En digitaliserad värld Vad betyder detta för pedagogiken och undervisningen i högre utbildning?

Transkript

1 En digitaliserad värld Vad betyder detta för pedagogiken och undervisningen i högre utbildning? Elinor Edvardsson Stiwne, Universitetslektor och docent i pedagogik Joakim Nejdeby, IT-direktör 13 maj

2 Innehåll INLEDNING... 2 RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR... 3 ETT FÖRSLAG TILL PEDAGOGISK VISION FÖR LIU... 4 Några förslag på initiativ för att LiU skall nå målet att vara det bästa alternativet för utbildning... 6 AKADEMINS OCH HÖGSKOLANS ROLL SOM UTBILDNINGSINSTITUTIONER I EN DIGITALISERAD, GLOBAL VÄRLD... 8 Sammanfattning av de utmaningar vi ser för högre utbildning och för LiU att upprätthålla sin roll som framstående utbildningsinstitution i en digitaliserad, global värld KUNSKAPSSYN OCH LÄRANDE Några olika sätt att se på lärande Sammanfattning av avsnittet om kunskapssyn och lärande med fokus på samarbetsinriktat lärande FRAMTIDENS STUDENTER Sammanfattning av vad de nya studentgrupperna betyder för lärande och undervisning: FRAMTIDENS LÄRARE Sammanfattning av de krav som ställs på framtidens lärare FRAMTIDENS PEDAGOGISKA LEDARSKAP Sammanfattning av krav och förväntningar på framtidens pedagogiska ledare AVSLUTNING REFERENSER URL... 26

3 INLEDNING I november 2012 presenterade vi på LiU:s chefsdag en rapport Kartläggning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU i relation till användning av informationsteknologi. Syftet med rapporten var att spana på hur och var forskning och diskussion om högre utbildning fördes, nationellt och internationellt. Den här spaningen gjordes under 2012, parallellt med att rektor arbetade med en ny strategikarta och i olika sammanhang presenterade sin vision om att LiU genom ett pedagogiskt språng skulle behålla sin position som ett av de främsta lärosätena vad gäller utbildning. I strategikartan ( är visionen att LiU skall Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer, för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta skall ske genom att: Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar I mars 2013 fick vi ett nytt uppdrag av rektor att utifrån vår tidigare kartläggning och rapport utveckla de tankegångar som förs fram i rapporten och ge konkreta förslag på vad som bör genomföras för att LiU skall nå målet att bli det universitet i Sverige vid vilket den bästa grundutbildningen i Sverige finns, med särskilt fokus på användning av informationsteknologi. I uppdraget ingår både att ge förslag på övergripande strategi för LiU:s användning av informationsteknologi i undervisning, och konkreta förslag hur LiU:s lärare kan utveckla sin kompetens i frågan. Ett förslag skall presenteras i början av april Våren 2013 diskuteras i olika publika medier digitaliseringen av samhället ur olika aspekter, snabbheten i teknikutvecklingen som innebär att myndigheter och lagstiftning inte hinner/hänger med; hur 3D-skrivare kommer att förändra produktion- och produktionssätt; hur hela branscher som musik, film, bibliotek- och förlag, vård- och omsorg förändrats genom digitaliseringen och hur detta påverkat såväl organisering av verksamhet som anställdas uppgifter och krav på kunskap och kompetens. Den verksamhet som tycks ha svårast att ta till sig förändringen menar många är utbildningsinstitutioner, vilket kan tyckas utmanande eftersom det också presenteras och diskuteras studier om de nya studenterna, som beskrivs som dåligt förberedda för de krav som en akademisk utbildning ställer (Universitetsläraren no ; Sternberg, 2012) och att friskolereformen inneburit att Sverige fått ett starkt segregerat utbildningssystem (Vetandets värld 20 mars Digitaliseringen av samhället, och dess konsekvenser, beskrivs som en förändring som kommer utifrån, som är oundviklig. Inom organisationsforskning talar man dels om förändringar som drivs av utvecklingsbehov inom en verksamhet och där Sida 2

4 det gäller för ledningen att få med sig sina anställda, och förändringar som drivs av utvecklingen i omgivningen och där det gäller för ledningen att balansera externa krav och förväntningar och egna visioner och behov (Daft, 2006). Rektors olika ledare om behovet av ett pedagogiskt språng bör ses mot denna bakgrund, liksom den här rapporten. Som en del i arbetet med det pedagogiska språnget initierades ett antal olika projekt, som på olika sätt arbetar mot detta mål ( spranget?l=sv). Vid chefsdagen presenterades också en rapport Pedagogisk kompetensutveckling vid Linköpings Universitet (Riis & Ögren, 2012) utifrån en utredning som gjorts av hur det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU var organiserat, och med förslag på hur detta skall se ut i framtiden. Denna uppföljande rapport är i första hand en konkretisering och diskussion av ett antal begrepp som används i visionsarbetet, t.ex. vad betyder det att LiU skall vara ett programuniversitet som är campusbaserat och hur skall informationsteknologi användas? Andra frågor är vilken betydelse som läggs i begreppen innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar och på vilket sätt svaren på dessa frågor får betydelse för relationen mellan lärare och studenter, mellan studenter och mellan lärare och andra yrkesgrupper som direkt arbetar med studenternas utbildningar. Inför arbetet med denna rapport har vi tagit del av olika rapporter, artiklar och internetdiskussioner. Vi har också samlat ett antal lärare, dekaner, prefekter, studierektorer, programansvariga och administratörer för samtal i mindre grupper, utifrån de frågor som vår tidigare kartläggning utmynnade i. Frågorna var hur man ser på fenomen som OER (Open Educational Resources), MOOC (Massive Open Online Courses), lärarnas roll, framtida studerandegrupper, det pedagogiska ledarskapet och pedagogiska arbets- och examinationsformer som stödjer visionen om framtidens utbildningar. Vi är medvetna om att den begränsade tid vi har till vårt förfogande bidrar till att vi i stor utsträckning måste utgå från den kunskap vi själva har. Elinor Edvardsson Stiwne är docent i pedagogik och har de senaste fem åren arbetat som föreståndare för CUL, Centrum för Undervisning och lärande, och har forskat och publicerat inom området Higher Education. Joakim Nejdeby är IT-direktör vid LiU och har ett brett nationellt och internationellt kontaktnät inom området IT- och sociala medier i högre utbildning. RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR Rapporten inleds med ett förslag till pedagogisk vision för LiU som följs av några förslag på initiativ för att LiU ska nå målet att vara det bästa alternativet för utbildning. Efter detta presenteras några avsnitt där vi ger en bakgrund till, utvecklar Sida 3

5 och förtydligar hur vi kommit fram till detta, genom att vi tagit del av forskning, rapporter och diskussioner i olika fora liksom de samtal vi fört med lärare och studenter vid LiU. Akademins och högskolans roll som utbildningsinstitutioner i en digitaliserad, global värld Framtidens studenter Framtidens lärare Kunskapssyn och lärande och konsekvenser för framtidens pedagogiska ledarskap Under varje område presenteras ett antal begrepp, teorier och studier som är relaterade till respektive avsnitt som sedan avslutas med förslag på vad LiU bör göra inom det aktuella området, för att leva upp till sina visioner om att vara ett av de bästa utbildningsuniversiteten i Sverige, som attraherar och examinerar eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld (LiU:s strategikarta). ETT FÖRSLAG TILL PEDAGOGISK VISION FÖR LIU Universitetsstyrelsen fattade den 5:e december 2012 beslut om en ny strategikarta för Linköpings universitet. Ett av de tre främsta målen är att LiU skall Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer. För att nå detta mål krävs utbildningar med hög kvalitet och höga krav på studenter och lärare. Vid Linköpings universitet skall utbildning och forskning bedrivas i nära samarbete och ett vetenskapligt förhållningssätt skall genomsyra all utbildning från första terminen. Forskning och utbildning utgör grunden och förutsättningarna för att LiU skall nå det strategiska målet i konkurrens med andra lärosäten. De idéer som presenteras i denna pedagogiska vision tar detta som utgångspunkt. LiU skall vara ett modernt campusuniversitet där innovativt lärande och mötesplatser i tid och rum fysiskt och virtuellt skapas för studenter och lärare/forskare. Detta sker genom att LiU har en genomtänkt pedagogisk profil, en tydlig programidentitet och genom att IT och digitala medier aktivt används som stöd för lärande och kommunikation. LiU skall organisera huvuddelen av sina kurser i olika utbildningsprogram. Tanken med ett utbildningsprogram är att det skall finnas en utbildningsstruktur med en tydlig progression, där studenterna efter avslutad utbildning skall ha nått examensmålen för utbildningen. Utvecklingen mot ett allt mer digitaliserat och globaliserat samhälle bidrar till att även synen på kunskap förändras. Pedagogisk forskning visar att synen på undervisning och lärande alltid bygger på en specifik kunskapssyn, och när denna för- Sida 4

6 ändras så bör också kursdesign, undervisning, examination och återkoppling förändras så att de är i linje med varandra. Framtidens lärande och undervisning sker i samverkan mellan studenter, lärare och andra i miljöer där deltagande, interaktion och kommunikation sker både ansikte-mot ansikte och on-line. Förutom faktakunskap och problemlösning behöver studenterna lära sig att kontinuerligt lära och ompröva tidigare kunskap, samt att kritiskt granska olika former av information. Studenterna skall utveckla sin förmåga att Identifiera problem och frågeställningar Formulera problem och frågeställningar så att de går att undersöka Lösa problem eller formulera ny kunskap baserat på problemet Studenten skall även utveckla sin förmåga att kritiskt granska vetenskapliga metoder och resultat samt kommunicera detta i olika sammanhang. De studerandegrupper som kommer till högre utbildning har unika livserfarenheter med sig och de lever i en europeisk samtid som präglas av stor ekonomisk och social oro och osäkerhet om framtiden. Studenterna är ingen homogen grupp och pedagogiska ledare, lärare och administrativ personal bör kontinuerligt föra diskussioner om och med sina studenter om vilka förväntningar man kan ställa på varandra, med målet att studenterna skall fullfölja sina utbildningar och ta sina examina och vara eftertraktade på arbetsmarknaden. Framtidens studenter kommer att ta det för självklart att digitala medier används som verktyg för kunskapsbildning och för att söka och dela information och kommunicera resultat. Ett sådant samarbetsinriktat, interaktivt lärande skall prägla LiU:s utbildningar så att det skapas flexibilitet i tid och rum och samverkan mellan olika intressenter underlättas. Med denna syn på lärande följer ett behov av att de olika lärandemiljöerna utformas så att interaktion och samverkan stöds av administrativa rutiner, regelverk och IT-infrastruktur. Studenterna och lärarna har behov av stöd bland annat genom en infrastrukturstrategi som belyser LiU:s långsiktiga strategi för fysiska och virtuella campus. I LiU:s anställningsordning och arbetstidsavtal för lärare betonas att lärare skall både forska och undervisa, men villkor och förutsättningar för att detta skall vara möjligt för alla lärare varierar. En forskande lärare är en person som har den vetenskapliga kompetens som krävs för en läraranställning och som använder och utvecklar denna kompetens i sin undervisning. För vissa lärare är undervisningsuppdraget periodvis huvuduppdraget och då förväntas läraren designa kurser, planera och utföra sin undervisning och examinationer utifrån aktuell didaktisk/ pedagogisk forskning inom området. En undervisande forskare är en person som förutom sin vetenskapliga kompetens har den pedagogiska kompetens som krävs för att undervisa studenter med fokus på deras lärande. För forskaren kan undervisningsuppdraget periodvis vara begränsat, i relation till forskningsuppdraget, Sida 5

7 och forskarens lärarroll kan därmed behöva förtydligas så att den är relevant i relation till lärarens tid och engagemang i en kurs. Med ökade interna och externa krav på utbildningarnas kvalitet och flexibilitet så blir det allt viktigare att universitetslärarens olika roller förtydligas och att lärare får återkoppling på sitt lärararbete. I de instruktioner som finns för programansvariga, studierektorer, avdelningschefer och prefekter bör det framgå vem som förväntas leda och utveckla det pedagogiska arbetet. I vår tidigare rapport framkom tydliga önskemål om fortsatt utvecklande av ett pedagogiskt ledarskap. En pedagogisk ledare vid LiU förväntas planera, leda, samordna, utvärdera och kontinuerligt utveckla en kurs/ett program med studenternas lärande och lärarnas arbetssituation i fokus. I detta arbete är kunskap om och tillämpning av digitala medier och administrativa system och hjälpmedel en viktig förutsättning. Lärare och pedagogiska ledare har i uppgift att skapa de förutsättningar som behövs för att den pedagogiska visionen kan uppfyllas och säkerställa att utbildningarnas kvalitet och relevans säkerställs. Detta kräver kompetenta och engagerade lärare och pedagogiska ledare. Fakulteter och rektor har i uppgift att säkerställa att lärarna har den kunskap och kompetens som krävs. LiU:s pedagogiska utvecklingsenhet har i uppgift att stödja och utveckla den högskolepedagogiska/didaktiska kompetensen liksom IT-pedagogisk kunskap och kompetens. Några förslag på initiativ för att LiU skall nå målet att vara det bästa alternativet för utbildning Ett campusuniversitet Betydelsen av vad som menas med ett campusuniversitet skall kommuniceras tydligt i olika sammanhang och stödjas genom en väl fungerande och tillgänglig infrastruktur. Exempel på detta är trådlösa nätverk, projektorer och digitala konferensverktyg men även campusbussar, digitala anslagstavlor, hemsidor mm. Examinationsfrekvens och avhopp/avbrott LiU bör kontinuerligt följa upp och analysera examinationsfrekvensen och orsaken till avhopp/avbrott i olika program. Genom att organisera utbildningar i sammanhållna program finns en risk att utbildningarnas struktur upplevs som oflexibel och styrd och studenterna navigerar inom programmen utifrån sina egna behov. Genom att ha tydlig information om hur studenternas tidigare formella och informella utbildningar och erfarenheter kan få tillgodoräknas i utbildningen kan utbildningarna upplevas mera flexibla för enskilda studenter. Sida 6

8 Pedagogiskt ledarskap Ett aktivt och tydligt pedagogiskt ledarskap innebär att kursplaner, utvärderingar, examinationer, genomströmning, avbrott och lärarnas arbetsförhållanden kontinuerligt granskas, diskuteras och utvecklas i linje med visionen att LiU skall vara ett av de bästa utbildningsuniversiteten. Detta är en förutsättning för att lärarnas arbetssituation skall upplevas som både stimulerande, meningsfull och arbetsuppgifterna inom utbildning vara meriterande. Regelverk och instruktioner bör kontinuerligt ses över så att det ansvar som ges till en befattningshavare motsvaras av befogenheter och resurser. Eftersom verksamheterna organiseras på olika sätt vid olika fakulteter bör en diskussion föras om hur det pedagogiska ledarskapet definieras och iscensätts och hur rollfördelningen ser ut. De nya studenterna Pedagogiska ledare, lärare och administrativ personal bör kontinuerligt föra diskussioner om och med sina studenter om vilka förväntningar man kan ställa på varandra, med målet att studenterna skall fullfölja sina utbildningar och ta sina examina och vara eftertraktade på arbetsmarknaden. Framtidens lärare För att möta framtidens krav måste lärarna utrustas med både verktyg och kompetens för att hantera denna utveckling. Lärare behöver tillgång till samma utrustning som studenter använder i sin vardag, t.ex. bärbara datorer och smarta telefoner. En förutsättning för detta är att det finns en fungerande digital infrastruktur. Om LiU:s olika campus skall vara levande och inspirerande mötesplatser så förväntas också lärare att bidra till och delta i dessa möten, fysiskt såväl som virtuellt. Den nya pedagogiska enheten vid LiU LiU:s nya pedagogiska enhet ges i uppdrag att arbeta strategiskt för att uppnå målet att LiU ska vara det bästa universitet för utbildning. I detta arbete skall enheten samverka med fakulteter, institutioner, central förvaltning, studentkårer och övriga organ som är verksamma inom området utbildning- och utbildningskvalitet. En framtida pedagogisk utvecklingsenhet bör få ett tydligt uppdrag att uppmuntra och stödja lärarnas användning av IKT-verktyg i undervisningen. Vi föreslår även att den nya pedagogiska utvecklingsenheten samordnar en verksamhet med pedagogiska tekniska ambassadörer/coacher som finns nära lärarna, i deras undervisningsvardag. Dessa ambassadörer skall om möjligt själva också vara aktiva lärare. Den pedagogiska utvecklingsenheten utbildar ambassadörer samt stödjer och samordnar deras arbete. Virtuellt campus Den pedagogiska utvecklingsenheten bör, i samarbete med IT-avdelningen, arbeta med kontinuerlig omvärldsbevakning, förbättring och utveckling av digitala verktyg Sida 7

9 som kan användas pedagogiskt och stödja studenternas lärande. I projektet Lisam skapas under 2013 förutsättningarna för ett virtuellt campus men när projektet är avslutat kommer ett kontinuerligt behov av utveckling och anpassning att föreligga. Det är därför viktigt att det avsätts resurser för detta, och att sådant utvecklingsarbete sker i nära samarbete mellan lärare, studenter, den pedagogiska utvecklingsenheten och IT-avdelningen. Pedagogiska pilotprojekt Avslutningsvis föreslår vi att studenter och lärare ges möjlighet att på ett konkret sätt bidra till att en pedagogisk vision förverkligas. Ett förslag är därför att ett antal pedagogiska pilotprojekt startas upp där lärare och studenter som vill pröva nya arbetsformer ges tid och resurser för detta och att det skapas ett forum för utbyte av sådana goda idéer och erfarenheter. Detta forum skall vara tillgängligt både i form av fysiska möten och samtal och olika virtuella fora så att såväl idéer som resultat av olika projekt är lätt tillgängliga. AKADEMINS OCH HÖGSKOLANS ROLL SOM UTBILDNINGSINSTITUTIO- NER I EN DIGITALISERAD, GLOBAL VÄRLD När information, kunskap och utbildning blir politiska och ekonomiska drivkrafter i samhället så blir också marknaden intresserad av utbildningsområdet. I vår tidigare rapport (Edvardsson & Nejdeby, 2012) beskrev vi hur snabbt nya aktörer etablerat sig inom högskoleområdet, med målet att utbilda, examinera och ackreditera studenter inom olika områden. Vi kommenterade då att denna utveckling i första hand kunde ses i länder/miljöer där studieavgifter gör att utbildning inte är möjlig och/eller tillgänglig för alla, men vi måste redan nu konstatera att en sådan avgränsning är alltför snäv. Sverige kan knappast undgå, eller undvika, den utveckling som sker. Den största utmaningen är nog att högskolan måste kunna argumentera för sin existens i konkurrens med andra välfärdsaktörer. För bara femtio år sedan var skolan och högskolan platser dit unga människor sökte sig för att möta akademiker och lärare och få ta del av litteratur, biblioteksresurser, datorer och laboratorieutrustningar som inte var tillgängliga för en större allmänhet och kunskap sågs som något som man kunde söka och finna med hjälp av sina lärare. Idag, när de flesta unga människor har tillgång till mycket av detta i sin egen dator, surfplatta och smarta telefon, måste lärosätena lyfta fram andra motiv för att studenterna skall söka sig till högre utbildning. Ronald Barnett (Barnett, 2012) menar att den stora utmaningen för högre utbildning är att studenter idag, i högre utsträckning än tidigare, måste lära för en okänd framtid i en värld som förändras i en takt som är hisnande. Han menar att kunskap därmed fått en ny innebörd, det handlar inte enbart om förmedlande av sanningar eller att lösa problem med befintliga teorier och metoder, utan att lära sig tänka, ändra sin förståelse utifrån nya perspektiv och att reflektera över sin egen relation till omvärlden. Den här föränd- Sida 8

10 ringen är en konsekvens av digitalisering och globalisering som högre utbildning måste förhålla sig till. Flera forskare talar om att vi måste lära oss leva i ett risksamhälle (Beck, 1992), en liquid modernity (Bauman, 2000). Till skillnad från att arbeta med och i en komplex värld, där det går att finna lösningar på problem, så måste vi idag leva i en superkomplex värld där vi måste lära oss att hantera problem som inte går att lösa (Barnett, 2012). I september 2011 skickade Europeiska kommissionen ut ett pressmeddelande ( där man presenterade en reform strategi för högre utbildning för att öka antalet utexaminerade från högre utbildning, höja den pedagogiska kvaliteten och ta vara på den högre utbildningens möjligheter att hjälpa EU:s ekonomi att gå stärkt ur krisen. I augusti 2011 presenterade Bengt-Ove Boström en rapport Utmaningen om ansvar, kvalitet och ledning i universitet och högskolor (Boström, 2011). Boström har arbetat som vicerektor och rektors rådgivare i kvalitetsfrågor vid Göteborgs Universitet och varit sekreterare i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor. En grundfråga i rapporten var Hur skall vi bäst använda våra resurser för forskning och utbildning för att de ska göra världen till en bättre plats att leva i och i slutet av rapporten konstateras att lärosätenas samhällsroll tyvärr ofta ses som en tredje uppgift, något man kan ägna sig åt om man har tid och lust. Boström menar dock att samhällsrollen bör vara forskningens och utbildningens raison d etre och att akademisk kunskap inte skall stanna inom akademin och akademin måste upprätthålla kanaler som gör att man tar del av samhällsutvecklingen (ibid. sid 103). Som argument för detta menar han att ett vetenskapligt förhållningssätt och hög kvalitet på utbildning och forskning är nödvändigt för att akademin skall kunna behålla förtroendet för sin verksamhet. Slutsatserna är i linje med kommissionens rapport, där den sociala dimensionen och samhällsnyttan i utbildningsväsendet lyfts fram. När allt flera aktörer vill ta en plats inom högre utbildning och forskning så måste lärosätena kunna motivera sin existens och sina skattefinansierade anslag. Lärosätena finns inte för sin egen och akademikernas skull utan för att bidra med ett kritiskt, vetenskapligt förhållningssätt till skapandet av kunskap och till utbildning. Vad krävs för att LiU skall försvara och argumentera för sin roll som det bästa universitetet för utbildning? Samtliga kurser och utbildningsprogram skall designas med studenternas lärande och framtida yrkesverksamhet i fokus. Konkret innebär detta att utbildnings- och kursplaner kontinuerligt bör granskas och förändras utifrån den kunskaps- och samhällsutveckling som sker och utifrån studenternas förutsättningar. I strategikartan sägs att LiU skall vara ett campusuniversitet. Detta uttryck har använts och tolkats av lärare och studenter alltsedan tidigare rektor tydligt klargjorde att LiU inte skall ha fokus på distansutbildning. Vissa har t.o.m. tolkat detta Sida 9

11 som att det varit/är förbjudet att ge distanskurser medan andra tolkat det som att man inte behöver/eller skall använda sig av IKT eller lärplattformar. Vi menar att det är viktigt att skilja mellan distansundervisning, som innebär att deltagare sällan eller aldrig har fysisk, personlig kontakt med varandra, och det som brukar benämnas blended learning, som innebär att digitala medier och IKT-verktyg används även i campusbaserad utbildning om det gynnar studenternas lärande och utbildningens flexibilitet. I våra samtal med lärare lyfter man fram betydelsen av att det tydliggörs vad som menas med uttrycket ett campusuniversitet. Man menar att IKT och digitala medier är självklara verktyg för utbildning idag genom att de möjliggör möten på nätet, även inom samma lärosäte och campus. I vår tidigare rapport (Edvardsson & Nejdeby, 2012) framhöll såväl studenter som lärare att möten på campus var väldigt viktiga att campus var viktig som mötesplats. LiU har 2013 fyra olika campus och genom en speciell campusbuss underlättas transporter mellan de tre campus som finns i Linköping och Norrköping. IKT och digitala medier underlättar möten och gör det möjligt med hög grad av flexibilitet för såväl lärare och studenter. En lärare vi samtalade med föreslog följande definition av vad LiU som campusuniversitet kan betyda: LiU skall vara ett modernt campusuniversitet som skapar innovativt lärande och mötesplatser i tid och rum fysiskt och virtuellt för studenter och lärare/forskare genom att ha en genomtänkt lärprofil, tydlig programidentitet och genom ett aktivt nyttjande av IT för lärande. Vad krävs för att LiU skall leva upp till detta? Betydelsen av vad som menas med ett campusuniversitet skall kommuniceras tydligt i olika sammanhang och stödjas genom en väl fungerande och tillgänglig infrastruktur. I strategikartan sägs att LiU skall vara ett programuniversitet. Detta mål har tolkats som att fristående kurser inte är viktiga och/eller att det viktigaste målet för utbildningarna är att studenterna skall bli anställningsbara. Uttrycket programuniversitet väcker också förväntningar hos såväl lärare som studenter. Lärarna förväntar sig att programstudenter i hög utsträckning skall följa en beslutad programstruktur. Studenterna förväntar sig att läraktiviteter och examinationer inom ett program skall ha relevans för deras kommande arbete/yrke och en del studenter förväntar sig också att det finns en koppling mellan den teoretiska utbildningen och praktik/fadderföretag/mentorskap som ger kontakter och möjlighet för studenterna att visa vad de kan och därigenom få en hjälp in på arbetsmarknaden. Den rapport som HSV presenterade 2010 om orsaker till studieavbrott, visade att den största anledningen till att programstudenter inte fullföljde en utbildning var att utbildningen, av olika skäl, inte motsvarade deras förväntningar (HSV 2010:23R). I Sida 10

12 sin årsredovisning för 2012 skriver LiU att profileringen mot att vara ett programuniversitet är framgångsrik, dels för att LiU:s utbildningar generellt har ett bra söktryck och för att de studenter som examineras får jobb efter utbildningen. Den nybildade Universitetskanslersämbetet presenterar i mars 2013 en analys av prestationsgraderna inom högre utbildning (UKÄ /2) och där konstateras att prestationsgraden bland studenter sjönk med 3.1% mellan läsåren 2004/05 och 2009/10. Kvinnor har generellt en högre prestationsgrad än män, men under denna period har kvinnornas genomsnittliga prestationsgrad minskat mer än männens. Analysen visar att de sjunkande prestationsgraderna i mycket hög grad beror på sjunkande prestationsgrad inom distansutbildningar, som i hög grad bygger på fristående kurser. Läsåret 2009/10 var prestationsgraden 81% bland campusstudenter medan den var 56 % bland distansstudenter. Inom campusutbildningar är studier på yrkesexamensprogram den vanligaste studieformen. Av alla helårsstudenter 2009/10 på campus studerade 44 % på yrkesexamensprogram medan 29 % studerade på generella program och 27 % på fristående kurser. Analysen visar också att lärosäten där yrkesexamensprogram dominerar utbildningsutbudet har högre prestationsgrad än lärosäten där fristående kurser är dominerande. Lärosäten med stor omfattning av distanskurser har lägre genomsnittlig prestationsgrad än lärosäten där distanskurserna är få. Detta gör att det är svårt att jämföra lärosäten, men i analysen gör man en jämförelse mellan lärosäten med avseende på fristående kurser på distans inom samhällsvetenskap-juridik och humaniora-teologi. Linköpings universitet har låg grad av distansutbildningar men i den här jämförelsen så har LiU den högsta prestationsgraden, 61%, jämfört med t.ex. Umeå Universitet, 49%. Förslag till definition av vad det betyder att LiU skall vara ett programuniversitet LiU har valt att organisera ca 80% av sina kurser i olika utbildningsprogram. Tanken med ett utbildningsprogram är att det skall finnas en utbildningsstruktur med en tydlig progression, där studenterna efter avslutad utbildning skall ha nått examensmålen för utbildningen. Vad krävs för att LiU skall leva upp till detta? LiU bör kontinuerligt följa upp och analysera examinationsfrekvensen och orsaken till avhopp/avbrott i olika program. Genom att organisera utbildningar i sammanhållna program finns en risk att utbildningarnas struktur upplevs som oflexibel och styrd och studenterna navigerar inom programmen utifrån sina egna behov. Genom att ha tydlig information om hur studenternas tidigare formella och informella utbildningar och erfarenheter kan få tillgodoräknas i utbildningen kan utbildningarna upplevas mera flexibla för enskilda studenter. Sida 11

13 LiU skall vara ett campusbaserat programuniversitet där IT och digitala medier bidrar till att göra det möjligt för studenter med olika intentioner och förutsättningar att genomföra sina utbildningar. LiU vill erbjuda sina studenter en lärmiljö där de får möta, inspireras och utmanas av och arbeta tillsammans med andra studenter, lärare och andra yrkesgrupper. Möten kan vara såväl fysiska som virtuella, såväl planerade som oplanerade och oväntade. Ett sätt att visa ett sådant förhållningssätt är att i alla gemensamhetsutrymmen ha digitala anslagstavlor där det visas vilka öppna, gränsöverskridande aktiviteter som erbjuds, disputationer, docentföreläsningar, gästföreläsningar, work shops och utställningar mm. LiU:s utbildningar skall designas och genomföras så att man i handling visar att utbildning inte handlar om att sitta av tid utan om att inhämta kunskap och utveckla kompetenser (Thomas Friedman i DN ). Genom sina olika projekt har LiU påbörjat arbetet i denna riktning men det är viktigt att arbetet kontinuerligt följs upp och utvecklas. Sammanfattning av de utmaningar vi ser för högre utbildning och för LiU att upprätthålla sin roll som framstående utbildningsinstitution i en digitaliserad, global värld Den största utmaningen för framtiden är att högskolan nu måste kunna argumentera för sin existens i konkurrens med andra välfärdsaktörer. En annan utmaning är att studenter idag, i högre utsträckning än tidigare, måste lära för en okänd framtid i en värld som förändras i en takt som är hisnande. Ett vetenskapligt förhållningssätt och hög kvalitet på utbildning och forskning är förutsättningar för att akademin skall kunna behålla förtroendet för sin verksamhet och i den sociala dimensionen och samhällsnyttan i utbildningsväsendet bör lyftas fram. För att LiU skall uppfattas som ett modernt campusuniversitet som skapar innovativt lärande och mötesplatser i tid och rum fysiskt och virtuellt - för studenter och lärare/forskare skall man sträva efter att ha en genomtänkt lärprofil, en tydlig programidentitet och genom skapande av förutsättningar för ett aktivt nyttjande av IT för lärande. Profileringen mot att vara ett programuniversitet har varit framgångsrik för LiU, dels för att LiU:s utbildningar, jämfört med andra lärosätens, generellt har ett bra söktryck och för att de studenter som examineras får jobb efter utbildningen. Tanken med ett utbildningsprogram är att det skall finnas en utbildningsstruktur med en tydlig progression, där studenterna efter avslutad utbildning skall ha nått examensmålen för utbildningen. Vad krävs för att LiU skall försvara och argumentera för sin roll som ett av de bästa utbildningsuniversiteten Samtliga kurser och utbildningsprogram skall designas med studenternas lärande och framtida yrkesverksamhet i fokus. Konkret innebär detta att ut- Sida 12