Sömnapnébehandlingen förändrade mitt liv.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sömnapnébehandlingen förändrade mitt liv."

Transkript

1 EN GUIDE FÖR PERSONER MED SÖMNAPNÉ Sömnapnébehandlingen förändrade mitt liv. Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka.

2 Visst är livet härligt. Det är sällan man träffar människor, som så strålar av positiv energi som Kirsti Karttunen. För ett antal år sedan var hon så utmattad, att hon drabbades av depression och flera år gick som i en dimma. Ända tills hon började använda en CPAP apparat för att behandla sin sömnapné. Hela mitt liv förändrades, berättar Kirsti Karttunen, 61.

3

4 Kirsti Karttunens arbete som lärare för blivande frisörer i Varkaus kräver närvaro. Då hon började använda CPAP apparat orkade hon också på ett helt annat sätt i sitt arbete. Kirsti, som arbetar som frisörlärare, sitter vid vardagsrumsbordet hemma i Varkaus och knypplar spetsar. Händerna måste hela tiden vara i gång, berättar hon. En annan sak som går hela tiden är hennes mun. Den berättar historien om en lycklig kvinna, som nu njuter av livets glädjeämnen, så som fyra barnbarn. Ännu för två år sedan var allting annorlunda. Sömnapné, eller andningsavbrott under sömnen, som hennes närmaste hade rapporterat om, gjorde Kirsti trött. Trötthet är en stor sak, eftersom den har en otroligt stor inverkan, berättar Kirsti, människan är som mest sårbar då hon är trött. Det kändes som om jag skulle ha haft en stor svart klump inombords. Också i arbetet hade jag det besvärligt på grund av tröttheten. 4 En guide för personer med sömnapné

5 Till all lycka kände en bekant läkare igen symptomen och lät utföra en sömnundersökning. Den gjordes hemma, i en bekant omgivning. Diagnosen var mycket trånga andningsvägar och som behandling blev det användning av CPAP-apparat. Allt förändrades. Jag skickar fortfarande blommor till läkaren som tack, skrattar Kirsti. En guide för personer med sömnapné 5

6 i FAKTA OM SÖMNAPNÉ Vad beror sömnapné på? Sömnapné eller obstruktivt sömnapnésyndrom är en sjukdom, med vilken förekommer upprepade andningsavbrott under sömnen. Dessa avbrott uppstår, då musklerna i svalgområdet slappnar av under sömnen. Svalgvävnaden trycks ihop och förorsakar en delvis eller en fullständig tilltäppning av de övre andningsvägarna. De upprepade avbrotten stör den djupa sömnen, försämrar sömnkvaliteten och kan förorsaka syrebrist. Detta kan leda till trötthet under dagen, en benägenhet att slumra till och avbrutet snarkande. I de nyaste undersökningarna har konstaterats, att sjukdomsorsaken hos personer med övervikt ofta är en ökad ansamling av fettvävnad kring de övre andningsvägarna. Bland sömnapnétiker med normalvikt är orsaken ofta strukturella faktorer i ansiktet och halsen; de har ofta liten underkäke och utbuktad profil och bland dem förekommer också oftare korsbett. Vem insjuknar? Sömnapné är en allmän sjukdom, som uppskattningsvis personer i Finland lider av, cirka 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna. I takt med ökad kunskap och effektiverade undersökningar diagnostiseras också sömnapné allt oftare. Man kan säga, att sömnapné redan kan klassas som en folksjukdom. Ett trångt svalg ökar risken för uppkomsten av andningsavbrott och snarkning. Av riskfaktorerna är övervikt den största, cirka två tredjedelar av sömnapnétikerna har övervikt. Andra kända riskfaktorer är tilltäppt näsa under lång tid, stora tonsiller och en liten eller bakåtdragen underkäke. Också underfunktion i sköldkörteln kan öka risken för sömnapné. Ännu vet man inte exakt, varför det hos en del snarkare utvecklas sömnapné. Det är sannolikt fråga om en samverkan mellan flera olika faktorer, men också ärftliga faktorer spelar in. Man föreställer sig ofta, att sömnapné är en sjukdom som bara drabbar medelålders män. Detta stämmer dock inte helt. Sömnapné förekommer både bland män och också kvinnor, men det kvinnliga könshormonet skyddar delvis kvinnorna från sjukdomen. Efter övergångsåren är sömnapné lika allmän bland män och kvinnor. Kvinnornas sömnapnésyndrom kan förväxlas med till exempel övergångsårssymptom. Sömnapné kan också förekomma bland barn. Hur känns sömnapné igen? Det vanligaste symptomet på sömnapné är dagtrötthet, som kan vara mycket kraftig. Den som lider av obehandlad sömnapné kan fortfarande känna sig sömnig då han eller hon vaknar och under dagen känna sig uttröttad. Sömnapnétikern kan ha svårigheter att i sittande ställning hålla sig vaken och somnar lätt in till exempel framför tv:n. Snarkning är inte alltid ett tecken på sömnapné, med för den som har sömnapné är snarkning ett allmänt symptom. Den är högljudd och förekommer med avbrott. Den insjuknade kan vakna till med en känsla av att kvävas, ett ökat urineringsbehov eller av att svettats kraftig under sömnen. Andningsavbrotten är upprepade och kan vara till och med sekunder långa. För en utomstående ser andningsavbrottet ut som om den sovande skulle hålla andan. Det är vanligt, att man söker sig till sömnapnéundersökningar först då ens make, maka eller annan person som sover i samma rum påpekar om den högljudda snarkningen eller oroar sig för andningsavbrotten. Sömnapné kan också förorsaka huvudvärk på morgonen, strävhet i halsen, retlighet, koncentrationssvårigheter, depression, minneslöshet och nedsatt könsdrift. 6 En guide för personer med sömnapné

7 Det är viktigt att sömnapné behandlas Det är viktigt att sömnapné känns igen och behandlas, eftersom obehandlad svår sömnapné ökar risken för många andra sjukdomar. En svår, obehandlad sömnapné mångdubblar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och kan öka förekomsten av typ 2 diabetes. Den som lider av obehandlad sömnapné drabbas också oftare än andra av depression och bipolära störningar. Också vid lindrig sömnapné föreligger en ökad risk för högt blodtryck. Obehandlad sömnapné förorsakar trötthet av samma typ som vid sömnbrist och är därför också en säkerhetsrisk i trafiken. I samband med att köra bil då man är trött föreligger alltid en risk för att hamna i en trafikolycka, för den som lider av obehandlad sömnapné är den till och med sjudubbel. Risken ökar, trots att dagtrötthet inte skulle förekomma. En bilist bör söka sig till undersökningar, då han eller hon lägger märke till vissa alarmerande tecken hos sig själv. Dessa är till exempel ständig trötthet eller en benägenhet att slumra till i ovanliga situationer, till exempel då man väntar i trafikljusen. Då sömnapné behandlas försvinner dagtröttheten som den förorsakar och risken för att hamna i en trafikolycka minskar. Behandlad sömnapné är inget hinder för att fungera som yrkestrafikant. Undersökningen pågår hela natten Sömnapné konstateras med en undersökning som pågår hela natten. I den mäts den sovandes andningsrörelser under sömnen, snarkning och blodets syrehalt. Ur registreringen kan man avgöra antalet andningsavbrott och deras längd, i vilken sovställning avbrotten förekommer samt hur personen som undersöks rör sig i sömnen. För undersökningarna krävs en läkarremiss till exempel från hälsocentralen eller arbetshälsovården. Sömnundersökningen utförs oftast hemma, där man får en mera tillförlitlig uppfattning om det normala sovandet än på sjukhuset. Registreringsapparaten hämtas från undersökningsenheten till natten och återlämnas på morgonen. Vårdpersonalen avläser de mätresultat som samlats under natten. Sömnapnéns svårighetsgrad definieras på basen av hur många andningsavbrott som förekommit under natten. Andningsavbrott förekommer normalt hos alla människor, men deras antal är då under fem avbrott per timme. Om avbrotten är 5 15 per timme talar man om lindrig sömnapné, avbrott per timme är medelsvår och över 30 avbrott per timme innebär svår sömnapné. Snarkning är inte alltid ett tecken på sömnapné, med för den som har sömnapné är snarkning ett allmänt symptom. Till undersökningen av sömnapné hör utredning av viktindex och blodtrycksmätning. I samband med detta undersöker läkaren också om näsan är tilltäppt, storleken på tungan och tonsillerna, den mjuka gommens längd och förslappning, ansiktets och käkarnas uppbyggnad samt andra faktorer, som kan öka risken för sömnapné. Dagtröttheten kan uppskattas med hjälp av en frågeserie, i vilken man utreder, hur lätt personen somnar in i vissa speciella situationer. Resultatet får i form av s.k. ESS-poäng (Epworth sleepiness scale), som används för bedömningen av sömnapnéns svårighetsgrad. Viktkontroll och riktiga levnadsvanor är en viktig del av behandlingen Behandlingen av sömnapné baserar sig på sömnregistreringsfynden och personens egna upplevelser av symptomen i samband med sömnapné, speciellt dagtrötthet. Behandlingsformen väljs enligt sjukdomens svårighetsgrad och den insjuknades egen upplevelse av vårdbehovet. Behandlingen av sömnapné går ut på En guide för personer med sömnapné 7

8 i FAKTA OM SÖMNAPNÉ Sömnapnépatienten har goda möjligheter att inverka på sitt eget välmående. det, att de faktorer som förorsakar och förvärrar sjukdomen avlägsnas. Detta betyder i praktiken viktminskning eller att andningsvägarna med hjälpmedel förhindras att täppas till under sömnen. Andningsavbrott utan tillhörande symptom behöver inte behandlas. Sömnapnépatienten har själv ett stort ansvar för att behandlingen ska lyckas. Han eller hon har goda möjligheter att inverka på sitt eget välmående. Om den huvudsakliga orsaken till sömnapné är övervikt, lindrar bantning symptomen avsevärt eller avlägsnar dem till och med helt. Vid övervikt samlas överlopps fett i hals- och svalgområdet, vilket gör luftvägarna trånga. Redan en avmagring på 5 10 kilo lindrar sjukdomssymptomen. En regelbunden måltidsrytm är viktig, för att bantning och bestående viktkontroll ska lyckas. Långa perioder mellan måltiderna leder till ständiga hungerskänslor och ett sug efter sötsaker. Det rekommenderas, att man äter med tre till fyra timmars mellanrum. Av dessa måltider kan en del vara mellanmål, bestående av till exempel helkornsprodukter, fettfria mjölkprodukter eller frukt och grönsaker. Viktkontrollen underlättas också av minskade portionsstorlekar och av användning av tallriksmodellen: halva talltiken fylls med grönsaker och den andra halvan av annan mat. Det är bra, att i samband med varje måltid äta grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, eftersom de fyller magen men innehåller litet kalorier. Det är också bra, att välja fettfattiga maträtter. Också en bantare behöver fett, men det bör vara mjukt hårt fett (mättat) bör undvikas. Tilläggsinformation om viktkontroll fås till exempel på nätet på adressen Ökad motion och all slags fysisk aktivitet förbrukar kalorier och underlättar bantning och viktkontroll. Väsentligt är inte det, på vilket sätt man motionerar, utan hur mycket. Det rekommenderas, att man lär sig motionera åtminstone 60 minuter per dag. Dagsdosen kan delas upp i mindre delar. Viktigt är, att aktiviteten blir en del av vardagsrutinerna, och motionsdosen kan man också få genom nyttomotion, till exempel trädgårdsarbete eller under resorna till och från arbetet. Rask gång passar de flesta, eftersom det är lätt att reglera effekten och gång kan utövas nästan var som helst. Ansträngande motion förbrukar på en kortare tid samma mängd energi som lugn motion. Det lönar sig att välja en motionsform som man trivs med, som man orkar utöva ännu efter det, att den första ivern gått över. Speciellt trevligt kan det vara, att motionera tillsammans med en vän eller familjemedlem. Det bästa resultatet uppnås då, när den viktminskning man uppnått genom bantning blir bestående och de nya matvanorna blir en del av det dagliga livet. Genom att ta regelbunden motion som en levnadsvana under alla årstider har man lättare att hålla fast vid sin målsättning. Andningsavbrott förekommer allmännast då man sover på rygg, då svalget är som trångast. Ifall andningsavbrotten förekommer endast då, kan det räcka med att personen undviker att sova på rygg. Här kan den s.k. tennisbollsbehandlingen vara till hjälp: en tennisboll som fästs i pyjamasskjortans ryggdel förhindrar sovande i ryggläge. Alkohol, sömnmedel och lugnande mediciner lamslår musklerna i svalgområdet och försämrar andningsverksamheten. Därför bör användningen av dessa undvikas. Ett rikligt alkoholbruk förvärrar sömnapné, varför det är skäl att undvika alkohol, speciellt före läggdags. Tilltäppt näsa kan öka förekomsten av andningsavbrott, varför det lönar sig att hålla näsgångarna öppna. Detta gäller speciellt personer med lindrig sömnapné. Tobaksrökning har konstaterats öka slemhinnornas svullnad, och sömnapnésyndromen kan lindras genom att man slutar röka. 8 En guide för personer med sömnapné

9 Regelbunden användning av CPAP-apparat avlägsnar trötthet I behandlingen av medelsvår och svår sömnapné används allmänt övertrycksandningsbehandling som ges via näsan, näs-cpap-behandling (Continuous Positive Airway Pressure eller fortgående positivt luftvägstryck). Behandlingsformen lämpar sig för så gott som alla sömnapnépatienter, och dess effekt märks snabbt, redan efter 1 2 nätter med god sömn. Vid CPAP-behandling inandas rumsluft med övertryck via en näsmask, varvid den luftström som CPAP-apparaten blåser håller andningsvägarna öppna under sömnen. CPAP-apparaten höjer sömnkvaliteten genom att avlägsna andningsavbrotten, varvid trötthet och andra symptom uteblir. Övertrycksandningsbehandling Normal andningsväg Förträngd andningsväg Andningsväg som normaliserats med CPAP-apparat Apparatens näsmask placeras över ansikte med hjälp av en rem bakom huvudet. Från masken leder en slang till själva CPAP-apparaten, som är lätt att flytta och också ha med på resor. Apparaten kräver elektricitet för att fungera. Dagens CPAP-apparater är relativt tysta och små. Ansiktsmask och CPAP-apparat med fuktare En guide för personer med sömnapné 9

10 i FAKTA OM SÖMNAPNÉ CPAP-apparaten avlägsnar effektivt andningsavbrott, men den botar inte själva sjukdomen. Om man slutar använda apparaten, återvänder symptomen redan efter 1 2 nätter. CPAP-apparaten bör alltid användas då man sover, minst fyra timmar varje natt. Behandlingen är effektiv endast då apparaten används regelbundet. Den som lider av sömnapné får med läkarordination kostnadsfritt CPAP-apparaten till låns från hälsovården. Åt honom eller henne väljs en lämplig CPAP-apparat och övriga tillbehör i anslutning till den, så som näsmasken. Före en lyckad behandling är det viktigt, att masken passar användarens ansikte. Ibland krävs flera utprovningar innan en lämplig mask hittas. Vårdpersonalen, i allmänhet rehabiliteringshandledaren eller sömnskötaren, lär ut användningen av apparaten och handleder i den dagliga skötseln och utbytet av tillbehör. Apparaten och masken bör rengöras och servas regelbundet, då håller de längre. Masken bör rengöras dagligen, luftslangen och remmen en gång i veckan. CPAP-apparaten låter man granskas med 1 2 års mellanrum i samband med kontrollbesöken på den behandlande enheten. Ibland kan det ta tid innan man vänjer sig vid CPAP-apparaten. Det kan krävas tålamod av den insjuknade och hans eller hennes närmaste, innan den mask som till natten placeras över näsan börjar kännas acceptabel. Ifall en viss modell inte passar användarens ansikte, läcker eller klämmer, måste masken bytas. Också den som sover bredvid måste vänja sig vid ljudet av den svagt surrande apparaten. Om tilltäppt näsa försvårar användningen av apparaten, kan en större mask, som möjliggör andning via munnen, vara ett bättre alternativ än en näsmask. För att förhindra uttorkning av slemhinnorna kan en fuktare kopplas till apparaten eller så kan slemhinnorna fuktas till exempel med spray eller nässköljningskanna. Uthållighet lönar sig, eftersom regelbunden användning av CPAP-apparat har konstaterats förbättra sömnkvaliteten och därmed betydligt lindra sömnapnéns symptom. Övriga behandlingsformer Sömnapnéskena Som alternativ till CPAP-behandling kan man använda sömnapnéskena, som fäst i tänderna. Den används då, när CPAP-behandling av någon anledning inte lyckas, till exempel på grund av sidoverkningar. Skenan placeras i munnen på kvällen och tas ut på morgonen då man vaknar. Den för underkäken framåt och förhindrar tungan att falla bakåt. Skenan är till störst hjälp för sömnapnétiker med lindriga symptom och normal vikt, vars andningsavbrott främst förekommer i ryggläge. En nackdel med behandlingen kan vara, att käklederna blir ömma och en ökad salivutsöndring. Operativ behandling Ifall bantning och förändrade levnadsvanor, övertrycksbehandling eller sömnapnéskena inte är tillräckliga som behandling, kan man för en del sömnapnétiker med normal eller lätt övervikt välja operativ behandling. En operation kan utföras på näs-, svalg- eller käkområdet. Käkområdet kan opereras genom att över- och underkäken flyttas framåt. Långtidsresultaten av operativ behandling är dock i allmänhet dåliga. Speciellt vid åtgärder i svalgets mjuka vävnad är situationen ofta efter 1 2 år den samma som före ingreppet. En sömnapnétiker kan också ha nytta av en fetmaoperation, men den avlägsnar inte i praktiken behovet av CPAP-behandling. Den s.k. RFA (radio frequency ablation) koagulationsbehandlingen, som ofta används för behandling av snarkning, är inte tillräckligt effektiv för behandling av sömnapnésymptom. 10 En guide för personer med sömnapné

11 Första impulsen till förändrade levnadsvanor från rehabilitering En lyckad behandling av sömnapné förutsätter, att den insjuknade förstår behandlingens betydelse för välmåendet och är redo att självständigt sköta sig själv hemma. Detta är inte alltid lätt, eftersom förändrade levnadsvanor och användningen av en CPAP-apparat ofta kräver en viss inlärning. På rehabiliterings- och anpassningsträningskurser får sömnapnétikern kunskap om sin sjukdom, om behandlingens betydelse samt redskap och motivation för att inleda en förändring av sina levnadsvanor. Inlärning av viktkontroll är en viktig del av innehållet på kurserna. Störst nytta av kurserna har de, vars orsak till sömnapné är övervikt, de som lider av trötthet som stör arbetsoch funktionsförmågan, de som har svårighet att vänja sig med användning av CPAP-apparat eller med någon annan behandlingsform. Till rehabilitering söks med läkarremiss. Till kursen söks genom att på FPA:s byrå fylla i en rehabiliteringsansökningsblankett, till vilken som bilaga krävs ett läkarutlåtande B. FPA:s rehabilitering är avgiftsfri för den som rehabiliteras. Tilläggsinformation fås från FPA:s kundrådgivning för rehabilitering, vardagar klockan på telefonnumret eller på adressen Andningsförbundets rehabiliteringscenter finns i Uleåborg och St Michel. Tilläggsinformation om rehabilitering på adressen rehabilitering, och i likartade livssituationer. Det är interaktivt utbyte av erfarenheter och insikter samt en granskning av den egna sjukhistorien och ett delande av den med andra. Framförallt är det fråga om att få stöd i vardagen. Stöd av likställda ger den insjuknade en möjlighet att tillsammans med andra begrunda sin egen situation, att jämföra erfarenheter samt att få och ge stöd. I diskussionerna mellan de likställda kan var och en begrunda, hur det egna livet, krafterna och sjukdomen avviker från eller liknar de andras. Sjukdomen berör också familjen och andra närstående. Många upplever, att diskussioner med andra som befinner sig i samma situation känns befriande, då man inte behöver vara rädd för att belasta sina närmaste med sina egna bekymmer och sjukdomsupplevelser. På träffarna för likställda kan man öppet tala om sin sjukdom och också om svåra saker, och humor är också tillåten. Som bäst kan stöd för likställda ge kraft både åt den som ger och också åt den som får stöd. Många andningsföreningar anordnar grupper med stöd för likställda för personer med sömnapné. På träffarna har man ofta sakkunniga som inledare, men det reserveras alltid tid för likställdhetsdiskussioner och utbyte av tankar. Stöd av likställda kan man också få på diskussionsspalterna på Andningsförbundets nätsidor. Som sakkunnig för guiden har fungerat Jukka Lojander, specialläkare i lungsjukdomar, HUS. I samarbete: ResMed Stöd av likställda från Andningsförbundet En av de centralaste verksamhetsformerna för Andningsförbundet och dess lokala andningsföreningar i olika delar av Finland är erbjudandet av stöd från likställda. Med detta avses ömsesidigt stöd mellan människor som befinner sig En guide för personer med sömnapné 11

12 Det syntes i ansiktet när behandlingen hade inletts

13 Då Kirsti fick CPAP-apparaten, blev hon igen sitt egna ljusa jag. Också vännerna märkte skillnaden.

14 Ju kallare vatten, desto bättre. För Kirsti är vinterbadande inte bara självvård, utan också ett sätt att träffa vänner. I Varkaus är vattnet i sjön Haukivesi svalt om våren. Till Kirstis dagsrutiner hör ett morgondopp varje dag klockan 7, året runt. Det enda dåliga med vinterbadande är det, att man blir beroende av det, litet på samma sätt som med CPAPapparaten, hojtar hon och kastar sig i vattnet. Vinterbadandet underlättar framförallt Kirstis fibromyalgisyndrom, som bland annat förorsakar ledförslitningar av reumatiskt slag. Det här får mig att må bra hela dagen, säger Kirsti tacksamt, och det är ju viktigt i behandlingen av vilken sjukdom som helst. Sömnapnén hade diagnostiserats för första gången redan 15 år tidigare, men då föreslogs endast viktkontroll som behandling. Det gick som det ofta går, att vikten emellanåt var under sämre kontroll, trots att den nog som bäst gick ner med 25 kilo. Många människor skäms för sin sömnapné, med inte Kirsti. Tröttheten hade tärt på hennes självförtroende. På grund av risken för att somna körde hon inte heller gärna bil. Familjen och vännerna var bekymrade för Kirsti, och hon var sjukskriven under långa perioder. I en senare undersökning 14 En guide för personer med sömnapné

15 konstaterade läkaren, att hennes andningsvägar var ovanligt trånga, och erbjöd CPAP-apparat. Efter att behandlingen inletts förändrades hela personligheten, bakom de mörka molnen tittade solen fram igen. Självkänslan steg och också utomstående började reagera. Vänta litet, vad har hänt med dig, frågade människorna, då den nyfunna livsglädjen hade strålat från Kirstis ansikte. Nu skulle jag inte kunna leva utan apparaten, då jag igen orkar satsa på min tidigare motionsutövning. En guide för personer med sömnapné 15

16 Den glädje CPAP-apparaten ger är tusen gånger större än nackdelarna

17 Kirsti sprudlar av glädje och humor. Då hon var trött var det inte lika lätt att le.

18 För fotograferingen kryper Kirsti ner mellan lakanen och placerar CPAP-apparatens övertrycksluftsmask över ansiktet. Från apparaten hörs en lätt blåsning, annars är det tyst. Kirsti öppnar ögonen, lyfter på masken och säger med ett skratt: Ser jag inte sexig ut? Det övertryck som apparaten blåser håller andningsvägarna öppna och underlättar andningen. Kirsti har alltid med sig apparaten, också på kortare resor. Utan den här åker jag ingenstans. Ibland överger sömnapnépatienterna apparaten på grund av dess karga utseende. Ett visst mått humor och de anhörigas godkännande är viktigt, då CPAP-apparaten tas i bruk. Alla i familjen måste nog ge sitt stöd med masken på ansiktet kan man ju inte ens prata. Min man var också till stor hjälp, då jag vande mig med att använda masken, berättar Kirsti. Apparaten gör intrång mitt i det privata livet, i sängkammaren. Apparaten är en småsak i jämförelse med vad den ger. Min man har sagt, att honom stör den inte, skrattar Kirsti och placerar igen masken på ansiktet. 18 En guide för personer med sömnapné

19 Glädjen över det nya livet sammanförde också Kirsti med Andningsförbundet. I ett år har hon också verkat i lokalföreningens styrelse. All verksamhet kretsar ändå inte kring andningssjukdomen, livsglädjen är den bästa medicinen för att orka. Därför har Kirsti hämtat med sig en kär hobby: Vi startade en pysselkrets i föreningen, berättar hon. grund av annat program inte så aktivt hunnit delta. Däremot berättar hon gärna det glada budskapet om hur sömnapnén kan övervinnas. Alltid då jag träffar någon, som ännu inte gjort något åt sin sömnapné, säger jag, att hör du, det är en sak som först måste undersökas och sedan bara behandlas. Sömnapnégruppen träffas ett par gånger i månaden. Det är speciellt viktigt att få utbyta tankar om användning och erfarenheter av apparaterna, berättar Kirsti, fastän hon själv på En guide för personer med sömnapné 19

20 Kom med i verksamheten du får kunskap, stöd och råd för vardagen! Från Andningsförbundet får Du kunskap, stöd och nya vänner. Du träffar andra som är i samma situation, antingen på nätet eller i grupperna för stöd av likställda. Du kan själv påverka i frågor som berör andningssjuka och delta i det viktiga arbetet för främjande av hälsa. Som medlem kan Du också utnyttja den lokala andningsföreningens och Andningsförbundets tjänster. Till Andningsförbundet hör cirka människor från hela Finland. Anslut Dig på adressen eller beställ en anslutningsblankett genom att ringa Andningsförbundet, tel Astma Astma är en långvarig inflammationssjukdom i luftrörens slemhinnor. Över människor lider av astma. Det är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn. Av Andningsförbundets medlemmar är ungefär hälften astmatiker. KOL Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, COPD eller KAT, är luftrören som transporterar luft till lungorna förträngda. I samband med KOL förekommer i allmänhet också lungemfysem och långvariga inflammationer i luftrören. Cirka människor lider av KOL. Ett lika stort antal uppskattas lida av kronisk luftrörsinflammation, ett förstadium till KOL. Sömnapné Vid sömnapné förekommer upprepade andningsavbrott under sömnen. Dessa förorsakar kraftig trötthet under dagen och en benägenhet att slumra till. Cirka människor lider av sömnapné. Av Andningsförbundets medlemskår utgör sömnapnétikerna en växande grupp, och allt fler ansluter sig som medlem. Mögelutsatta Människor som utsatts för fukt- och mögelskador i byggnader och därför fått symptom utgör Andningsförbundets nyaste medlemsgrupp. I många föreningar har man för dem inlett verksamhet för stöd av likställda. Det är svårt att uppskatta hur stort antal människor som utsatts för fukt och mögel i Finland, det uppskattade antalet varierar från personer. Sällsynta andningssjukdomar Förutom de allmänna och kända andningssjukdomarna finns det också en stor grupp sällsynta andningssjukdomar, som bara några tiotal eller hundratal människor i Finland lider av. Resurscentret Helin harvinaiset stöder människor som lider av till exempel cystisk fibros och alfa1- antitrypsinbrist och deras närmaste. Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. - tel Foto: Jouko Lehtola - Design: Työmaa - Edita Prima

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Motion är medicin mot KOL

Motion är medicin mot KOL EN GUIDE FÖR KOL-PATIENTER Motion är medicin mot KOL Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. Ja-a, vilket livsskede? Vet du, alldeles förskräckligt

Läs mer

Att ta vara på sig själv är den bästa astmavården

Att ta vara på sig själv är den bästa astmavården EN GUIDE FÖR ASTMATIKER Att ta vara på sig själv är den bästa astmavården Tarja Mäntylä, 51 Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. Flickan, vars ögon

Läs mer

Tillhör du riskgruppen?

Tillhör du riskgruppen? Tillhör du riskgruppen? En enkel guide för att bedöma om du tillhör riskgruppen för obstruktiv sömnapné OSA bedömningsguide: bedöm om du är i riskgruppen a Vanliga tecken och symptom på OSA b Vad är obstruktiv

Läs mer

Behandlingsguide. En enkel guide för att sköta din behandling av obstruktiv sömnapné

Behandlingsguide. En enkel guide för att sköta din behandling av obstruktiv sömnapné Behandlingsguide En enkel guide för att sköta din behandling av obstruktiv sömnapné Behandlingsguide för OSA: sköt din behandling effektivt a Du har fått diagnosen obstruktiv sömnapné (OSA) b Vad är obstruktiv

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna

Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare

Läs mer

Snarkningsutredning och OSAS. Vårdrutin för OSAS (snarkning) mellan primärvård, Öron-, näs- och halskliniken och KlinFys i Sörmland

Snarkningsutredning och OSAS. Vårdrutin för OSAS (snarkning) mellan primärvård, Öron-, näs- och halskliniken och KlinFys i Sörmland 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Snarkningsutredning och OSAS - 2.0 Vårdrutin vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdn Snarkning, OSAS, Sömnapné 2012-09-12

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Sömntandställning mot snarkning och sömnapné

Sömntandställning mot snarkning och sömnapné Sömntandställning mot snarkning och sömnapné Marie Marklund Med.dr, övertandläkare Enheten för ortodonti Jag kommer att tala om varför man snarkar och får sömnapné, vilka som drabbas, lite allmänt om de

Läs mer

Leva med övertrycksbehandling

Leva med övertrycksbehandling Leva med övertrycksbehandling Leva med övertrycksbehandling 3 4 Innehåll Goda råd vid övertrycksbehandling 6 Vad är snarkning och vad är skillnaden mellan snarkning och sömnapné? 7 Varför blir svalget

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Att leva med KOL Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Kunskap om KOL ökar livskvaliteten Vintern 2006 orkade jag inte gå mer än tio meter utomhus. Jag hade svår hosta och svårt att andas.

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! 0FB AUTOANAMNES FÖR PATI ENTER - 1 (8) rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! Namn Personnummer Du bör/ska använda dig av stegräknare och gå i snitt 10 000 steg/dag. 1PB AUTOANAMNES

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION Vårdplanerare (06) 826 4782 vardagar kl. 9-12 Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Kirurgisk vårdavdelning 7 040 6534107 Fysiatri och rehabiliterigstjänster 040 6534254 FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Kan du med egna ord beskriva hur du upplever att ringen påverkar dig.

Kan du med egna ord beskriva hur du upplever att ringen påverkar dig. 2013-01-15 09.57.03 Kvinna 60 eller äldre Höger 2013-01-23 12.15.16 Kvinna 40-49 Bäda Höger 2013-01-23 19.23.35 Kvinna 40-49 Höger mindre snorking, bedre søvn Sover bättre, känner mig utvilad har mera

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Kan det vara sömnapné?

Kan det vara sömnapné? Kan det vara sömnapné? Innehåll Behandlingen gav mig ett helt nytt liv... 4 Symptom på sömnapné... 6 Nattliga symptom...6 Symptom under dagtid...6 Vad är sömnapné?...8 Obstruktiv sömnapné...8 Central sömnapné...9

Läs mer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016

Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016 Munhälsan under graviditeten Graviditet och munhälsa Den väntande mammans munhälsa Graviditet, familjen och munnen Fostrets munhälsa Tobak Kost Rengörning av tänder Munnens vårdingrepp under graviditeten

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Fysiatriska avdelningen, tel. (06) 826 4365 Vårdplanerare tel. (06) 826 4782 Avdelning 7, tel. (06) 826 4303 VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION ALLMÄNT OM LEDFÖRSLITNING

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Få en bra start med hörapparat

Få en bra start med hörapparat Få en bra start med hörapparat Vad kan du förvänta dig? Gratulerar till din nya hörapparat. För att du skall veta vad du kan förvänta dig och kunna få ut så mycket som möjligt av din nya hörapparat rekommender

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Kunskap om KOL ökar livskvaliteten Vintern 2006 orkade jag inte gå mer än tio meter utomhus. Jag hade svår hosta och svårt att andas.

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Lewy body -sjukdomen är en progressiv minnessjukdom som bryter ut i 50 80 års åldern. Sitt namn har den fått av Lewy delar, som består

Läs mer

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI

Vad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Vad kostar det hos tandläkaren Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Barntandvård Barn och ungdom upp till och med 19 års ålder har fri tandvård och vården betalas av landstinget.

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna

Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktperson: Överläkare

Läs mer

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av koroidal neovaskularisering till följd av patologisk myopi Din guide till behandling med LUCENTIS Avsnitt 1 Om LUCENTIS Denna broschyr har tagits fram

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Mojo VENTILERAD hel ansiktsmask med bruksanvisning för Mojo maskhållare

Mojo VENTILERAD hel ansiktsmask med bruksanvisning för Mojo maskhållare Mojo VENTILERAD hel ansiktsmask med bruksanvisning för Mojo maskhållare 0123 90195 Rev. D SleepNet Corporation 5 Merrill Industrial Drive Hampton, NH 03842 USA Tel: (603) 758-6600 Fax: (603) 758-6699 Toll

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer