SOFT-arrangörshandboken

Transkript

1 SOFT-arrangörshandboken AH 302: Värt att veta för Elansvarig Version: Redaktör: Hans Carlstedt Foto Roland Nilsson Innehåll 1. Inledning/syfte Förutsättning Planering Riskhantering Genomförande... 5 Bilagor: 1. Elsäkerhet 2. Checklista för energiförsörjning 3. Checklista för tillförlitlighet 4. Åtgä rder vid elbortfall 5. Åtgärder vid olycka 6. Exempel på Begäran om el 7. Exempel på mycket liten eluppkoppling 8. Exempelo på mede3lstor eluppkoppling 9. Exempel på mycket stor eluppkoppling 10. Utvärdering och erfarenheter

2 AH 302: Värt att veta för elansvarig Sida 1 (6) 1. Inledning/Syfte Välkommen till Svenska Orienteringsförbundets Arrangemangshandbok, delen Värt att veta för elgruppsansvarig. Syftet Denna publikation skall vara ett stöd för dig som ansvarig och dina medarbetare i att lösa uppgiften. Det är en förhoppning att inspirera Er att genomföra arbetet så att vi tillsammans når orienteringsförbundets mål och ambition att vi ska ha världens bästa arrangemang. Publikationen är också ett viktigt utbildningsunderlag i vårt samarbete med SISU Idrottsutbildarna där vi genom olika samarbetsformer skapar resurser för din förening, distriktet och orienteringsförbundet. Gruppansvariga bildar sina lärgrupper under förutsättning att man är minst tre i gruppen. Vid mindre och medelstora tävlingar kommer det alltid finnas grupper med bara 1-2 personer. Dessa låter man då ingå i funktionens lärgrupp, normalt Arena funktionen Spelregler för lärgrupp SISU: Det ska finnas en inriktning, ett tema och en plan samt tidsplanering Det ska finnas en av SISU Idrottsutbildarna godkänd lärgruppsledare Minst tre deltagare inklusive lärgruppsledaren ska delta Lärgruppen ska pågå minst en utbildningstimme med 45 minuter sammanhängande tid Lärgruppen kan innehålla praktik, men ska domineras av det teoretiska inslaget Studiebesök/expertmedverkan/samverkan med annan lärgrupp kan tillföra lärgruppen värdefull kunskap och vidga perspektiven. Mål Arbetsform SISU - Att skapa en eller flera lärgrupper för att planera, genomföra och dokumentera vår uppgift. - Att samla gruppen/grupperna under trevliga former och att ha kul under arbetet. - Att till arrangemangets sammanhållande för lärgrupperna redovisa närvaro och antalet träffar med gruppen enligt utdelad lista. - Att till arrangemangets sammanhållande för lärgrupperna redovisa närvaro och antalet träffar med gruppen enligt utdelad lista.

3 AH 302: Värt att veta för elansvarig Sida 2 (6) Tävlingen-arrangemanget - Att skapa en övergripande bild av hur arrangemanget ska organiseras och genomföras samt hur vår uppgift kommer in i detta sammanhang - Att gemensamt sätta oss in i de regler och anvisningar mm som gäller för vår uppgift. - Att tillsammans planera uppgiften och översiktligt beräkna hur mycket personal och material vi behöver. - Att skapa en enkel tidplan för vårt arbete som också kan användas som checklista - Att på plats rekognosera platsen/platserna där vi ska genomföra vår uppgift. Vid behov göra enkel skiss av hur vi tänkt lösa uppgiften. - Säkerställa att vår uppgift blir väl samordnad med angränsande gruppers uppgifter. - Att hålla tävlingsledare/funktionsansvarig väl informerad om vårt arbete. - Att tävlingsdagen genomföra vår plan med glatt humör och stor noggrannhet. - Att efter tävlingen samlas för att utvärdera och vid behov dokumentera vårt arbete. 2. Förutsättning Tävlingsarrangemangets storlek och art ställer krav på hur elnätet dimensioneras och dess uppbyggnad. Det är den elansvarigs uppgift att specificera de krav som gäller för elnätet. Det finns en del förutsättningar som påverkar gruppens arbete och som ni ska känna till för att kunna genomföra uppgiften på ett bra sätt. - Lagar och förordningar. Följande gäller speciellt för elgruppen: o Elsystem har många omfattande lagliga krav och restriktioner o Elsystemet ingår som en delmängd i många av arenans funktioner o I många fall krävs att en behörig elektriker deltar i arbetet. o En anläggning som ansluts via en 16 eller 32 A handske är att betrakta som en tillfällig anläggning och ingen behörighet krävs. Tävlingsledaren betraktas som ägare av anläggningen och har det juridiska ansvaret. - Regler och anvisningar samt litteratur mm Arenan För arrangemang av tävlingar gäller Svenska Orienteringsförbundets tävlingsregler med anvisningar. Dessa hittar man lämpligast på Lika viktig som att man har elkunnande i lämplig omfattning är att förstå tävlingens olika funktioners behov. De omfattar bl.a. o Energiförsörjning - varifrån kommer energin/elen o Dimensionering - hur mycket av olika behov o Tillförlitlighet - vad måste fungera och vad kan fallera en kortare stund o Tillgänglighet - när behöver man el

4 AH 302: Värt att veta för elansvarig Sida 3 (6) Elnätet Hela elnätet ska skyddas av en eller helst flera jordfelsbrytare. Elnätet skall vara uppbyggt med IP44-klassade komponenter Se även bilaga 1 om elsäkerhet och klassningar. Utöver detta finns en del bra litteratur och dokument som kan vara bra att ta del av. För er grupp rekommenderas att ni som inte är behöriga speciellt tar del av informationer från elsäkerhetsverket: Rekommendationer från elsäkerhetsverket Elsäkerhetspocket, läs om el utomhus Jordfelsbrytare Elolyckor Elsäkerhetsverkets föreskrifter Elstandard, här kan man rekvirera instruktioner, ex.vis SS punkt Organisation På de flesta tävlingar består elgruppen av någon ansvarig ofta behörig elektriker plus kontaktpersoner inom övriga funktioner. För att bygga upp elnätet och driva det behövs representanter från de olika funktionerna. Det är bra om man namnger dem och att de är aktiva. Utbilda dem så de förstår vad som är viktigt! - Ansvar/Uppgifter Varje grupp har av tävlingsledningen fått ett avgränsat ansvar och uppgifter, med tilldelade resurser i form av personal och ev. också vilken materiel som disponeras. Det händer också att gruppen får en budget att hålla sig inom. Exempel på hur elgruppens uppgifter kan se ut i tidsföljd: Definierar anslutningspunkter för elnätet Samverkar vid detaljplanering av arenan. Vilka elbehov finns, dimensionering. Insamlar information om utrustning som inte är känd. Hur distribuerar man elen? Vilka kabelgator behöver man? Vilken avsäkring och distribution av jordfelsbrytare är optimal? Skapar lämpligt elnätsschema och förankrar detta med tävlingsledningen. Ordnar medhjälpare i samråd med tävlingsledningen Deltar i scenarioutvärdering för att utvärdera rutiner och risker. Initiera träning av olika moment om något inträffar. Anskaffar materiel i samverkan med materialansvarig Samverkar med lokal eldistributör för inkoppling till elnätet eller gör inkoppling av kraftcentral Samverkar med byggnationsledningen i byggandet av arenan Godkänner anslutningar, provkör el innan tävlingsdag Har incidentberedskap under tävlingsdagen Hyr/samlar in/avvecklar elektrisk utrustning

5 AH 302: Värt att veta för elansvarig Sida 4 (6) 3 Planering Nu börjar det roliga och trevliga arbetet att gemensamt i gruppen planera hur ni ska lösa uppgiften och genomföra tävlingen. Gör gärna planen skriftligt så underlättar det arbetet med kommande tävlingar. (Ingår i en helhetsplan) - Uppgiften analyseras och omsätts i vad som behöver göras. - Studera ev. Goda exempel på lösningar för din grupp. Checka bilagorna. - Organisera den egna gruppen med hjälp av de funktioner som använder el. Notera att normalt är det en personalansvarig i tävlingsledningen som slutligt bestämmer vilka personer gruppen disponerar. Uppgift: Om ni är flera i gruppen, skapa tillsammans gruppens organisation genom att fördela olika uppgifter. Vem är bra på vad? - Planera och beräknar behov av resurser i form av personal, material samt anskaffa dessa i samverkan med materialansvarig. Planera också för återlämning/återställning. Uppgift: Beräkna vilka resurser ni behöver i form av materiel, personal mm för att lösa just er uppgift. Redan nu kan det vid större tävlingar vara lämpligt att till de olika funktionerna skicka ut en El-beställning, se bilaga 6. - Rekognosera på plats i terrängen och detaljplanera, gör gärna skisser mm samt märk ut vid behov var olika aktiviteter ska finnas mm. Samverka med arenaansvarig om röjning och markarbeten behöver göras. - Samverka och samordna med angränsande funktioner och arbetsgrupper så att ingenting hamnar mellan stolarna.- Håll funktionsansvarig/tävlingsledare informerad om planeringsläget samt anmäler behov av ev. resursförstärkning. Likaså vilka elektriska restriktioner som finns. 4. Riskhantering - Var alltid förutseende i planeringen ta reda på vilka risker som finns och räkna bl.a. alltid med dåligt väder tävlingsdagen. Arenan är en mycket viktig del i hela tävlingens genomförande. Det är viktigt att förstå riskerna och hur man garderar sig mot eventuella fel. Några grova punkter: Var organisatoriskt avstämd med övriga funktioner om vad som ingår i funktionens ansvar och vilka behov de har. Detta måste hanteras innan detaljplaneringen sker. Gör riskbedömning ihop med andra funktioner Vid komplexa arrangemang bör man simulera kritiska händelser och vara överens om hur man hanterar dessa. Vana arrangörer har gjort risklistor från dels tidigare erfarenheter och dels från analyser (ofta är dessa gjorda för alla funktioner tillsammans). Måste man o träna varje funktion vad de gör om det blir elavbrott? o följa upp tidigare avtal om elförsörjning? o ha bevakning under byggnationen? Under tävlingen måste man upprätta en beredskap för att kunna lösa problem som inträffar - fastställa resurs, verktyg och materiel som behövs till detta.

6 AH 302: Värt att veta för elansvarig Sida 5 (6) 5. Genomförande - Elsystemet skall vara uppbyggt i god tid innan tävlingsdeltagarna är på plats och i många fall till vissa delar innan byggnationen av arenan börjar. - Testa materiel och föröva personalen (i de olika funktionerna). Har man tillgång till elektriker med mätutrustning rekommenderas att från varje uttag kontrollera sling- och kortslutningsimpedanserna, samt kontrollera samtliga jordfelsbrytare med avseende på verklig utlösningstid och utlösningsström. Testa att backupfunktioner som UPS och reservkraft fungerar i uppkopplade system. - Sena förändringar bör undvikas och om det händer måste de alltid vara förankrade tävlingsledning och gällande dokument. - Städa av och snygga till arbetsplatsen innan de tävlande anländer. Helst skall kablar inte synas. Om de måste det så - skall det se proffsigt ut. - Säkerställ att lugn alltid råder så att tävlande inte störs eller irriteras även om det blir strömavbrott. - Avlösningar bör alltid finnas tillgängliga och att den egna personalen mår bra. Vid elavbrott krävs omedelbart agerande. Det måste alltid finnas någon som kan rycka in. - Glatt humör och ett leende är aldrig fel inom den egna gruppen och mot de tävlande. - Påbörja avveckling/nedmontering av egen verksamt först efter klartecken från funktionsansvarig/tävlingsledare. Ha kontroll på materialets tillstånd. Märk upp det som måste åtgärdas. - Städa och återställ allt så markägaren, tävlingsledaren ni själva blir nöjda. Alla i gruppen hjälper till! - Meddela funktionsansvarig/tävlingsledaren när allt är klart. - Avtacka alla medhjälpare. 6. Utvärdering och dokumentation - Tillsammans med medarbetarna diskutera vad som varit bra och vad som kan utvecklas till nästa gång.

7 AH 302: Värt att veta för elansvarig Sida 6 (6) - Dokumentera detta och lämna till funktionsansvarig/tävlingsledaren. Använd gärna bilaga Fyll i deltagarlistan slutligt för lärgrupp motsvarande och lämna till funktionsansvarig/tävlingsledaren. Uppgift: Utvärdera och dokumentera ert arbete Avslutningsvis kom ihåg att det alltid är vägen till målet som är mödan värd. Det är också alltid trevligare att tillsammans vara stolta över ett gemensamt arbete än att lägga energi på att dölja brister och slarv. Lycka till med ert bidrag till att skapa Världens bästa arrangemang!

8 Bilaga 1 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (3) Elsäkerhet Viktigaste skyddet vid orienteringsarrangemang är att ha tillräckligt bra personsäkerhet. Givetvis är även skydd mot brand eller följdeffekter av olycka viktiga. Vad orsakar elolyckor? Elsäkerhetsverket listar de vanligaste orsakerna till olyckor i icke professionell verksamhet: Felkopplingar, oftast gjorda av lekmän. Slarvig hantering eller bristfälligt montage av elmaterial. Användning av trasiga apparater utomhus. Elanläggningar med skadade eller dåligt underhållna elapparater och ledningar. Kontrollera utrustningen som du använder Mycket av utrustningen under ett orienteringsarrangemang lånas in från medlemmarna, klubben eller det lokala orienteringsförbundet. Det är viktigt att kontrollera att utrustningen är hel. De vanligaste felen är Trasiga sladdar och kontakter Felaktiga strömbrytare Vattenskadade värmeapparater som element, vattenkokare, våffeljärn mm Jordning och jordfelsbrytare är basskyddet För att kraftigt minska riskerna skall alla komponenter som kan bli strömförande vara jordade i både inomhus- och utomhusmiljö. Rent vatten leder inte elektricitet men svagt förorenat vatten. Vatten är elsystemets största fiende. Vatten kan orsaka s.k. krypströmmar som ger stötar då man tar i utrustningar som t.o.m. är jordade. Stöten kan vara dödande. Som skydd för detta finns krav på att ha jordfelsbrytare. Jordningen och jordfelsbrytaren skyddar mot väldigt mycket men inte allt. Pet- och vattenskyddade utrustningar IP-klasser För att säkra att ingen petar i utrusning, som t.ex. på orienteringsarrangemang är tillfälligt uppkopplat, skall man använda petsäker utrustning. Dessa klassas med hjälp av IPklassificeringen. Kapslingsklasser IPYX. ; t.ex. IP34 Första siffran (Y)- petsäkerhet: 0, Inget skydd. 1, Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 50 millimeter. 2, Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 12 millimeter. 3, Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 2,5 millimeter. 4, Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 1 millimeter. 5, Dammskyddad. 6, Dammtät.

9 Bilaga 1 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 2 (3) Utomhusmiljön är mer eller mindre fuktig. Regnvatten eller vatten från marken kan orsaka säkerhetsfel. I servering och dusch kan man stänka vatten okontrollerat. Tåligheten mot detta klassas med hjälp av IP-klassificeringen. Kapslingsklasser IPYX. ; t.ex. IP34 Andra siffran (X) - vattentålighet: 0, Inget skydd. 1, Skyddad mot droppande vatten. 2, Skyddad mot droppande vatten. Apparaten får ej luta mer än max 15 från normalvinkeln. 3, Skyddad mot strilande vatten. Max vinkel 60. 4, Skyddad mot strilande vatten från alla vinklar. 5, Skyddad mot spolande vatten från munstycke. 6, Skyddad mot kraftig överspolning av vatten. 7, Kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada. 8, Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten, enligt tillverkarens anvisning. IP-klassen är ett sätt att visa hur elektriska föremål klarar fukt och föremål. Det saknar betydelse om det är en fast installation eller stickpropp. Den normala IP-klassningen är IP20 och det betyder att det finns skydd mot fasta föremål större än 12 millimeter samt att det inte finns något skydd mot fukt eller vatten. Klarar utrustningen IP 20 behöver den inte märkas med IP-klass. Det är bara andra IP-klasser än IP20 som behöver märkas på utrustningen. Elnätet skall ha IP44 och vara jordat. minst IP20 och vara jordat om det är fast anslutet i husvagn eller dylikt Använd inte gamla grejor! Använd gjutna kontakter. Apparater som ansluts skall vara jordade eller skyddskapslade. Apparater som inte har högre skyddsklass än IP20 får användas i skyddad miljö. Mobila elverk Vid användning av mobila elverk är det mycket viktigt att få ner jordspettet tillräckligt lång i jorden. Elverket skall ha jordfelsbrytare. En god regel Ta som en god regel att hänga/lägga upp kontakter minst 0,5 m ovanför marken. Fixera dem så de inte faller ner. Placera utrustning minst lika högt eller högre ovanför golv eller mark. Skydda dem från droppande vatten och spill, t.ex. kontakterna i serveringen ovanför bordshöjd.

10 Bilaga 1 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 3 (3) Kablar får inte heller hänga fritt, de skall avlastas och hänga i en lina eller vara fastsatta på annat sätt med jämna mellanrum. Likaså skall de aldrig ligga fritt på marken där man går eller kör. Varning! Se till att du aldrig är barfota när du arbetar med elapparater ute. Att ta i ett apparathölje som blivit spänningsförande samtidigt som du är i kontakt med jord är livsfarligt

11 Bilaga 2 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (3) Checklista för energiförsörjning. Hur? Energiförsörjningen måste man hantera redan då man väljer arena. Det finns tre huvudtyper Batteri, klarar bara tidtagningsystem Elverk finns i olika storlekar, de minsta på två kilowatt klarar bara mycket små tävlingar. Det finns väldigt stora aggregat. Det är nog ekonomi, markförhållanden och ljudnivå som är begränsaren. Nät. Förutsättningarna är väldigt olika. En privatvilla kan inte leverera så mycket. Bondgårdar, stall, industrier har ofta goda möjligheter. Är man nära kraftledningar, elskåp i kommuner är också förutsättningarna goda. I de senare fallen krävs i allmänhet att inkopplingen skruvas in och man får en elcentral att ansluta i. Ett jobb för en elektriker från den man får strömmen ifrån. Hur mycket el behöver man En träning med tidtagning - från inget, man litar på datorernas batterier, till 300 W. En medelstor tävling 600 deltagare 5-10 kw trefas En stor tävling på 2000 deltagare kw trefas Med storbildskärm behövs rejäla strömstyrkor mellan A trefas 400 V. Ofta har dess lastbilar inbyggd generator så de kan sköta sig själva, En typisk fördelning Tävling Medelstor Stor Avsäkring, huvudsäkring (3x230 V) 16 A A Servering möjlig 7,0 kw 8,0 kw Högtalare möjlig 0,1 kw 5,5 kw Datorer möjlig 1,0 kw 3,0 kw

12 Bilaga 2 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 2 (3) Strömförsörjning under elavbrott Man måste prioritera vad som måste fungera, ett exempel 1. Tidtagningsystem Måste fungera, inga avbrott tolereras 2. Speakerfunktion vid publiktävling Mycket kort avbrott 3. Servering Kortare avbrott och reducerad kapacitet 4. Dusch Kortare avbrott Vid internationella stortävlingar kräver IOF att det finns två tidtagningssystem som är helt oberoende av varandra. Det är viktigt att ha en rutin hur man agerar vid elavbrott, samt att man har tränat. Se exempel bilaga 4 Tidtagningssystemet Det kan bestå av avläsningsenheter, datorer, switchar, routrar (internet), skrivare för resultat. Man skyddar ofta systemet med en UPS, dvs. med ett reservbatteri som ser till att strömmen även har god kvalitet. De i konsumenthandeln vanligen förekomna klarar bara av W under en kortare tid 20-5 min. En bärbar dator har egna batterier och om dessa är i god kondition behövs ingen uppbackning. Det är viktigt att säkra att nätverket inte går ner, för det kan ta tid att få igång det. Switchar och routrar går ofta på 12 V med nätaggregat och behöver uppbackning, effekten är blygsam W per styck. Ett alternativ är att driva dem på batteri. Laserskrivare drar ofta W och bör inte anslutas till en UPS. Ha om nödvändigt en snabb bläckstråleskrivare (50-100W) i beredskap.

13 Bilaga 2 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 3 (3) Ett typiskt datasystem med modern utrustning Tävling Medelstor Stor Per styck Antal datorer W W 100 W Antal switchar/routrar 2 50 W W 25 W Antal skrivare W W 800 W En i reserv Bildskärmar speaker W W 100 W Dator GPS 0 0 W W 100 W TV-bildskärmar GPS publik 0 0 W W 100 W LED 500 W Plasma Totalt 1550 W 3625 W Totalt "kärnan" 650 W 1925 W Man kan ersätta en laserskrivares konsumtion genom att visa resultaten på bildskärmar istället. Totala effekten sjunker då. Ett exempel på effektförbrukning i en servering Tävling Medelstor Stor Per styck Antal våffeljärn W W 1700 W Antal kaffekokare 1, W W 2200 W Antal vattenkokare W W 2000 W Intermittent Kokplatta 0 0 W W 2500 W Mikro 0 W W 1300 W Intermittent Kyl 0 W W 180 W Termostat Frys 0 W W 180 W Termostat Elvisp 0 0 W W 150 W Intermittent Skärmaskin 0 0 W W 100 W Intermittent Totalt 7000 W W Totalt balansera 4430 W 9927 W Till så här stora förbrukare har man normalt inte backup. Ett eller två gasolkök kan vara en räddning. Man bör även se över möjligheten att värma upp med annat än el. Högtalarsystem I hemmasystem har man sådana drivsteg/förstärkare att de drar kontinuerligt en hög ström kanske 100 W. När effektbehoven blir större byggs förstärkare och högtalarsystem annorlunda och man kan få kraftfulla dynamiska effekter. Stora arenaområden kräver även höga effekter. Räkna med att en liten tävling kräver några 100 W medan en stor tävling kräver 3-30 kw. Det är stor skillnad på vanliga högtalare och megafoner som har lägre förbrukning. Uppvärmning (vintertid) Normala stödelement i handeln drar mellan 1200 och 2200 W.

14 Bilaga 3 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (2) Checklista för tillförlitlighet Tillfälliga elinstallationer i fält är inte helt tillförlitliga. Det finns flera orsaker till detta Mekaniska skador Kontakter är inte urdragssäkrade, utan lossar från varandra Elledningar skadas då de ligger på marken Säkringar går då belastningen är för stor. Ihoprullade kablar som bildar elektriska slingor De elektriska säkerhetssystemen (jordfelsbrytare) löser ut. Mekaniska skador Undermålig utrustning som gamla spruckna kontakter och gummikablar. Spruckna brytare på utrustning som totalhavererar. Använd alltid hela grejor i god kondition. Kontakter/anslutningar skall vara säkrade så de inte särar på sig Man skall aldrig spänna upp en ledning så att kontakterna tar upp dragbelastningen. Det skall finnas överskott av kabel. De bägge kablarna eller utrustningarna som är anslutna till varandra skall vara säkrade genom exempelvis ett kraftigt buntband. Kablarna får aldrig hänga fritt utan skall vara avlastade med jämna mellanrum. Detta kan vara i en tältstomme, uppspänd lina eller bräda eller annat. Mekaniska skydd för kablar Inget elmaterial får vara förlagt på mark i den publika delen av tävlingsplatsen. Om de läggs på mark skall de vara mekaniskt skyddade på ett säkert sätt så att snubbelrisk ej föreligger. Vid upphängning skall höjden vara minst 2,5 m. Skydden måste vara så kraftiga att de håller. De måste även vara kraftigt fixerade i marken så att de inte kan röra på sig. Man ser ofta en eller två brädor som lagts ut där bilar kör. Erfarenhetsmässigt räcker inte detta. Säkringar löser ut Det finns flera skäl till detta Gamla grejor som inte håller använd inte sådana. Säkringsgruppen är överbelastad. Man har för många elektriska förbrukare. Det räcker inte att provköra man måste räkna ut gruppens förbrukning. Speciellt i serveringen ökar belastningen då köerna växer och fler vill ha något att äta. Dimensionsfel på säkringar behöver man inte ha. Det är viktigt att i elnätsschemat lösa detta långt före tävlingen och därefter följa upp ansluten utrustning. Jordfelsbrytaren löser ut De är de vanligaste felen för de är konsekvens av ovanstående fel. Det finns också ett antal elektriska scenarior som ställer till det. Vid kraftiga strömtoppar som när motorer startar, högtalare får ljudtoppar, termostater slår till kan det initieras jordfelsströmmar. Är gruppen redan kraftigt belastad, har långa och/eller klena kablar finns det stor risk att detta fel uppstår, speciellt om de olika faserna inte är jämt belastade. Vad kan man göra:

15 Bilaga 3 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 2 (2) Flytta om förbrukarna till andra centraler/faser så att de får en jämn belastning som de tål. Belasta fler säkringar. Elkablar måste alltid rullas ut helt, de får inte ligga kvar på vindor för då ökar risken markant att jordfelsbrytare eller säkringar löser ut. Allt elarbete på tävlingsplatsen utföres av en elkunnig.

16 Bilaga 4 till AH: 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (1) Åtgärder vid elbortfall. Före tävlingsdagen I en scenarioövning går man igenom vilka konsekvenser ett elbortfall har och vilka åtgärder man behöver företa. Tävlingsledaren initierar. Man tränar nedanstående metodik och vem som gör vad. Elansvarig ansvarar för genomförandet. Tävlingsdagen - felåtgärd Kronologiskt efter bortfall 1. Om det är ett olycksfall så hanteras detta med prioritet, se separat bilaga. 2. I det omedelbara är varje funktion ansvarig och gör det som bedöms som nödvändigt. 3. Datorerna har batteri och systemet är uppbackat enligt förberedelser, checka att all utrustning fungerar 4. Säkra att ev. målportal eller annat elektriskt system som kan hindra löparna hanteras. 5. Elansvarig tar därefter ansvar för att återstarta elen. 6. Stäng ner all el inom den elektriska zon/elcentral som är drabbad. 7. Lokalisera orsak till elavbrottetet, jordfel eller överbelastning som utlöst jordfelsbrytare alternativt säkring. 8. Ev. reservkraftaggregat startas eller alternativ omkopplingspunkt förbereds. 9. Tävlingsledaren ihop med elansvarig prioriterar återinkoppling. 10. Vid totalbortfall i aktuell zon, följ jordfelsbrytare och säkringar från anslutning ut till funktionerna. 11. Starta en elförbrukare i taget tills felorsaken upptäcks om detta inte redan gjorts. 12. Om systemet går utan åtgärd överlägger elansvarig med tävlingsledaren om effekten skall dras ner på någon funktion eller omfördelas mellan olika funktioner.

17 Bilaga 5 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (1) Åtgärder vid elolycka Elsäkerhetsverket: Vid brand eller annat fel på utrustning. Spruta inte vatten på utrustningen utan att elen först är bruten TÄNK PÅ DIN EGEN SÄKERHET Larma tävlingens sjukvårdsgrupp

18 Exempel på Begäran om el Bilaga 6 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (1)

19 Bilaga 7 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (1) Exempel på en mycket liten eluppkoppling Liten tävling utan högtalare Exempel veteranorientering Antal deltagare Plats ute i skogen i anslutning till väg. Behov enbart tidtagning av deltagare och resultatpresentation. Utrustning Spänningsomvandlare 12 V 230 V Det finns billiga omvandlare som klarar 300 W Skrivare Laserskrivare drar för mycket ström. Små bläckstråleskrivare drar i allmänhet under 30 W Bärbar dator De brukar dra omkring 100 W om de inte går på batteri. Vid användande av transportabelt elverk - kör alltid datorena via den laddningsutrustning som finns till datorn. Detta för att datorena ej skall gå sönder pga. variationer i spänningen. Skarvsladd En förgreningskontakt jordad Spänningsomvandlaren placeras lämpligen skyddad inne i en bil liksom förgreningskontakten. Måste man ha de övriga komponenterna utanför bilen skall de vara väderskyddade och det får absolut inte komma vatten på dem. Ha dem lämpligen i ett tält eller varför inte i bagagerummet på en kombibil där bagageluckan utgör ett tak.

20 Bilaga 8 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (1) Exempel på en medelstor eluppkoppling Medelstor tävling Exempel nationell orientering i Sydsverige Antal deltagare st. Plats ute i skogen i anslutning till väg. Behov tidtagning av deltagare, resultatpresentation och bra service.

21 Bilaga 9 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (2) Exempel på en mycket stor eluppkoppling Medelstor tävling med elektriskt mycket stor uppkoppling Exempel SM medeldistans Antal deltagare 935 Mycket förtäring och starka högtalare Plats ute i skogen på en äng i anslutning till väg. Notera det mycket stora antalet jordfelsbrytare för att eliminera att en grupp slår ut en annan och att risken för avbrott därmed blir liten i varje grupp. Likaså blir risken för totalavbrott liten.

22 Bilaga 9 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 2 (2) Kabelgator och elcentraler ritades in i arenalayouten. Materiallista SM i Meddeldistans Oskarshamn Centraler 63A Behov Antal Ytterligare i reserv Typ skåp, minst 2 st 30mA JFB och förbikopplad vidarematning A Valfri typ A Valfri typ 3 3 Kabel 63A Kabel längd i meter A Kabel längd i meter A Kabel längd i meter A Enfas längd i meter?????? Övrigt Grendosor Belysning Kabelskydd Buntband Reservdelar Samla ihop en "trave" 1 fas grendosor Arbetsbelysning lågenergi eller lysrör Kabelskydd för väg övergångar BLANDAT SORTIMENT Handske Hane+hona 16A+32A+63A st xx st 1 av varje reservkraftverk 1 reservkraftverk på 60 kva 1 reserkraftverk 2 reservkraftverk på 1 3kVA för prioriterad kraft 1 2 (2)

23 Bilaga 10 till AH 302 Värt att veta för elansvarig Sida 1 (1) Utvärdering och erfarenheter. Använd gärna gruppens mål och delmål som grund för utvärderingen. Tävling: Funktion/grupp: Ansvarig (Namn och gärna telefonnummer): Vi var tävlingsdagen antal funktionärer: Detta fungerade bra (i stolpform): Detta är vi inte helt nöjda med och behöver utvecklas till nästa tävling: Tips till kommande arrangörer: Vi bifogar följande för att sparas som dokumentation: