Sömnapnébehandlingen förändrade mitt liv.

Transkript

1 EN GUIDE FÖR PERSONER MED SÖMNAPNÉ Sömnapnébehandlingen förändrade mitt liv. Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka.

2 Visst är livet härligt. Det är sällan man träffar människor, som så strålar av positiv energi som Kirsti Karttunen. För ett antal år sedan var hon så utmattad, att hon drabbades av depression och flera år gick som i en dimma. Ända tills hon började använda en CPAP apparat för att behandla sin sömnapné. Hela mitt liv förändrades, berättar Kirsti Karttunen, 61.

3

4 Kirsti Karttunens arbete som lärare för blivande frisörer i Varkaus kräver närvaro. Då hon började använda CPAP apparat orkade hon också på ett helt annat sätt i sitt arbete. Kirsti, som arbetar som frisörlärare, sitter vid vardagsrumsbordet hemma i Varkaus och knypplar spetsar. Händerna måste hela tiden vara i gång, berättar hon. En annan sak som går hela tiden är hennes mun. Den berättar historien om en lycklig kvinna, som nu njuter av livets glädjeämnen, så som fyra barnbarn. Ännu för två år sedan var allting annorlunda. Sömnapné, eller andningsavbrott under sömnen, som hennes närmaste hade rapporterat om, gjorde Kirsti trött. Trötthet är en stor sak, eftersom den har en otroligt stor inverkan, berättar Kirsti, människan är som mest sårbar då hon är trött. Det kändes som om jag skulle ha haft en stor svart klump inombords. Också i arbetet hade jag det besvärligt på grund av tröttheten. 4 En guide för personer med sömnapné

5 Till all lycka kände en bekant läkare igen symptomen och lät utföra en sömnundersökning. Den gjordes hemma, i en bekant omgivning. Diagnosen var mycket trånga andningsvägar och som behandling blev det användning av CPAP-apparat. Allt förändrades. Jag skickar fortfarande blommor till läkaren som tack, skrattar Kirsti. En guide för personer med sömnapné 5

6 i FAKTA OM SÖMNAPNÉ Vad beror sömnapné på? Sömnapné eller obstruktivt sömnapnésyndrom är en sjukdom, med vilken förekommer upprepade andningsavbrott under sömnen. Dessa avbrott uppstår, då musklerna i svalgområdet slappnar av under sömnen. Svalgvävnaden trycks ihop och förorsakar en delvis eller en fullständig tilltäppning av de övre andningsvägarna. De upprepade avbrotten stör den djupa sömnen, försämrar sömnkvaliteten och kan förorsaka syrebrist. Detta kan leda till trötthet under dagen, en benägenhet att slumra till och avbrutet snarkande. I de nyaste undersökningarna har konstaterats, att sjukdomsorsaken hos personer med övervikt ofta är en ökad ansamling av fettvävnad kring de övre andningsvägarna. Bland sömnapnétiker med normalvikt är orsaken ofta strukturella faktorer i ansiktet och halsen; de har ofta liten underkäke och utbuktad profil och bland dem förekommer också oftare korsbett. Vem insjuknar? Sömnapné är en allmän sjukdom, som uppskattningsvis personer i Finland lider av, cirka 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna. I takt med ökad kunskap och effektiverade undersökningar diagnostiseras också sömnapné allt oftare. Man kan säga, att sömnapné redan kan klassas som en folksjukdom. Ett trångt svalg ökar risken för uppkomsten av andningsavbrott och snarkning. Av riskfaktorerna är övervikt den största, cirka två tredjedelar av sömnapnétikerna har övervikt. Andra kända riskfaktorer är tilltäppt näsa under lång tid, stora tonsiller och en liten eller bakåtdragen underkäke. Också underfunktion i sköldkörteln kan öka risken för sömnapné. Ännu vet man inte exakt, varför det hos en del snarkare utvecklas sömnapné. Det är sannolikt fråga om en samverkan mellan flera olika faktorer, men också ärftliga faktorer spelar in. Man föreställer sig ofta, att sömnapné är en sjukdom som bara drabbar medelålders män. Detta stämmer dock inte helt. Sömnapné förekommer både bland män och också kvinnor, men det kvinnliga könshormonet skyddar delvis kvinnorna från sjukdomen. Efter övergångsåren är sömnapné lika allmän bland män och kvinnor. Kvinnornas sömnapnésyndrom kan förväxlas med till exempel övergångsårssymptom. Sömnapné kan också förekomma bland barn. Hur känns sömnapné igen? Det vanligaste symptomet på sömnapné är dagtrötthet, som kan vara mycket kraftig. Den som lider av obehandlad sömnapné kan fortfarande känna sig sömnig då han eller hon vaknar och under dagen känna sig uttröttad. Sömnapnétikern kan ha svårigheter att i sittande ställning hålla sig vaken och somnar lätt in till exempel framför tv:n. Snarkning är inte alltid ett tecken på sömnapné, med för den som har sömnapné är snarkning ett allmänt symptom. Den är högljudd och förekommer med avbrott. Den insjuknade kan vakna till med en känsla av att kvävas, ett ökat urineringsbehov eller av att svettats kraftig under sömnen. Andningsavbrotten är upprepade och kan vara till och med sekunder långa. För en utomstående ser andningsavbrottet ut som om den sovande skulle hålla andan. Det är vanligt, att man söker sig till sömnapnéundersökningar först då ens make, maka eller annan person som sover i samma rum påpekar om den högljudda snarkningen eller oroar sig för andningsavbrotten. Sömnapné kan också förorsaka huvudvärk på morgonen, strävhet i halsen, retlighet, koncentrationssvårigheter, depression, minneslöshet och nedsatt könsdrift. 6 En guide för personer med sömnapné

7 Det är viktigt att sömnapné behandlas Det är viktigt att sömnapné känns igen och behandlas, eftersom obehandlad svår sömnapné ökar risken för många andra sjukdomar. En svår, obehandlad sömnapné mångdubblar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och kan öka förekomsten av typ 2 diabetes. Den som lider av obehandlad sömnapné drabbas också oftare än andra av depression och bipolära störningar. Också vid lindrig sömnapné föreligger en ökad risk för högt blodtryck. Obehandlad sömnapné förorsakar trötthet av samma typ som vid sömnbrist och är därför också en säkerhetsrisk i trafiken. I samband med att köra bil då man är trött föreligger alltid en risk för att hamna i en trafikolycka, för den som lider av obehandlad sömnapné är den till och med sjudubbel. Risken ökar, trots att dagtrötthet inte skulle förekomma. En bilist bör söka sig till undersökningar, då han eller hon lägger märke till vissa alarmerande tecken hos sig själv. Dessa är till exempel ständig trötthet eller en benägenhet att slumra till i ovanliga situationer, till exempel då man väntar i trafikljusen. Då sömnapné behandlas försvinner dagtröttheten som den förorsakar och risken för att hamna i en trafikolycka minskar. Behandlad sömnapné är inget hinder för att fungera som yrkestrafikant. Undersökningen pågår hela natten Sömnapné konstateras med en undersökning som pågår hela natten. I den mäts den sovandes andningsrörelser under sömnen, snarkning och blodets syrehalt. Ur registreringen kan man avgöra antalet andningsavbrott och deras längd, i vilken sovställning avbrotten förekommer samt hur personen som undersöks rör sig i sömnen. För undersökningarna krävs en läkarremiss till exempel från hälsocentralen eller arbetshälsovården. Sömnundersökningen utförs oftast hemma, där man får en mera tillförlitlig uppfattning om det normala sovandet än på sjukhuset. Registreringsapparaten hämtas från undersökningsenheten till natten och återlämnas på morgonen. Vårdpersonalen avläser de mätresultat som samlats under natten. Sömnapnéns svårighetsgrad definieras på basen av hur många andningsavbrott som förekommit under natten. Andningsavbrott förekommer normalt hos alla människor, men deras antal är då under fem avbrott per timme. Om avbrotten är 5 15 per timme talar man om lindrig sömnapné, avbrott per timme är medelsvår och över 30 avbrott per timme innebär svår sömnapné. Snarkning är inte alltid ett tecken på sömnapné, med för den som har sömnapné är snarkning ett allmänt symptom. Till undersökningen av sömnapné hör utredning av viktindex och blodtrycksmätning. I samband med detta undersöker läkaren också om näsan är tilltäppt, storleken på tungan och tonsillerna, den mjuka gommens längd och förslappning, ansiktets och käkarnas uppbyggnad samt andra faktorer, som kan öka risken för sömnapné. Dagtröttheten kan uppskattas med hjälp av en frågeserie, i vilken man utreder, hur lätt personen somnar in i vissa speciella situationer. Resultatet får i form av s.k. ESS-poäng (Epworth sleepiness scale), som används för bedömningen av sömnapnéns svårighetsgrad. Viktkontroll och riktiga levnadsvanor är en viktig del av behandlingen Behandlingen av sömnapné baserar sig på sömnregistreringsfynden och personens egna upplevelser av symptomen i samband med sömnapné, speciellt dagtrötthet. Behandlingsformen väljs enligt sjukdomens svårighetsgrad och den insjuknades egen upplevelse av vårdbehovet. Behandlingen av sömnapné går ut på En guide för personer med sömnapné 7

8 i FAKTA OM SÖMNAPNÉ Sömnapnépatienten har goda möjligheter att inverka på sitt eget välmående. det, att de faktorer som förorsakar och förvärrar sjukdomen avlägsnas. Detta betyder i praktiken viktminskning eller att andningsvägarna med hjälpmedel förhindras att täppas till under sömnen. Andningsavbrott utan tillhörande symptom behöver inte behandlas. Sömnapnépatienten har själv ett stort ansvar för att behandlingen ska lyckas. Han eller hon har goda möjligheter att inverka på sitt eget välmående. Om den huvudsakliga orsaken till sömnapné är övervikt, lindrar bantning symptomen avsevärt eller avlägsnar dem till och med helt. Vid övervikt samlas överlopps fett i hals- och svalgområdet, vilket gör luftvägarna trånga. Redan en avmagring på 5 10 kilo lindrar sjukdomssymptomen. En regelbunden måltidsrytm är viktig, för att bantning och bestående viktkontroll ska lyckas. Långa perioder mellan måltiderna leder till ständiga hungerskänslor och ett sug efter sötsaker. Det rekommenderas, att man äter med tre till fyra timmars mellanrum. Av dessa måltider kan en del vara mellanmål, bestående av till exempel helkornsprodukter, fettfria mjölkprodukter eller frukt och grönsaker. Viktkontrollen underlättas också av minskade portionsstorlekar och av användning av tallriksmodellen: halva talltiken fylls med grönsaker och den andra halvan av annan mat. Det är bra, att i samband med varje måltid äta grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, eftersom de fyller magen men innehåller litet kalorier. Det är också bra, att välja fettfattiga maträtter. Också en bantare behöver fett, men det bör vara mjukt hårt fett (mättat) bör undvikas. Tilläggsinformation om viktkontroll fås till exempel på nätet på adressen Ökad motion och all slags fysisk aktivitet förbrukar kalorier och underlättar bantning och viktkontroll. Väsentligt är inte det, på vilket sätt man motionerar, utan hur mycket. Det rekommenderas, att man lär sig motionera åtminstone 60 minuter per dag. Dagsdosen kan delas upp i mindre delar. Viktigt är, att aktiviteten blir en del av vardagsrutinerna, och motionsdosen kan man också få genom nyttomotion, till exempel trädgårdsarbete eller under resorna till och från arbetet. Rask gång passar de flesta, eftersom det är lätt att reglera effekten och gång kan utövas nästan var som helst. Ansträngande motion förbrukar på en kortare tid samma mängd energi som lugn motion. Det lönar sig att välja en motionsform som man trivs med, som man orkar utöva ännu efter det, att den första ivern gått över. Speciellt trevligt kan det vara, att motionera tillsammans med en vän eller familjemedlem. Det bästa resultatet uppnås då, när den viktminskning man uppnått genom bantning blir bestående och de nya matvanorna blir en del av det dagliga livet. Genom att ta regelbunden motion som en levnadsvana under alla årstider har man lättare att hålla fast vid sin målsättning. Andningsavbrott förekommer allmännast då man sover på rygg, då svalget är som trångast. Ifall andningsavbrotten förekommer endast då, kan det räcka med att personen undviker att sova på rygg. Här kan den s.k. tennisbollsbehandlingen vara till hjälp: en tennisboll som fästs i pyjamasskjortans ryggdel förhindrar sovande i ryggläge. Alkohol, sömnmedel och lugnande mediciner lamslår musklerna i svalgområdet och försämrar andningsverksamheten. Därför bör användningen av dessa undvikas. Ett rikligt alkoholbruk förvärrar sömnapné, varför det är skäl att undvika alkohol, speciellt före läggdags. Tilltäppt näsa kan öka förekomsten av andningsavbrott, varför det lönar sig att hålla näsgångarna öppna. Detta gäller speciellt personer med lindrig sömnapné. Tobaksrökning har konstaterats öka slemhinnornas svullnad, och sömnapnésyndromen kan lindras genom att man slutar röka. 8 En guide för personer med sömnapné

9 Regelbunden användning av CPAP-apparat avlägsnar trötthet I behandlingen av medelsvår och svår sömnapné används allmänt övertrycksandningsbehandling som ges via näsan, näs-cpap-behandling (Continuous Positive Airway Pressure eller fortgående positivt luftvägstryck). Behandlingsformen lämpar sig för så gott som alla sömnapnépatienter, och dess effekt märks snabbt, redan efter 1 2 nätter med god sömn. Vid CPAP-behandling inandas rumsluft med övertryck via en näsmask, varvid den luftström som CPAP-apparaten blåser håller andningsvägarna öppna under sömnen. CPAP-apparaten höjer sömnkvaliteten genom att avlägsna andningsavbrotten, varvid trötthet och andra symptom uteblir. Övertrycksandningsbehandling Normal andningsväg Förträngd andningsväg Andningsväg som normaliserats med CPAP-apparat Apparatens näsmask placeras över ansikte med hjälp av en rem bakom huvudet. Från masken leder en slang till själva CPAP-apparaten, som är lätt att flytta och också ha med på resor. Apparaten kräver elektricitet för att fungera. Dagens CPAP-apparater är relativt tysta och små. Ansiktsmask och CPAP-apparat med fuktare En guide för personer med sömnapné 9

10 i FAKTA OM SÖMNAPNÉ CPAP-apparaten avlägsnar effektivt andningsavbrott, men den botar inte själva sjukdomen. Om man slutar använda apparaten, återvänder symptomen redan efter 1 2 nätter. CPAP-apparaten bör alltid användas då man sover, minst fyra timmar varje natt. Behandlingen är effektiv endast då apparaten används regelbundet. Den som lider av sömnapné får med läkarordination kostnadsfritt CPAP-apparaten till låns från hälsovården. Åt honom eller henne väljs en lämplig CPAP-apparat och övriga tillbehör i anslutning till den, så som näsmasken. Före en lyckad behandling är det viktigt, att masken passar användarens ansikte. Ibland krävs flera utprovningar innan en lämplig mask hittas. Vårdpersonalen, i allmänhet rehabiliteringshandledaren eller sömnskötaren, lär ut användningen av apparaten och handleder i den dagliga skötseln och utbytet av tillbehör. Apparaten och masken bör rengöras och servas regelbundet, då håller de längre. Masken bör rengöras dagligen, luftslangen och remmen en gång i veckan. CPAP-apparaten låter man granskas med 1 2 års mellanrum i samband med kontrollbesöken på den behandlande enheten. Ibland kan det ta tid innan man vänjer sig vid CPAP-apparaten. Det kan krävas tålamod av den insjuknade och hans eller hennes närmaste, innan den mask som till natten placeras över näsan börjar kännas acceptabel. Ifall en viss modell inte passar användarens ansikte, läcker eller klämmer, måste masken bytas. Också den som sover bredvid måste vänja sig vid ljudet av den svagt surrande apparaten. Om tilltäppt näsa försvårar användningen av apparaten, kan en större mask, som möjliggör andning via munnen, vara ett bättre alternativ än en näsmask. För att förhindra uttorkning av slemhinnorna kan en fuktare kopplas till apparaten eller så kan slemhinnorna fuktas till exempel med spray eller nässköljningskanna. Uthållighet lönar sig, eftersom regelbunden användning av CPAP-apparat har konstaterats förbättra sömnkvaliteten och därmed betydligt lindra sömnapnéns symptom. Övriga behandlingsformer Sömnapnéskena Som alternativ till CPAP-behandling kan man använda sömnapnéskena, som fäst i tänderna. Den används då, när CPAP-behandling av någon anledning inte lyckas, till exempel på grund av sidoverkningar. Skenan placeras i munnen på kvällen och tas ut på morgonen då man vaknar. Den för underkäken framåt och förhindrar tungan att falla bakåt. Skenan är till störst hjälp för sömnapnétiker med lindriga symptom och normal vikt, vars andningsavbrott främst förekommer i ryggläge. En nackdel med behandlingen kan vara, att käklederna blir ömma och en ökad salivutsöndring. Operativ behandling Ifall bantning och förändrade levnadsvanor, övertrycksbehandling eller sömnapnéskena inte är tillräckliga som behandling, kan man för en del sömnapnétiker med normal eller lätt övervikt välja operativ behandling. En operation kan utföras på näs-, svalg- eller käkområdet. Käkområdet kan opereras genom att över- och underkäken flyttas framåt. Långtidsresultaten av operativ behandling är dock i allmänhet dåliga. Speciellt vid åtgärder i svalgets mjuka vävnad är situationen ofta efter 1 2 år den samma som före ingreppet. En sömnapnétiker kan också ha nytta av en fetmaoperation, men den avlägsnar inte i praktiken behovet av CPAP-behandling. Den s.k. RFA (radio frequency ablation) koagulationsbehandlingen, som ofta används för behandling av snarkning, är inte tillräckligt effektiv för behandling av sömnapnésymptom. 10 En guide för personer med sömnapné

11 Första impulsen till förändrade levnadsvanor från rehabilitering En lyckad behandling av sömnapné förutsätter, att den insjuknade förstår behandlingens betydelse för välmåendet och är redo att självständigt sköta sig själv hemma. Detta är inte alltid lätt, eftersom förändrade levnadsvanor och användningen av en CPAP-apparat ofta kräver en viss inlärning. På rehabiliterings- och anpassningsträningskurser får sömnapnétikern kunskap om sin sjukdom, om behandlingens betydelse samt redskap och motivation för att inleda en förändring av sina levnadsvanor. Inlärning av viktkontroll är en viktig del av innehållet på kurserna. Störst nytta av kurserna har de, vars orsak till sömnapné är övervikt, de som lider av trötthet som stör arbetsoch funktionsförmågan, de som har svårighet att vänja sig med användning av CPAP-apparat eller med någon annan behandlingsform. Till rehabilitering söks med läkarremiss. Till kursen söks genom att på FPA:s byrå fylla i en rehabiliteringsansökningsblankett, till vilken som bilaga krävs ett läkarutlåtande B. FPA:s rehabilitering är avgiftsfri för den som rehabiliteras. Tilläggsinformation fås från FPA:s kundrådgivning för rehabilitering, vardagar klockan på telefonnumret eller på adressen Andningsförbundets rehabiliteringscenter finns i Uleåborg och St Michel. Tilläggsinformation om rehabilitering på adressen rehabilitering, och i likartade livssituationer. Det är interaktivt utbyte av erfarenheter och insikter samt en granskning av den egna sjukhistorien och ett delande av den med andra. Framförallt är det fråga om att få stöd i vardagen. Stöd av likställda ger den insjuknade en möjlighet att tillsammans med andra begrunda sin egen situation, att jämföra erfarenheter samt att få och ge stöd. I diskussionerna mellan de likställda kan var och en begrunda, hur det egna livet, krafterna och sjukdomen avviker från eller liknar de andras. Sjukdomen berör också familjen och andra närstående. Många upplever, att diskussioner med andra som befinner sig i samma situation känns befriande, då man inte behöver vara rädd för att belasta sina närmaste med sina egna bekymmer och sjukdomsupplevelser. På träffarna för likställda kan man öppet tala om sin sjukdom och också om svåra saker, och humor är också tillåten. Som bäst kan stöd för likställda ge kraft både åt den som ger och också åt den som får stöd. Många andningsföreningar anordnar grupper med stöd för likställda för personer med sömnapné. På träffarna har man ofta sakkunniga som inledare, men det reserveras alltid tid för likställdhetsdiskussioner och utbyte av tankar. Stöd av likställda kan man också få på diskussionsspalterna på Andningsförbundets nätsidor. Som sakkunnig för guiden har fungerat Jukka Lojander, specialläkare i lungsjukdomar, HUS. I samarbete: ResMed Stöd av likställda från Andningsförbundet En av de centralaste verksamhetsformerna för Andningsförbundet och dess lokala andningsföreningar i olika delar av Finland är erbjudandet av stöd från likställda. Med detta avses ömsesidigt stöd mellan människor som befinner sig En guide för personer med sömnapné 11

12 Det syntes i ansiktet när behandlingen hade inletts

13 Då Kirsti fick CPAP-apparaten, blev hon igen sitt egna ljusa jag. Också vännerna märkte skillnaden.

14 Ju kallare vatten, desto bättre. För Kirsti är vinterbadande inte bara självvård, utan också ett sätt att träffa vänner. I Varkaus är vattnet i sjön Haukivesi svalt om våren. Till Kirstis dagsrutiner hör ett morgondopp varje dag klockan 7, året runt. Det enda dåliga med vinterbadande är det, att man blir beroende av det, litet på samma sätt som med CPAPapparaten, hojtar hon och kastar sig i vattnet. Vinterbadandet underlättar framförallt Kirstis fibromyalgisyndrom, som bland annat förorsakar ledförslitningar av reumatiskt slag. Det här får mig att må bra hela dagen, säger Kirsti tacksamt, och det är ju viktigt i behandlingen av vilken sjukdom som helst. Sömnapnén hade diagnostiserats för första gången redan 15 år tidigare, men då föreslogs endast viktkontroll som behandling. Det gick som det ofta går, att vikten emellanåt var under sämre kontroll, trots att den nog som bäst gick ner med 25 kilo. Många människor skäms för sin sömnapné, med inte Kirsti. Tröttheten hade tärt på hennes självförtroende. På grund av risken för att somna körde hon inte heller gärna bil. Familjen och vännerna var bekymrade för Kirsti, och hon var sjukskriven under långa perioder. I en senare undersökning 14 En guide för personer med sömnapné

15 konstaterade läkaren, att hennes andningsvägar var ovanligt trånga, och erbjöd CPAP-apparat. Efter att behandlingen inletts förändrades hela personligheten, bakom de mörka molnen tittade solen fram igen. Självkänslan steg och också utomstående började reagera. Vänta litet, vad har hänt med dig, frågade människorna, då den nyfunna livsglädjen hade strålat från Kirstis ansikte. Nu skulle jag inte kunna leva utan apparaten, då jag igen orkar satsa på min tidigare motionsutövning. En guide för personer med sömnapné 15

16 Den glädje CPAP-apparaten ger är tusen gånger större än nackdelarna

17 Kirsti sprudlar av glädje och humor. Då hon var trött var det inte lika lätt att le.

18 För fotograferingen kryper Kirsti ner mellan lakanen och placerar CPAP-apparatens övertrycksluftsmask över ansiktet. Från apparaten hörs en lätt blåsning, annars är det tyst. Kirsti öppnar ögonen, lyfter på masken och säger med ett skratt: Ser jag inte sexig ut? Det övertryck som apparaten blåser håller andningsvägarna öppna och underlättar andningen. Kirsti har alltid med sig apparaten, också på kortare resor. Utan den här åker jag ingenstans. Ibland överger sömnapnépatienterna apparaten på grund av dess karga utseende. Ett visst mått humor och de anhörigas godkännande är viktigt, då CPAP-apparaten tas i bruk. Alla i familjen måste nog ge sitt stöd med masken på ansiktet kan man ju inte ens prata. Min man var också till stor hjälp, då jag vande mig med att använda masken, berättar Kirsti. Apparaten gör intrång mitt i det privata livet, i sängkammaren. Apparaten är en småsak i jämförelse med vad den ger. Min man har sagt, att honom stör den inte, skrattar Kirsti och placerar igen masken på ansiktet. 18 En guide för personer med sömnapné

19 Glädjen över det nya livet sammanförde också Kirsti med Andningsförbundet. I ett år har hon också verkat i lokalföreningens styrelse. All verksamhet kretsar ändå inte kring andningssjukdomen, livsglädjen är den bästa medicinen för att orka. Därför har Kirsti hämtat med sig en kär hobby: Vi startade en pysselkrets i föreningen, berättar hon. grund av annat program inte så aktivt hunnit delta. Däremot berättar hon gärna det glada budskapet om hur sömnapnén kan övervinnas. Alltid då jag träffar någon, som ännu inte gjort något åt sin sömnapné, säger jag, att hör du, det är en sak som först måste undersökas och sedan bara behandlas. Sömnapnégruppen träffas ett par gånger i månaden. Det är speciellt viktigt att få utbyta tankar om användning och erfarenheter av apparaterna, berättar Kirsti, fastän hon själv på En guide för personer med sömnapné 19

20 Kom med i verksamheten du får kunskap, stöd och råd för vardagen! Från Andningsförbundet får Du kunskap, stöd och nya vänner. Du träffar andra som är i samma situation, antingen på nätet eller i grupperna för stöd av likställda. Du kan själv påverka i frågor som berör andningssjuka och delta i det viktiga arbetet för främjande av hälsa. Som medlem kan Du också utnyttja den lokala andningsföreningens och Andningsförbundets tjänster. Till Andningsförbundet hör cirka människor från hela Finland. Anslut Dig på adressen eller beställ en anslutningsblankett genom att ringa Andningsförbundet, tel Astma Astma är en långvarig inflammationssjukdom i luftrörens slemhinnor. Över människor lider av astma. Det är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn. Av Andningsförbundets medlemmar är ungefär hälften astmatiker. KOL Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, COPD eller KAT, är luftrören som transporterar luft till lungorna förträngda. I samband med KOL förekommer i allmänhet också lungemfysem och långvariga inflammationer i luftrören. Cirka människor lider av KOL. Ett lika stort antal uppskattas lida av kronisk luftrörsinflammation, ett förstadium till KOL. Sömnapné Vid sömnapné förekommer upprepade andningsavbrott under sömnen. Dessa förorsakar kraftig trötthet under dagen och en benägenhet att slumra till. Cirka människor lider av sömnapné. Av Andningsförbundets medlemskår utgör sömnapnétikerna en växande grupp, och allt fler ansluter sig som medlem. Mögelutsatta Människor som utsatts för fukt- och mögelskador i byggnader och därför fått symptom utgör Andningsförbundets nyaste medlemsgrupp. I många föreningar har man för dem inlett verksamhet för stöd av likställda. Det är svårt att uppskatta hur stort antal människor som utsatts för fukt och mögel i Finland, det uppskattade antalet varierar från personer. Sällsynta andningssjukdomar Förutom de allmänna och kända andningssjukdomarna finns det också en stor grupp sällsynta andningssjukdomar, som bara några tiotal eller hundratal människor i Finland lider av. Resurscentret Helin harvinaiset stöder människor som lider av till exempel cystisk fibros och alfa1- antitrypsinbrist och deras närmaste. Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. - tel Foto: Jouko Lehtola - Design: Työmaa - Edita Prima