskrivs i planen som ett tvånodssystem, som innebär att befintlig busstationen i Ulricehamns stad fortsätter fungera som en knutpunkt i systemet. Vid kollektivt resande är byten tidskrävande och få byten är därför viktigt för attraktiviteten och därmed konkurrensen med andra färdmedel. Samordningen mellan tåg- och busstrafiken är därför viktigt för att få en god kollektivtrafik som helhet. Alla bussar bör stanna vid både tågstationen och befintlig busstation centralt i staden. Detta för att hela reskedjan från dörr till dörr ska fungera. 8 Växtplats Ulricehamn - Del 3

9 En utbyggnad av gång- och cykelvägar i Ulricehamns stad och övriga orter i kommunen är positiv ur trafiksäkerhetssynpunkt samtidigt som det möjliggör ett ökat cyklande. Sannolikt minskar bilåkandet som en effekt av en förbättrad trafiksituation för gång- och cykeltrafikanter. En utbyggnad av säkrare trafikmiljö i form av ökad trafikseparering och hastighetsdämpande åtgärder påverkar även stadsmiljön och gaturummen i staden. Kommunens förslag för kommunikationer och infrastruktur innebär stora ekonomiska satsningar samtidigt som det kräver förberedande arbete i kommunens olika förvaltningar. Genomförandet av åtgärderna blir en mångårig process. I Kunskapskällan, vilken redovisar redan beslutade åtgärder, anges konkreta åtgärder, när de är planerade att genomföras och i viss mån även vem som ska genomföra dem och hur de är tänkta att finansieras. De totala kostnaderna bedöms bli höga. Utbyggnad av riksväg 40 har hög prioritet. Kommunen ska aktivt verka för Götalandsbanans utbyggnad och att en station anläggs och bildar resecentrum, med befintlig busstation i Ulricehamns stad. Det robusta vägnätet ska förstärkas enligt prioriteringen i den kommunala vägplanen. Arbetet för ett miljöanpassat transportsystem ska fördjupas. Kommunen ska, genom Västtrafik AB, utveckla kollektivtrafiken med ökad tillgänglighet och turtäthet. De oskyddade trafikanterna ska skyddas med hastighetsdämpande åtgärder och utbyggande av separerade gång- och cykelvägar. Trafiknätsanalyser ska blida underlag för åtgärderna. Tillgängligheten till tätorternas centrumområden ska förbättras i fråga om skyltning, parkeringsplatser, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar mm. Utbyggnad av lokalt resursnät för telefoni och data ska ske i hela kommunen. Kommunen ska ha fordon med alternativa bränslen. Växtplats Ulricehamn - Del 3 9

10 Arbete och företag Kommunen vill satsa på utbildning och infrastruktur för att gynna det befintliga näringslivet och möjliggöra nyetableringar. Högskoleutbildningar i kommunen och anläggande av modern infrastruktur för informationsteknologi är två strategier som sannolikt har positiva effekter på näringslivet och stärker kommunens attraktivitet. Kommunen strävar efter att undvika externetableringar för dagligvaror och detaljhandel för att stärka Ulricehamn stad som kommunens handelscentrum. Det är ett ställningstagande som utrycker en vilja att upprätthålla ett traditionellt handels- och verksamhetsmönster inom befintlig bebyggelsestruktur och därigenom åstadkomma ett samhälle som bygger på närhet, transporteffektivitet och lättillgänglighet för alla grupper i samhället. Riksväg 40 framställs dock som särskilt intressant ur lokaliseringssynpunkt för företag med behov av skyltlägen och är trafikalstrande. Sällanköpsföretag, företag som riktar sig mot andra företag och logistikförtag är målgruppen. Det goda annonseringsläget och den höga tillgängligheten lyfts fram och sannolikt är det viktiga kvaliteter som ökar kommunens attraktivitet hos näringslivet. Om det senare får råda som lokaliseringsprincip i allt för stor grad kan det bli svårt att stå emot andra externetableringar, vilka ger ett mer utglesat och transportkrävande samhälle än dagens. Detta innebär negativa miljöeffekter. En sådan utveckling har sannolikt också kulturella och sociala konsekvenser i och med att stadskärnans utbud av butiker kan komma att minska vilket främst drabbar de resurssvaga och personer som inte har tillgång till bil. Kommunens servicestruktur kan alltså förändras. En väl utbyggd infrastruktur är en grundförutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Tillgång på välutbildad arbetskraft är av grundläggande betydelse för alla företag. Ulricehamns kommun ska kunna erbjuda företag ett lokalt kommunikationsnät med anslutningsmöjligheter till bl a internet. Förtag med behov av skyltlägen och god trafiktillgänglighet ska erbjudas attraktiva lägen längs med riksväg 40. Externetableringar för dagligvaru- och detaljhandel ska prövas mycket restiktivt. Stadskärnan ska stärkas genom att detaljhandel bevaras. Låga mark- och lokalkostnader ska erbjudas. Det ska eftersträvas att lanthandelsbutikerna bevaras. 10 Växtplats Ulricehamn - Del 3

11 Turism och friluftsliv Kommunen har för avsikt att stärka turismen och friluftslivet genom att förbättra tillgängligheten till naturområden med stora kvaliteter för friluftsliv och rekreation samt öka shoppingturismen i Gällstad. Ett genomförande av översiktsplanens intentioner ökar möjligheterna för kommunens invånare att nyttja natur- och kulturlandskapet, vilket är positivt. Det bidrar sannolikt till en bättre folkhälsa och ökar förståelsen för natur- och kulturlandskapet. Genomförda åtgärder har sannolikt också positiva konsekvenser på kommunens attraktivitet och konkurrenskraft i regionen. Den ökade shoppingturismen kan också innebära negativa konsekvenser i form av ett ökat bilåkande, med en ökning av tillhörande trafikstörningar, buller och emissioner. Att bygga ut infrastrukturen i Gällstad för att kunna ta emot ett större antal besökare har sannolikt positiva effekter på shoppingturismen. Det påverkar sannolikt även kommunens attraktivitet och konkurrenskraft positivt. För de boende i Gällstad är det positivt om den rådande trafiksituationen förbättras, då trafikstrukturen idag inte är dimensionerad för det antal besökare som idag kommer till området. Att göra delar av naturområdena och sjöarna i kommunen tillgängliga genom vägar, parkeringar, stigar, rastplatser, badplatser och båthamnar för också med sig konsekvenser som kan påverka upplevelsen av ett område eller en sjö negativt. Risken finns dock att störningarna ökar, främst i form av buller. Det svårt att bedöma kostnaderna för kommunen och andra parter. Shoppingturismen i Gällstad och i Ulricehamns stadskärna ska utvecklas i samverkan med näringslivet utan att de genuina miljöerna förstörs. I Gällstad ska infrastrukturen utvecklas så att samhället kan ta emot en miljon besökare per år. Komosse ska utvecklas till ett internationellt besöksmål och lärcentrer. Vissa naturreservat ska göras tillgängliga, på naturens villkor, genom anläggande av parkeringar, naturstigar och informationstavlor. Kommunen ska tillsammans med berörda kommuner arbeta för att utveckla kanotturismen i Ätran söder om Åsunden. Våra sjöar ska göras tillgängliga genom båthamnar och badplatser. Även mark för landstigningsplatser/rastplatser ska reserveras och iordningställas. Kommunen ska göra naturen tillgänglig genom gröna korridorer, i alla orter. Växtplats Ulricehamn - Del 3 11

12 Levande landsbygd Målet att hela kommunen ska leva avses uppnås genom ett ökat kvarboende samt genom att bibehålla basservicen i de mindre orterna. Boendemiljön är en viktig länk för att landsbygden ska bli levande. I planen lyfter man fram vacker natur, sjönära lägen och trygg miljö. Basservicens viktigaste komponenter anges vara skola och affär. Det är dock lättare för kommunen att påverka skolans utveckling än handelsunderlaget för affären. Det är positivt att integrera fler mötesplatser och användningsområden i skolan för att kunna nyttja lokalresurserna bättre. För att stödja handel kan kommunen handla lokalt i större utsträckning än idag. Kommunen uttrycker i planen också vikten av att förbättra det robusta vägnätet, kollektivtrafiken och datakommunikationerna för att nå målet. Kostnaderna för skolskjutar och kollektivtrafik blir sannolikt hög med tanke på kommunens geografiska struktur. Ett väl utbyggt vägnät, bra kollektivtrafik och datakommunikationer möjliggör högre tillgänglighet, framför allt för äldre och ungdomar, vilket är en nödvändighet för bevara en levande landsbygd. De äldres möjlighet till kvarboende ställer också högre krav på stödservice och hemtjänst. Grunden till ökad demokrati och utveckling för orterna ligger i den process för samhällsfrågor som medborgarna deltagit i. Med stöd av kommunen har ortens befolkning, genom byalaget eller utvecklingsgruppen lyft fram vad som är viktigt för ortens utveckling. na är positiva och medverkar till att hela kommunen kan leva samt kommer sannolikt att leda till ett större brukarinflytande med fördelning av makt och ansvar till olika medborgar- och brukarformer. Man får dock vara observant på att inte ideella grupper tyngs ner av alltför omfattande remissinstansarbete och dålig mötessamordning från kommunens sida. Kommunen ska verka för och utveckla basservicen. Boendemiljön ska marknadsföras. Befintlig fritidsbebyggelse ska utvecklas och ges större möjlighet till permanentboende. Äldres möjlighet att bo kvar på sin ort ska underlättas. Skolorna på landsbygden ska utvecklas till lokala kunskapscentrum, där bibliotek, IT-café och mötesplats integreras. Befintliga skolor ska i möjligaste mån behållas. Varje ort ska ha ett bra vägalternativ i det robusta vägnätet. Turtätheten kan förbättras genom samordnad kollektivtrafik. Moderna datorer och datakommunikation ska finnas i hela kommunen. Ökad demokrati med stor delaktighet ska prägla bygdens utveckling. 12 Växtplats Ulricehamn - Del 3

13 Utbildning Skolans utveckling och attraktionskraft avgörs av vår förmåga att ha utbildningar med spetskompetens som svarar mot den enskildes och samhällets krav. Helhetssyn innebär också ett lärande där teori och praktik varvas. Det livslånga lärandet ska ge möjlighet till återkommande kompetensutveckling under kortare eller längre tid och är ett lärande som utgår från den enskildes, organisationens, företagets behov. Stora möjligheter behöver finnas för den enskilde att påverka och ta ansvar för sin egen kompetensutveckling. Det är också viktigt att uppmärksamma och stödja så att alla har samma möjlighet. Utlokaliserad högskoleutbildning är positivt för kvarboendet i kommunen och för att ge invånarna möjlighet till ett livslångt lärande. Satsningar på en bra skola och en trygg uppväxtmiljö är också viktigt för inflyttare. Genom ett ökat samarbete mellan kommun, högskolor och universitet kan utbildningsinsatserna utformas efter kommuninvånarnas och näringslivets behov. En lokal förankring ger fler människor större möjlighet till vidareutbildning. Profilutbildningar och smala utbildningar kan dock vara svåra att genomföra. Att bevara skolorna på landsbygden och omvandla dem till lokala kunskapscentra och mötesplatser med ett varierat utbud av tjänster har en positiv inverkan på deras värde hos ortsinvånarna. Det ökar också möjligheterna till att skapa intressanta och stimulerande undervisningsmiljöer. Att ge möjlighet till invånarna i kommunen att tillgodogöra sig den information som finns tillgänglig i moderna media ger också goda förutsättningar för människor att engagera sig i samhällsutvecklingen. Det stärker demokratin. Vid vikande elevantal krävs dock ökade ekonomiska resurser för att kunna hålla alla skolor öppna. Det kan också vara svårt att få kompetent personal till små skolor. En positiv helhetssyn på lärande, kunskap och mognad ska råda. Livslångt lärande eftersträvas. Kommunen ska verka för ett utvecklat samarbete med högskolor och universitet så att fler högre uppdragsutbildningar och distansbaserad undervisning kan erbjudas kommuninvånarna. Skolorna på landsbygden ska utvecklas till lokala kunskapscentrum, där bibliotek, IT-café och mötesplats integreras. Befintliga skolor ska i möjligaste mån behållas. Demokratifrågorna och det lokala perspektivet ska lyftas fram. Växtplats Ulricehamn - Del 3 13

14 Social omsorg Det övergripande målet för den sociala omsorgen är att individen ska stå i centrum. Förändringen i samhället med ökat drogmissbruk och barn och ungdomar som far illa kräver en förändring i inriktningen i socialtjänstens insatser. Allt mer förebyggande verksamheter, i samverkan med bl a skolan, barnomsorgen och primärvården krävs. Socialtjänstens arbete ska bygga på helhetssyn och med respekt för den enskildes integritet. Även det förhållandet att många personer står utanför den ordinarie arbetsmarknaden kräver ökade insatser från socialtjänstens sida. Ett förändrat synsätt när det gäller omsorgen om de handikappade samt en ökning av antalet personer med handikapp kräver ökade insatser från kommunens sida. Förutom kraven på handikappomsorgen kommer krav också att riktas mot barnomsorg, skola och fritidsverksamhet, mot boende samt arbete som personlig assistans. Dagverksamhet och andra aktiviteter förändras till innehåll och omfattning. Även kraven på korttidsboende och så kallad avlastning förändras. Avlastning under längre perioder eller helger, samt att särskilda avlastningsfamiljer kan gå in och ta ett ansvar för den handikappade under längre perioder kan bli aktuellt. Antalet äldre ökar, vilket leder till ett ökat vårdbehov. Detta ställer krav på fler anställda inom äldreomsorgen. Svårigheterna att rekrytera personal till äldreomsorgen kräver betydande insatser för att göra yrket och arbetsmiljön inom vården attraktiv. Kommunen har gjort ställningstagandet att möjligheterna till kvarboende och seniorboende ska förbättras. Önskemålet att bo hemma så länge som möjligt kräver en väl utbyggd hemtjänst och hemsjukvård. Antalet platser i särskilt boende är för närvarande för stort, men på längre sikt kan man förvänta sig en ökning av antalet platser. Platsbehovet är dock avhängigt hur alternativa boendeformer som seniorboende och andra former av mellanboende utvecklas. Planeringsläget är därför svårbedömt. Verksamheterna inom social omsorg ska bedrivas med en helhetssyn där individen, speciellt barnen, sätts i centrum och kvalitet är viktigt. Individens hela livssituation ska beaktas vid stödinsatser. Kommunen ska ta ett ökat ansvar inom handikappområdet. Möjligheterna till kvarboende i sitt ordinära boende ska förbättras. Möjlighet till seniorboende ska skapas i centrala lägen i orterna. Även andra former av mellanboende kan bli aktuella. Driften ligger dock inte på kommunen. Kommunen ska arbeta förebyggande för att klara vård- och omsorg. 14 Växtplats Ulricehamn - Del 3

15 Ekologisk omställning En omställning av dagens samhälle till ett ekologiskt samhälle är en lång process som sannolikt kräver en mängd åtgärder för att ändra attityder och vanor hos människor. En ekologiskt hållbar utveckling måste gå hand i hand med en socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling. De olika sektorerna är beroende av varandra. Ställningstagandena inför arbetet med en ekologisk omställning är inriktade på god fysisk planering, minskade transporter i samhället och bättre hanteringen av material och energi samt underifrånpersktiv. Det är ur planen svårt att utläsa omfattningen av det arbete och de åtgärder som kommer att krävas, vilket gör det svårt att göra bedömningar av konsekvenserna. Omställning till en ekologiskt hållbar utveckling ska genomsyra den fysiska planeringen. Arbetet ska ske med ett underifrånperspektiv. Kommunen ska föregå med gott exempel, bla genom de projekt som pågår inom ramen för regeringens Lokalt investeringsprogram för ekologisk omställning (LIP). En förbättrad kollektivtrafik och biologiskt baserade drivmedel som biogas och etanol är viktiga faktorer för den hållbara utvecklingen. Kommunen ska fungera som det goda exemplet. Kommunen ska verka för en levande landsbygd och ett gott samspel mellan stad och land. Barriärer kan skapas vid exploatering av mark och vatten. Dessa ska undvikas om de väsentligt hindrar arters utveckling och rörlighet. Avfallsmängderna ska minskas. Växtplats Ulricehamn - Del 3 15

16 Energi De planerade åtgärderna vad gäller energihushållning och energiproduktion går väl i linje med de mål som kommunen satt upp angående utvecklingen mot ett miljövänligare och uthålligare energisamhälle. Med de planerade åtgärderna når man dock inte målen i Agenda 21 - programmet och i Energiplanen. Åtgärderna syftar till att främja energihushållningen, produktionen av förnyelsebar energi och minska utsläppen från energioch värmeproduktion. I det lokala investeringsprogrammet för ekologisk omställning (LIP) ingår fjärrvärmeprojekt. Två konkreta åtgärder därinom är utbyggnad av fjärrvärmenätet i Ulricehamns stad, där det också ingår att omhänderta spillvärme från Svensk Brikettenergi i Ulricehamn AB samt användningen av gas från avfallsdeponin för energiproduktion. Åtgärderna innebär initialt stora ekonomiska åtaganden för Ulricehamns Energi AB och deltagande företag. Kommunen har föreslagit en vedeldningspolicy som troligen antas inom kort. Den ska säkerställa att nya pannor och kaminer som installeras är godkända ur miljösynpunkt. Vedeldningspolicyn ska också främja byte till bättre teknik med lägre utsläpp. Konsekvenserna av detta är minskade utsläpp och en ökad hushållning med resurser. Energianvändningen ska minska. Energiplan inkl värmeplan för Ulricehamns stad. Värmeplaner ska utarbetas även för andra orter. Kommunen har tagit fram ett förslag till vedeldningspolicy. Gas från avfallsdeponin ska användas för energiutvinning. Användningen av förnybara energislag ska öka. Kommunen ska föregå med gott exempel, bla genom de energiprojekt som ingår i Lokalt investeringsprogram för ekologisk omställning (LIP). 16 Växtplats Ulricehamn - Del 3

17 Naturvård Det övergripande målet är att utvecklingen ska anpassas till vad naturen tål. Kommunen avser att uppnå detta genom att bl a upprätta ett naturvårdsprogram och genom att minska utsläppen så att inga allvarliga negativa effekter på naturmiljön uppstår. Ett program för hur kommunen ska agera och vilka åtgärder som bör vidtas för att värna naturen är ett viktigt och positivt steg i riktning mot att uppfylla målet. Det innebär med stor sannolikhet positiva konsekvenser för naturen i kommunen. För att minska utsläppen till miljön anger man i Mål och strategidokumentet bl a att man ska satsa på förnyelsebar energi, energieffektivisering, och kollektivtrafik. Kommunen ska också i sitt tillsynsarbete använda miljöbalken för att minska effekterna på naturmiljön. Åtgärderna som föreslås räcker inte för att nå målen men är ett steg i riktning mot ett hållbart samhälle. Kommunen kan inte ensam uppnå dessa mål utan det krävs samarbete med andra aktörer. Att bedöma kostnaderna för vad som ligger inom ramen för att uppnå en sådan reduktion av utsläppen är inte möjligt. Kostnaderna och även vinsterna bedöms som höga. Kommunen avser också som ett led i naturvården att inom 3 km från tätorterna upprätthålla ett varierat utbud av parker och grönområden. Att tillgängliggöra stadsnära grönområden på detta sätt bidrar till att öka förståelsen och engagemanget för naturen. I den mån värdefulla naturområden riskerar att gå förlorade genom skogsavverkning eller annan exploatering ska kommunen överväga att skydda dessa genom reservatsbildning Ett varierat utbud av grönområden som skötta parker, kulturlandskap (ängar, betesmarker) och naturskogar ska finnas inom cykelavstånd (3 km) från tätorterna. Utsläppen av föroreningar till mark, vatten och luft ska minskas till sådana nivåer att inga allvarliga negativa effekter i naturmiljön uppstår. Ett naturvårdsprogram ska tas fram för kommunen. Växtplats Ulricehamn - Del 3 17

18 Kulturmiljö I planen uttrycker kommunen en strävan att bevara kulturmiljön ta tillvara kulturlandskapet och den pittoreska staden. Det är viktigt att Ulricehamnarna kan sin historia. Dessutom kan kulturmiljön användas i marknadsföring av ett attraktivt boende. De ställningstaganden som görs i planen går tydligt i linje med de mål som kommunen satt upp. Ett kulturmiljövårdsprogram ska upprättas vilket sannolikt kommer att ha positiva konsekvenser på utvecklingen. För att återupprätta ursprungliga kulturmiljöer avser kommunen att återställa gator och torg som förvanskats. Det framgår inte av materialet vilka gatumiljöer som redan förvanskats och hur de ska återställas, eftersom detta ska anlyseras i framtagandet av Kulturmiljövårdsprogrammet. Det gör att det i dagsläget är svårt att bedömma de ekonomiska konsekvenserna. Den lilla pittoreska staden ska fortleva. Kulturhistorisk och karaktärskapande bebyggelse, miljö och struktur ska bevaras och förnyas varsamt. Det offentliga rummet med gator, torg och gröna rum ska stärkas. Gatu- och torgrum som förvanskats bör återställas. Gröna ytor och trädplanteringar som förvanskats eller undanträngts ska, i möjligast mån, ersättas på annan plats. Ett kulturmiljövårdsprogram för hela kommuen ska tas fram. Kulturverksamhet Kommunens mål är att det ska finnas ett brett och rikt kulturliv. För att nå detta göras satsningar på olika kulturverksamheter som kulturell mötesplats, kulturarrangemang för barn och vuxna och bättre biblioteksverksamhet. Många av åtgärderna och satsningarna är riktade mot barn och ungdomar. Planerade åtgärder för att stärka kulturlivet i kommunen kommer med stor sannolikhet medföra goda konsekvenser för utvecklingen. Satsningarna på barn och ungdomar är långsiktiga och har med stor sannolikhet positiva effekter. De ekonomiska konsekvenserna av de redovisade åtgärderna bedöms vara stora utgifter på kort sikt men stora vinster på lång sikt. En stark kulturell mötesplats ska skapas för alla. Kulturarrangemangen ska uppfylla kraven på kvalitet och mångfald och bör ske i samarbete med föreningar, studieförbund mm. Biblioteksverksamheten ska väcka barn och ungdomars läsintresse. Ett kulturprogram ska tas fram. 18 Växtplats Ulricehamn - Del 3

19 Risker i samhället Planen ger uttryck för höga ambitioner vad gäller riskhantering och skapandet av ett robust samhälle. Riskerna i samband med transporter och produktion avses minskas genom minskade mängder farligt gods på vägarna och att transporterna styrs över till rekommenderade vägar för detta. Miljöstörande verksamheter ska samlokaliseras till ett fåtal platser. För att öka robustheten i samhället arbetar kommunen med beredskapsplaner och föreslår investeringar i reservkraftverk och utbildningar för allmänheten. En utbyggnad av riksväg 40 till motorväg ger också positiva effekter eftersom risken för olyckor blir mindre vid en standardökning på vägen. Man kan också arbeta förebyggande vid utbyggnaden av vägen och skydda vissa markavsnitt där en eventuell olycka med farligt gods skulle kunna få stora konsekvenser för grundvattnet. Att minska mängden farligt gods är ett viktigt led i att minska föroreningsriskerna i samhället. Även riskerna för olyckor med skador på människor och egendom minskar. Mängden farliga ämnen är kopplade till den generella produktionen i samhället och kan påverkas genom att den sk produktvalsprincipen tillämpas. Genom att anvisa rekommenderade vägar för farligt gods och arbeta förebyggande tillsammans med företag, genom information och miljöutmanarprojekt, kan en del transporter styras över till mer lämpliga vägar. Förebyggande åtgärder kan också ske för att skydda exemeplvis vattentäkter som skulle kunna bli skadade om en olycka med farligt gods skedde. Kommunen planerar också ett antal uppställningsplatser för farligt gods för att underlätta för lastbilschafförerna att kunna ha uppsikt över sina fordon under raster. Att samlokalisera miljöstörande verksamheter till ett fåtal platser är generellt positivt. De positiva effekterna för miljön gäller främst lokala störningar som buller, lukt, partiklar och visuella störningar. Det är också positivt avseende risker då eventuella olyckor begränsas till en viss yta, vilket underlättar eventuellt saneringsarbete. Samlokalisering har däremot ingen effekt ur ett globalt perspektiv och det kan även innebära större produktionsstopp vid en olycka då flera arbetsplatser kan bli berörda. I områden med miljöfarlig verksamhet ska skyddszoner i enlighet med Boverkets rekommendationer i Bättre plats för arbete läggas ut. Det är positivt med hänsyn till reduktionen av riskerna i samhället. Beroende på vilken typ av verksamhet som avses skiljer sig avstånden avsevärt. Lägsta rekommenderat avstånd är 50 m, till industrikvarter, och längsta avstånd är 1000 m, till storindustriområde. En generell översyn av skyddsavstånden kan komma att resultera i konfliktsituationer då verksamheter befinner sig inom de rekommenderade minimiavstånden. Växtplats Ulricehamn - Del 3 19

20 Alla de kommunala vattentäkterna är grundvattentäkter. För att säkra dessa har en översyn av skyddsområdena gjorts. Revidering av områdena och bestämmelser kommer att ske. Vissa sjöar eller delar av sjöar ingår i viktiga närströvområden samt har lokala natur- och kulturvärden. I Kunskapskällan och i Mål och strategier beskriver kommunen att de tre gällande miljökvalitetsnormerna, som finns framme idag, inte överskrids i Ulricehamns kommun. Utvecklingen inom området ska dock bevakas. De åtgärder som redovisas i planen går i linje med ambitionerna att skapa ett uthålligare och säkrare samhälle. Konsekvenserna av riskhantering och satsningarna på robusthet är sannolikt positiva. De ekonomiska konsekvenserna är svåra att bedöma men kostnaderna bedöms dock inte vara så stora för kommunen. Investeringar i reservkraftverk. Kraftförsörjningen ska fungera under exceptionella förhållanden. Fortsatt samarbete med Civilförsvarsföreningen för att öka riskmedvetenheten. Farligt gods till och genom kommunen ska minska i samarbete med företagen. Rekommenderade vägar för farligt gods ska nyttjas i större utsträckning än idag. Uppställningsplatser för farligt gods bör ordnas utmed riksväg 40, 46 och länsväg 157. Haveriplats bör med fördel ordnas inom området för kommunens återvinningsstation utmed riksväg 40. Dricksvattenförsörjning från grundvatten ska skyddas. Övergödningen i våra vattendrag ska minska. Luftpåverkande industri ska lokaliseras till platser som Vist industriområde, den nordöstra delen av Hesters industriområde och väster om avfallsanläggningen. Skyddsavstånd som Naturvårdsverket och Boverket rekommenderar i Bättre plats för arbete ska vara vägledande i lokalisering av störande verksamheter. Riksintressen Hur riksintressena säkerställs beskrivs i Mål och strategidokumentet, under rubriken Nationella och regionala intressen. 20 Växtplats Ulricehamn - Del 3