Tvistevägen. Inventering och bedömning av naturvärde. Underlag för förtätning av bostadsbebyggelse i Umeå stad

Transkript

1 Inventering och bedömning av naturvärde Tvistevägen Underlag för förtätning av bostadsbebyggelse i Umeå stad Produktion: Enetjärn Natur AB 2015

2 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Balticgruppen, Björn Johansson Inventering och bedömning av naturvärde Tvistevägen: Underlag för förtätning av bostadsbebyggelse i Umeå stad Utredningen har genomförts under augusti Följande personer har medverkat i uppdraget: Torbjörn Josefsson naturinventering, bedömningar och rapportering Anders Enetjärn kvalitetsgranskning Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Skiktad barrblandskog med lövinslag i områdets centrala del. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Innehåll Om dokumentet Inledning...4 Om uppdraget... 4 Syfte... 4 Metodik Naturmiljö och naturvärde... 7 Översiktlig beskrivning...7 Skog... 9 Igenväxningsmark...11 Vatten och myrmark...11 Naturvärde Arter Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter Samlad bedömning Naturvärde...16 Grön infrastruktur Rekreation Andra ekosystemtjänster...19 Källor Webbsidor...20 Litteratur...20 Bilaga 1 Inventerade områden inklusive naturvärdesobjekt...22 Bilaga 2 Fynd av värdeelement...32 Bilaga 3 Fynd av naturvårdsarter

4 11 Inledning Om uppdraget Området mellan universitetsområdet och stadsdelen Ålidhem ligger i en expansiv del av staden. Balticgruppen undersöker nu möjligheterna att förtäta bostadsbebyggelsen i området med ytterligare studenlägenheter. Som underlag för kommande planarbete och utveckling av området har en inventering genomförts med fokus på områdets naturvärden och rekreativa värden. Det aktuella området utgörs av skog och några varsamt planerade bostadskomplex och omges bostadsbebyggelse och verksamhetsområden (Figur 1). Huvuddelen av området är planlagt som bebyggelsekvarter i den fördjupade översiktsplanen för Universitetsstaden medan en mindre del är planlagd som viktigt grönområde inom bebyggelsekvarter (Umeå kommun 2013). För området finns en äldre detaljplan (Umeå kommun 1984), men under hösten 2015 påbörjas ett nytt detaljplanearbete. Området utgör till viss del även ett grönstråk som förbinder Mariehemsängarna och de mindre skogspartierna vid universitetsområdets sydöstra del med de skogspartier som löper söderut mellan stadsdelarna Sofiehem och Ålidhem. Grönstrukturen i en stad är ett viktigt stadselement som fyller flera funktioner - såväl ekologiskt som socialt och kulturellt. Ett grönområde kan hysa ett rikt växt- och djurliv samtidigt som det utgör ett värdefullt kulturhistoriskt objekt och används för olika rekreativa aktiviteter och motion. Utöver dessa funktioner bidrar ett grönområde också med andra så kallade ekosystemtjänster, bland annat genom att bromsa dagvattenavrinning och rgenom att reglera lokalklimatet i området. Syfte Naturvärde Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesobjekt I en NVI avgränsat geografiskt område med naturvärde, som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass. Syftet med naturvärdesinventeringen (NVI) är att tillhandahålla ett underlag för den kommande detaljplaneläggningen. I inventeringen ingår identifiering och kartläggning av strukturer och livsmiljöer som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt, men också naturvårdsarter. I uppdraget ingår även att redovisa rekreativa värden i området samt att ge förslag på hur dessa kan tas tillvara och utvecklas. Värdeelement Urskiljbar mindre del av en biotop (t.ex. ett träd) som har positiv betydelse för biologisk mångfald. 4

5 Metodik Inventeringen har gjorts enligt svensk standard SS :2014 (SIS Swedish Standards Institute a-b). Inventeringen gjordes med ambitionsnivån NVI på fältnivå detalj. Det innebär att Inventeringen har varit så nogrann så att alla naturvärdesobjekt större än 10 m 2 har kunnat identifieras. Naturvärdet har bedömts i fyra naturvärdesklasser (1, 2, 3 och 4) samt lågt naturvärde. Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde viss positiv betydelse för biologisk mångfald Lågt naturvärde ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald m 1 Översiktskarta med inventeringsområdet mellan universitetsområdet och Ålidhem. 5

6 1Naturvädesinventeringen har utförts med standardens tillägg värdeelement och detaljerad redovisning av artförekomst, vilket innebär att strukturer som är särskilt viktiga för områdets samlade naturvärde eftersöks och kartläggs samt att påträffade förekomster av naturvårdsarter redovisas. Exempel på värdeelement är naturvärdesträd, döda träd och stenrösen. Samtliga naturvärdesobjekt och värdeelement redovisas i Bilaga 1. Slutsatser, bedömningar och förslag grundar sig på flygbildstokning, fältbesök och artanalys. GIS-analys och flygbildstolkning Förekomst av naturmiljöer med naturvärde samt värdeelement inom och strax utanför utredningsområdet har analyserats med hjälp av flygbildstolkning av ortofoto samt ortofoto IR. Vid tolkningen fokuserades på följande miljöer: äldre barrblandskog, tallhällmark, lövskog samt områden med inslag av grova lövträd. Tidigare dokumenterad kunskap om området har inhämtats från Skogsdataportalen, Sveriges Geologiska Undersöknings Kartvisare, länsstyrelsen i Västerbotten samt Umeå kommun. Fältinventering Området har besökts i fält den 4-5 augusti Vid inventeringen noterades oilka naturtyper och strukturer och deras betydelse för biologisk mångfald. Exempel på naturtyper är lövskog och tallhällmark. Strukturer utgörs av bland annat död ved och naturvärdesträd (exempelvis äldre träd, ihåliga träd, stora lövträd). Utöver dessa karaktärer noterades även spår och tecken på hur området nyttjas, t.ex. stigar, eldplatser, bänkar mm. Artanalys En analys av vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen (Bilaga 1 och 2) som finns i inventeringsområdet har utförts (Naturvårdsverket 2009). Analysen omfattar dels de arter som faktiskt påträffats i området och dels de arter som kan förväntas förekomma. Förutom de arter som observerades i samband med fältbesöket har uppgifter från Artportalen använts. Vid sidan av de dokumenterade förekomster som befintligt kunskapsunderlag genererar har även en preliminär bedömning gjorts om det kan finnas ytterligare arter som omfattas av Artskyddsförordningen i området. Antaganden om troliga eller möjliga artförekomster grundar sig på om det för respektive art finns lämpliga livsmiljöer i det aktuella området och om arten finns i närheten. 6

7 2 Naturmiljö och naturvärde 2 I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av inventeringsområdets naturmiljöer och naturvärde. Översiktlig beskrivning Inventeringsområdet som är ca 10 ha stort omfattar de trädbevuxna delarna mellan Gösta Skoglunds väg i norr, Tvistevägen i öster, Ålidbacken i söder samt i väster till Umeå Universitetsjukhus tillhörande parkeringsområde. Naturvärdesinventeringen omfattar samtliga naturmiljöer i inventeringsområdet (Figur 2). Trots att inventeringsområdet är litet erbjuder det en viss varaition av naturmiljöer. Området Översiktskarta Inventeringsområde m 2 Flygbild över inventeringsområdet. 7

8 2 3 Skogen i det inventerade området är av varierande karaktär. Här finns både barrdominerad produktionsskog och lövrik barrblandskog. utgörs av i huvudsak av skog samt mindre delar igenväxningsmark. Tall dominerar men här finns även barrblandskog samt mindre områden där gran eller löv dominerar. I de centrala delarna, mellan byggnaderna, övergår tallskogen bitvis i hällmark. Området används och besöks av människor - framför allt av de boende i området, t.ex. för vardagsmotion, orientering och bärplockning. Genom området finns flera gång- och cykelleder och de skogklädda delarna genomkorsas av en mängd stigar. Ett av de flitigast använda cykelstråken går genom skogen. 8

9 Skog 2 Större delen av skogen har kommit upp genom naturlig föryngring och skogsbestånden är därför varierande med tall, gran, björk, sälg och asp (Figur 3). Här finns även inslag av rönn. Trädskiktet karaktäriseras av låg diameter- och ålderspridning, men enstaka äldre gran och tall förekommer. I området finns även medelgrova och grova träd. Bland annat finns äldre granar och tallar med en ålder upp till ca 170 år och diametrar en bra bit över 40 cm i brösthöjd. Även grova lövträd av sälg och asp förekommer (Figur 4). Av sistnämnda finns även en hel del träd med bukettformat eller grenigt växtsätt som kommit upp när marken var öppnare. Det finns även stora mängder enbuskar. All skogsmark inom inventeringsområdet bär tydliga spår efter en lång tid av brukande, exempelvis i form av stubbar och igenvuxna bläckor på träden. Stora delar av området har därför ett lågt naturvärde. 4 I det inventerade området finns en del naturvärdesträd såsom medelgrova sälgar. 9

10 2I södra delen växer lövdominerad barrblandskog med medelgrov tall, sälg och asp. Längs kanten mot Ålidhem dominerar ljusälskande lövträd som asp och sälg. Här även finns enstaka högstubbar och lågor. I områdets östra del har marken tidigare varit mer öppen. Här domineras växtligheten nu av unga lövträd, bland annat bukettformad sälg samt asp, rönn och gråal i fuktiga partier. Marken längst i nordost är bevuxen med grov, äldre gran. Också här är marken fuktig och här förekommer enstaka lågor bevuxna med vedsvamp. I områdets norra och västra delar dominerar tall med underväxt av gran. Bitvis är skogen gles och grovvuxen. I nordväst ökar gran- och lövinslaget och här är skogen bitvis skiktad och tätvuxen. Områdets centrala delar domineras av senvuxen tallskog som bitvis övergår i hällmarksskog. D2 D1 E1 G C2 Naturvärdesklass F B C1 Klass 3 Påtagligt naturvärde Klass 4 Visst naturvärde Lågt naturvärde Övrigt Inventeringsområde E2 A2 Annan öppen mark Barr- och blandskog A m 5 Karta över inventerade områden, inklusive de naturvärdesobjekt som identifierats vid naturvärdesinventeringen. 10

11 2 I den östra delen av inventeringsområdet samt insprängt bland bebyggelsen finns igenväxningsmark. Igenväxningsmark Det rör sig om i huvudsak om mark som tidigare tagits i anspråk för byggnation och vägdragning. Vegetationen domineras av gräs och örter. Vatten och myrmark Inom inventeringsområdet finns inga vattendrag eller våtmarker. Naturvärde I ett regional perspektiv har det inventerade området tämligen ordinära naturvärden, men i ett lokalt perspektiv har området en viss betydelse för biologisk mångfald - framför allt på grund av den varierade naturmiljön men också med hänsyn till stadens gröna infrastruktur. I det inventerade området identifierades ett objekt (A1) med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och fyra objekt (B, D1 och E1-2) med naturvärdesklass 4 (visst naturvärde). Inga objekt har naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde) eller 2 (högt naturvärde). Samtliga inventerade objekt presenteras i figur 5 och finns redovisade i detalj i Bilaga 1. Alla identifierade värdeelement presenteras med koordinater i Bilaga 2. Identifierade naturvårdsarter presenteras i Bilaga 3. Naturvärdesobjekt Objekt A1 utgörs av en lövrik barrblandskog med inslag av medelgrov sälg och björk samt grov asp. Objekt B innefattar senvuxen, äldre hällmarkstallskog med enstaka äldre tallar, stående döda träd och mindre områden med berg i dagen. Objekt D1 har karaktären av äldre, grov och högvuxen tallskog med ett fuktdråg längs den östra kanten. Objekten E1 och E2-2 utgörs av barrblandskog med varierad beståndsstruktur och tydligt inslag av lövträd. Sammantaget bedöms halva det inventerade området hysa någon form av naturvärde. Övriga objekt Resterande delar av inventeringsområdet (A2, C1, C2, D2, F och G) bedöms ha lågt naturvärde (Figur 5). Här finns dock enstaka element som i sig har ett visst naturvärde, främst naturvärdesträd och döda träd (Figur 6). I områdena D2 och F växer äldre tallskog med hög påverkansgrad: i D2 av förskoleverksamhet och i F av verksamheter på sjukhusområdets parkering. Här har skogen gallrats hårt. Område G utgörs av igenväxningsmark. Område H utgörs av en cykelväg och i1-3 av bebyggelse med trädbevuxna innegårdar och ingår inte i naturvärdesinventeringen. Naturvärdesträd Med naturvärdesträd avses i den här rapporten träd som i egenskap av grovlek och/eller ålder, förekomst av grov bark, spärrgrening krona och bohål bedöms utgöra värdträd för naturvårdsarter. Följande minimimått i brösthöjd har tillämpats: Gran, tall och asp: 40 cm Björk: 30 cm Sälg: 25 cm 11

12 2 Naturvärdesträd Asp Björk Sälg Sälg bukettformad Gran Tall Övrigt Inventeringsområde Annan öppen mark Barr- och blandskog m 6 Karta över värdeelement i form av naturvärdesträd som identifierats under naturvärdesinventeringen. Värdeelement Värdelementen i inventeringsområdet utgörs av naturvärdesträd och döda träd. Totalt registrerades en stor mängd naturvärdesträd av gran, tall, björk, asp och sälg - både trädformad och i bukettform (Figur 6). Många av tallarna är omkring 150 år gamla, men enstaka barrträd är över 170 år. En stor del av tallarna på hällmarken (objekt B) är klena men senvuxna och har därför en hög ålder men har inte registrerats som naturvärdesträd. Senvuxen tall är svår att åldersbestämma, men enstaka individer är upp mot 200 år gamla. Sälgen har en viktig ekologisk funktion då den utgör livsmiljö för en mängd arter under hela sin levnad (Ehnström & Holmer 2009). Sälgen är dessutom ett av de första träden som blommar om våren - till nytta för många pollinerande insekter. Asp, som också har stor betydlse för 12

13 2 # # # Arter Tallticka # # Vedticka Död ved Stående träd # Högstubbe Liggande träd # Törskateangrepp Övrigt # Inventeringsområde Annan öppen mark Barr- och blandskog m 7 Karta över värdeelement i form av döda träd, samt naturvårdsarter som identifierats under naturvärdesinventeringen. biologisk mångfald, förekommer sparsamt i inventeringsområdet (Ehnström & Holmer 2012). I objekt A1 växer medelgrov asp samt estaka grövre aspar över 40 cm i brösthöjd. Här finns även gott om asp av klenare dimensioner. Förekomsten av grov björk är tämligen låg i hela inventeringsområdet. Mängden döda träd i inventeringsområdet är generellt mycket låg - i synnerhet liggande träd (Figur 7). Stående döda träd finns i en begränsad mängd - främst av tall men också enstaka björkar. Spritt inom området finns även äldre tallar som tidigare angripits av törskatesvamp. På dessa träd har toppdelen dött och utgörs nu av torr, hård, död ved. 13

14 3 Arter I det här kapitlet beskrivs förekomsten av arter i inventeringsområdet. Fokus ligger på arter som omfattas av Artskyddsförordningen och andra naturvårdsintressanta arter. Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1 I samband med naturvärdesinventeringen observerades inga av de fågelarter som ska prioriteras i artskyddssammanhang. Arter som tidigare har observerats i inventeringsområdet och i dess närhet enligt data från Artportalen är sparvuggla och tornseglare. Inga andra arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1 bedöms kunna finnas i det inventerade området. Detta antagande grundar sig på kunskap om arternas utbredning och livsmiljöer. Fladdermöss trivs i trädrika kulturlandskap med en mosaik av skogsdungar och öppna ytor gärna nära vattendrag eller våtmarker (Ahlén 2011). Brist på lämpliga lokaler för födosök, parning samt boplatser och yngelkolonier i själva inventeringsområdet gör att förekomst av fladdermöss är mindre sannolik. Det inventerade området bedöms dock vara varken sämre eller bättre för fladdermöss än omgivningarna. Andra arter som omfattas av artskyddsförordningens bilaga 1 har inte påträffats i det inventerade området. En art som ändå bedöms kunna finnas i området är åkergroda. Den är vanligt förekommande i hela landet och finns i de flesta naturmiljöer (Ahlén et al. 1995). Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2015 (ArtDatabanken 2015). 14

15 3 Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 har inga påträffats tidigare enligt data från Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 2 Artportalen. Exempel på arter som kan tänkas påträffas i inventeringsområdet är: vanlig groda, vanlig padda, skogsödla, revlummer, mattlummer och plattlummer. Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter Vid naturvärdesinventeringen påträffades två naturvårdsintressanta arter; ett fynd av tallticka NT och vedticka vardera. Båda arterna fungerar som signalarter då de indikerar att skogen har en viss intern dynamik med nybildning av död ved. I inventeringsområdet har i övrigt följande arter observerats tidigare enligt data från Artportalen: igelkott (fridlyst) och videsparv VU. 15

16 4 Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av inventeringsområdets olika värden. Naturvärde Naturen inom inventeringsområdet är förhållandevis mångformig. Det beror dels på topografin och dels på markanvändningen. Större delen av inventeringsområdet utgörs av naturligt uppkommen barrblandskog och tallskog. Skogsmarken sköts kontinuerligt genom gallring och plockhuggning och uttag av döda träd, men vissa områden (t.ex. objekten E1 och E2) har lämnats att delvis sköta sig själva, vilket har medfört ett varierat trädskikt med olika trädslag, ålder och dimensioner. Här finns även en del död ved. I mindre delar av området är lövinslaget tydligt med aspdungar och grövre lövträd (A1). Hällmarker (B), äldre och grovvuxen tallskog (D1) och fuktdråg (D1) bidrar också till variationen och naturvärdet. I inventeringsområdet finns även ungskogar (C1 och C2) och genomhuggna och enskiktade tallskogar (D2 och F). Denna skogsmark utgör inte längre någon naturlig miljö då den på ett genomgripande sätt påverkats av mänsklig aktivitet. Ur naturvärdessynpunkt bedöms därför inte denna typ av miljöer som känsliga för ytterligare mänsklig påverkan. Antalet naturvårdsarter i området är mycket litet. Utsök via Artportalen samt naturvärdesinventeringen resulterade i endast fyra fynd, däribland videparv som klassas som sårbar enligt den svenska rödlistan. Videsparv är en fågel som trivs i sumpskogar och den viktigaste häckningsbiotopen utgörs av lövrik sumpgranskog. Arten häckar således inte i området. Förekomst av tallticka NT och signalarten vedticka visar stt det sker en nybildning och nedbrytning av tallved i området. Ingen av arterna är dock ovanliga. Igelkott (fridlyst) har observerats vid ett tillfälle enligt Artportalen. Ålidhem har ett starkt bestånd av igelkottar, och det är sannolikt att arten övervintrar i området. I det inventerade området finns måttligt med värdeelement som har en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Värdeelementen utgörs i första hand av naturvärdesträd och döda träd. Grovvuxna tallar och granar med ansenlig ålder (ca 170 år), medelgrov sälg och björk samt enstaka grova aspar ger ett visst naturvärde. Död ved är generellt en bristvara i skogsmarker i tätortsnära områden (dejong & Almstedt 2005). De få stående och liggande döda träd som finns i området utgör därför viktiga värdeelement för den befintliga och framtida artrikedomen i inventeringsområdet. Förslag och åtgärder Sammantaget har vissa delar av området ett visst naturvärde, men sett i sin helhet har området ett tämligen lågt naturvärde. Det objekt som bör bevaras är objekt A1 som bedömts till naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). I övrigt bör den planerade förtätningen av bostadbebyggelsen och tillhörande 16

17 4 infrastruktur fokusera på att så stor del som möjligt av de identifierade värdeelementen bevaras. Förslag till åtgärder: Den lövrika skogen i objekt A1 samt områden med berg i dagen (spritt inom objekt B) undantas från från byggnation och infrastruktur i så stor utsträckning som möjligt. Så få naturvärdesträd som möjligt avverkas. Byggnader och infrastruktur harmonieras och anpassas till dem i så stor utsträckning som möjligt. Andra värdefulla strukturer såsom döda träd lämnas kvar i skogen. Medelgrova och grova ljusälskande lövträd som riskeras att skuggas ut av barrträd frihuggs. Bärande buskar och träd som är till nytta för både människor och djur planteras. Grön infrastruktur Skogsområdet vid Tvistevägen ingår i Umeå stads gröna infrastruktur, dvs. nätverket av gröna ytor såsom gräs- och trädbevuxna marker. Dessa områden fyller en viktig ekologisk funktion i och med att de möjliggör förflyttning och spridning av arter mellan olika grönytor inom själva staden. Det inventerade området saknar direktkontakt med omgivande grönytor, men utgör ändå en viktig nod i grönstrukturen; koppling finns till Lill-Jansberget i nordost, Nydalaområdet i öster, skogskorridorerna mellan Ålidhem och Sofiehem i söder samt Öberget och Hamrinsberget samt älvlandskapet i väster (Figur 8). Djur som fåglar, däggdjur och insekter förflyttar sig på oilka sätt. Även olika fågelarter rör sig olika i terrängen, t.ex. rör sig många småfåglar uppe i trädkronorna och drar sig inte nämnvärt från att förflytta sig över öppna ytor. För många fåglar tillgången på föda som styr förflyttningsmönstren, t.ex. söker korsnäbbar efter barrträd, siskor lövträd som al och björk och sidensvansar bärande buskar och träd. Andra fågelarter är mer skygga och rör sig lite och inte gärna över öppna ytor. Det inventerade området bedöms fylla en viktig funktion för förflyttning och spridning av småfåglar och insekter. För medelstora däggdjur såsom harar, rävar, grävlingar och rådjur fyller området knappt någon funktion eftersom direkt förbindelse med grönyor i dess närhet saknas. Enstaka djur kan dock tillfälligtvis tänkas passera genom området. Sammantaget fyller det inventerade området en viss ekologisk funktion inom den gröna infrastrukturen i Umeå stad. Förtätningen av bebyggelse i Umeå stad sker i snabb takt, vilket innebär att grönytorna minskar och att olika arters förflyttning mellan dessa försvåras. Vid planering för ny bebyggelse i området bör dess funktion för Umeås gröna infrastruktur därför vägas in. Strävan kan vara att i så stor utsträckning som möjligt behålla mindre, men sammanhängande partier av skog i det inventerade området. Rekreation Närhet till skog och andra grönytor har stor betydelse för Umebornas välbefinnande. Exempelvis tar man gärna en omväg genom någon grönyta på väg till ett annat ärende (Bäckman 2012). Skogen i det 17

18 4 8 Karta över den gröna infrastruktur som sammankopplar inventeringsområdet med grönytor i dess närhet. inventerade området vid Tvistevägen genomkorsas av flera stigar och används för flera flera former av rekreation. Vid en förtätning av bebyggelsen är det därför viktigt att överväga hur mindre, sammanhängade trädbeklädda områden kan ge fortsatta möjligheter för närrekreation. För att strärka rekreationsvärdet parallellt med den nya bebyggelsen kan olika anläggningar som främjar rekreation iordningställas, exempelvis grillplatser och utegym med träningsredskap. 18

19 4 Naturen ger både direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Dessa så kallade tjänster Andra ekosystemtjänster som kommer från ekosystemen ger oss bland annat luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion och naturupplevelser som kan påverka vår hälsa positivt. Ekosystemtjänsters värde bör därför utgöra en naturlig del i all samhällsplanering och näringslivsutveckling (Naturvårdsverket 2012, Enetjärn Natur 2015). Förutom exempelvis rekreation som nämnts ovan bidrar det inventerade området på flera sätt till välbefinnande och en behaglig och funktionell miljö, vilket bör vägas in i planeringen för ytterligare exploatering av området. Skogsmarken och de öppna gröna ytorna fångar upp och bromsar avrinningen av dagvatten som huvudsakligen kommer från regn samt från avsmältning av snö och is. Skogen bidrar också till ett behagligt lokalklimat genom att vind bromsas upp och jämnar ut temperatur jämfört med bebyggda ytor. Träden reglerar också lokalklimatet genom avdunstning och ger skugga. I många städer har en allt för tät bebyggelse lett till problem med förhöjd temperatur och hög belastning på konstruktioner för avledning av dagvatten. Ett sätt att motverka dessa problem är att öka grönytefaktorn, dvs. anläggning av nya parker, gröna tak och fasader samt trädplantering (Thorsson 2012). En förtätning av bebyggelsen i området bör genomföras så att dessa och andra typer av ekosystemtjänster bibehålls i så stor utsträckning som möjligt. 19

20 Källor Webbsidor Uppgifter om skogliga värden har hämtats från Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige Litteratur Ahlén, I. 2011: Fladdermusfaunan i Sverige - Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 106(2): Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. 1995: Sveriges grodor, ödlor och ormar Fältguide och faktasamling. ArtDatabanken och Svenska Naturskyddsföreningen. ArtDatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. Bäckman, J. 2012: Umebors åsikter rörande grönområden. Examensarb., Sveriges lantbruksuniversitet. de Jong & Almstedt 2005: Död ved i levande skogar, Rapport 5413, Naturvårdsverket, Stockholm. Ehnström & Holmer 2009: Sälg: livets viktigaste frukost. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala. Ehnström & Holmer 2012: Asp: dallrar min asp, myllrar min värld. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala. Enetjärn Natur 2015: Kartläggning av ekosystemtjänster i Jönköpings kommuns nordvästra jordbrukslandskap. Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket 2009: Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen, Del 1 - fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturvårdsverket 2012: Synen på ekosystemtjänster - begreppet och värdering. Nitare, J. & Hallingbäck T. 2010: Signalarter: Indikatorer på skyddsvärd skog: flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens Förlag, Jönköping. SIS Swedish Standards Institute 2014a: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI): Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS :2014. SIS Swedish Standards Institute 2014b: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI): Komplement till SS Teknisk rapport SIS-TR :

21 Umeå kommun 1984: Fastställelse av förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för del av regionsjukhus- och universitetsområdet mm Ålidhöjden inom Umeå kommun, Västerbottens län. Umeå kommun 2013: Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för Umeå universitetsstad. Antagandehandling

22 Bilaga 1 Inventerade områden inklusive objekt med högre naturvärde I denna bilaga beskrivs alla inventerade områden inklusive de objekt som bedömts ha ett högre naturvärde. Objekten redovisas på karta i figur 5. A1 Lövrik barrblandskog Beskrivning: Skiktad, lövrik blandskog på frisk-fuktig mark av blåbärsristyp-lågörttyp (Figur 9). Tall år dominerar. Viss diameter- och åldersspridning med tydligt inslag av medelgrov sälg, björk, rönn och asp. Sälg och asp med en brösthöjdsdiameter på 30 cm respektive 40 cm förekommer sparsamt (Figur 4 & 10). I den västra och södra kanten dominerar asp. I beståndet förekommer lönn- och oxelplantor. Måttligt med klen-medelgrov liggande död ved och enstaka stående döda tallar (Figur 11). Skogen har nyligen gallrats. Tallticka NT på högstubbe samt Vedticka Signalart på medelgrov tallåga. Objektet genomkorsas av en mindre stig, och här finns en stämpelplatta för orientering. 9 Lövrik blandskog med grov sälg i objekt A1. 22

23 10 Grov asp i objekt A1. 11 Nyligen död grov tall i objekt A1. Värdeelement: Lövrikt, lågor, högstubbe, grov död ved, aspdunge, naturvärdesträd av sälg (träd och bukett), asp och tall Natura 2000-naturtyp: - Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Biotoptypen med kraftigt lövinslag och måttlig förekomst av medelgrova och grova lövträd ger ett visst biotopvärde. Förekomst av naturvårdsarter ger ett visst artvärde. A2 Barrblandskog Beskrivning: Skiktad, tätvuxen, blandskog på frisk mark av blåbärsristyp-lågörttyp med tydligt inslag av unga lövträd (björk, sälg och asp). Tall och gran ca 100 år. Viss diameter- och åldersspridning. Enstaka sälg och asp med en brösthöjdsdiameter på cm. I den sydöstra kanten dominerar klenvuxen sälg och björk på gräs- och örtrik mark (Figur 12). Enstaka klena liggande och stående döda träd. Skogen har en lång brukarhistorik och hög påverkansgrad. Inga naturvårdsarter påträffades under inventeringen. Värdeelement: Död ved, naturvärdesträd av sälg (träd och bukett) och tall Natura 2000-naturtyp: - Naturvärdesklass: - Motivering: - 23

24 12 Klenvuxen lövrik blandskog i objekt A2. B Hällmarktallskog Beskrivning: Skiktad tallskog med medelgod diameter- och åldersspridning och underväxt av gran på torr-frisk mark av blåbärsristyp med inslag av lingon och ljung (Figur 13). Skogen utgörs i huvudsak av senvuxen hällmarktallskog och övergår bitvis i berg i dagen (främst i områdena mellan de befintliga huskropparna). Många träd är drygt 100 år och flera tallar är mellan 150 och 200 år gamla (Figur 13). I beståndet finns enstaka klenvuxna björkar samt medelgrova granar, men också enstaka klena, liggande träd och sparsamt med stående döda träd - ofta angripna av violtagging. Skogen har en lång brukarhistorik. Flarnlav växer sällsynt på äldre stubbar och vid basen på äldre tallar, men inga naturvårdsarter påträffades under inventeringen. Objektet splittras upp av asfalterade vägar och bebyggelse. Värdeelement: Varierad struktur, äldre tallar, stående döda träd, berg i dagen Natura 2000-naturtyp: - Naturvärdesklass: 4 Motivering: Biotoptypen med senvuxen hällmarkstallskog och äldre tallar ger ett visst biotopvärde. C1 Blandskog Beskrivning: Tätvuxen, klen och ung blandskog dominerad av björk och sälg på ojämn mark med upplagd sten längs Tvistevägen (Figur 14). Fältskitet består av gräs och örter men saknas bitvis. I beståndet 24

25 13 Hällmarkstallskog i objekt B. 25

26 14 Objekt C1 utgörs av klen lövungskog med enstaka bukettformade sälgar. 15 Objekt C2 utgörs av klen unglövskog på fuktig mark med bland annat gråal. 26

27 finns enstaka grövre barrträd och bukettformad sälg samt sparsamt med mycket klen liggande död lövved. Inga naturvårdsarter påträffades under inventeringen. Här finns stämpelplatta för orientering. Värdeelement: Naturvärdesträd av sälg (bukett) och tall Natura 2000-naturtyp: - Naturvärdesklass: - Motivering: - C2 Blandskog Beskrivning: Tätvuxen, klen och ung blandskog dominerad av gråal, björk och sälg på fuktig mark med gräs, örter och bitvis vitmossor (Figur 15). Här finns enstaka grova tallar och ett tydligt uppslag av gran. I beståndet växer även rönn och olika viden medan bukettformad sälg förekommer i måttliga mängder. Sparsamt-måttligt med klen död lövved med fnösketicka och björkeldticka. Inga naturvårdsarter påträffades under inventeringen. Delvis igenväxningsmark. Värdeelement: Fuktdråg, död ved, naturvärdesträd av sälg (träd och bukett) Natura 2000-naturtyp: - Naturvärdesklass: - Motivering: - D1 Tallskog Beskrivning: Gles, grovvuxen tallskog (ca 150 år) med tydlig underväxt av gran på svagt sluttande (norrut) frisk mark av blåbärsristyp med inslag av lingon och ljung (i den södra delen övergår marken i gräsdominerad vegetation med inslag av örter) (Figur 16). I beståndet finns ett tiotal plantor och ungträd av cembratall. I den nordöstra delen ökar inslaget av gran (Figur 17). Här växer även medelgrov björk och asp. Här finns gott om olika marksvampar, bland annat olika typer av fingersvamp. Skogen har en viss diameter- och åldersspridning och i betsåndet finns enstaka äldre tallar med en ålder på ca 170 år. Enstaka liggnade och stående döda träd bevuxna med violticka och pulverskinn. På enstaka tallar har toppen dött - ett resultat av tidigare angrepp av törskatesvamp. Beståndet har en lång brukarhistorik. Inga naturvårdsarter påträffades under inventeringen. I nordvästra delen av området löper en gångstig i nord-sydlig riktning. Här finns en stämpelplatta för inventering. Värdeelement: Hög medelålder, stående och liggnade döda träd, törskatetall, naturvärdesträd av gran och tall Natura 2000-naturtyp: - Naturvärdesklass: 4 Motivering: Biotoptypen med hög medelålder, enstaka äldre tallar samt förekomst av flera naturvärdesträd (tall, gran och asp) ger ett visst biotopvärde. 27

28 16 Grovvuxen tallskog dominerar i objekt D1. 17 Grandominerad parti i nordöstra delen av objekt D1. D2 Tallskog Beskrivning: Gles, grovvuxen tallskog (ca 150 år) inom inhägnat området direkt söder om förskola. Tallskogen har en viss underväxt av gran och växer på frisk mark av blåbärsristyp med inslag av lingon och ljung (bitvis saknas fältskikt på grund av markslitage från förskoleverksamheten). Liten diameter- och åldersspridning. Beståndet har en lång och omfattande brukarhistorik. Inga naturvårdsarter påträffades under inventeringen. Värdeelement: - Natura 2000-naturtyp: - Naturvärdesklass: - Motivering: - E1 och E2 Barrblandskog Beskrivning: Flerskiktad barrblandskog ( år) med tydlig diameter- och åldersspridning på frisk mark av blåbärsristyp (bitvis fuktigt med inslag av vitmossor och björnmossor) (Figur 18). I beståndet finns ett fåtal plantor av cembratall. Marken i både E1 och E2 är svagt kuperad med små avsatser och några större stenblock. Tydligt inslag av klena och medelgrova lövträd framför allt björk och sälg men även asp. I E1 finns enstaka äldre granar och tallar med en ålder på över 170 år (Figur 19). Gott om gran- 28

29 plantor samt sparsamt med döende träd, liggande och stående döda träd med bland annat klibbticka, violticka (gran) och violtagging (tall) visar att bestånden har en viss intern dynamik, dvs. att nybildning och nedbrytning av död ved förekommer samtidigt som en regenerering av träd sker (Figur 20). Bestånden har en lång brukarhistorik och delar av E1 har nyligen gallrats. Bitvis är skogen emellertid oröjd och tätvuxen. Inga naturvårdsarter påträffades under inventeringen. Bestånden genomkorsas av flera småstigar samt gång/cykelvägar. Här finns också stämpelplattor för orientering. Värdeelement: Varierad struktur, äldre gran och tall, stående och liggande döda träd, naturvärdesträd av sälg, björk, gran och tall Natura 2000-naturtyp: - Naturvärdesklass: 4 Motivering: Biotoptypen med strukturell variation, viss intern dynamik och tämligen hög medelålder, måttligt med äldre granar och tallar samt förekomst av flera naturvärdesträd ger ett visst biotopvärde. F Tallskog Beskrivning: Gles, medelgrov tallskog ( år) med tydlig underväxt av gran på frisk mark av blåbärsristyp (inslag av lingon och ljung). Liten diameter- och åldersspridning. Enstaka gran och tall >150 år. Enstaka stående död tall. Lång och omfattande brukarhistorik. Inga naturvårdsarter påträffades 18 Flerskiktad barrblandskog i objekt E1 (vänster) och E2 (höger). 29

30 under inventeringen. Beståndet genomkorsas av småstigar samt gång/cykelvägar. Här finns också en stämpelplatta för orientering. Värdeelement: Äldre gran och tall, stående döda träd Natura 2000-naturtyp: Naturvärdesklass: - Motivering: - G Igenväxningsmark Beskrivning: Öppen, gräs- och örtbevuxen yta med enstaka klena lövträd och buskar (Figur 21). Avsaknad av naturvärdesträd, död ved och naturvårdsarter. Värdeelement: - Natura 2000-naturtyp: - Naturvärdesklass: - Motivering: - 19 Äldre gran ca 170 år i Objekt E1. 20 Klibbticka på döende tall i objekt E1. 30

31 21 Igenväxningsmark i objekt G. 31

32 Bilaga 2 Fynd värdeelement I denna bilaga listas fynd av värdeelement. Koordinater anges i SWEREF99. Tabell 1. Redovisning värdeelement som har påträffats i inventeringsområdet. Typ av värdeelement Y projektion X projektion Asp Asp Asp Asp Björk Björk Björk Björk Björk Björk Död björk Död björk Död tall Död tall Gran Gran Gran Gran Gran Gran Gran Gran Gran Höga träd

33 Typ av värdeelement Y projektion X projektion Högstubbe Högstubbe Låga Låga Låga Låga Låga Skatbo gammalt Sälg Sälg Sälg Sälg Sälg Sälg Sälg Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Sälg bukett Tall Tall

34 Typ av värdeelement Y projektion X projektion Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall Tall 60 cm Tall med törskateangrepp Tall med törskateangrepp Tall med törskateangrepp Tall med törskateangrepp Tall med törskateangrepp Tall med törskateangrepp Tall med törskateangrepp Torraka Torraka Torraka

35 Typ av värdeelement Y projektion X projektion Torraka Torraka Torraka Torraka Torraka Torraka Torraka Torraka Torraka Torraka Torraka Torraka Vedticka Vindfälle Vindfälle

36 Bilaga 3 Fynd av naturvårdsarter I denna bilaga redovisas de naturvårdsarter som påträffats i inventeringsområdet. Tabell 2. Redovisning av de fridlysta och naturvårdsintressanta arter som har påträffats i inventeringsområdet. Art Fridlyst Rödlistningskategori Förekomst Igelkott Fridlyst i hela landet Igelkott har observerats vid ett tillfälle enligt data från Artportalen. Tallticka NT Ett gammal exemplar registrerades på en högstubbe. Vedticka Ett fynd av denna signalart på en medelgrov tallåga. Videsparv VU Videsparv har observerats vid ett tillfälle enligt data från Artportalen. 36

37 På uppdrag av