Bättre liv för sjuka äldre.

Transkript

1 Bättre liv för sjuka äldre. Om att göra rätt och att göra skillnad. En sammanfattning av en inspirationsdag i Sundsvall. Om Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg.

2 Om Senior alert och inspirationsdagarna Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg som finns tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Syftet är att utveckla det förebyggande arbetssättet för att som öka möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Senior alert är en del av Sveriges Kommuner och Landstings satsning på det vårdpreventiva arbetet inom Bättre liv för sjuka äldre. Inspirationsdagarna är ett led i att öka användningen av Senior alert, till hjälp för både vårdpersonal och vårdtagare. Inspirationsdagarna genomfördes under februari 2013 på tre orter, Jönköping/Huskvarna, Sundsvall och Skellefteå. Alla föreläsningar från de olika dagarna finns tillgängliga på

3 Sammanfattningens innehåll Sid Välkomna till en inspirationsdag i Sundsvall 4 Posterpresentationer/grupparbeten 6 10 Exempel på hur deltagarnas verksamheter arbetar med Senior alert och med förebyggande rutiner för att ge sjuka äldre ett bättre liv. Förebyggande åtgärder Undernäring 11 Anders Rhodin, nutritionsansvarig dietist, Gävle kommun. Förebyggande åtgärder Ohälsa i munnen 14 Anna-Maria Stenlund, leg. tandhygienist och verksamhetschef Skellefteåklinikerna. Samordningsansvarig FTV AC äldretandvård. Förebyggande åtgärder Fall 17 Lars Nyberg, Professor och ämnesföreträdare sjukgymnastik, Instutitionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Avslutning med posterpris 19

4 Välkommen till en inspirationsdag i Sundsvall Efter en gemensam frukost och registrering samlades 180 personer från bland annat Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Gävleborg i den stora föreläsningssalen i Folkets Hus, Quality Hotel. Utvecklingsledarna Anders Engelholm, Kommunförbundet Västernorrland, och Kristina Malmsten, Senior alert och Elsy Bäckström, Regionförbundet Jämtlands län, hälsade alla välkomna till en dag fylld av kunskapsförmedling från föreläsare och inte minst från personal som arbetar inom vård och omsorg i kommuner och landsting. Och som Kristina uttryckte det: Det här är inspirationsdag där vi kan delge varandra hur vi gör för att göra rätt och det är så kul att så många anmält sig, vi har kö på alla ställen. Här är vi 180 personer och i Norrköping deltog 170 personer! Vi står mitt i en äldreboom Antalet äldre personer blir allt fler och de blir dessutom äldre än tidigare. En kurva som stiger konstant. Vi behöver därför utveckla system och rutiner för att de äldre ska få ett så bra liv som möjligt. Särskilt de som är sjuka. Här kommer Senior alert in tillsammans med andra register som exempelvis Svenska Palliativregistret. Idag använder 280 av 290 kommuner Senior alert tillsammans med 21 landsting och 115 privata utförare/vårdföretag eller stiftelser med totalt registrerade användare från enheter. Därför ska vi jobba med Senior alert Spelar Senior alert då någon roll för den enskilde individen? Spelar det någon roll för Lilly, 80 år? Senior alerts system bygger på att vi gör en riskbedömning och att vi plockar med den äldre personen så att hon eller han är med i processen. De som inte själva kan medverka blir företrädda av en kontaktperson. 4 Utvecklingsledarna Kristina Malmsten, Senior alert, Anders Engelholm, Kommunförbundet Västernorrland, och Elsy Bäckström, Region Jämtland, hälsade alla välkomna.

5 Det som visat sig vara svårast är att följa upp och utvärdera. Hur gick det? Och vi måste lära oss lyssna på individens behov. Genom att hela tiden ha diskussionen levande när vi arbetar i vardagen når vi resultat. Alla som vi gör en riskbedömning på får inte några åtgärder genomförda. Vad beror det på? Vilka individer är det vi väljer bort när det gäller förebyggande åtgärder? Eller är det enbart en fråga och tidsbrist att åtgärder och uppföljning inte registreras? Det är fyra processer som måste utföras för att få till det förebyggande arbetet och göra skillnad. Resultatet kan tas ut online men det betyder att vi också måste ta oss tid att rapportera i Senior alert. Allt underlag i registret ger oss statistik att fundera och reflektera över samt kunskap att använda i våra dagliga verksamheter. För att nå resultat är det viktigt att vi genomför alla fyra processer. Vi kan även se att antal rapporterade händelser minskar i juli under semestertid för att därefter stiga igen. Vi måste fortsätta vara i rörelse Kristina från Senior alert uppmanade alla att fortsätta arbetet och berättade om de mål som Nuläge % av de riskbedömda får förebyggande åtgärd I 74 kommuner har minst 90 % i säbo, korttidsboende, en riskbedömning 102 kommuner och 5 landsting gör munhälsobedömningar enligt ROAG. Fall, trycksår, viktnedgång >5 %?? Nyläge % av de riskbedömda får förebyggande åtgärd I 200 kommuner har minst 90 % i säbo, korttidsboende, en riskbedömning 150 kommuner och 10 landsting gör munhälsobedömning enligt ROAG Fall, trycksår och viktnedgång >5 % Senior alert har satt för 2013: Nya områden som kan komma att ingå med riskbedömning i Senior alert är psykisk ohälsa och inkontinens. Till sist berättade Kristina om Livli, en ny app för förebyggande aktiviteter för äldre som inte bor i särskilt boende och som sällan vistas på sjukhus. Syftet är att de själva tillsammans med anhöriga kan skapa program för aktiviteter som ger bättre hälsa såväl fysiskt som psykiskt. 5

6 Kunskapsutbyte med posterpresentationer Efter dagens inledning delades alla deltagare upp i 6 grupper för diskussioner och presentationer av hur man arbetar med hjälp av Senior alert. Deltagarna, från olika enheter, gruppboenden och sjukhusavdelningar, delade med sig av sina kunskaper, problem och lösningar kring arbetet med Senior alert för att ge sjuka äldre bättre omvårdnad. På följande sidor presenteras några exempel från de olika posterpresentationerna som deltagarna hade förberett på hemmaplan. Gemensamma erfarenheter Generellt tycker samtliga deltagare att Senior alert är ett bra system för att hålla diskussionen kring patienterna och vårdtagarna levande och aktuell när det gäller riskbedömningar och åtgärder. De främsta problemen handlar om att få tid till registrering i systemet och skapa rutiner kring detta. Alla var eniga om att förändring tar tid och att det bästa är om fler personal kan vara aktiva i Senior alert. Hos de allra flesta är det idag en eller två personer som sköter systemet. Det är därför viktigt att få rutiner för hur registreringen ska ske och att all personal är medvetna om vikten av registreringarna, åtgärderna och inte minst uppföljningarna. Deltagarna hade förberett posterpresentationer för att visa hur man arbetar med Senior alert och alla fick uppmuntrande feedback på post-it-lappar från övriga deltagare. 6 Hinder och lösningar Andra hinder och lösningar på dessa som lyftes under diskussionerna var att engagemanget i Senior alert varit lågt då beslut om att använda registret kommer uppifrån och blir ett påtvingat arbete i redan ansträngda organisationer med budgetar i obalans och besparingar vad gäller personaltäthet. Låg datorvana och dålig kunskap om Senior alert är andra hinder. Alla dessa hinder visar sig dock kunna lösas genom bra kommunikation och information samt att enhetschefer bidrar till att skapa delaktighet och förståelse för nyttan med registret.

7 Det finns ingen personal som vill att patienter och boende ska råka ut för fall, trycksår eller undernäring eller andra problem. Det handlar mer om att skapa förståelse för nyttan med Senior alert och hur det kan hjälpa till i det dagliga arbetet och bidra till ett bättre liv för boende och patienter. Här finns en kommunikationsutmaning för chefer och ledare. Senior alert och akutsjukvård När det gäller akutsjukvårdsavdelningar och vårdavdelningar på sjukhus är det svårare att hitta rutiner för arbetet med Senior alert eftersom patienterna är inlagda en kortare tid men det görs trots det riskbedömningar och åtgärder kring fall, undernäring och trycksår. Det är dock inte alltid att registrering av dessa sker i systemet. Här efterlyste personalen en modul eller dylikt som är bättre anpassad till akutsjukvård. Några avdelningar har löst detta genom att engagera nattpersonal för registreringar av genomförda riskbedömningar. Team HK, Härnösands Korttidsenhet, har byggt upp sitt arbete genom att identifiera problem och hitta lösningar för dessa. Struktur och rutiner har varit vägledande liksom respekt för varandra. Här registreras alla patienter/boende i Senior alert inom 48 timmar. På en akutvårdsavdelning hinner man dessutom inte sätta in specifika åtgärder för varje enskild patient men alla var ense om att generellt betydelsefulla insatser kan föras in i arbetet och bli goda rutiner. Bättre framförhållning vid hemgångar skulle också göra det lättare att få till stånd de uppföljningar som behöver göras för varje patient. Här är det även viktigt med samarbete och kommunikation mellan vårdavdelningar och personal i hemtjänst och hemsjukvård. Uppsatta mål ger resultat På rehab i Östersund registreras % av patienterna och 100 % följs upp. För att främja teamarbetet är målet att alla områden ska diskuteras vid ronderna, något som inte fungerar ännu men arbetet pågår. På kirurgen i Östersund är målet att 80 % av alla relevanta patienter ska registreras och idag får nästan 100 % någon form av åtgärd som dock inte alltid dokumenteras. Registrering sker under 1 dag per månad medan bedömningar görs kontinuerligt på alla patienter. Ett viktigt mål är också att alla ska hjälpa varandra med bedömningar. 7

8 Gruppdiskussionerna gav många nya kunskaper och de som kommit längre i sitt arbete med Senior alert inspirerade andra i sitt fortsatta arbete. Deltagarna har kommit olika långt Vissa har nyss börjat med Senior alert och andra har arbetat med systemet under längre tid. Det fanns även några enheter som inlett arbetet med avbrutit det av olika skäl men Matfors servicehus har arbetat målmedvetet med Senior alert och det har lett till att diskussionerna hela tiden pågår och man fortsätter att jobba mot en levande dialog kring varje vårdtagare. Den boendes kontaktperson har ansvaret och rapporterar till sjuksköterskan. Alla undersköterskor har också egen inloggning i Senior alert. I Krokoms kommun bedriver man arbetet med Senior alert med stöd av en projektanställd sjuksköterska på cirka 60 %. Fokus är att sprida tänkandet kring det förebyggande arbetet och lyfta dessa frågor i hela verksamheten. Sjuk- och distriktssköterskor som registrerar i systemet får återkommande individuellt stöd som kan handla om hjälp med inloggning, handledning i registrering, bollplank för planering av förebyggande arbete mm. Information om Senior alert har gått ut till anhöriga, boende i särskilt boende, äldre som bor hemma, personal, arbetsledare och politiker. All personal har även erbjudits utbildning om trycksår och idag har 175 personer gått utbildningen. Vid den senaste punktprevalensmätningen var 99 % av de boende i Säbo riskbedömda och ungefär 50 % hade en åtgärdsplan registrerad i Senior alert. Distriktssköterskorna har även börjat registrera hemsjukvårdspatienter. Exempel på insatser Alla deltagande enheter och avdelningar gör kontinuerligt åtgärder för att förhindra fall, trycksår och undernäring, oavsett hur detaljerat de arbetar i Senior alert. En viktig del bland åtgärderna är också utbildning av personal. 8 Fallrisk Halksockor Användning av olika hjälpmedel Balansträning Läkemedelsöversyn

9 Detaljerade posterpresentationer över arbetsprocessen med Senior alert från Kramfors kommun, som har åtta vård- och omsorgsboenden med total 270 platser, och från Team Furubacken i Ånge kommun. Undernäring: Ökat samarbete med dietister Näringsdrycker, såväl inköpta som hemgjorda beroende på enhet Nattfastan har kortats av genom senare kvällsmål samt extramål och näringsdryck nattetid och förfrukost. Vägning har införts (många går ner i vikt under sommaren då det kan vara brist på personal samt många vikarier som inte har samma erfarenhet som ordinarie personal) Trevligare miljö och dukning vid måltider Anpassad kost Valmöjligheter Trycksår Användning av olika hjälpmedel Tryckavlastande madrasser Lägesändringar oftare Så tycker deltagarna att Senior alert hjälper till På flera enheter arbetar man efter strukturen PDSA-hjulet, Planera-Göra-Studera-Agera, för att få en struktur på arbetet både i den dagliga verksamheten och i Senior alert. Registret hjälper till att medvetandegöra personalen i det dagliga arbetet och i planeringen av åtgärder vilket gett bättre kunskap om nuläget för boende och patienter. Det har i sin tur resulterat i och färre fall, trycksår och bättre BMI genom minskad nattfasta. Flera arbetar även med Reviderad Oral bedömningsguide (ROAG) eller kommer starta med ROAG för att även förebygga ohälsa i munnen på ett bättre sätt. 9

10 Engagemanget i de olika grupprummet var stort både hos de som presenterade sina posters och de som gav feedback. Alla fick med sig nya kunskaper och hjälp på vägen i sitt arbete på hemmaplan. 10

11 Förebyggande åtgärder Undernäring Föreläsning Anders Rhodin, Nutritionsansvarig dietist, omvårdnad Gävle. Anders Rhodin sammanfattar snabbt de två viktigaste punkterna för att undvika undernäring: Kvalitetssäkring och bra måltidssituationer. En viktig del för mig när jag blir inkopplad på enskilda patienter eller en boende är att jag behöver en hel del information för att kunna göra rätt. Det kan vara information från personal eller boende som jag pratar med om medicinering, matintag m.m. Hela teamet kring kunden måste finnas med för att jag ska få ett fullständigt underlag. Det är helt avgörande. Oavsett om det är kommun, landsting eller annat Det går så snabbt. På nio mån bildas en ny människa. Vad händer sen? Som dietist funderar man över hur barnet får sin näring och hur det funkar. Min son Liam består av allt som kommer från mat och mamma, dvs kärlek, mat och närhet. Under hela vårt liv pågår en ständig uppbyggnad och nedbrytning av vår kropp och den måste vi hela tiden bemöta med mat. Det är viktigt att förstå att detta är beroende på i vilken del av livscykeln vi befinner oss. Som bebis är nedbrytningen inte lika stor (om vi inte pratar om barn i u-länder). Uppbyggnaden är större än nedbrytningen fram till ca års ålder. Sen väger det lika men när vi blir äldre blir nedbrytningen högre, något som starta från ca 35 års ålder. Vissa delar av detta kan vi påverka genom vår livsstil men när vi kommer till en ålder av år behövs extra insatser. Undernäring orsakar många problem och kostar pengar För att tydliggöra vikten av mat betonade Anders att grunden är att vi äter varje dag i hela vårt liv. Det är viktigt att behandla undernäring innan den dyker upp annars är risken stor för följdsjukdomar då många tyvärr blir kvar i undernäring och den väl inträffat. 11

12 Konsekvenser av undernäring: Ökat behov av vård oberoende av vårdform Ökad risk för infektioner Ökad risk för komplikationer Fall Trycksår Förvirring Ökad vårdtid Ökad risk att dö av sjukdom Varför är maten betydelsefull och vad styr vårt ätande? Hungerkänslor kommer från muskler i magsäcken som signalerar till hjärnan att nu är det dags. Som gammal förtvinas musklerna vilket gör att hungern försvinner. Vi kan däremot stimulera aptiten genom att duka vackert, bjuda på mat med färger, fin servering och genom att locka och fråga. Vi måste helt enkelt skapa lust kring måltiden. Det gäller inte minst vid matning då kännedom och empati är mycket viktigt. Att mata två personer samtidigt ökar definitivt inte aptiten. Då är det bättre att dela upp mattiden mellan de två personerna men det ska helst inte behöva ske överhuvudtaget. Måltiden ska ätas i lugn och ro. För dementa kan mat vara särskilt viktig då den kan ge positiva associationer när vi ger dem mat de tidigare ätit och njutit av. Balans mellan intag och uttag Energibalansen är fysiologiskt viktig och den handlar om intag och uttag. Det säkerställer dock inte att vi får i oss rätt näring När en person går ner i vikt beror det på denna balans. Detsamma gäller vid uppgång eller om det står stilla. Allt är dock individuellt och påverkas dessutom av sjukdomar och av hur mycket vi rör på oss. Vi måste alltså mäta för att veta. Vi måste också förhindra sjukdomsrelaterad undernäring och minska sarkopeni (muskelnedbrytning). Identifiera akut risk för undernäring En undernärd och förvirrad person som kommer in på ett äldreboende kan bli mycket pigg och klar med rätt mat och sen leva i 10 år till på ett äldreboende. Om vi upptäcker den personens undernäring tidigare kan det betyda att personen i fråga får möjlighet att leva kvar hemma i sin egen miljö. Exempel på risker: Ofrivillig viktnedgång Minskat intag, ät/sväljproblem, dålig aptit Lågt BMI 22 (mellan 20 o 25) Bästa BMI för äldre är för överlevnad. Ett för högt BMI är heller inte bra då det kan innebära problem för personen att röra sig. 12 Hur använder vi då Senior alert? Det är inte bara ett register, det är ett processverktyg och ett arbetssätt. Genom Senior alert får vi hjälp med förebyggande åtgärder och nutritionsbehandling mot undernäring samt genomgång av vilka läkemedel som används som kan skapa problem när det gäller matintag, exempelvis muntorrhet, illamående eller förstoppning. Nutritionsbehandlingen ger vägledning på åtgärder kring matintag.

13 Exempel på åtgärder: Minska nattfastan E-kost Konsistensanpassning Berikning Efterrätter Flera små måltider per dag Näringsdryck Energihutt Extra nattmål eller mellanmål riskbedömningar 2012 Vi gör många riskbedömningar men fullföljer inte processen med åtgärder och uppföljning För att hitta de bakomliggande orsakerna till undernäring måste vi också ställa detaljerade frågor i tid för att sätta in åtgärder. Att dessutom införa viktkontroller underlättar. Allt detta får vi hjälp med i Senior alert. Det handlar om att avsätta tid för detta för att få resultat. Vi kan inte bara planera åtgärder, vi måste även utföra dem, säger Anders Rhodin och avslutar föreläsningen med en text från SoS-rapport 2000:11: Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. 13

14 Förebyggande åtgärder Ohälsa i munnen Anna-Maria Stenlund, leg. tandhygienist och verksamhetschef Skellefteåklinikerna. Samordningsansvarig FTV AC äldretandvård Efter en god lunch tog Anna-Maria Stenlund, till orda. Att få träffa 180 personer som jobbar med samma typ av kunder som jag gör känns jätteinspirerande. Men hur ska vi då få något nytt att fungera? Jag säger att vi framförallt måste samarbeta över gränserna och mellan olika yrkesroller. Munhälsans betydelse Munhälsan är viktig utifrån flera perspektiv, däribland talet, näringsintaget, nutrition, magens funktion, psykiskt och fysiskt välbefinnande, utseende och andedräkt. Och då antalet äldre hela tiden ökar betyder det nya utmaningar i frågan. Ju äldre vi blir desto högre risk för karies och att vi förlorar kontakt med tandvården, särskilt de som är bor hemma och som är sjuka. Många struntar i sina tandläkarbesök de sista åren, dels på grund av minskad ork och intresse dels på grund av kostnaden. Även antalet äldre med egna tänder ökar och med larm om undernäring kan vi fråga oss vad vi ger för extra näring. Är det saftsoppa? Munnen är ett intimt och känsligt område Patientens egna tänder är ofta något mycket personligt. Vi ska alltså in i en individs intimzon. Frågar man om munnen så säger de allra flesta att det är bra. Vi måste alltså ta oss tid och fråga och dessutom förstå det känsliga i frågan. För att lyckas måste vi därför samarbeta och det kräver stort ansvar och arbete. Munhälsan måste bli en del av den dagliga omvårdnaden och för att lyckas med det behöver vi kunskap. Vad händer med tänderna vid ett normalt åldrande? Hos en äldre person händer följande: Rotytorna syns och det kan fattas tänder. Tänderna gulnar och är nötta. Emaljen blir tunnare, skiner igenom, brungula sprickor uppstår. Käkbenet blir skörare och pulparummet krymper (fördel på så sätt att vi inte får hål i tänderna). 14 En frisk mun har något som är rött, någon tand som är trasig och hos äldre ser man långa gula tänder utan tandkött emellan. Det kan dock fortfarande vara en frisk mun.

15 Obalans i munhålan Obalansen beror ofta på förändrade kostvanor, nedsatt allmäntillstånd och kognitiv förmåga, dålig munhygien och dålig oral motorik, muntorrhet, dålig motorik och försämrad perception. Därtill kommer påverkan av olika läkemedel. Här kan goda kostvanor, bra munvård, saliv och bra buffringskapacitet innebära stora förbättringar. Kollar jag nu efter lunch så har ni alla sura munnar. Medan en äldre fortsätter att vara sur i munnen vilket gör att det fortsätter att fräta, säger Anna-Maria och berättar om Karin 78 år som alltid varit noga med sina tänder. Karin flyttade in på ett äldreboende när maken avled. En kvinna med stor integritet och klar i tanken. Hon var dock missnöjd med sin livssituation och hade inte besökt tandläkaren på 3,5 år. Olika läkemedel ledde till muntorrhet och därefter till stora kariesangrepp på rotytor och stödtänder, svampinfektioner och beläggningar runt tänderna samt medelsvår tandlossning. Om hemtjänsten hade kunnat göra en bedömning om att tandhälsan måste tas om hand hade Karin sluppit detta och här måste vi bli bättre genom kunskap och rutiner. Sjukdom i kroppen leder ofta till sjukdom i munhålan. Karin hade behövt svampbehandling, omfattande rengöring runt egna tänder och hjälp med dagliga mun- och proteshygien, fluor och lagningar samt självklart regelbunden uppföljning av detta. De sjukdomar som vi ofta möter hos våra äldre är också sjukdomar som kan orsaka ohälsa i munnen, exempelvis stroke, demens, depression, Parkinson, reumatiska sjukdomar, hjärtsjukdomar, diabetes, höftfraktur, transplantationer och tumörsjukdomar. Därför är saliven så viktig Nästan % av våra äldre lider av muntorrhet och att konstant vara torr i munnen orsakar stora problem, bland annat risk för karies och tandlossning, sår i munnen och svampinfektioner och det kan ge smärta och sveda. Saliven har många viktiga funktioner, varav en av dem är att den spolar rent. Den har en smörjande förmåga som behövs för att vi ska kunna tala, tugga och svälja. Saliven innehåller dessutom ämnen som börjar sönderdela maten redan i munhålan, den behövs för smakens skull och den skyddar tänder och munslemhinnor. 15

16 Vad kan vi då göra för att undvika ohälsa i munnen? En äldre sjuk kanske får 3-4 extra måltider eller näringshuttar per dag vilket ytterligare ökar risken för ohälsa i munnen. Men det är viktigare att undvika undernäring eftersom vi kan laga och lappa tänder men här måste vi samarbeta och vi kan tillsätta fluor. Patienten måste också få hjälp att prova vad som känns bäst. Det är svårt att hjälpa andra med munvård och här kan Folktandvården kan göra stor skillnad genom att utbilda och erbjuda hjälpmedel. Viktiga åtgärder Optimal munvård. Salivstimulerande medel och saliversättningsmedel. Fluor. Dricka vatten ofta, inte söta drycker. Personligt anpassade insatser. I det förebyggande arbetet är det viktigt med regelbunden kontakt med tandläkare och tandhygienist, regelbunden måltidsordning och samarbete mellan dietist, tandläkare, tandhygienst och vårdpersonal. Många äldre vill inte vara till besvär och kan ofta avfärda insatser och hjälp. Förebyggande arbete är också viktigt för de som har proteser/delproteser som måste hållas rena. Om vi inte lyfter och tittar kan vi heller inte se hur det ser ut i munnen men kom ihåg att det inte är så lätta att bara gapa och låta någon titta i din mun, konstaterar Anna-Maria och visar en bild med ett citat från Inger Wårdh, Karolinska Institutet. Hur mycket som än satsas på bra mat och en trevlig måltidssituation för äldre så kan problem i munnen förstöra matlusten En frisk mun spelar roll Bedömningarna kan bäst göras av individens kontaktperson på äldreboende eller vårdavdelning och konkreta dagliga insatser kan vara att: Använda ROAG för att identifiera problem. Inspektera ofta i munnen. Följa upp efter insats. Dagliga åtgärder. Hjälpa till med all munvård eller delar av den. Ge fluor. Smörja torra slemhinnor ofta. Torka ur efter varje måltid för att undvika matansamlingar. Det finns mycket material att ta del av på Senior alert men det är inte vårdpersonalen som ska ta över tandvården. Alla kan dock lära sig att se över omvårdnaden. En enkel fråga att bära med oss varje dag är hur vi själva vill ha det med vår munhälsa när vi blir gamla? avslutar Anna-Maria. 16

17 Förebyggande åtgärder Fall Lars Nyberg, Professor och ämnesföreträdare sjukgymnastik, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet Lars Nyberg har varit sjukgymnast inom äldrevården i nästan 30 år och han arbetar idag på universitetsutbildningen för arbetsterapeuter Jag tänker inte göra någon redovisning av vad som är bra utan jag tänker prata om vad forskning och vetenskap visar. Hur många fallolyckor förebygger ni? Vad är resultatet? Det är bra om vi tänker till kring detta rent statistiskt. Vad kan vi räkna med för fallförebyggande effekt? Lars berättar att han ser bra resultat på antal minskade höftfrakturer. I Luleå har antalet halverats och han poängterar att det är intressant att utvärdera och se var vi är på väg är för att få en bild över hur mycket vi kan förebygga. Svaret är många. Hur många är då många? Jo, det är faktiskt runt 50 %. Det är också personlig baserat, en del är det lättare att undvika fall för, medan andra är svårare men om vi slår ut det på fler personer så ser det positivt ut. Ett exempel på lyckade åtgärder är höftskyddsbyxor där man lyckas förebygga höftledsfrakturer med upp till % t om upp till 80 % på sina ställen. Men det är inte alldeles enkelt att komma till dessa siffror. Förebyggande åtgärder Viktiga förebyggande åtgärder för att undvika fall är: Att behålla och öka muskelmassan. Miljö för säker aktivitet. Det handlar om belysning, kontraster, snubbel- och halkrisk, att miljön inte förvirrar såväl den fysiska som den psykosociala vad gäller igenkänning etc. Minska läkemedelsbiverkningar. Individuellt sammansatta åtgärder: Ju större funktionsnedsättning desto viktigare. Här handlar det om att samarbeta över gränserna med olika kompetenser. Alla ni som sitter här, tänk på att muskelmassa är mycket viktigt, särskilt för kvinnor eftersom ni är födda med mindre muskelmassa. Håll igång alltså. Benskörhet är allvarligt men att vi har muskler är minst lika viktigt, uppmanade Lars alla deltagare. Modell för att förstå fallens uppkomst Fall är en fråga om motorisk kontroll i en given situation och fall uppstår när det inte är balans mellan kapacitet, omgivning (fysisk och psykosocial) och uppgift. Förebyggande av fall bör därför inriktas mot alla dessa tre delar Ett enkelt sätt att förebygga fall är att ta bort uppgifterna, det vill säga låta individen vara kvar i sin säng, men det fungerar inte eftersom vi människor vill vara aktiva, göra saker och hjälpa till. Lars ser att det finns problem forskningsmässigt då man ofta har tittat på en del i taget istället för att utgå från alla tre och menar att vi idag med vår moderna teknik kan samla information kring alla tre delar och sammanställa dessa för att vidta rätt åtgärder. 17

18 Kapacitet Kapacitet omfattar muskulatur, balans, koordination, syn och balanssinnet som samtliga försämras när vi åldras men kapaciteten kan förbättras genom aktivitet och träning även vid hög ålder. Om vi inte använder vår kapacitet så går det snabbare utför och därför kan inaktivitet och oträning vara en större bov i dramat än själva åldrandet i sig. Lars menar att det går att träna sin muskelstyrka även när man är 90 år så om vi får vara friska så bör vi kunna hålla oss i en ganska bra fysisk form även i hög ålder Omgivning Omgivning handlar om ljus och kontrastförhållanden, snubbel- och halkrisker, stress samt tillsyn och stöd. Här handlar det alltså om att skapa en bra fysisk och psykosocial miljö för individen. Den fysiska miljön är tyvärr överraskande svagt knuten till fallrisk vilket kan bero på dåliga forskningsdata. Uppgift Vilka uppgifter är det vi ska lösa? Här handlar det om att skapa en praxis, ett mönster för att lösa uppgifter, som kan vara att stiga upp ur sängen på natten, toalettbesök eller andra vardagliga uppgifter där också vi kan väga attityd mot risk där exempelvis dementa individer inte alltid förstår sin omgivning och uppgift kopplat till kapacitet. Få fallolyckor beror på uppenbara riskaktiviteter, exempelvis är fall från stolar ytterst ovanliga. Konkreta förebyggande åtgärder som fungerar Det finns flera bevisade åtgärder för att förebygga fall och att arbeta tillsammans och sätta samman åtgärder fungerar med mycket goda resultat. För äldre personer i eget boende är det bland annat: Fysisk träning i grupp eller kombinerat samt Tai Chi och individuellt utformad hemträning. Multifaktoriell intervention, genomföra flera samtidiga åtgärder. Reduktion av psykofarmaka. Vitamin D, pacemaker, starroperation (när indicerat). Miljöåtgärder hos personer med synnedsättning eller andra med hög risk. För äldre personer i särskilda boendeformer gäller bland annat: Multifaktorell intervention, flera samtidiga åtgärder, genom multidisciplinära team för fysisk träning, medicinska åtgärder, omgivningsåtgärder och tillsynsåtgärder. Att enbart använda fysisk träning som åtgärd har visat motsägelsefulla resultat. Vitamin D. 18 Vi har kommit en bit på väg Lars är tydlig med att kunskap och attityd måste växa fram. Och att vi måste få tillgång till resurser och tid.

19 Det går inte att börja med en del, allt måste hänga ihop För 40 år sedan visade forskningen att det finns stora problem men att vi inte kunde göra mycket åt det annat än att hålla sjuka äldre stilla. Så ser det inte ut idag. Vi har kommit ett steg framåt och vår kunskap är bättre. Så nu gäller det att hitta former för att arbeta vidare med. Exempelvis kan en åtgärd som att sätta in vitamin D hjälpa både skelettet och göra att man blir stadigare på benen. Det vi har koll på kring fysisk träning är att viss form av träning har effekt men den bör vara kombinerad. Träningen får gärna vara lite svår. Tai Chi visar stora effekter där man övar kontroll, känsla och medvetenhet. Att träna uppgiftsspecifikt och högintensivt (med viss svårighetsgrad) ger effekt. Nästa steg kan vara att träna två steg framåt samt sättet att utföra uppgiften. Träning funkar även för de som har svår demens. Men vi har mycket att jobba på. Lars Nyberg uppmanade till träning för att behålla muskelmassan när vi blir äldre. Avslutning Som avslutning på en inspirerande dag drogs lott bland alla som bidragit med posters till gruppdiskussionerna och Kvarnbacken 2 från Kramfors kan se fram emot en biokväll. Arrangörerna kunde också glädjas åt att TV4 kom på besök och som Anders Engelholm glatt konstaterade: Det är kul att media även är intresserade av att göra positiva inslag om vården. En lyckad dag! Från vänster: Maria Niles Sundby, utvecklingsledare Regionförbundet Jämtlands län, Berit Andersson, utvecklingsledare Regionförbundet Jämtlands län, Eva Sjöström. utvecklingsledare Landstinget Västernorrland, Elsy Bäckström, utvecklingsledare Regionförbundet Jämtlands län, Annika O Connor, Senior alert, Landstinget Jönköping, Anders Engelholm; utvecklingsledare Kommunförbundet Västernorrland, Kristina Malmsten, Senior alert, Landstinget Jönköping och Britten Forsberg, utvecklingsledare Landstinget Västernorrland. 19

20 Vill du veta mer om utvecklingsarbetet för att skapa ett bättre liv för sjuka äldre i Jämtland och Västernorrland? Kontakta: Anders Engelholm, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland E-post: anders.engelholm@kfvn.se Elsy Bäckström, Utvecklingsledare, Regionförbundet Jämtlands län E-post: elsy.backstrom@regionjamtland.se