Gåvor att räkna med. insamling nu. Museum driver stor insamlingskampanj elever får stöd av föreningen Mattecentrum EN TIDNING FRÅN FRII SID 14

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 145 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi drygt fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Sedan 2009 tillämpar medlemmarna FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang. insamling nu årgång 18 Gåvor att räkna med EN TIDNING FRÅN FRII elever får stöd av föreningen Mattecentrum SID 14 l Konkurser hot mot förtroende 5 Offentligt stöd räcker inte l Så fångas ungdomars engagemang 6 Museum driver stor insamlingskampanj l Gåvor på nätet till företag och kultur 13 SID 4

2 friizon Kalendarium OKTOBER Världens Barn kampanjen Att ta sitt sociala ansvar är en självklarhet, eller? Kostnadsfritt seminarium, Stockholm. Arr: SIS International Fundraising Congress i Holland. NOVEMEBER 6.11 Utbildning i FRIIs Kvalitetskod, PWC Stockholm Att ta sitt sociala ansvar är en självklarhet, eller? Kostnadsfritt seminarium, Stockholm. Arr: SIS DECEMBER 4.12 Friis redovisningsdag APRIL AFP International Conference on Fundraising, San Diego LÄS MER OM VAD SOM HÄNDER I FRII Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel , pressart@pressart.nu Annonspriser Helsida: kr Halvsida: kr Kvartssida: kr FRII-medlemmar betalar 50 procent av angivna priser. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem och sedan Insamling nu ledaren mål och möjligheter Tillsammans styr vi utvecklingen PÅ NY STOL I HEMTAM MILJÖ. Det är min vardag just nu. Och jag har faktiskt suttit en hel del på kontorsstolen de senaste veckorna. Mycket har hänt sedan jag lämnade FRII för knappt två år sedan. Och jag kommer nu tillbaka i en ny roll. Det är mycket att sätta sig in i. Många viktiga frågor. En del nya för mig. En del nya för FRII. Nytt är däremot inte det faktum att vi befinner oss i en bransch där omvärlden ställer allt högre krav. En föränderlig omvärld som innebär nya förutsättningar, nya intressenter och nya frågeställningar. Omvärldsbevakning är A och O för FRIIs medlemmar och jag ser fram emot att se över vilka möjligheter FRII har att leverera mer medlemsnytta inom detta område. FÖR ATT LEVA UPP till en del av kraven från vår omvärld krävs också att vi som bransch ställer krav på oss själva. Om inte vi gör det är risken uppenbar att kraven ställs från annat håll. Och då kanske möjligheten att vara med och påverka inte är lika stor. Med anledning av bland annat detta har arbetet med att vidareutveckla FRIIs kvalitetskod nu startat. Ett intensivt arbete kommer att pågå under hösten för att mynna ut i en remissomgång bland FRIIs medlemmar. Målsättningen är att beslut om en uppdaterad kod fattas på årsmötet En referensgrupp är tillsatt och PWC har fått uppdraget att processleda. Under arbetets gång kommer vi även att lyssna till flertalet externa intressenter. För de finns. VARFÖR BEHÖVER VI utveckla koden? En anledning är att vi haft den befintliga koden en tid och att de samlade erfarenheterna säger att det finns områden som både kan förtydligas och förenklas. Det finns också många som anser att kodarbetet i STIFTELSEN HÅLL SVERIGE RENT valdes in som ny medlem i FRII vid styrelsemötet i augusti. Håll Sverige Rent bedriver arbete i form av kampanjer som organisering av skräpplockning, utbildningar på arbetsplatser och utmärkelser till olika typer av verksamheter. Det är en opinionsbildande organisation som verkar för att minska individens nedskräpning, främja återvinningen och öka miljömedvetenheten. Varmt välkomna önskar vi. FRII har nu 145 medlemmar. sig är värdefullt, men att kodrapporten inte är den önskvärda tillgången i arbetet med att bygga givarnas förtroende. Andra röster gör gällande att koden förlorar i trovärdighet eftersom kodrapporten inte granskas av någon. Andra tror att kodrapporten faktiskt är föremål för granskning vilket riskerar att bli en annan typ av trovärdighetsfråga. Och allt fler givargrupper vill ha rapportering av effekterna av sina bidrag och därmed av organisationens arbete. I NORGE HAR STATEN gått in och skapat en reglering av insamlingsmarknaden. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som står för regleringen via 90-kontona. Vilken typ av reglering och granskning tror vi är bäst för givare och organisationer, och sist men inte minst för våra ändamål? Vi har möjligheten att själva sätta standarden och driva utvecklingen. Vi sitter i förarsätet, men om vi nickar till bakom ratten riskerar vi inte bara att köra i diket. Vi riskerar också att någon annan ställer krav på att få ta över ratten. Personligen tror jag att arbetet med att utveckla FRIIs kvalitetskod är en av våra absolut viktigaste frågor. Jag ser fram emot en givande process där vi flyttar fram positionerna för branschens, och därmed våra givares och ändamåls, bästa. JAG ÄR GLAD att vara tillbaka och ser fram emot utvecklande möten med medlemmar, samarbetspartners och andra intressenter. Det är där förändring skapas. Inte sittandes på kontorsstolen. Vi ses! MARIA ROS JERNBERG GENERALSEKRETERARE, FRII Vill du skriva för Insamling Nu? FRII söker dig som vill vara med i redaktionsrådet för Insamling nu. Fyra gånger per år träffas vi för att planera innehållet och dela på skrivuppgifterna. Jobbar du i en ideell organisation och vill delta i ett roligt och inspirerande frivilligarbete, skicka e-post till annika@frii.se. insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Ansvarig utgivare: Christine von Sydow. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , peter@pressart.nu Redaktion: Annika Prine, Christoffer Wikner, Eva Nordenstam, Peter Rehnfeldt, Lovisa Sandberg och Marie von Zeipel Adress: FRII, Skeppsbron Stockholm. Tel: /92, fax E-post: info@frii.se Nätet: Omslagsbild: Christina Wicksell Tryck: Print One 2012 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda materialet i elektronisk version av tidningen. 2 insamling nu

3 svar på vanliga 3frågor till FRII Hur lägger man upp en jobbannons på FRIIs webb och vad kostar det? Det är gratis för medlemsorganisationer att annonsera jobb under lediga tjänster på FRIIs webb. Skicka en länk till er annons, alternativt en PDF, till Glöm inte att meddela FRII när er tjänst har blivit tillsatt så vi kan ta bort annonsen. Skicka gärna in text och bild på er nya medarbetare så lägger vi upp den på vår webb under på nya stolar FRIIs nya webbplats lanserad VÅR FÖRHOPPNING är att vi har lagt grunden till en plats där medlemmar kan presentera sig, hitta verktyg, tips och råd och annat som underlättar arbetet med professionellt, etiskt och förtroendeingivande insamlingsarbete. Men också en plats där privatpersoner, företag, forskare, media och politiker kan hämta (eller lämna) information om insamling och om FRIIs medlemmar. På webbplatsen finns en kort presentation av alla medlemmar och man kan sortera medlem- marna utifrån insamlade medel eller ändamål. På nya stolar och lediga jobb ligger under medlemsfliken. Våra viktiga frågor har fått en framträdande plats på första sidan. Vi har en flik för statistik, en för utbildning och en för koden. FRII FORTSÄTTER arbetet med att fylla den nya webbplatsen med innehåll och vill gärna ha bidrag, genom synpunkter, idéer och tips eller konkret material. Får vi som FRII-medlem samarbeta med en annan insamlingsorganisation som saknar 90-konto? Det finns ingenting i FRIIs kvalitetskod som säger att man inte får samarbeta med en insamlingsorganisation som saknar 90-konto. Men det kan vara klokt att kolla upp att organisationen arbetar på ett trovärdigt, transparent och etiskt sätt och att ni litar på att ni vill förknippas med dem och tycker de är en seriös insamlingsorganisation. Var har FRIIs riktlinjer för etisk insamling tagit vägen? FRIIs riktlinjer för etisk insamling är ett dokument som togs fram 1999 och satte en standard för svensk insamling. När FRIIs kvalitetskod togs fram blev FRIIs riktlinjer för etisk insamling en del av kvalitetskoden och är inte längre ett separat dokument. Revision, projektgranskning, intern kontroll, redovisningsfrågor, skatter, moms och juridik Den lilla byrån med den stora kompetensen. insamling nu

4 aktuellt Hallå där... Anna De Geer ny generalsekreterare för World Childhood Foundation sedan juni. INSAMLINGEN HAR MUSEET genomfört tillsammans med en reklambyrå. Man insåg tidigt att insamlingen måste pakteteras på rätt sätt. Man har särskilt riktat in sig på lokala näringsidkare. Vi har bland annat tänkt på vilka som skulle gynnas av Hagströmutställningen, till exempel hotell, restauranger och butiker som skulle få fler kunder om fler kom hit. Ett roligt exempel är när en tatueringsstudio här i Falun erbjöd sig att arbeta en heldag på museet där alla intäkter för tatueringarna gick till Hagströminsamlingen. Dalarnas museum har även knutit till sig ett antal ambassadörer för insamlingen, som hjälpt till att sprida deras budskap. Kalle Moréus stöder projektet och brukar använda en specialframtal Museum satsar på insamling Donationer ska rädda ovanlig gitarrsamling Vad lockade dig med tjänsten? Jag lockades av möjligheten att i ännu större utsträckning få ut budskapet om Childhood och vad vi arbetar med samt att nå ut med vikten av att se de barn som befinner sig i utsatthet över hela världen och hur man kan arbeta för att hjälpa dem på bästa sätt. Vad kan du tillföra? Eftersom jag kom till Childhood 2005 med huvudsyfte att bygga upp projektportföljen och Childhoods projektverksamhet är jag mycket insatt i vår kärnverksamhet och kan på ett klart och tydligt sätt föra fram detta. Vad är det värdefullaste ni har? Då Childhood är en privatfinansierad stiftelse har vi stor flexibilitet. Många organisationer vi stödjer är små men har stor potential, de har ofta svårt att hitta finansiering på annat håll även om de har en bra grund och viktiga kärnvärden. Childhood arbetar med att både stödja och stärka de organisationer vi arbetar med. Genom att ge kapacitetsutvecklingsstöd vill vi att de organisationer som får stöd från oss ska kunna växa och stärkas för att ha möjlighet att arbeta vidare med sina kärnfrågor. Väntar några stora utmaningar? Som i alla organisationer som finns representerade i flera länder är det alltid en utmaning att få alla att arbeta åt samma håll och känna lika starkt för de kärnvärden som finns inom en organisation. Childhood består av fyra systerstiftelser i fyra länder och vi arbetar ständigt för att våra fyra kontor ska arbeta ännu närmare varandra. Väntar några förändringar? Jag hoppas att man kommer att se mer av Childhood i framtiden både i Sverige och internationellt. Vad är roligast med att jobba i en ideell organisation? Att nästan alla man träffar är positivt inställda till att man arbetar hårt för att förändra. LOVISA SANDBERG Dalarnas museum ska spegla landskapets samlade kulturarv. Men stödet från Landstinget Dalarna, Statens Kulturråd och Falu kommun räcker inte alltid till. Det har gjort att en stor insamlingskampanj startats med målet att kunna ställa ut en unik samling gitarrer som tillverkats i Älvsbyn. DET ÄR INTE BARA traditionella insamlingsorganisationer och stiftelser som bedriver stora insamlingar. Akademiska institutioner arbetar aktivt med fundraising och flera privata initiativ har växt fram och fått stora proportioner. Men även museer har börjat arbeta med filantropiska föresatser. Tidigare i år rasade delar av Visby ringmur och renoveringskostnaderna blev höga. Då gick Gotlands museum och Gotlands allehanda ihop i insamlingen Rädda ringmuren. Sedan en tid tillbaka arbetar Dalarnas museum för att deras samling av Hagströmgitarrer ska få ett permanent utrymme på museet. Etapp ett, själva inköpet av gitarrerna, uppnåddes i maj i år då 1,8 miljoner kronor samlats in från privatpersoner och företag. Hela utställningen beräknas vara klar till 2015, beroende på hur framgångsrik den resterande delen av insamlandet blir. Det har varit ett enormt intresse, nästan varannan besökare frågar efter gitarrerna. Vår ambition är inte att bygga en fjuttutställning, det ska bli en häftig upplevelse. Därför fortsätter vi att slita hårt med insamlingen, berättar Jennie Tiderman, musikantikvarie på Dalarnas museum. Björn Skifs är en av ambassadörerna i Dalarnas museums kampanj. gen sponsorgitarr i sina tv-program. Claes Yngström, Björn Skifs och Janne Schaffer är några av de övriga ambassadörerna. Inom ramen för insamlingen har man även sökt och fått medel ur olika fonder och stiftelser, öppnat en e-shop med försäljning av t-shirts, anordnat olika konserter samt varit engagerade på Facebook. Vi har fått en enorm respons. Framförallt lokalt. Men vi blev också överraskade av den stora responsen från utlandet. Det verkar som om Hagtrömgitarrerna nästan är populärare där än i Sverige, säger Jennie Tiderman. EN AV DE STÖRSTA UTMANINGARNA, berättar Jennie, har varit att sprida budskapet. Det har tagit mycket längre tid än vad man först trodde. Det har inte spelat någon stor roll vad tidningarna har skrivit. I stället har Facebook varit en fantastisk platå för att folk ska börja prata om insamlingen. Ett orosmoln har varit den globala ekonomin som svajat fram och tillbaka. Vi har märkt av att man varit väldigt försiktig med pengar, speciellt på företag. Men då har vi anpassat oss och erbjudit möjligheten att dela upp betalningarna i stället. I museivärlden verkar det som om professionell insamling är här för att stanna. Jennie menar att man mer och mer kommer agera som en insamlingsaktör. Vi ligger ju under landstinget och där finns det ingen pott för sådana här specialprojekt. Givetvis har vi medel för att förvalta det vi har, men i andra sammanhang kommer vi behöva jobba mer mot näringslivet. LOVISA SANDBERG 4 insamling nu

5 l Stiftelser i konkurs Risk att skada förtroendet Av landets knappt 600 insamlingsstiftelser har några gått i konkurs det senaste året. Senast stiftelsen Anders Gernandts minnesfond som fråntagits sitt 90-konto. DET ÄR ALDRIG BRA när konkurser inträffar som kan skada människors förtroende för insamlingar. Visst sker oförutsedda saker, men ett krav i stiftelserna är att verksamheten ska skötas affärsmässigt då ska en konkurs normalt inte ske, säger Mikael Wiman, stiftelseexpert på länsstyrelsen i Stockholm. I november 2011 gick stiftelsen Kvinnofrid i Oskarshamn i konkurs efter att grundaren förskingrat kronor av kapitalet. Hon dömdes senare för bedrägeri, förskingring och urkundsförfalskning. För ett drygt halvår sedan stängdes barnkulturhuset Palatset i Stockholm bara några månader efter invigningen då pengar saknades och konkursen var ett faktum. I SLUTET AV AUGUSTI beslöt Svensk Insamlingskontroll att dra in flera 90-konton för Insamlingsstiftelsen Anders Gernandts minnesfond. Orsaken var att stiftelsen gått i konkurs. Inga pengar finns i konkursboet men däremot ett antal hästar på olika hästgårdar som tidigare lånats ut till behandlingshem och missbruksvård för unga kvinnor. Konkursförvaltaren vill än så länge inte kommentera ärendet som är under utredning. NÄR INSAMLING NU ringer känner inte Mikael Wiman till konkursen för Anders Gernandts Minnesfond. Vare sig styrelsen i fonden eller tingsrätten har meddelat länsstyrelsen. Det här gör mig lite upprörd. Tingsrätterna missar att informera länsstyrelserna vid konkurser. Stiftelselagen kräver att vi ska informeras om en konkurs, men vi har inte fått någon uppgift om detta när det gäller Anders Gernandts minnesfond, säger Mikael Wiman. Hur kan man undvika konkurser och att de drabbar givarna? Näringsverksamheten i en stiftelse måste ske affärsmässigt. Får man ekonomiska problem kan man behöva göra en kontrollbalansräkning enligt reglerna i 7:e kapitlet i stiftelselagen. Den ska sedan skickas in till tingsrätten. Som tur är sker konkurser trots allt ganska sällan, avslutar Mikael Wiman. MARIE VON ZEIPEL Stöd till barn i nytt namn KINNEVIKKONCERNENS ideella stiftelse som arbetar för att göra livet bättre för barn och unga har bytt namn till Reach for Change. Det fångar enligt stiftelsen bättre ändamålet än det förra namnet Playing for Change. Sedan stiftelsen startades 2010 räknar man med att ha stöttat mer än en miljon barn i Sverige, Ghana och Ryssland. I år räknar man med att ha verksamhet i ytterligare fem länder. Grundtanken är att sociala entreprenörer får stöd till projekt som bidrar till en bättre värld för barn och unga. Några exempel på verksamheter i Sverige som får stöd av Reach for Change är Barnkraft, Forza ungdom och På rätt köl. Alla ger hjälp till utsatta barn. Reach for change hade 15 Mkr i intäkter procent delades ut till de olika ändamålen. PR Något händer när ideella organisationer växer tillsammans med KPMG Tryggheten och säkerheten ökar. Hos oss möter du specialister och revisorer som har särskild erfarenhet från ideell verksamhet. Vi erbjuder tjänster anpassade för det viktiga arbetet i ideella organisationer. Som ger tid över och möjlighet att växa och utvecklas. Prata med oss! Vi lyssnar KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Detta kan vi hjälpa er med Revision och redovisning Mål- och resultatstyrning Inkomstskatt och moms Intern styrning och kontroll Rådgivning inom hållbar utveckling Fraud risk management Kontakta oss gärna Fredrik Sjölander Branschansvarig Ideella sektorn Tel fredrik.sjolander@kpmg.se Läs mer på insamling nu

6 fokus var är ungdomarna? Så fångas ungas krafter upp av Medlemsantalen i ideella föreningar har sakta men säkert minskat och även de politiska ungdomsförbunden krymper. Samtidigt visar undersökningar att många unga idag känner starkt engagemang för angelägna frågor. Men de väljer att uttrycka det på andra sätt än genom traditionellt medlemskap. Nya medier har fått en allt viktigare roll i utvecklingen, men räcker det att en organisation skaffar en facebooksida eller krävs det mer för att få unga att engagera sig? insamling nu har vänt sig till fem FRII-medlemmar för att höra hur de riktar sig till ungdomar på olika sätt. TEXT: PETER REHNFELDT OCH EVA NORDENSTAM FOTO: JON WALLSTEN 7frågor om att vända sig till ungdomar 1. Vänder ni er specifikt till ungdomar? 2. Hur tar ni kontakt med ungdomar? 3. Vilket tilltal gäller, samma som till andra? 4. Vilka frågor engagerar unga? 5. Vad skrämmer bort ungdomar? 6. Vad räknas som ungdomar? 7. Vad bidrar ungdomar med? CAMILLA BJÖRKBOM, Förbundsordförande, Djurens Rätt 1. Ja, både när vi väljer ut olika tillfällen att synas på och informera om vår verksamhet och i vårt material som vi delar ut eller lägger ut på nätet. 2. Den årliga sommarturnén är vår största kampanjinsats. Då finns vi på ungefär 100 platser i hela landet musikfestivaler och andra evenemang. Vi finns också på Facebook och är stolta över att vara landets största ideella organisation där med personer som gillar oss. Det är ett bra sätt att knyta kontakt med unga som är intresserade av det vi gör. 3. Generellt har vi ungefär samma tilltal till alla. Men i vårt tryckta material så använder vi mer bilder och mindre text när vi riktar oss till unga. Vid vår turné försöker vi också synas i glada och positiva sammanhang, där många unga trivs. 4. Vi upplever att intresset för vegetarisk mat och djuren i livsmedelsindustrin har blivit allt större. Många unga är öppna för att förändra sina matvanor så de känns etiskt bra. 5. Stora åtaganden. Unga vill hellre delta i kortare punktinsatser, som att vara volontär under ett turnéstopp, utan att behöva binda sig. 6. Vi definierar att man är ungdom från högstadiet tills man är 26 år. 7. Rörelse och utveckling i organisationen. Det är viktigt för oss som funnits i 130 år att inte stagnera. Många unga blir också medlemmar och djurfaddrar. Våra största ekonomiska gåvor kommer dock från testamenten. EMMA BROSSNER SKAWONIUS, Ungdomssamordnare, Amnesty International 1. Ja, för oss är det viktigt att unga har en aktiv roll i arbetet för mänskliga rättigheter, att de har något att säga till om och ges möjlighet att delta på samma villkor som vuxna. Utmaningen är att behålla unga eftersom de kan vara mer mobila och kanske inte har möjlighet eller lust att till exempel engagera sig långsiktigt i en lokal grupp som är knuten fysiskt till en specifik plats. 2. Vi informerar om mänskliga rättigheter i skolor, främst i gymnasiet. Eleverna kan också delta i Angeläget som bland annat är en filmfestival där de gör egna filmer om mänskliga rättigheter. Våra ungdomsgrupper deltar på nationella och internationella ungdomsträffar. Men de deltar också i samma kampanjer och utbildningar som vuxna. 3. Ja, eller jag skulle inte säga att vi har ett tilltal, det varierar ju, har inte bara med ung och gammal att göra. Det är mer beroende på vilken kanal vi kommunicerar i. 4. Jag tycker mig se att unga blir mer inriktade på sakfrågor, de vill jobba mer inriktat på ett speciellt tema, som företagens ansvarsskyldighet eller ett specifikt land. Fast samtidigt så tycker jag mig se ett stort intresse för alla frågor som vi lyfter i våra kampanjer. 5. Att vi kan vara en byråkratisk organisation med stadgar, riktlinjer och policies. Det kan vara avskräckande. 6. I Amnesty är du ungdom upp till 24 år 7. Svårt att klumpa ihop unga så, hur skulle man svara på frågan: vad bidrar vuxna med? Det viktigaste är att vi är en organisation som är inkluderande och där alla har möjlighet att arbeta för mänskliga rättigheter. Utan alla som skrev under vädjanden, är ute på stan med namninsamlingar, sprider vårt budskap på facebook, är medlemmar osv. skulle vi inte alls kunna påverka. 6 insamling nu

7 ideella organisationer DONA HARIRI informatörssamordnare Kvinna till Kvinna NOOMI LIND press- och medieansvarig PMU MAGDALENA OLSSON Generalsekreterare Reumatikerförbundet 1. Vi vänder oss inte specifikt till ungdomar utan till alla målgrupper. Men våra frivilliga informatörer är framför allt unga tjejer. 2. Vi finns i sociala medier som twitter, facebook och bloggar. Vi anordnar föreläsningar och kampanjer, till exempel i Almedalen, på den internationella kvinnodagen 8 mars och under julhelgen. Vi besöker också många skolor och håller föredrag samt närvarar vid olika temadagar på universitet och i olika föreningar. 3. Ja, samma tilltal gäller alla. Vi har ett föreläsningspaket som vi använder oss av när vi är ute och håller föredrag och det kan vi anpassa utifrån målgrupp och sammanhang. 4. Generellt sett engagerar sig unga i de frågor de kan relatera till. Kvinna till Kvinnas frågor är ständigt aktuella, diskuteras i olika forum och är bekanta för många. Kvinnors rättigheter, krig och jämställdhet må kännas som en annan värld men är samtidigt väldigt närvarande. 5. Jag tror att det som skrämmer bort unga är att de tror att de inte har en plats i organisationen. En annan faktor som jag tror kan skrämma bort framförallt unga är att våra frågor kan kännas avlägsna och långt från den verklighet man själv lever i. 6. De unga jag träffar är till största del studenter på gymnasier, högskolor och universitet. 7. Ungdomar har tid och intresse. De står för nytänkande, ny energi, nya idéer och stor kreativitet. De unga jag träffar i informatörgruppen brinner för kvinnors rätt i konfliktdrabbade områden och vill göra skillnad, de vill verkligen hjälpa till. 1. Vi riktar oss inte konkret till tonåringar, mer till unga vuxna från 20 år. Det gör vi framför allt genom vårt praktikantprogram där ungdomar år får chansen att åka ut till andra länder under 4-8 månader. Sen har vi även aktiviteter riktade mot barn. 2. Via vår tidning, facebook och andra kanaler, samt genom olika kampanjer. Vi informerar också på folkhögskolor om vårt arbete och når unga människor den vägen. 3. Vi vill naturligtvis att de unga också ska skänka pengar, och har samma tilltal till dem som alla andra. 4. Miljö- och rättvisefrågor blir allt viktigare för ungdomar och där möter vi upp med ett nätverk, MORIP, för miljö- och rättvisefrågor inom Pingst. Situationen i DR Kongo engagerar också många unga 5. Tröghet. Ibland hör ungdomar av sig och gör till exempel konserter och vill samla in pengar till ett specifikt ändamål och det engagemanget försöker vi fånga upp. Det är viktigt att ganska fort kunna visa på ett resultat, det ska vara konkreta ändamål. 6. Alla under 18 år. 7. De är väldigt bra på att nätverka och att i sin tur komma ut med information i olika kanaler. De är också bra på att skapa engagemang. Det finns en entreprenörsanda och entusiasm hos väldigt många ungdomar. 1. När det gäller vår verksamhet arbetar vi nära Unga Reumatiker som är en egen organisation men som vi har ett tätt samarbete med. När det gäller insamling riktar vi oss inte speciellt till ungdomar. 2. Vi har möten och läger för unga reumatiker och vi finns på sociala medier. Där finns vi inte specifikt för ungdomar utan för alla våra medlemmar och majoriteten av våra medlemmar är äldre. 3. Vi anpassar tilltalet efter målgruppen. 4. De unga vill, precis som våra övriga medlemmar, ha information om sin specifika diagnos. De vill lära sig mer om sjukdomen och nya forskningsrön är extremt populära att läsa om. 5. Det är viktigt för oss att komma med konstruktiva lösningar. Vi vill visa på saker som gör livet lättare när man lever med en reumatisk sjukdom. Det gäller allt från hur man hanterar sin vardag till hur sjukförsäkringen fungerar i Sverige. 6. När det gäller våra läger är målgruppen barn och ungdomar upp till drygt 20 år. Men om vi pratar om Reumatikerförbundets unga medlemmar så tänker vi på människor som är år. 7. De unga ställer nya krav på att vår verksamhet anpassas till hur livet ser ut idag. Att få en reumatisk sjukdom idag skiljer sig mycket från hur det var för bara år sedan. Förr slogs man till exempel ofta ut från arbetsmarknaden men nu kan man vara mycket mer aktiv. insamling nu

8 aktuellt Hallå där... Hallå där Per Byman, ny Generalsekretare för Radiohjälpen sedan i juni. Per kommer närmast från SIDA. Hur kommer det sig att du sökte? Det är nog det finaste jobbet man kan ha inom biståndsvärlden. Radiohjälpen har ett enormt förtroende i Sverige och det är fantastiskt att få vara med och ytterligare stärka varumärket Vad jobbar du med just nu? Världens Barn är i full gång, i mitten av oktober äger den stora galan rum och 21 organisationer aktiverar sina volontärer runt om i Sverige för den stora Riksinsamlingen. Sedan planeras Musikhjälpen som äger rum i Malmö i december och som på bara fyra år växt till att ha blivit en av våra viktigaste aktiviteter. Några förändringar på gång framöver? Radiohjälpen kommer att fortsätta vara en arena för insamling och information kring bistånd i Sverige. Vi kommer också att fortsätta vara ett komplement, inte konkurrent till svenska frivilligorganisationer. Samtidigt tittar vi på nya format, vad finns det för möjligheter att hitta nya insamlingskanaler, hur kan vi modernisera det vi har? Vi tittar både på hur vi ska bli bättre på att använda modern teknik i insamlingsarbetet och hur vi ska göra befintliga insamlingsvägar ännu effektivare. Vilka utmaningar ser du? Att behålla det stora förtroende som Radiohjälpen har. Allmänheten ger oss pengar för att de vill att vi ska åstadkomma förändringar i världen och vi måste kunna visa hur dessa förändringar kommer till stånd. Vad är roligast med insamling, och vad är svårast? Det roligaste är den nära kontakten med människor som vill ge något för att världen ska bli lite, lite bättre. Det svåraste är att se till att insamlingen blir en tvåvägskommunikation. Vi har ett ansvar att fortsätta dialogen med alla som ger något och göra dem till en del av ett organiskt nätverk. Det är svårt men otroligt givande. EVA NORDENSTAM l Certifierad fundraiser Fler kan gå FRII-utbildning Att det går att bli certifierad fundraiser känner många av FRII:s medlemmar till. Utbildningen har funnits i flera år och är ett samarbete mellan FRII och Berghs School of Communication. Nu vidgas målgruppen och intresserade utanför den ideella sektorn ska kunna delta. DET ÄR ROLIGT att få in andra perspektiv. Det ska vara en levande dialog i utbildningen och där tror vi att olika synsätt kan berika, säger Desiree Blomberg, projektledare för Berghs Solutions. Utbildningen till certifierad fundraiser presenteras numera bland Berghs övriga utbildningar. Den kostar inte lika mycket som Berghs standardutbildning. För den som inte är FRII-medlem är priset kronor. Utmaningen är att få människor att se värdet med utbildningen. Många i Sverige har inte kunskap om vad en fundraiser är. De tror att det handlar om att jaga folk på stan eller tigga pengar. Så är det inte. Det handlar om att lägga strategier, hitta sin position, hitta rätt målgrupp och engagera sina givare till att vilja ge. Det krävs vissa förkunskaper att gå utbildningen. Deltagarna kan inte komma från noll utan behöver ha antigen erfarenhet av kommunikationen eller av fundraising, säger Desiree Blomberg. HITTILLS MARKNADSFÖRS utbildningen främst via Berghs och FRIIs kanaler. Vi kommer att utveckla marknadsföringen eftersom vi vet att det är många aktörer som är intresserade av insamling och vill arbeta mer med detta. Vi vet också hur viktigt det är med förtroendefrågan. Det är nödvändigt att insamlare arbetar på ett etiskt sätt så att vi bibehåller förtroendet hos allmänheten, säger Annika Prine, biträdande verksamhetschef på FRII. 12 KURSDELTAGARE FIRADE i september examen som Certifierade Fundraisers, efter att ha avslutat utbildningen i regi av FRII och Berghs School of Communication. Deltagarna har studerat parallellt med ordinarie arbeten och hunnit med 80 lärarledda lektioner, ett projektarbete, egna studier och tentamen. Desiree Blomberg tycker att utbildningen passar bra in i Berghs övriga kursutbud. Berghs är en kommunikationsskola. Certifierad fundraiser handlar till stor del om kommunikation. Halva utbildningen består av klassiska Berghskurser och hälften ämnen med anknytning till insamling. Det här hör definitivt till våra spetsutbildningar. Det hon känner igen är lektionerna i hantverket, hur det skrivna ordet påverkar, praktiskt kommunikationsarbete, projektledning, varumärkesstrategi, positionering mm. Sen är det mycket learning by doing och det passar in i det övriga tänket. Anledningen till att kurspriset ändå är lägre är bland annat för att Berghs bjuder på lokalerna och försöker hålla ner alla kostnader. Hälften av lärarna kommer från Berghs, hälften från insamlingsbranschen. Kompetensen kommer från både små och stora organisationer. Jag tycker att alla bjuder mycket på sig. Även fast man är konkurrenter så är man också kollegor, säger Desiree Blomberg. UTBILDNINGEN HÅLLER europeisk standard och följer riktlinjer från EFA (European Fundraising Association). Desiree har lagt märke till att när organisationer söker insamlare så står det allt oftare att de vill ha en certifierad fundraiser. Det känns som ett bevis på att utbildningen är bra. De flesta är jättenöjda och ställer höga krav, säger Desiree Blomberg. EVA NORDENSTAM Start för nästa utbildning planeras till våren Håll utkik efter information på På bilden ovan: Maria Ros Jernberg (lärare), Karin Olsson, Ylva Darnald, Jennifer Vidmo, Anna Hemlin, Malin Ekelund och Nadia Forslund (kursledare). Nedre raden: Viken Wetlesen, Josefin Mozard, Yrsa Sturesdotter och Lotta Ring. På bilden saknas Daniel Edelsvärd, Martin Watsfield och Marlene Bylin. FOTO: CAROLINA SETTERWALL 8 insamling nu

9 l Arbete mot mobbning Arena sprider Friends budskap FRIENDS FICK TIDIGARE i år rätten av Swedbank att ge namn åt den nya nationalarenan i Solna. Det officiella namnet Friends Arena syns redan i många sammanhang och ger Friends stora möjligheter att nå ut med arbetet mot mobbning. Visst var vi tvungna att fundera över erbjudandet först. Men vi landade snart i att vi får en unik plattform där vi kan möta barn, föräldrar, företag och allmänhet i nya sammanhang, säger Andreas Drufva, chef för marknad och kommunikation på Friends. Arenan kommer att rymma personer. Vid de olika arrangemangen ska besökarna kunna ge stöd till Friends arbete mot mobbning på flera olika sätt. En risk som inte går att bortse ifrån är att bråk och vandalisering förekommer i idrottssammanhang, något som framöver kan komma att kopplas till Friends namn, inte minst i media. Våldet är ett samhällsproblem som måste lösas gemensamt av samhällets olika aktörer, men vi behöver även vara extra tydliga med våra värderingar och jobba förebyggande på bästa sätt. Det ska framgå att vi står för vänskap och motarbetar våld. Om det skulle uppstå orolighe- FOTBOLLSFANS ÄR (Ö)KÄNDA för att visa stöd för sina lag på olika sätt. Ett nytt initiativ är den grupp supportrar som har gått samman och bildat en ekonomisk förening med namnet Den Svarta Massan. Syftet är att låna ut eller donera pengar till AIK och fungera som ett komplement när medlemsavgifter, biljettintäkter och sponsorstöd inte räcker till. Hittills har närmare 900 personer köpt andelar à kr i föreningen. Pengarna betalas direkt eller via autogiro med minst 100 kr/mån. Tanken är att alla, oavsett storlek på plånboken, ska kunna vara med. Namnet på den nya nationalarerenan i Solna ger Friends nya möjligheter. ter så är det polis och arrangörer som hanterar de problemen på plats, säger Andreas Drufva. I och med namnbytet får Sverige även en nationalarena för svensk fotboll som visar att idrotten visar engagemang och ansvar i sociala frågor. Hoppet är nu att kunna mångdubbla insatserna mot mobbning i skolor, förskolor och föreningar. Vi har också ambition att starta ett nationellt centrum mot mobbning i Solna, säger Andreas Drufva. PR Nytt sätt för supportrar att ge stöd till idrottsklubb Den ekonomiska föreningen har i flera omgångar lånat ut pengar till AIK, bland annat kronor i samband med ungdomsturneringen Lennart Johansson Academy Trophy. Låg ränta stärker klubbens ekonomi. Alla i den ekonomiska föreningen röstar om när pengar ska lånas ut. Det första målet att samla ihop 12 miljoner kronor ser ut att uppfyllas inom kort. Vi som startat Den Svarta Massan är helt vanliga medlemmar och supportrar som vill bidra lite extra och göra skillnad, skriver styrelsen på sin webbplats. PR FOTO: FRIENDS Presentkort för en god sak FEM AV SVERIGES STÖRSTA insamlingsorganisationer har startat ett samarbete med företaget Care Card och lanserar ett nytt presentkort på gåvor. Via företagets hemsida eller via telefon kan man beställa presentkort med olika valörer. Mottagaren av kortet kan sedan via datorn välja vilken organisation som ska bli mottagare av kortets värde. Organisationer som samarbetar med företaget är Barncancerfonden, Bris, Läkare Utan Gränser, Naturskyddsföreningen och SOS Barnbyar. Den som exempelvis köper ett presentkort för 300 kronor får även betala en hanteringsavgift på 79 kronor till Care Card. H&M-miljard till barn och forskning H&M:S STORÄGARE Stefan Persson donerar en miljard kronor till Familjen Erling Perssons stiftelse. Donationen ska ge stöd till forskning och utbildning inom områden som bedöms vara angelägna i samhället. Stiftelsen inrättades 1999 och har sedan dess donerat 1,5 miljarder kronor till olika ändamål. Bland annat till SOS Barnbyars verksamhet i Ukraina, till patientnära forskning vid Ersta diakoni och Ersta Sköndal högskola och till uppförandet av en aula på Karolinska Institutets campus i Solna. Stefan Persson är stiftelsens ordförande. Välkommen att kontakta Susanne Malmqvist! Birger Jarlsgatan Stockholm info@nordicfundraising.se insamling nu

10 aktuellt Nytt nätverk för ensaminsamlare Ett nytt nätverk för ensaminsamlare har bildats. I början av oktober hölls det första mötet. Syftet är att insamlare som arbetar ensamma ska byta erfarenheter, få nya kontakter och stöd. SOM ENSAMINSAMLARE känner jag att det kan vara svårt att räcka till. Det är många olika uppgifter att prioritera bland och jag kan sakna andra insamlare att bolla tankar och idéer Charlotta Johansson med, säger Charlotta Johansson, värvnings och insamlingsansvarig på Svenska Fredsoch Skiljedomsföreningen. För drygt två år sedan började hon arbeta som insamlare och insåg att insamling i små organisationer kan vara ensamt. Efter att ha kontaktat FRII och andra insamlare har hon och Marie Sjöberg, insamlingsansvarig på KFUM Sverige, tagit initiativ till nätverket. Insamlarna kommer att ha regelbundna träffar för att prata om gemensamma utmaningar och möjligheter. Hur träffarna utformas beror på vilka som deltar och vilket behov som finns. Träffarna kan ha olika temaämnen där vi delar med oss av våra egna erfarenheter, men vi kan också bjuda in gästföreläsare, säger Charlotta Johansson. Marie Sjöberg vill att nätverket också ska fungera som en kunskapsbank, där man kan få konkreta och praktiska råd. Jag hoppas nätverket ska bli ett tryggt forum, där diskussionerna är relevanta och där man kan ställa dumma frågor, säger hon. De har även startat en facebookgrupp Nätverk för ensaminsamlare. Där ska man få råd och kunna ställa en fråga och förhoppningsvis få svar direkt. Marie Sjöberg Nätverket stöds av FRII. Kanske kan ett gemensamt frukostseminarium bli aktuellt, säger Charlotta Johansson. ULRIKA L FORSBERG l Ny generalsekreterare Jag brinner för att göra Nu har FRII fått en ny generalsekreterare. Maria Ros Jernberg har tackat ja till tjänsten som lockar henne tillbaka till insamlingsbranschen. TEXT OCH BILD: PETER REHNFELDT I JUNI BLEV DET KLART att Maria Ros Jernberg blir ny generalsekreterare för FRII efter att Christine von Sydow beslutat att gå vidare som generalsekreterare för ActionAid. När jag före sommaren fick frågan om att bli generalsekreterare för FRII var det många tankar som snurrade runt i huvudet. Till sist följde jag magkänslan som sade att det är här jag hör hemma, bland FRIIs medlemmar och bland alla som brinner för att göra världen bättre. De senaste årens jobb på TV4 med ansvar för CSR-frågor har gett erfarenheter av hur en kommersiell aktör arbetar med samhällsansvar. Men det har också gett utifrånperspektiv på insamling och på FRII-medlemmarnas kommunikation och verksamheter. Det har varit lärorikt. Likheterna mellan företag och ideella organisationer är många. Drivkraften att göra världen bättre finns definitivt i båda världar. Men det finns också stora skillnader, till exempel att det mesta går mycket snabbare i företagsvärlden. Där finns också rakare beslutsvägar som jag ibland kan sakna i ideella organisationer. Maria har tidigare jobbat med insamling på Amnesty och Kooperation utan gränser. Hon har också arbetat som kommunikationschef på The Body Shop, och är för många bekant genom föredrag och utbildningar hon hållit i som konsult, både i Sverige och internationellt. Hon har också varit med i FRIIs styrelse och jobbat som utbildnings- och kommunikationsansvarig på FRII. Nu är jag tillbaka på FRIIs kontor och har startat arbetet med att sätta mig in i vad som hänt sedan jag lämnade FRII för knappt två år sedan. DE AKTÖRER SOM VILL TA mer samhällsansvar och bidra till långsiktig hållbarhet har blivit fler de senaste åren. Inte bara inom företagsvärlden. Filantropiskt forum, Charity Rating och Sektor3 är några exempel på olika initiativ som anknyter till FRIIs verksamhet. Det är en utveckling som FRII måste förhålla sig till. Insamlingsbranschen är i ständig förändring. FRII har samtidigt gått från att främst arbeta med insamling som hantverk till att omfatta en större helhet. De tidigare etiska riktlinjerna är idag en övergripande kvalitetskod. FRII håller på att bli en etablerad branschorganisation. Det Maria Ros Jernberg är tillbaka i insamlingsbranschen. Som general Kvalitetskoden och att hitta nya effektiva arbetssätt. är roligt att få vara med i den utvecklingen. Redan de första dagarna som generalsekreterare för FRII fick Maria frågor från media om statistik, jämförelsetal och resultat inom insamlingsbranschen. Områden där det än så länge inte finns lättöverskådlig och väl genomarbetad fakta att tillgå, vilket riskerar att slå mot trovärdigheten för landets insamlingsorganisationer. De allt högre kraven på organisationerna är viktiga att bemöta gemensamt. Både givare och andra vill tydligare kunna se vad donationer och gåvor åstadkommer. Hittills har vi lätt hamnat i diskussioner om administrationskostnader, när det egentligen är effekten av de insamlade medlen som är helt avgörande för att bedöma hur olika organisationer uppfyller sina ändamål. I HÖST KOMMER arbetsuppgifterna att handla mycket om att utveckla FRIIs kvalitetskod. Ett nytt förslag beräknas kunna presenteras på FRIIs årsmöte i maj Jag kommer också att använda mina erfarenheter till att se över hur FRII jobbar och vilka möjligheter som finns att skapa större effekt av våra insatser. Inte minst genom att fånga upp de 10 insamling nu

11 branschen starkare FRII 145 organisationer För etisk och professionell insamling genom sekreterare för FRII siktar hon bland annat på att utveckla förväntningar som finns bland medlemmarna. Men även genom att se på möjligheter till nya former av finansiering och arbetssätt inom FRII. Med 145 medlemmar är FRII större än någonsin. Det gör att stödet måste vara Maria Ros Jernberg Namn: Maria Ros Jernberg Ålder: 39 år (40 innan året är slut) Intressen: Jobbet, läsa och familjens båt som kan färdas i max sex knop, det är som meditation att åka ut med den. Och så barnens aktiviteter, just nu ishockey och rytmisk gymnastik. Är en fena på att spänna hockeyskydd och göra strama hårknutar.. Bok: Har nyss läst Viveca Stens I stundens hetta och Jim Collins Good to Great relevant för allt fler organisationer och ändamål. Medlemmarnas insamlingar har olika förutsättningar och sker med olika metoder. Viljan att göra saker bättre är den gemensamma drivkraften. Mitt engagemang bygger på en grundläggande syn som handlar om att om jag ser saker som kan förändras och förbättras så har jag också ett ansvar att göra något åt det. Jag kan inte sätta mig och vänta och hoppas på att någon annan ska ta tag i det. Om alla väntade på någon annan då skulle världen aldrig bli bättre. Och har man en gång sett resultatet av vad ett personligt engagemang kan leda till, då är man fast. Den känslan delar jag med många i insamlingsvärlden. Nu kliar det i fingrarna för att få FRII att bli ännu tydligare och välkänd som branschorganisation och representant för medlemmarna. Nu kliar det i fingrarna för att få FRII att bli ännu tydligare och välkänd som branschorganisation och representant för medlemmarna. Respekt Öppenhet Kvalitet Engagemang Läs mer på Flyg till udda destinationer? Då är vi resebyrån för dig! Vi har kunskap och erfarenhet och kan erbjuda dig RAPTIM SPECIALPRISER! Världen börjar i Tranås! Välkommen! Europa: Afrika: Övriga Världen: info@tranas-resebyra.se För organisationer som utvecklas Vi erbjuder dig lösningar MySoft och har kompetens system för kring Automatiserade insamlingsprocesser FackförbundKopplingar Branschorganisationer till sociala medier Produktifiering av gåvor Insamlingsorganisationer med gåvoshop Företagssamarbeten Kurs- konferensanordnare Egen insamling HandikapporganisationerKraftfulla analys- Idrottsorganisationer och kampanjverktyg MySoft AB l l info@mysoft.se l insamling nu

12 kampanj Boktips FRII ger tips om några aktuella böcker som är intressanta för alla som jobbar med fundraising. GIVE A LITTLE Wendy Smith Den här boken från 2009, beskriver hur viktiga de små givarna är. Att de små summorna, slantarna, örena spelar roll och påverkar. Om hur varje liten donation ger ringar på vattnet. Och så finns där en del handfast tips, och tänkvärda funderingar. VAD ÄR PENGAR? Andreas Cervenka Hyllad och prisbelönt ekonomikrönikör i Svenska Dagbladet, förklarar hur allt hänger ihop i vår allt mer komplicerade och snabbrörliga världsekonomi. Pedagogiskt och rakt på sak behandlas de stora frågor som dominerat de senaste åren, och som avgör vår framtid. Det här är boken för dig som fortfarande tror att ekonomi måste vara svårt. Och tråkigt. CIVILSAMHÄLLET I SAMHÄLLSKONTRAKTET Filip Wijkström (Redaktör) Kombinationer av gammalt och nytt ser dagens ljus och antyder tendenser kommersialisering, filantro-kapitalism, socialt entreprenörskap och en borgerlighetens återkomst som förhoppningsvis både utmanar och inspirerar läsaren. Läs denna antologi med Filip Wijkström som redaktör, om du vill förstå mer om vad som händer i civilsamhället. LÄS MER OM VAD SOM HÄNDER I FRII l Gemensam kampanj Samling kring arvsgåvor Den gemensamma testamentskampanjen i FRIIs regi har nu startat. Syftet är att öka testamentsintäkterna framöver, men också att skapa en mer öppen attityd kring frågor om arv och testamenten. 39 organisationer har hittills valt att delta. Dörren är fortfarande öppen för fler medlemmar som vill ansluta sig, säger Erik Zachrison, FRIIs representant i styrgruppen för kampanjen. VARJE ÅR BIDRAR testamentsgåvor med uppskattningsvis 500 miljoner kronor till FRIIs medlemmar. Både små och stora organisationer får därmed ökad kapacitet för att kunna uppfylla sina ändamål. Men mycket tyder på att det finns många fler personer som kan tänka sig att bidra till ideella verksamheter genom donationer i sina testamenten. Det vill vi ta vara på och uppmärksamma. Både att det kan vara viktigt att skriva ett testamente, men också att det finns möjlighet att bidra till något som man känner starkt för, säger Erik Zachrison. Hittills har en styrgrupp med sex representanter från olika deltagare tagit fram en projektbeställning med övergripande mål och inriktning för kampanjen samt lagt planer för hösten. Nästa steg kommer att bli att arrangera en utbildning i juridik, etik och andra områden som har stor betydelse för arv och testamenten. De etiska frågorna är självklart viktiga. Det är ett stort ansvar att uppfylla en testators sista vilja. I kampanjen får alla möjlighet att utbyta erfarenheter och kunna förbättra rutiner, kunskap och riktlinjer, säger Erik Zachrison. EN GEMENSAM WEBBPLATS kommer också att lanseras längre fram. Då kommer intresserade samarbetspartners att vara knutna till kampanjen. Det kan vara begravningsbyråer, banker och jurister som ska bidra med kunskap, råd och kontakter. Samarbetet kommer underlätta för både givarna och organisationerna, till exempel när det gäller formella krav på testamentet, hantering, förvaring och arvsskifte. Inspiration för kampanjen kommer bland annat från Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Schweiz. Där har testamentsgåvor till organisationer blivit vanligare. Men förutsättningarna ser väldigt olika ut i olika länder. Här i Sverige är byråkratin mindre, säger Erik Zachrison. CANCERFONDEN, Hjärt-Lungfonden, Plan Sverige, Unicef och Läkare Utan Gränser är några organisationer som får stora gåvor genom testamenten och nu medverkar i kampanjen. Vi samlar in cirka 60 miljoner kronor per år via testamentariska gåvor. Det är en viktig intäktskanal för oss. De senaste 10 åren har intäkterna mer än fördubblats, berättar Kristina Sparreljung, insamlings- och marknadschef samt biträdande generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden. Budskapet i den nya kampanjen är att testamente är ett bra och enkelt sätt att skänka en gåva. Bakom ökningen finns ett strategiskt arbete som växt fram i organisationen. Vi har en strategi som går ut på att nå fler givare och potentiella givare med budskapet om att testamente är ett bra och enkelt sätt att skänka en gåva. Bland annat genom att ge bra service och information till personer som visar intresse för att testamentera. Men också att vara medveten om att de som tänker på testamente ofta behöver mer information och tid på sig för att fatta ett beslut. Organisationen måste ha en egen intern handlingsplan för dessa givare, säger Kristina Sparreljung. En utmaning är att nå ut och bryta tystnaden som ofta råder kring arv och testamenten. Troligen finns det personer som inte reflekterat över testamente som en gåvoform. Kampanjen kan väcka själva frågan, skapa intresse och nyfikenhet, säger Kristina Sparreljung. Alla deltagare i kampanjen kommer att synas tillsammans. Ingen enskild organisation behöver tala i egen sak utan kampanjen är mer tematisk. De som ansluter sig till kampanjen medverkar i tre år. Efter 18 månader gör vi en avstämning och ser över resultaten för att sedan gå vidare, säger Erik Zachrison. PETER REHNFELDT fakta många vill ge l En undersökning från 2008 visar att tre av tio svenskar kan tänka sig att testamentera tillgångar till en ideell organisation, men att åtta av tio inte har upprättat ett testamente. l Av de som har skrivit testamente är det endast fem procent som låter delar av arvet gå till en ideell organisation. l Undersökningen gjordes av Synovate på uppdrag av FRII personer deltog. FOTO: THINKSTOCKPHOTOS 12 insamling nu

13 l Crowdfunding Explosion av donationer på nätet Fenomenet Crowdfunding har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Genom traditionella insamlingsmetoder på nätet har filmer, böcker, företag och sociala projekt fått finansiering. Glädjen över att få pengar till olika projekt är stor. Men det finns också farhågor. CROWD SOURCED FUNDRAISING eller Crowdfunding är en ny effektiv metod för att få in pengar till olika projekt. Via webbsidor som Kickstarter, Fundedbyme och Globalgiving kan givare söka upp initiativ inom olika områden och med ett musklick ge ett bidrag. Likheterna med traditionell insamling är många. Men det finns några saker som skiljer vanlig insamling och crowdfunding åt: Crowdfunding erbjuder i regel givarna en belöning, ofta en tjänst eller en produkt. Belöningen är kopplad till bidragsstorleken. Ju större bidrag, desto bättre belöning. Insamlingsprojekten leds oftast av privatpersoner eller nystartade företag. Insamlingar via crowdfunding sker nästan uteslutande via digitala tjänster. MÖJLIGHETERNA MED Crowdfunding bygger mycket på de nya digitala lösningar som växt fram under senare år. Sociala medier har skapat större spridning av projekt än vad som förut varit möjligt. Dessutom möjliggörs ett mer personligt förhållningssätt mellan givare och ändamål. Ett lyckat crowdfunding-projekt bygger på att givarna vill engagera sig, de vill vara en del av nästa stora grej. Kanske har de egna drömmar som de aldrig har haft tid att förverkliga, nu kan de vara med ändå, säger Cathrine Åsklint på tjänsten Fundedbyme. Flera rapporter förutspår en stark utveckling. I september lanserades även tjänsten Equity Crowdfunding där nystartade företag erbjuder delägarskap i utbyte mot startkapital. Något som spås slå stort i framtiden Det största värdet för entreprenörerna är att givarna ofta blir ambassadörer för projektet. Genom att börja prata om projektet, bildas till slut en trogen krets som är mycket värd. Via sociala medier sprids pratet som en löpeld, säger Cathrine Åsklint. Ett av de mest kända Crowfunding-projekten är den finska science-fiction filmen Iron Sky, som nyligen haft premiär världen över. Sju miljoner kronor samlades in. Varje andel kostade knappt kronor. Ett dilemma för teamet bakom filmen var dock att många investerare ville styra innehållet. Det har väckt tankar och funderingar om insamling som länge funnits inom den ideella sektorn. Det finns risk att de privata finansiärerna kräver inflytande i form av reklam eller genom att vilja styra innehållet. Det är farligt om kulturen blir beroende av sponsring och privat stöd, är en farhåga. Ska man behöva betala ytterligare för kulturen när man redan betalar skatt och ibland även inträde? är en annan fråga som ställts. Även inom näringslivet diskuteras Crowdfunding ur olika perspektiv: Trovärdigheten kommer att vara avgörande. De aktörer som kan presentera trovärdig information kommer att ha en fördel. I detta ligger också att granska de som söker finansiering för att rensa bort eventuella oseriösa företag. Gör man inte det kommer konsekvenserna att bli förödande, inte bara för den enskilde aktören, utan även för hela idén med crowdfunding som kommer att uppfattas som oseriös. LOVISA SANDBERG ERFARENHET BRANSCHKUNSKAP TILLFÖRLITLIGHET UTVECKLINGSKRAFT Oöverträffad kompetens och erfarenhet inom medlemshantering Ett väl fungerande system ger goda förutsättningar att finna, vinna, utveckla och behålla medlemmar och givare. Därigenom skapas möjligheter att öka antalet medlemmar och stärka er ställning på marknaden. En lättanvänd och flexibel kampanjdel ger dig närmast obegränsade möjligheter. Våra konsulter hjälper gärna till med den kompetens som krävs för att nå bättre resultat! Fokus på kundens behov och situtation PressDatas lösningar för medlems- och givarhantering baseras på kundens behov och situation. Varje organisations behov är unikt och den bästa lösningen för kunden är alltid den som utgår från de egna specifika behoven. Vi berättar gärna mer! Kontakta: Lena Björklund E-post: lena.bjorklund@pressdata.se Telefon vxl: Gunnar Hedlund E-post: gunnar.hedlund@pressdata.se Telefon vxl: Gör som: Ta hjälp av PressData för er medlemshantering! Läs mer på PressData AB Telefon vxl: Postadress: Box 3217, Stockholm Besöksadress: Primusgatan 20, Stockholm insamling nu PressData - Annons Insamling Nu indd :17:58

14 FRII medlem l Mattecentrum Svar på tal ger glädje och kraft Den ideella föreningen Mattecentrum har en helt egen nisch inom svensk insamling: Skolelever får chans att förbättra sina kunskaper i matematik. Stödet från företagsgivare och stiftelser är stort och växer snabbt. Vi välkomnar alla elever och ser dagligen unga som växer och känner både självförtroende och glädje, säger Hannah Pettersson. MATTECENTRUMS KONTOR ligger i centrala Stockholm. I två år har man haft en egen lokal. Hannah Pettersson har jobbat här sedan Mitt intresse för matematik väcktes i gymnasiet. Jag fick en dag högsta betyg i ett prov och kände: jag kan! Efter det tyckte jag att det var lätt att både lära och lära ut matte. Det var roligt att dela kunskaperna med andra, berättar hon. Efter gymnasiet sökte Hannah Pettersson sig till Mattecentrum, som 2008 startats av Johan Wendt. Sedan i juni är hon generalsekreterare. Jag kände direkt att jag kan göra nytta av det jag känner mig duktig på. Först jobbade jag och Johan här. Men de senaste åren har vi gått från att vara en okänd förening till att vara väletablerad och en av Sveriges största ungdomsorganisationer med fyra anställda och många volontärer, berättar Hannah Pettersson. Nu räknar föreningen med att man årligen hjälper mer än unga med matematiken. Dels i öppna räknestugor där över 3000 elever får stöd och hjälp. Dels via nätverktyget Matteboken.se där alla kan få hjälp med teori och räkneexempel genom videolektioner och forum. Just nu driver Mattecentrum 43 räknestugor i veckan i 17 städer. Alla är välkomna dit. Oavsett skola, ålder och kunskapsnivå. På plats finns volontärer där många är civilingenjörer eller matematiker, berättar Hannah Pettersson. FÖR ATT KUNNA finansiera verksamheten har hon och de andra på föreningen tagit kontakt med Hannah Pettersson jobbar en kväll i veckan ideellt i Mattecentrums aktiviteter. Sedan i juni är hon generalsekreterare. företag och stiftelser. Främst de som kan vara intresserade av att matematik betraktas som viktigt och att ökad kunskap gagnar både enskilda elever och samhället i stort. Arbetet har gett resultat. Bara det senaste året har stödet från givarna fördubblats från 1,2 till cirka 2,3 miljoner kronor. Vid sidan av insamlingen ger Ungdomsstyrelsen cirka 1,1 miljoner i stöd till verksamheten. I dag har vi fyra huvudsponsorer. Två ger stöd till enskilda projekt och två till verksamheten i stort. Vi får också gåvor från andra sponsorer, både ekonomiska, men även hjälp med informationsmaterial och annat som behövs i arbetet, säger Hannah Pettersson. En tydlig gräns finns mellan sponsorer och verksamheten när det gäller marknadsföring. Givarna ska inte synas bland fakta Mattecentrum eleverna genom logotyper eller annat. Någon insamling sker inte heller i skolmiljön. Vi står för kvalitet genom att kunna alstra hjälp, inte dela ut prylar. Det är den standard vi håller. Ibland händer det att föräldrar vill betala för att deras barn fått hjälp genom räknestugorna, då säger vi nej, verksamheten ska vara gratis och öppen för alla säger Hannah Pettersson. NU STÅR FÖRENINGEN inför flera utmaningar. Man vill säkra kvaliteten där man redan finns, man vill stärka relationerna med givarna, man vill nå fler åldersgrupper och man vill engagera fler volontärer. Främsta målet är dock att bli ännu mer lättillgängliga och välkomnande. Bland annat genom att inte bara bedriva verksamheten centralt i olika städer utan även i förorter. Stödet från företagen ger en l Föreningen Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt l Mattecentrum är organiserad som en ideell förening med lokalföreningar i 14 orter. l 2011 hade föreningen cirka medlemmar. l Mattecentrum arrangerar öppna räknestugor i 17 städer och erbjuder hjälp på internet via matteboken.se. l Huvudsponsorer är Teknikföretagen, Svenska Postkodlotteriet, Danske Bank och Stiftelsen Reach for change FOTO: PETER REHNFELDT trygg grund. Långsiktiga givarrelationer har varit en målsättning sedan starten. Nu är förhoppningen att fler vill vara med och bidra. Vi siktar på att vända oss mer till privata givare. Där tror vi att ett nytänkande arbetssätt kan ge stor respons, inte minst från människor som på nära håll sett vad verksamheten ger för resultat, säger Hannah Pettersson. Risken är inte stor att Mattecentrum förväxlas med andra organisationers insamlingar. Men det är en ny värld för oss. Det första vi ska göra är att anställa en insamlingsansvarig, säger Hannah Pettersson. Hon ser också en utmaning i att tydligt kunna visa mätbara resultat av Mattecentrums arbete. Det är något som många organisationer i den ideella sektorn brottas med. Vissa tror att matematik bara handlar om siffror. Men det finns många som inser att det även handlar om att se samband och följder, tänka logiskt och analysera komplicerade sammanhang. Trots det har matematik och naturvetenskap fått en allt mer tillbakadragen position. Det bekymrar både enskilda personer och företag, som vill ge stöd så att ökat kunnande bidrar till fler nya ideer, fler arbetstillfällen och bättre välfärd, säger Hannah Pettersson. EN KVÄLL I VECKAN jobbar hon ideellt i verksamheten och möter människor med olika bakgrund och förutsättningar. Så gott som varje gång infinner sig känslan som skapar det starka engagemanget för verksamheten. Det är nästan magiskt. Som när jag mötte tjejen som hade det tufft både med språket och matten. Hon kom till räknestugan och kämpade hårt för att knäcka koden. Till sist lyckades hon och fick vg i betyg. Att se glädjen och lättnaden över att ha lyckats går inte att beskriva. Men det är något som händer hela tiden på alla platser där Mattecentrum finns. PETER REHNFELDT 14 insamling nu

15 namn På nya stolar Anne Leach Bergsten, som tidigare ansvarat för marknad och insamling på Barncancerfonden, blir marknadschef med ansvar för köpt kommunikation och varumärke. Katarina Gustafsson är ny insamlingschef. Ylva Andersson, tidigare ansvarig för Information, är ny PR-chef. Eva Helldal är ny receptionist på Cancerfonden. Lisa Jacobson är ny forskningsredaktör, Johanna Faijersson ny pressekreterare, Anna Löfgren och Ellen Mattsson är nya projektledare för företagssamarbeten och sponsring. Paula Sjöström Jonaeus är ny programchef på World s Children s Prize Foundation. Natalie Gerami är projektledare för kampanjen Rättigheter och demokrati för en miljon flickor. Håkan Jarlenius, är ny kommunikationschef på Hand in Hand Sweden. Sara Löfberg arbetar sedan maj med donor relations, fundraising och marknadsföring. Marit Jenset är ny generalsekreterare för NHR, hon arbetade tidigare som Kommuikationschef. Lotta Sydäng-Melin är ny Insamlingsansvarig. Emma Wiklund är ny projektledare på insamling och sponsringsavdelningen på BRIS. Anna Vorne är ny generalsekreterarassistent. Nya 90-konton Kafaalo Organization PG och BG Sveriges Civilförsvarsförbund PG och BG Allmänna Sjukhusets i Malmö stiftelse för bekämpande av cancer PG Drivkraft Malmö ideell förening PG och BG Individuell Människohjälp PG , konto med Röda Korset i kampanjen Läxhjälp i Malmö. Insamlingsstiftelsen Lions fond för medicinsk forskning inom Skåne PG och BG ALEF, Adult Learning and Empowerment Fund BG , har sedan tidigare PG Så ger PostkodStiftelsen stöd Per Stenbeck har mer än 20 års erfarenhet av insamlingsarbete. Sedan en tid tillbaka adjungerad i PostkodStiftelsens styrelse och blir vid årsskiftet invald ledamot. Hur fungerar PostkodStiftelsens projektstöd? PostkodStiftelsen har de senast åren erhållit cirka 100 miljoner kronor per år från PostkodLotteriet för att användas för stöd till projekt i regi av svenska eller utländska organisationer. I regel med högst ett års varaktighet. PostkodStiftelsen behandlar ansökningarna löpande. Vad tror du om det framtida stödet till ideella organisationer? PostkodLotteriet har sedan starten 2005 vuxit oerhört snabbt. Jag ser inga tecken på att ökningen inte ska fortsätta också de närmast åren. Dock kan man inte räkna med samma fantastiska ökningstakt. Hur tror du att en så stor aktör påverkar svensk insamling? PostkodLotteriet är en positiv faktor för insamlingsbranschen. Det är ett välkänt faktum att ungefär hälften av svenska folket ger till något gott ändamål och att insamlingen till frivilligorganisationer ökar. Ju Vänner emellan Vänskapsförening för ömsesidigt lärande och utveckling PG och BG Stiftelsen Gävle Cancerfond BG , har sedan tidigare PG Lhon Eye Society PG och BG Givewatts PG och BG Indragna 90-konton Svensk Insamlingskontroll har beslutat att frånta Insamlingsstiftelsen Anders Gernandts Minnesfond rätten att använda PG och BG eftersom insamlingsstiftelsen gått i konkurs. Svensk Insamlingskontroll har beslutat att frånta Insamlingsstiftelsen Gamla går ut rätten att använda PG då stiftelsen Per Stenbeck deltar PostkodStiftelsens fördelning av projektstöd. som donerar, desto fler givare tillkommer. PostkodLotteriet kan betraktas som inspiratör och motor i den här utvecklingen. Dessutom tror jag att lottköparnas deltagande i Postkodlotteriet kan bli en inkörsport för direkt givande till ideella organisationer. PostkodMiljonären kan också bidra till att medvetenheten om behovet av ideella insatser ökar. I programmet ges feed-back om vad mottagande organisationer åstadkommer med pengar som erhållits från Lotteriet. Den typen av information är annars mycket sällsynt i TV. Hur är det att vara givare istället för insamlare? De flesta insamlare känner sig nog också som givare måna om att insamlade medel ska komma till bästa möjliga användning. Det känns alltså inte särskilt annorlunda. Under tolv år har jag ju dessutom praktiserat i Radiohjälpens styrelse. CW inte bedrivit någon offentlig insamling. Svensk Insamlingskontroll har beslutat att frånta Insamlingsstiftelsen för S:t Lukas i Stockholm rätten att använda PG då stiftelsen inte betalt årsavgiften till Svensk Insamlingskontroll. Avslutade 90-konton SOS Barnbyar Sverige har på egen begäran avslutat PG och BG SOS Barnbyar Sverige har kvar PG , samt BG och Stiftelsen Barnolycksfallsfonden har på egen begäran avslutat PG och BG Hjärt-och Lungfonden har på egen begäran avslutat PG Hjärt-och Lungfonden har kvar PG , och BG FRIIs styrelse (vald maj 2012) Harald Hagman, ordförande harald.hagman@ stadsmissionen.se Ann Bülow, vice ordförande ann.bulow@manniskohjalp.se Lise Bergh Lise.bergh@amnesty.se Andreas Drufva andreas@friends.se Katinka Lindholm lindholk@unhcr.org Véronique Lönnerblad vlonnerblad@unicef.se Jonas Romson, skattmästare jonas.romson@ naturskyddsforeningen.se Kristina Sparreljung kristina.sparreljung@ hjart-lungfonden.se GENERALSEKRETERARE Maria Ros Jernberg tel maria@frii.se BITR. VERKSAMHETSCHEF Annika Prine tel annika@frii.se MEDLEMS- OCH WEBBADMINISTRATÖR Christoffer Wikner tel christoffer@frii.se VALBEREDNING Mattias Nihlgård (ordförande) Katja Skaarud katja.skaarud@sos-barnbyar.se Peter Winberg peter.winberg@rb.se Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Swedish Fundraising Council Skeppsbron Stockholm Tel /92 Fax e-post: info@frii.se insamling nu

16 Avs: FRII, Skeppsbron 28, Stockholm 2012 är året då frågan om it-stöd blivit helt avgörande. Fler organisationer gör allt mer i strävan efter ökat givande. Och i centrum av all den digitala utvecklingen, med mobila hemsidor och betallösningar, facebook-kopplingar mellan kampanjer och givare, sms-gåvor med webbpublicering mm, finns en del som måste gå hand i hand med utvecklingen: Givardatabasen en förutsättning för framgång Visste du att ändringar görs i folkbok - föringsregistret, varje månad? Vid sidan av er organisations faktiska ändamålsverksamhet är frågan om er givardatabas den enskilt viktigaste faktorn till ökat stöd och en fungerande insamlingsverksamhet. Det handlar inte enbart om att alla givare ska finnas på samma ställe utan inte minst om att alla era givar- och betalkanaler ska kopplas till databasen så att såväl givarinformation som gåva hamnar hos er, på rätt sätt. Databasen ska lagra all historik kring era aktiviteter och dessas resultat, i sin helhet såväl som utslaget på varje enskild givare. All den historik databasen lagrar åt er ska, enkelt, vara tillgänglig för er. Då kan ni följa era framgångar eller selektera grupper bland era Mobila plånböcker (WyWallet m fl) Skattereduktion av gåvor givare som, till exempel skänkt 3-6 gåvor under de senaste Givarkommunikation via sms / e-post Automatisk filhantering, autogiro, OCRbetalningar, SPAR Fadderhantering Visste du att mobilt givande är på väg att bli den största källan till nya givare? Egna insamlingar 12 månaderna, med en ackumulerad gåva på mellan kr, till ändamål X Mobilgivande (sporadiskt och månadsgivande) Oavsett om det rör avdragsrätt, mobila betalningar, autogiro-givande, TM-stöd, fadderhantering, OCR-sättning, minnes- och hyllningshantering, eller andra insamlingskoncept, är databasen den största nyckeln till framgång. Automatisk OCR-sättning av givarbrevsaktiviteter 50+ pris storlek KomMed är idag 11 personer. Och vi blir fler KomMed har idag fler än 50 partners som använder vår databas för insamling och medlemshantering. Vår prissättning bygger på att både mindre som större organisationer ska ha möjlighet till marknadens bästa givardatabas. Välkommen på frukostseminarium kring KomMed-databasen 24 oktober kl ! För anmälan: Besök KomMed erbjuder webbtjänster för professionell insamlingsverksamhet och medlemshantering. Vi har lång och gedigen kunskap och erfarenhet av it-lösningar samt erbjuder kvalificerad utbildning och konsultation. KomMed leder utvecklingen av insamlingsteknik. Telefon: E-post: info@kommed.se Adress: Skeppsbron 28, 1 tr, Stockholm