En digitaliserad värld Vad betyder detta för pedagogiken och undervisningen i högre utbildning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En digitaliserad värld Vad betyder detta för pedagogiken och undervisningen i högre utbildning?"

Transkript

1 En digitaliserad värld Vad betyder detta för pedagogiken och undervisningen i högre utbildning? Elinor Edvardsson Stiwne, Universitetslektor och docent i pedagogik Joakim Nejdeby, IT-direktör 13 maj

2 Innehåll INLEDNING... 2 RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR... 3 ETT FÖRSLAG TILL PEDAGOGISK VISION FÖR LIU... 4 Några förslag på initiativ för att LiU skall nå målet att vara det bästa alternativet för utbildning... 6 AKADEMINS OCH HÖGSKOLANS ROLL SOM UTBILDNINGSINSTITUTIONER I EN DIGITALISERAD, GLOBAL VÄRLD... 8 Sammanfattning av de utmaningar vi ser för högre utbildning och för LiU att upprätthålla sin roll som framstående utbildningsinstitution i en digitaliserad, global värld KUNSKAPSSYN OCH LÄRANDE Några olika sätt att se på lärande Sammanfattning av avsnittet om kunskapssyn och lärande med fokus på samarbetsinriktat lärande FRAMTIDENS STUDENTER Sammanfattning av vad de nya studentgrupperna betyder för lärande och undervisning: FRAMTIDENS LÄRARE Sammanfattning av de krav som ställs på framtidens lärare FRAMTIDENS PEDAGOGISKA LEDARSKAP Sammanfattning av krav och förväntningar på framtidens pedagogiska ledare AVSLUTNING REFERENSER URL... 26

3 INLEDNING I november 2012 presenterade vi på LiU:s chefsdag en rapport Kartläggning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU i relation till användning av informationsteknologi. Syftet med rapporten var att spana på hur och var forskning och diskussion om högre utbildning fördes, nationellt och internationellt. Den här spaningen gjordes under 2012, parallellt med att rektor arbetade med en ny strategikarta och i olika sammanhang presenterade sin vision om att LiU genom ett pedagogiskt språng skulle behålla sin position som ett av de främsta lärosätena vad gäller utbildning. I strategikartan (http://www.liu.se/om-liu/organisation/us/protokoll_beslut_2012/ / /5strategikarta.pdf) är visionen att LiU skall Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer, för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta skall ske genom att: Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar I mars 2013 fick vi ett nytt uppdrag av rektor att utifrån vår tidigare kartläggning och rapport utveckla de tankegångar som förs fram i rapporten och ge konkreta förslag på vad som bör genomföras för att LiU skall nå målet att bli det universitet i Sverige vid vilket den bästa grundutbildningen i Sverige finns, med särskilt fokus på användning av informationsteknologi. I uppdraget ingår både att ge förslag på övergripande strategi för LiU:s användning av informationsteknologi i undervisning, och konkreta förslag hur LiU:s lärare kan utveckla sin kompetens i frågan. Ett förslag skall presenteras i början av april Våren 2013 diskuteras i olika publika medier digitaliseringen av samhället ur olika aspekter, snabbheten i teknikutvecklingen som innebär att myndigheter och lagstiftning inte hinner/hänger med; hur 3D-skrivare kommer att förändra produktion- och produktionssätt; hur hela branscher som musik, film, bibliotek- och förlag, vård- och omsorg förändrats genom digitaliseringen och hur detta påverkat såväl organisering av verksamhet som anställdas uppgifter och krav på kunskap och kompetens. Den verksamhet som tycks ha svårast att ta till sig förändringen menar många är utbildningsinstitutioner, vilket kan tyckas utmanande eftersom det också presenteras och diskuteras studier om de nya studenterna, som beskrivs som dåligt förberedda för de krav som en akademisk utbildning ställer (Universitetsläraren no ; Sternberg, 2012) och att friskolereformen inneburit att Sverige fått ett starkt segregerat utbildningssystem (Vetandets värld 20 mars Digitaliseringen av samhället, och dess konsekvenser, beskrivs som en förändring som kommer utifrån, som är oundviklig. Inom organisationsforskning talar man dels om förändringar som drivs av utvecklingsbehov inom en verksamhet och där Sida 2

4 det gäller för ledningen att få med sig sina anställda, och förändringar som drivs av utvecklingen i omgivningen och där det gäller för ledningen att balansera externa krav och förväntningar och egna visioner och behov (Daft, 2006). Rektors olika ledare om behovet av ett pedagogiskt språng bör ses mot denna bakgrund, liksom den här rapporten. Som en del i arbetet med det pedagogiska språnget initierades ett antal olika projekt, som på olika sätt arbetar mot detta mål (http://www.liu.se/pedagogiska spranget?l=sv). Vid chefsdagen presenterades också en rapport Pedagogisk kompetensutveckling vid Linköpings Universitet (Riis & Ögren, 2012) utifrån en utredning som gjorts av hur det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU var organiserat, och med förslag på hur detta skall se ut i framtiden. Denna uppföljande rapport är i första hand en konkretisering och diskussion av ett antal begrepp som används i visionsarbetet, t.ex. vad betyder det att LiU skall vara ett programuniversitet som är campusbaserat och hur skall informationsteknologi användas? Andra frågor är vilken betydelse som läggs i begreppen innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar och på vilket sätt svaren på dessa frågor får betydelse för relationen mellan lärare och studenter, mellan studenter och mellan lärare och andra yrkesgrupper som direkt arbetar med studenternas utbildningar. Inför arbetet med denna rapport har vi tagit del av olika rapporter, artiklar och internetdiskussioner. Vi har också samlat ett antal lärare, dekaner, prefekter, studierektorer, programansvariga och administratörer för samtal i mindre grupper, utifrån de frågor som vår tidigare kartläggning utmynnade i. Frågorna var hur man ser på fenomen som OER (Open Educational Resources), MOOC (Massive Open Online Courses), lärarnas roll, framtida studerandegrupper, det pedagogiska ledarskapet och pedagogiska arbets- och examinationsformer som stödjer visionen om framtidens utbildningar. Vi är medvetna om att den begränsade tid vi har till vårt förfogande bidrar till att vi i stor utsträckning måste utgå från den kunskap vi själva har. Elinor Edvardsson Stiwne är docent i pedagogik och har de senaste fem åren arbetat som föreståndare för CUL, Centrum för Undervisning och lärande, och har forskat och publicerat inom området Higher Education. Joakim Nejdeby är IT-direktör vid LiU och har ett brett nationellt och internationellt kontaktnät inom området IT- och sociala medier i högre utbildning. RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR Rapporten inleds med ett förslag till pedagogisk vision för LiU som följs av några förslag på initiativ för att LiU ska nå målet att vara det bästa alternativet för utbildning. Efter detta presenteras några avsnitt där vi ger en bakgrund till, utvecklar Sida 3

5 och förtydligar hur vi kommit fram till detta, genom att vi tagit del av forskning, rapporter och diskussioner i olika fora liksom de samtal vi fört med lärare och studenter vid LiU. Akademins och högskolans roll som utbildningsinstitutioner i en digitaliserad, global värld Framtidens studenter Framtidens lärare Kunskapssyn och lärande och konsekvenser för framtidens pedagogiska ledarskap Under varje område presenteras ett antal begrepp, teorier och studier som är relaterade till respektive avsnitt som sedan avslutas med förslag på vad LiU bör göra inom det aktuella området, för att leva upp till sina visioner om att vara ett av de bästa utbildningsuniversiteten i Sverige, som attraherar och examinerar eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld (LiU:s strategikarta). ETT FÖRSLAG TILL PEDAGOGISK VISION FÖR LIU Universitetsstyrelsen fattade den 5:e december 2012 beslut om en ny strategikarta för Linköpings universitet. Ett av de tre främsta målen är att LiU skall Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer. För att nå detta mål krävs utbildningar med hög kvalitet och höga krav på studenter och lärare. Vid Linköpings universitet skall utbildning och forskning bedrivas i nära samarbete och ett vetenskapligt förhållningssätt skall genomsyra all utbildning från första terminen. Forskning och utbildning utgör grunden och förutsättningarna för att LiU skall nå det strategiska målet i konkurrens med andra lärosäten. De idéer som presenteras i denna pedagogiska vision tar detta som utgångspunkt. LiU skall vara ett modernt campusuniversitet där innovativt lärande och mötesplatser i tid och rum fysiskt och virtuellt skapas för studenter och lärare/forskare. Detta sker genom att LiU har en genomtänkt pedagogisk profil, en tydlig programidentitet och genom att IT och digitala medier aktivt används som stöd för lärande och kommunikation. LiU skall organisera huvuddelen av sina kurser i olika utbildningsprogram. Tanken med ett utbildningsprogram är att det skall finnas en utbildningsstruktur med en tydlig progression, där studenterna efter avslutad utbildning skall ha nått examensmålen för utbildningen. Utvecklingen mot ett allt mer digitaliserat och globaliserat samhälle bidrar till att även synen på kunskap förändras. Pedagogisk forskning visar att synen på undervisning och lärande alltid bygger på en specifik kunskapssyn, och när denna för- Sida 4

6 ändras så bör också kursdesign, undervisning, examination och återkoppling förändras så att de är i linje med varandra. Framtidens lärande och undervisning sker i samverkan mellan studenter, lärare och andra i miljöer där deltagande, interaktion och kommunikation sker både ansikte-mot ansikte och on-line. Förutom faktakunskap och problemlösning behöver studenterna lära sig att kontinuerligt lära och ompröva tidigare kunskap, samt att kritiskt granska olika former av information. Studenterna skall utveckla sin förmåga att Identifiera problem och frågeställningar Formulera problem och frågeställningar så att de går att undersöka Lösa problem eller formulera ny kunskap baserat på problemet Studenten skall även utveckla sin förmåga att kritiskt granska vetenskapliga metoder och resultat samt kommunicera detta i olika sammanhang. De studerandegrupper som kommer till högre utbildning har unika livserfarenheter med sig och de lever i en europeisk samtid som präglas av stor ekonomisk och social oro och osäkerhet om framtiden. Studenterna är ingen homogen grupp och pedagogiska ledare, lärare och administrativ personal bör kontinuerligt föra diskussioner om och med sina studenter om vilka förväntningar man kan ställa på varandra, med målet att studenterna skall fullfölja sina utbildningar och ta sina examina och vara eftertraktade på arbetsmarknaden. Framtidens studenter kommer att ta det för självklart att digitala medier används som verktyg för kunskapsbildning och för att söka och dela information och kommunicera resultat. Ett sådant samarbetsinriktat, interaktivt lärande skall prägla LiU:s utbildningar så att det skapas flexibilitet i tid och rum och samverkan mellan olika intressenter underlättas. Med denna syn på lärande följer ett behov av att de olika lärandemiljöerna utformas så att interaktion och samverkan stöds av administrativa rutiner, regelverk och IT-infrastruktur. Studenterna och lärarna har behov av stöd bland annat genom en infrastrukturstrategi som belyser LiU:s långsiktiga strategi för fysiska och virtuella campus. I LiU:s anställningsordning och arbetstidsavtal för lärare betonas att lärare skall både forska och undervisa, men villkor och förutsättningar för att detta skall vara möjligt för alla lärare varierar. En forskande lärare är en person som har den vetenskapliga kompetens som krävs för en läraranställning och som använder och utvecklar denna kompetens i sin undervisning. För vissa lärare är undervisningsuppdraget periodvis huvuduppdraget och då förväntas läraren designa kurser, planera och utföra sin undervisning och examinationer utifrån aktuell didaktisk/ pedagogisk forskning inom området. En undervisande forskare är en person som förutom sin vetenskapliga kompetens har den pedagogiska kompetens som krävs för att undervisa studenter med fokus på deras lärande. För forskaren kan undervisningsuppdraget periodvis vara begränsat, i relation till forskningsuppdraget, Sida 5

7 och forskarens lärarroll kan därmed behöva förtydligas så att den är relevant i relation till lärarens tid och engagemang i en kurs. Med ökade interna och externa krav på utbildningarnas kvalitet och flexibilitet så blir det allt viktigare att universitetslärarens olika roller förtydligas och att lärare får återkoppling på sitt lärararbete. I de instruktioner som finns för programansvariga, studierektorer, avdelningschefer och prefekter bör det framgå vem som förväntas leda och utveckla det pedagogiska arbetet. I vår tidigare rapport framkom tydliga önskemål om fortsatt utvecklande av ett pedagogiskt ledarskap. En pedagogisk ledare vid LiU förväntas planera, leda, samordna, utvärdera och kontinuerligt utveckla en kurs/ett program med studenternas lärande och lärarnas arbetssituation i fokus. I detta arbete är kunskap om och tillämpning av digitala medier och administrativa system och hjälpmedel en viktig förutsättning. Lärare och pedagogiska ledare har i uppgift att skapa de förutsättningar som behövs för att den pedagogiska visionen kan uppfyllas och säkerställa att utbildningarnas kvalitet och relevans säkerställs. Detta kräver kompetenta och engagerade lärare och pedagogiska ledare. Fakulteter och rektor har i uppgift att säkerställa att lärarna har den kunskap och kompetens som krävs. LiU:s pedagogiska utvecklingsenhet har i uppgift att stödja och utveckla den högskolepedagogiska/didaktiska kompetensen liksom IT-pedagogisk kunskap och kompetens. Några förslag på initiativ för att LiU skall nå målet att vara det bästa alternativet för utbildning Ett campusuniversitet Betydelsen av vad som menas med ett campusuniversitet skall kommuniceras tydligt i olika sammanhang och stödjas genom en väl fungerande och tillgänglig infrastruktur. Exempel på detta är trådlösa nätverk, projektorer och digitala konferensverktyg men även campusbussar, digitala anslagstavlor, hemsidor mm. Examinationsfrekvens och avhopp/avbrott LiU bör kontinuerligt följa upp och analysera examinationsfrekvensen och orsaken till avhopp/avbrott i olika program. Genom att organisera utbildningar i sammanhållna program finns en risk att utbildningarnas struktur upplevs som oflexibel och styrd och studenterna navigerar inom programmen utifrån sina egna behov. Genom att ha tydlig information om hur studenternas tidigare formella och informella utbildningar och erfarenheter kan få tillgodoräknas i utbildningen kan utbildningarna upplevas mera flexibla för enskilda studenter. Sida 6

8 Pedagogiskt ledarskap Ett aktivt och tydligt pedagogiskt ledarskap innebär att kursplaner, utvärderingar, examinationer, genomströmning, avbrott och lärarnas arbetsförhållanden kontinuerligt granskas, diskuteras och utvecklas i linje med visionen att LiU skall vara ett av de bästa utbildningsuniversiteten. Detta är en förutsättning för att lärarnas arbetssituation skall upplevas som både stimulerande, meningsfull och arbetsuppgifterna inom utbildning vara meriterande. Regelverk och instruktioner bör kontinuerligt ses över så att det ansvar som ges till en befattningshavare motsvaras av befogenheter och resurser. Eftersom verksamheterna organiseras på olika sätt vid olika fakulteter bör en diskussion föras om hur det pedagogiska ledarskapet definieras och iscensätts och hur rollfördelningen ser ut. De nya studenterna Pedagogiska ledare, lärare och administrativ personal bör kontinuerligt föra diskussioner om och med sina studenter om vilka förväntningar man kan ställa på varandra, med målet att studenterna skall fullfölja sina utbildningar och ta sina examina och vara eftertraktade på arbetsmarknaden. Framtidens lärare För att möta framtidens krav måste lärarna utrustas med både verktyg och kompetens för att hantera denna utveckling. Lärare behöver tillgång till samma utrustning som studenter använder i sin vardag, t.ex. bärbara datorer och smarta telefoner. En förutsättning för detta är att det finns en fungerande digital infrastruktur. Om LiU:s olika campus skall vara levande och inspirerande mötesplatser så förväntas också lärare att bidra till och delta i dessa möten, fysiskt såväl som virtuellt. Den nya pedagogiska enheten vid LiU LiU:s nya pedagogiska enhet ges i uppdrag att arbeta strategiskt för att uppnå målet att LiU ska vara det bästa universitet för utbildning. I detta arbete skall enheten samverka med fakulteter, institutioner, central förvaltning, studentkårer och övriga organ som är verksamma inom området utbildning- och utbildningskvalitet. En framtida pedagogisk utvecklingsenhet bör få ett tydligt uppdrag att uppmuntra och stödja lärarnas användning av IKT-verktyg i undervisningen. Vi föreslår även att den nya pedagogiska utvecklingsenheten samordnar en verksamhet med pedagogiska tekniska ambassadörer/coacher som finns nära lärarna, i deras undervisningsvardag. Dessa ambassadörer skall om möjligt själva också vara aktiva lärare. Den pedagogiska utvecklingsenheten utbildar ambassadörer samt stödjer och samordnar deras arbete. Virtuellt campus Den pedagogiska utvecklingsenheten bör, i samarbete med IT-avdelningen, arbeta med kontinuerlig omvärldsbevakning, förbättring och utveckling av digitala verktyg Sida 7

9 som kan användas pedagogiskt och stödja studenternas lärande. I projektet Lisam skapas under 2013 förutsättningarna för ett virtuellt campus men när projektet är avslutat kommer ett kontinuerligt behov av utveckling och anpassning att föreligga. Det är därför viktigt att det avsätts resurser för detta, och att sådant utvecklingsarbete sker i nära samarbete mellan lärare, studenter, den pedagogiska utvecklingsenheten och IT-avdelningen. Pedagogiska pilotprojekt Avslutningsvis föreslår vi att studenter och lärare ges möjlighet att på ett konkret sätt bidra till att en pedagogisk vision förverkligas. Ett förslag är därför att ett antal pedagogiska pilotprojekt startas upp där lärare och studenter som vill pröva nya arbetsformer ges tid och resurser för detta och att det skapas ett forum för utbyte av sådana goda idéer och erfarenheter. Detta forum skall vara tillgängligt både i form av fysiska möten och samtal och olika virtuella fora så att såväl idéer som resultat av olika projekt är lätt tillgängliga. AKADEMINS OCH HÖGSKOLANS ROLL SOM UTBILDNINGSINSTITUTIO- NER I EN DIGITALISERAD, GLOBAL VÄRLD När information, kunskap och utbildning blir politiska och ekonomiska drivkrafter i samhället så blir också marknaden intresserad av utbildningsområdet. I vår tidigare rapport (Edvardsson & Nejdeby, 2012) beskrev vi hur snabbt nya aktörer etablerat sig inom högskoleområdet, med målet att utbilda, examinera och ackreditera studenter inom olika områden. Vi kommenterade då att denna utveckling i första hand kunde ses i länder/miljöer där studieavgifter gör att utbildning inte är möjlig och/eller tillgänglig för alla, men vi måste redan nu konstatera att en sådan avgränsning är alltför snäv. Sverige kan knappast undgå, eller undvika, den utveckling som sker. Den största utmaningen är nog att högskolan måste kunna argumentera för sin existens i konkurrens med andra välfärdsaktörer. För bara femtio år sedan var skolan och högskolan platser dit unga människor sökte sig för att möta akademiker och lärare och få ta del av litteratur, biblioteksresurser, datorer och laboratorieutrustningar som inte var tillgängliga för en större allmänhet och kunskap sågs som något som man kunde söka och finna med hjälp av sina lärare. Idag, när de flesta unga människor har tillgång till mycket av detta i sin egen dator, surfplatta och smarta telefon, måste lärosätena lyfta fram andra motiv för att studenterna skall söka sig till högre utbildning. Ronald Barnett (Barnett, 2012) menar att den stora utmaningen för högre utbildning är att studenter idag, i högre utsträckning än tidigare, måste lära för en okänd framtid i en värld som förändras i en takt som är hisnande. Han menar att kunskap därmed fått en ny innebörd, det handlar inte enbart om förmedlande av sanningar eller att lösa problem med befintliga teorier och metoder, utan att lära sig tänka, ändra sin förståelse utifrån nya perspektiv och att reflektera över sin egen relation till omvärlden. Den här föränd- Sida 8

10 ringen är en konsekvens av digitalisering och globalisering som högre utbildning måste förhålla sig till. Flera forskare talar om att vi måste lära oss leva i ett risksamhälle (Beck, 1992), en liquid modernity (Bauman, 2000). Till skillnad från att arbeta med och i en komplex värld, där det går att finna lösningar på problem, så måste vi idag leva i en superkomplex värld där vi måste lära oss att hantera problem som inte går att lösa (Barnett, 2012). I september 2011 skickade Europeiska kommissionen ut ett pressmeddelande (http://europa.eu/rapid/press-release_ip _sv.htm?locale=en) där man presenterade en reform strategi för högre utbildning för att öka antalet utexaminerade från högre utbildning, höja den pedagogiska kvaliteten och ta vara på den högre utbildningens möjligheter att hjälpa EU:s ekonomi att gå stärkt ur krisen. I augusti 2011 presenterade Bengt-Ove Boström en rapport Utmaningen om ansvar, kvalitet och ledning i universitet och högskolor (Boström, 2011). Boström har arbetat som vicerektor och rektors rådgivare i kvalitetsfrågor vid Göteborgs Universitet och varit sekreterare i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor. En grundfråga i rapporten var Hur skall vi bäst använda våra resurser för forskning och utbildning för att de ska göra världen till en bättre plats att leva i och i slutet av rapporten konstateras att lärosätenas samhällsroll tyvärr ofta ses som en tredje uppgift, något man kan ägna sig åt om man har tid och lust. Boström menar dock att samhällsrollen bör vara forskningens och utbildningens raison d etre och att akademisk kunskap inte skall stanna inom akademin och akademin måste upprätthålla kanaler som gör att man tar del av samhällsutvecklingen (ibid. sid 103). Som argument för detta menar han att ett vetenskapligt förhållningssätt och hög kvalitet på utbildning och forskning är nödvändigt för att akademin skall kunna behålla förtroendet för sin verksamhet. Slutsatserna är i linje med kommissionens rapport, där den sociala dimensionen och samhällsnyttan i utbildningsväsendet lyfts fram. När allt flera aktörer vill ta en plats inom högre utbildning och forskning så måste lärosätena kunna motivera sin existens och sina skattefinansierade anslag. Lärosätena finns inte för sin egen och akademikernas skull utan för att bidra med ett kritiskt, vetenskapligt förhållningssätt till skapandet av kunskap och till utbildning. Vad krävs för att LiU skall försvara och argumentera för sin roll som det bästa universitetet för utbildning? Samtliga kurser och utbildningsprogram skall designas med studenternas lärande och framtida yrkesverksamhet i fokus. Konkret innebär detta att utbildnings- och kursplaner kontinuerligt bör granskas och förändras utifrån den kunskaps- och samhällsutveckling som sker och utifrån studenternas förutsättningar. I strategikartan sägs att LiU skall vara ett campusuniversitet. Detta uttryck har använts och tolkats av lärare och studenter alltsedan tidigare rektor tydligt klargjorde att LiU inte skall ha fokus på distansutbildning. Vissa har t.o.m. tolkat detta Sida 9

11 som att det varit/är förbjudet att ge distanskurser medan andra tolkat det som att man inte behöver/eller skall använda sig av IKT eller lärplattformar. Vi menar att det är viktigt att skilja mellan distansundervisning, som innebär att deltagare sällan eller aldrig har fysisk, personlig kontakt med varandra, och det som brukar benämnas blended learning, som innebär att digitala medier och IKT-verktyg används även i campusbaserad utbildning om det gynnar studenternas lärande och utbildningens flexibilitet. I våra samtal med lärare lyfter man fram betydelsen av att det tydliggörs vad som menas med uttrycket ett campusuniversitet. Man menar att IKT och digitala medier är självklara verktyg för utbildning idag genom att de möjliggör möten på nätet, även inom samma lärosäte och campus. I vår tidigare rapport (Edvardsson & Nejdeby, 2012) framhöll såväl studenter som lärare att möten på campus var väldigt viktiga att campus var viktig som mötesplats. LiU har 2013 fyra olika campus och genom en speciell campusbuss underlättas transporter mellan de tre campus som finns i Linköping och Norrköping. IKT och digitala medier underlättar möten och gör det möjligt med hög grad av flexibilitet för såväl lärare och studenter. En lärare vi samtalade med föreslog följande definition av vad LiU som campusuniversitet kan betyda: LiU skall vara ett modernt campusuniversitet som skapar innovativt lärande och mötesplatser i tid och rum fysiskt och virtuellt för studenter och lärare/forskare genom att ha en genomtänkt lärprofil, tydlig programidentitet och genom ett aktivt nyttjande av IT för lärande. Vad krävs för att LiU skall leva upp till detta? Betydelsen av vad som menas med ett campusuniversitet skall kommuniceras tydligt i olika sammanhang och stödjas genom en väl fungerande och tillgänglig infrastruktur. I strategikartan sägs att LiU skall vara ett programuniversitet. Detta mål har tolkats som att fristående kurser inte är viktiga och/eller att det viktigaste målet för utbildningarna är att studenterna skall bli anställningsbara. Uttrycket programuniversitet väcker också förväntningar hos såväl lärare som studenter. Lärarna förväntar sig att programstudenter i hög utsträckning skall följa en beslutad programstruktur. Studenterna förväntar sig att läraktiviteter och examinationer inom ett program skall ha relevans för deras kommande arbete/yrke och en del studenter förväntar sig också att det finns en koppling mellan den teoretiska utbildningen och praktik/fadderföretag/mentorskap som ger kontakter och möjlighet för studenterna att visa vad de kan och därigenom få en hjälp in på arbetsmarknaden. Den rapport som HSV presenterade 2010 om orsaker till studieavbrott, visade att den största anledningen till att programstudenter inte fullföljde en utbildning var att utbildningen, av olika skäl, inte motsvarade deras förväntningar (HSV 2010:23R). I Sida 10

12 sin årsredovisning för 2012 skriver LiU att profileringen mot att vara ett programuniversitet är framgångsrik, dels för att LiU:s utbildningar generellt har ett bra söktryck och för att de studenter som examineras får jobb efter utbildningen. Den nybildade Universitetskanslersämbetet presenterar i mars 2013 en analys av prestationsgraderna inom högre utbildning (UKÄ /2) och där konstateras att prestationsgraden bland studenter sjönk med 3.1% mellan läsåren 2004/05 och 2009/10. Kvinnor har generellt en högre prestationsgrad än män, men under denna period har kvinnornas genomsnittliga prestationsgrad minskat mer än männens. Analysen visar att de sjunkande prestationsgraderna i mycket hög grad beror på sjunkande prestationsgrad inom distansutbildningar, som i hög grad bygger på fristående kurser. Läsåret 2009/10 var prestationsgraden 81% bland campusstudenter medan den var 56 % bland distansstudenter. Inom campusutbildningar är studier på yrkesexamensprogram den vanligaste studieformen. Av alla helårsstudenter 2009/10 på campus studerade 44 % på yrkesexamensprogram medan 29 % studerade på generella program och 27 % på fristående kurser. Analysen visar också att lärosäten där yrkesexamensprogram dominerar utbildningsutbudet har högre prestationsgrad än lärosäten där fristående kurser är dominerande. Lärosäten med stor omfattning av distanskurser har lägre genomsnittlig prestationsgrad än lärosäten där distanskurserna är få. Detta gör att det är svårt att jämföra lärosäten, men i analysen gör man en jämförelse mellan lärosäten med avseende på fristående kurser på distans inom samhällsvetenskap-juridik och humaniora-teologi. Linköpings universitet har låg grad av distansutbildningar men i den här jämförelsen så har LiU den högsta prestationsgraden, 61%, jämfört med t.ex. Umeå Universitet, 49%. Förslag till definition av vad det betyder att LiU skall vara ett programuniversitet LiU har valt att organisera ca 80% av sina kurser i olika utbildningsprogram. Tanken med ett utbildningsprogram är att det skall finnas en utbildningsstruktur med en tydlig progression, där studenterna efter avslutad utbildning skall ha nått examensmålen för utbildningen. Vad krävs för att LiU skall leva upp till detta? LiU bör kontinuerligt följa upp och analysera examinationsfrekvensen och orsaken till avhopp/avbrott i olika program. Genom att organisera utbildningar i sammanhållna program finns en risk att utbildningarnas struktur upplevs som oflexibel och styrd och studenterna navigerar inom programmen utifrån sina egna behov. Genom att ha tydlig information om hur studenternas tidigare formella och informella utbildningar och erfarenheter kan få tillgodoräknas i utbildningen kan utbildningarna upplevas mera flexibla för enskilda studenter. Sida 11

13 LiU skall vara ett campusbaserat programuniversitet där IT och digitala medier bidrar till att göra det möjligt för studenter med olika intentioner och förutsättningar att genomföra sina utbildningar. LiU vill erbjuda sina studenter en lärmiljö där de får möta, inspireras och utmanas av och arbeta tillsammans med andra studenter, lärare och andra yrkesgrupper. Möten kan vara såväl fysiska som virtuella, såväl planerade som oplanerade och oväntade. Ett sätt att visa ett sådant förhållningssätt är att i alla gemensamhetsutrymmen ha digitala anslagstavlor där det visas vilka öppna, gränsöverskridande aktiviteter som erbjuds, disputationer, docentföreläsningar, gästföreläsningar, work shops och utställningar mm. LiU:s utbildningar skall designas och genomföras så att man i handling visar att utbildning inte handlar om att sitta av tid utan om att inhämta kunskap och utveckla kompetenser (Thomas Friedman i DN ). Genom sina olika projekt har LiU påbörjat arbetet i denna riktning men det är viktigt att arbetet kontinuerligt följs upp och utvecklas. Sammanfattning av de utmaningar vi ser för högre utbildning och för LiU att upprätthålla sin roll som framstående utbildningsinstitution i en digitaliserad, global värld Den största utmaningen för framtiden är att högskolan nu måste kunna argumentera för sin existens i konkurrens med andra välfärdsaktörer. En annan utmaning är att studenter idag, i högre utsträckning än tidigare, måste lära för en okänd framtid i en värld som förändras i en takt som är hisnande. Ett vetenskapligt förhållningssätt och hög kvalitet på utbildning och forskning är förutsättningar för att akademin skall kunna behålla förtroendet för sin verksamhet och i den sociala dimensionen och samhällsnyttan i utbildningsväsendet bör lyftas fram. För att LiU skall uppfattas som ett modernt campusuniversitet som skapar innovativt lärande och mötesplatser i tid och rum fysiskt och virtuellt - för studenter och lärare/forskare skall man sträva efter att ha en genomtänkt lärprofil, en tydlig programidentitet och genom skapande av förutsättningar för ett aktivt nyttjande av IT för lärande. Profileringen mot att vara ett programuniversitet har varit framgångsrik för LiU, dels för att LiU:s utbildningar, jämfört med andra lärosätens, generellt har ett bra söktryck och för att de studenter som examineras får jobb efter utbildningen. Tanken med ett utbildningsprogram är att det skall finnas en utbildningsstruktur med en tydlig progression, där studenterna efter avslutad utbildning skall ha nått examensmålen för utbildningen. Vad krävs för att LiU skall försvara och argumentera för sin roll som ett av de bästa utbildningsuniversiteten Samtliga kurser och utbildningsprogram skall designas med studenternas lärande och framtida yrkesverksamhet i fokus. Konkret innebär detta att ut- Sida 12

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten PBL-guiden Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten Vision Linköpings universitet har som vision att vara ett universitet med internationell lyskraft - där människor

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-654/2008 Sida 1 (6) MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Programme in Educational Management and Leadership,

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS

UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS Projektplan 1 UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS Upprättad av: Åsa Lindberg-Sand Datum: 2013-06-14 med ändringar 2013-10-17 Postadress Box 117, 221 00 LUND Besöksadress CED, Sölvegatan 16 Växel 046-222 39

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen?

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen? Vision 2020 Operativt ansvarig: Karin Fogelberg Sekreterare: Sylva Frisk 2011-12-07 1 / 5 Workshop 7 december: Hur ska Göteborgs universitet profilera sin högre utbildning? Program eller fristående kurser?

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Förord... 3 2. Ansvar... 3 3. Det flexibla lärandet vid Mittuniversitetet Studentens lärande i en flexibel miljö...

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Pedagogikdagarna mars 2015

Pedagogikdagarna mars 2015 Pedagogikdagarna 17-18 mars 2015 Studenternas perspektiv på kvalitet LinTek Consensus StuFF Matilda Leinsköld John Lemchen Dennis Malm Agenda Vad är utbildningskvalitet? LinTek Pedagogiska hjälpmedel och

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska 2012-03-01 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Vid prövning av högskolepedagogiska meriter i förhållande till den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Examensarbete och kvalitetsarbete

Examensarbete och kvalitetsarbete Examensarbete och kvalitetsarbete Psykologprogrammet Linköpings Universitet Gunvor Larsson Abbad, lektor i psykologi Programansvarig Psykologprogrammet Kursansvarig bl. a. universitetspedagogik Psykologprogrammet

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Anvisning för självvärdering

Anvisning för självvärdering 2016-06-13 Treklövern - utvärdering av utbildningskvalitet Innehållsförteckning Inledning... 2 Upplägg och omfattning... 2 Utvärderingsmatris... 3 Utvärderingsfrågor... 4 1 Inledning Karlstad universitet,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE Särskilda nämnden för lärarutbildning 1 Ämnesområde Matematik och lärande som vetenskapligt område fokuserar människans sätt att

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarprogrammet

Studie- och yrkesvägledarprogrammet Studie- och yrkesvägledarprogrammet Education in Study and Career Guidance Omfattning: 180 högskolepoäng Programkod: LYSYV Nivå: Grund Fastställande: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING. Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan. Bild 1

NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING. Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan. Bild 1 NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan Bild 1 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR HÖGRE UTBILDNING GRANSKNING FÖR UTVECKLING HÖGSKOLELAGEN, HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND för om tillstånd att utfärda examen Generell och konstnärlig masterexamen BILAGA 2 för om prövning av tillstånd att utfärda examen: Bilaga 2 Generell och konstnärlig masterexamen.

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng = = d=ont=qpttlms== = Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng Programme in Public Health Science with Health Economics 180 higher education credits Fastställd

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Utbildning på forskarnivå i Geoteknik omfattar jords och korniga massors mekanik (inklusive snömekanik).

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2015-01-15

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2015-01-15 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2015-01-15 1 Ämnesområde Teknisk psykologi behandlar mänskliga förmågor och beteenden vid design och användning av teknik

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer