En digitaliserad värld Vad betyder detta för pedagogiken och undervisningen i högre utbildning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En digitaliserad värld Vad betyder detta för pedagogiken och undervisningen i högre utbildning?"

Transkript

1 En digitaliserad värld Vad betyder detta för pedagogiken och undervisningen i högre utbildning? Elinor Edvardsson Stiwne, Universitetslektor och docent i pedagogik Joakim Nejdeby, IT-direktör 13 maj

2 Innehåll INLEDNING... 2 RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR... 3 ETT FÖRSLAG TILL PEDAGOGISK VISION FÖR LIU... 4 Några förslag på initiativ för att LiU skall nå målet att vara det bästa alternativet för utbildning... 6 AKADEMINS OCH HÖGSKOLANS ROLL SOM UTBILDNINGSINSTITUTIONER I EN DIGITALISERAD, GLOBAL VÄRLD... 8 Sammanfattning av de utmaningar vi ser för högre utbildning och för LiU att upprätthålla sin roll som framstående utbildningsinstitution i en digitaliserad, global värld KUNSKAPSSYN OCH LÄRANDE Några olika sätt att se på lärande Sammanfattning av avsnittet om kunskapssyn och lärande med fokus på samarbetsinriktat lärande FRAMTIDENS STUDENTER Sammanfattning av vad de nya studentgrupperna betyder för lärande och undervisning: FRAMTIDENS LÄRARE Sammanfattning av de krav som ställs på framtidens lärare FRAMTIDENS PEDAGOGISKA LEDARSKAP Sammanfattning av krav och förväntningar på framtidens pedagogiska ledare AVSLUTNING REFERENSER URL... 26

3 INLEDNING I november 2012 presenterade vi på LiU:s chefsdag en rapport Kartläggning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU i relation till användning av informationsteknologi. Syftet med rapporten var att spana på hur och var forskning och diskussion om högre utbildning fördes, nationellt och internationellt. Den här spaningen gjordes under 2012, parallellt med att rektor arbetade med en ny strategikarta och i olika sammanhang presenterade sin vision om att LiU genom ett pedagogiskt språng skulle behålla sin position som ett av de främsta lärosätena vad gäller utbildning. I strategikartan (http://www.liu.se/om-liu/organisation/us/protokoll_beslut_2012/ / /5strategikarta.pdf) är visionen att LiU skall Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer, för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta skall ske genom att: Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar I mars 2013 fick vi ett nytt uppdrag av rektor att utifrån vår tidigare kartläggning och rapport utveckla de tankegångar som förs fram i rapporten och ge konkreta förslag på vad som bör genomföras för att LiU skall nå målet att bli det universitet i Sverige vid vilket den bästa grundutbildningen i Sverige finns, med särskilt fokus på användning av informationsteknologi. I uppdraget ingår både att ge förslag på övergripande strategi för LiU:s användning av informationsteknologi i undervisning, och konkreta förslag hur LiU:s lärare kan utveckla sin kompetens i frågan. Ett förslag skall presenteras i början av april Våren 2013 diskuteras i olika publika medier digitaliseringen av samhället ur olika aspekter, snabbheten i teknikutvecklingen som innebär att myndigheter och lagstiftning inte hinner/hänger med; hur 3D-skrivare kommer att förändra produktion- och produktionssätt; hur hela branscher som musik, film, bibliotek- och förlag, vård- och omsorg förändrats genom digitaliseringen och hur detta påverkat såväl organisering av verksamhet som anställdas uppgifter och krav på kunskap och kompetens. Den verksamhet som tycks ha svårast att ta till sig förändringen menar många är utbildningsinstitutioner, vilket kan tyckas utmanande eftersom det också presenteras och diskuteras studier om de nya studenterna, som beskrivs som dåligt förberedda för de krav som en akademisk utbildning ställer (Universitetsläraren no ; Sternberg, 2012) och att friskolereformen inneburit att Sverige fått ett starkt segregerat utbildningssystem (Vetandets värld 20 mars Digitaliseringen av samhället, och dess konsekvenser, beskrivs som en förändring som kommer utifrån, som är oundviklig. Inom organisationsforskning talar man dels om förändringar som drivs av utvecklingsbehov inom en verksamhet och där Sida 2

4 det gäller för ledningen att få med sig sina anställda, och förändringar som drivs av utvecklingen i omgivningen och där det gäller för ledningen att balansera externa krav och förväntningar och egna visioner och behov (Daft, 2006). Rektors olika ledare om behovet av ett pedagogiskt språng bör ses mot denna bakgrund, liksom den här rapporten. Som en del i arbetet med det pedagogiska språnget initierades ett antal olika projekt, som på olika sätt arbetar mot detta mål (http://www.liu.se/pedagogiska spranget?l=sv). Vid chefsdagen presenterades också en rapport Pedagogisk kompetensutveckling vid Linköpings Universitet (Riis & Ögren, 2012) utifrån en utredning som gjorts av hur det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU var organiserat, och med förslag på hur detta skall se ut i framtiden. Denna uppföljande rapport är i första hand en konkretisering och diskussion av ett antal begrepp som används i visionsarbetet, t.ex. vad betyder det att LiU skall vara ett programuniversitet som är campusbaserat och hur skall informationsteknologi användas? Andra frågor är vilken betydelse som läggs i begreppen innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar och på vilket sätt svaren på dessa frågor får betydelse för relationen mellan lärare och studenter, mellan studenter och mellan lärare och andra yrkesgrupper som direkt arbetar med studenternas utbildningar. Inför arbetet med denna rapport har vi tagit del av olika rapporter, artiklar och internetdiskussioner. Vi har också samlat ett antal lärare, dekaner, prefekter, studierektorer, programansvariga och administratörer för samtal i mindre grupper, utifrån de frågor som vår tidigare kartläggning utmynnade i. Frågorna var hur man ser på fenomen som OER (Open Educational Resources), MOOC (Massive Open Online Courses), lärarnas roll, framtida studerandegrupper, det pedagogiska ledarskapet och pedagogiska arbets- och examinationsformer som stödjer visionen om framtidens utbildningar. Vi är medvetna om att den begränsade tid vi har till vårt förfogande bidrar till att vi i stor utsträckning måste utgå från den kunskap vi själva har. Elinor Edvardsson Stiwne är docent i pedagogik och har de senaste fem åren arbetat som föreståndare för CUL, Centrum för Undervisning och lärande, och har forskat och publicerat inom området Higher Education. Joakim Nejdeby är IT-direktör vid LiU och har ett brett nationellt och internationellt kontaktnät inom området IT- och sociala medier i högre utbildning. RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR Rapporten inleds med ett förslag till pedagogisk vision för LiU som följs av några förslag på initiativ för att LiU ska nå målet att vara det bästa alternativet för utbildning. Efter detta presenteras några avsnitt där vi ger en bakgrund till, utvecklar Sida 3

5 och förtydligar hur vi kommit fram till detta, genom att vi tagit del av forskning, rapporter och diskussioner i olika fora liksom de samtal vi fört med lärare och studenter vid LiU. Akademins och högskolans roll som utbildningsinstitutioner i en digitaliserad, global värld Framtidens studenter Framtidens lärare Kunskapssyn och lärande och konsekvenser för framtidens pedagogiska ledarskap Under varje område presenteras ett antal begrepp, teorier och studier som är relaterade till respektive avsnitt som sedan avslutas med förslag på vad LiU bör göra inom det aktuella området, för att leva upp till sina visioner om att vara ett av de bästa utbildningsuniversiteten i Sverige, som attraherar och examinerar eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld (LiU:s strategikarta). ETT FÖRSLAG TILL PEDAGOGISK VISION FÖR LIU Universitetsstyrelsen fattade den 5:e december 2012 beslut om en ny strategikarta för Linköpings universitet. Ett av de tre främsta målen är att LiU skall Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer. För att nå detta mål krävs utbildningar med hög kvalitet och höga krav på studenter och lärare. Vid Linköpings universitet skall utbildning och forskning bedrivas i nära samarbete och ett vetenskapligt förhållningssätt skall genomsyra all utbildning från första terminen. Forskning och utbildning utgör grunden och förutsättningarna för att LiU skall nå det strategiska målet i konkurrens med andra lärosäten. De idéer som presenteras i denna pedagogiska vision tar detta som utgångspunkt. LiU skall vara ett modernt campusuniversitet där innovativt lärande och mötesplatser i tid och rum fysiskt och virtuellt skapas för studenter och lärare/forskare. Detta sker genom att LiU har en genomtänkt pedagogisk profil, en tydlig programidentitet och genom att IT och digitala medier aktivt används som stöd för lärande och kommunikation. LiU skall organisera huvuddelen av sina kurser i olika utbildningsprogram. Tanken med ett utbildningsprogram är att det skall finnas en utbildningsstruktur med en tydlig progression, där studenterna efter avslutad utbildning skall ha nått examensmålen för utbildningen. Utvecklingen mot ett allt mer digitaliserat och globaliserat samhälle bidrar till att även synen på kunskap förändras. Pedagogisk forskning visar att synen på undervisning och lärande alltid bygger på en specifik kunskapssyn, och när denna för- Sida 4

6 ändras så bör också kursdesign, undervisning, examination och återkoppling förändras så att de är i linje med varandra. Framtidens lärande och undervisning sker i samverkan mellan studenter, lärare och andra i miljöer där deltagande, interaktion och kommunikation sker både ansikte-mot ansikte och on-line. Förutom faktakunskap och problemlösning behöver studenterna lära sig att kontinuerligt lära och ompröva tidigare kunskap, samt att kritiskt granska olika former av information. Studenterna skall utveckla sin förmåga att Identifiera problem och frågeställningar Formulera problem och frågeställningar så att de går att undersöka Lösa problem eller formulera ny kunskap baserat på problemet Studenten skall även utveckla sin förmåga att kritiskt granska vetenskapliga metoder och resultat samt kommunicera detta i olika sammanhang. De studerandegrupper som kommer till högre utbildning har unika livserfarenheter med sig och de lever i en europeisk samtid som präglas av stor ekonomisk och social oro och osäkerhet om framtiden. Studenterna är ingen homogen grupp och pedagogiska ledare, lärare och administrativ personal bör kontinuerligt föra diskussioner om och med sina studenter om vilka förväntningar man kan ställa på varandra, med målet att studenterna skall fullfölja sina utbildningar och ta sina examina och vara eftertraktade på arbetsmarknaden. Framtidens studenter kommer att ta det för självklart att digitala medier används som verktyg för kunskapsbildning och för att söka och dela information och kommunicera resultat. Ett sådant samarbetsinriktat, interaktivt lärande skall prägla LiU:s utbildningar så att det skapas flexibilitet i tid och rum och samverkan mellan olika intressenter underlättas. Med denna syn på lärande följer ett behov av att de olika lärandemiljöerna utformas så att interaktion och samverkan stöds av administrativa rutiner, regelverk och IT-infrastruktur. Studenterna och lärarna har behov av stöd bland annat genom en infrastrukturstrategi som belyser LiU:s långsiktiga strategi för fysiska och virtuella campus. I LiU:s anställningsordning och arbetstidsavtal för lärare betonas att lärare skall både forska och undervisa, men villkor och förutsättningar för att detta skall vara möjligt för alla lärare varierar. En forskande lärare är en person som har den vetenskapliga kompetens som krävs för en läraranställning och som använder och utvecklar denna kompetens i sin undervisning. För vissa lärare är undervisningsuppdraget periodvis huvuduppdraget och då förväntas läraren designa kurser, planera och utföra sin undervisning och examinationer utifrån aktuell didaktisk/ pedagogisk forskning inom området. En undervisande forskare är en person som förutom sin vetenskapliga kompetens har den pedagogiska kompetens som krävs för att undervisa studenter med fokus på deras lärande. För forskaren kan undervisningsuppdraget periodvis vara begränsat, i relation till forskningsuppdraget, Sida 5

7 och forskarens lärarroll kan därmed behöva förtydligas så att den är relevant i relation till lärarens tid och engagemang i en kurs. Med ökade interna och externa krav på utbildningarnas kvalitet och flexibilitet så blir det allt viktigare att universitetslärarens olika roller förtydligas och att lärare får återkoppling på sitt lärararbete. I de instruktioner som finns för programansvariga, studierektorer, avdelningschefer och prefekter bör det framgå vem som förväntas leda och utveckla det pedagogiska arbetet. I vår tidigare rapport framkom tydliga önskemål om fortsatt utvecklande av ett pedagogiskt ledarskap. En pedagogisk ledare vid LiU förväntas planera, leda, samordna, utvärdera och kontinuerligt utveckla en kurs/ett program med studenternas lärande och lärarnas arbetssituation i fokus. I detta arbete är kunskap om och tillämpning av digitala medier och administrativa system och hjälpmedel en viktig förutsättning. Lärare och pedagogiska ledare har i uppgift att skapa de förutsättningar som behövs för att den pedagogiska visionen kan uppfyllas och säkerställa att utbildningarnas kvalitet och relevans säkerställs. Detta kräver kompetenta och engagerade lärare och pedagogiska ledare. Fakulteter och rektor har i uppgift att säkerställa att lärarna har den kunskap och kompetens som krävs. LiU:s pedagogiska utvecklingsenhet har i uppgift att stödja och utveckla den högskolepedagogiska/didaktiska kompetensen liksom IT-pedagogisk kunskap och kompetens. Några förslag på initiativ för att LiU skall nå målet att vara det bästa alternativet för utbildning Ett campusuniversitet Betydelsen av vad som menas med ett campusuniversitet skall kommuniceras tydligt i olika sammanhang och stödjas genom en väl fungerande och tillgänglig infrastruktur. Exempel på detta är trådlösa nätverk, projektorer och digitala konferensverktyg men även campusbussar, digitala anslagstavlor, hemsidor mm. Examinationsfrekvens och avhopp/avbrott LiU bör kontinuerligt följa upp och analysera examinationsfrekvensen och orsaken till avhopp/avbrott i olika program. Genom att organisera utbildningar i sammanhållna program finns en risk att utbildningarnas struktur upplevs som oflexibel och styrd och studenterna navigerar inom programmen utifrån sina egna behov. Genom att ha tydlig information om hur studenternas tidigare formella och informella utbildningar och erfarenheter kan få tillgodoräknas i utbildningen kan utbildningarna upplevas mera flexibla för enskilda studenter. Sida 6

8 Pedagogiskt ledarskap Ett aktivt och tydligt pedagogiskt ledarskap innebär att kursplaner, utvärderingar, examinationer, genomströmning, avbrott och lärarnas arbetsförhållanden kontinuerligt granskas, diskuteras och utvecklas i linje med visionen att LiU skall vara ett av de bästa utbildningsuniversiteten. Detta är en förutsättning för att lärarnas arbetssituation skall upplevas som både stimulerande, meningsfull och arbetsuppgifterna inom utbildning vara meriterande. Regelverk och instruktioner bör kontinuerligt ses över så att det ansvar som ges till en befattningshavare motsvaras av befogenheter och resurser. Eftersom verksamheterna organiseras på olika sätt vid olika fakulteter bör en diskussion föras om hur det pedagogiska ledarskapet definieras och iscensätts och hur rollfördelningen ser ut. De nya studenterna Pedagogiska ledare, lärare och administrativ personal bör kontinuerligt föra diskussioner om och med sina studenter om vilka förväntningar man kan ställa på varandra, med målet att studenterna skall fullfölja sina utbildningar och ta sina examina och vara eftertraktade på arbetsmarknaden. Framtidens lärare För att möta framtidens krav måste lärarna utrustas med både verktyg och kompetens för att hantera denna utveckling. Lärare behöver tillgång till samma utrustning som studenter använder i sin vardag, t.ex. bärbara datorer och smarta telefoner. En förutsättning för detta är att det finns en fungerande digital infrastruktur. Om LiU:s olika campus skall vara levande och inspirerande mötesplatser så förväntas också lärare att bidra till och delta i dessa möten, fysiskt såväl som virtuellt. Den nya pedagogiska enheten vid LiU LiU:s nya pedagogiska enhet ges i uppdrag att arbeta strategiskt för att uppnå målet att LiU ska vara det bästa universitet för utbildning. I detta arbete skall enheten samverka med fakulteter, institutioner, central förvaltning, studentkårer och övriga organ som är verksamma inom området utbildning- och utbildningskvalitet. En framtida pedagogisk utvecklingsenhet bör få ett tydligt uppdrag att uppmuntra och stödja lärarnas användning av IKT-verktyg i undervisningen. Vi föreslår även att den nya pedagogiska utvecklingsenheten samordnar en verksamhet med pedagogiska tekniska ambassadörer/coacher som finns nära lärarna, i deras undervisningsvardag. Dessa ambassadörer skall om möjligt själva också vara aktiva lärare. Den pedagogiska utvecklingsenheten utbildar ambassadörer samt stödjer och samordnar deras arbete. Virtuellt campus Den pedagogiska utvecklingsenheten bör, i samarbete med IT-avdelningen, arbeta med kontinuerlig omvärldsbevakning, förbättring och utveckling av digitala verktyg Sida 7

9 som kan användas pedagogiskt och stödja studenternas lärande. I projektet Lisam skapas under 2013 förutsättningarna för ett virtuellt campus men när projektet är avslutat kommer ett kontinuerligt behov av utveckling och anpassning att föreligga. Det är därför viktigt att det avsätts resurser för detta, och att sådant utvecklingsarbete sker i nära samarbete mellan lärare, studenter, den pedagogiska utvecklingsenheten och IT-avdelningen. Pedagogiska pilotprojekt Avslutningsvis föreslår vi att studenter och lärare ges möjlighet att på ett konkret sätt bidra till att en pedagogisk vision förverkligas. Ett förslag är därför att ett antal pedagogiska pilotprojekt startas upp där lärare och studenter som vill pröva nya arbetsformer ges tid och resurser för detta och att det skapas ett forum för utbyte av sådana goda idéer och erfarenheter. Detta forum skall vara tillgängligt både i form av fysiska möten och samtal och olika virtuella fora så att såväl idéer som resultat av olika projekt är lätt tillgängliga. AKADEMINS OCH HÖGSKOLANS ROLL SOM UTBILDNINGSINSTITUTIO- NER I EN DIGITALISERAD, GLOBAL VÄRLD När information, kunskap och utbildning blir politiska och ekonomiska drivkrafter i samhället så blir också marknaden intresserad av utbildningsområdet. I vår tidigare rapport (Edvardsson & Nejdeby, 2012) beskrev vi hur snabbt nya aktörer etablerat sig inom högskoleområdet, med målet att utbilda, examinera och ackreditera studenter inom olika områden. Vi kommenterade då att denna utveckling i första hand kunde ses i länder/miljöer där studieavgifter gör att utbildning inte är möjlig och/eller tillgänglig för alla, men vi måste redan nu konstatera att en sådan avgränsning är alltför snäv. Sverige kan knappast undgå, eller undvika, den utveckling som sker. Den största utmaningen är nog att högskolan måste kunna argumentera för sin existens i konkurrens med andra välfärdsaktörer. För bara femtio år sedan var skolan och högskolan platser dit unga människor sökte sig för att möta akademiker och lärare och få ta del av litteratur, biblioteksresurser, datorer och laboratorieutrustningar som inte var tillgängliga för en större allmänhet och kunskap sågs som något som man kunde söka och finna med hjälp av sina lärare. Idag, när de flesta unga människor har tillgång till mycket av detta i sin egen dator, surfplatta och smarta telefon, måste lärosätena lyfta fram andra motiv för att studenterna skall söka sig till högre utbildning. Ronald Barnett (Barnett, 2012) menar att den stora utmaningen för högre utbildning är att studenter idag, i högre utsträckning än tidigare, måste lära för en okänd framtid i en värld som förändras i en takt som är hisnande. Han menar att kunskap därmed fått en ny innebörd, det handlar inte enbart om förmedlande av sanningar eller att lösa problem med befintliga teorier och metoder, utan att lära sig tänka, ändra sin förståelse utifrån nya perspektiv och att reflektera över sin egen relation till omvärlden. Den här föränd- Sida 8

10 ringen är en konsekvens av digitalisering och globalisering som högre utbildning måste förhålla sig till. Flera forskare talar om att vi måste lära oss leva i ett risksamhälle (Beck, 1992), en liquid modernity (Bauman, 2000). Till skillnad från att arbeta med och i en komplex värld, där det går att finna lösningar på problem, så måste vi idag leva i en superkomplex värld där vi måste lära oss att hantera problem som inte går att lösa (Barnett, 2012). I september 2011 skickade Europeiska kommissionen ut ett pressmeddelande (http://europa.eu/rapid/press-release_ip _sv.htm?locale=en) där man presenterade en reform strategi för högre utbildning för att öka antalet utexaminerade från högre utbildning, höja den pedagogiska kvaliteten och ta vara på den högre utbildningens möjligheter att hjälpa EU:s ekonomi att gå stärkt ur krisen. I augusti 2011 presenterade Bengt-Ove Boström en rapport Utmaningen om ansvar, kvalitet och ledning i universitet och högskolor (Boström, 2011). Boström har arbetat som vicerektor och rektors rådgivare i kvalitetsfrågor vid Göteborgs Universitet och varit sekreterare i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor. En grundfråga i rapporten var Hur skall vi bäst använda våra resurser för forskning och utbildning för att de ska göra världen till en bättre plats att leva i och i slutet av rapporten konstateras att lärosätenas samhällsroll tyvärr ofta ses som en tredje uppgift, något man kan ägna sig åt om man har tid och lust. Boström menar dock att samhällsrollen bör vara forskningens och utbildningens raison d etre och att akademisk kunskap inte skall stanna inom akademin och akademin måste upprätthålla kanaler som gör att man tar del av samhällsutvecklingen (ibid. sid 103). Som argument för detta menar han att ett vetenskapligt förhållningssätt och hög kvalitet på utbildning och forskning är nödvändigt för att akademin skall kunna behålla förtroendet för sin verksamhet. Slutsatserna är i linje med kommissionens rapport, där den sociala dimensionen och samhällsnyttan i utbildningsväsendet lyfts fram. När allt flera aktörer vill ta en plats inom högre utbildning och forskning så måste lärosätena kunna motivera sin existens och sina skattefinansierade anslag. Lärosätena finns inte för sin egen och akademikernas skull utan för att bidra med ett kritiskt, vetenskapligt förhållningssätt till skapandet av kunskap och till utbildning. Vad krävs för att LiU skall försvara och argumentera för sin roll som det bästa universitetet för utbildning? Samtliga kurser och utbildningsprogram skall designas med studenternas lärande och framtida yrkesverksamhet i fokus. Konkret innebär detta att utbildnings- och kursplaner kontinuerligt bör granskas och förändras utifrån den kunskaps- och samhällsutveckling som sker och utifrån studenternas förutsättningar. I strategikartan sägs att LiU skall vara ett campusuniversitet. Detta uttryck har använts och tolkats av lärare och studenter alltsedan tidigare rektor tydligt klargjorde att LiU inte skall ha fokus på distansutbildning. Vissa har t.o.m. tolkat detta Sida 9

11 som att det varit/är förbjudet att ge distanskurser medan andra tolkat det som att man inte behöver/eller skall använda sig av IKT eller lärplattformar. Vi menar att det är viktigt att skilja mellan distansundervisning, som innebär att deltagare sällan eller aldrig har fysisk, personlig kontakt med varandra, och det som brukar benämnas blended learning, som innebär att digitala medier och IKT-verktyg används även i campusbaserad utbildning om det gynnar studenternas lärande och utbildningens flexibilitet. I våra samtal med lärare lyfter man fram betydelsen av att det tydliggörs vad som menas med uttrycket ett campusuniversitet. Man menar att IKT och digitala medier är självklara verktyg för utbildning idag genom att de möjliggör möten på nätet, även inom samma lärosäte och campus. I vår tidigare rapport (Edvardsson & Nejdeby, 2012) framhöll såväl studenter som lärare att möten på campus var väldigt viktiga att campus var viktig som mötesplats. LiU har 2013 fyra olika campus och genom en speciell campusbuss underlättas transporter mellan de tre campus som finns i Linköping och Norrköping. IKT och digitala medier underlättar möten och gör det möjligt med hög grad av flexibilitet för såväl lärare och studenter. En lärare vi samtalade med föreslog följande definition av vad LiU som campusuniversitet kan betyda: LiU skall vara ett modernt campusuniversitet som skapar innovativt lärande och mötesplatser i tid och rum fysiskt och virtuellt för studenter och lärare/forskare genom att ha en genomtänkt lärprofil, tydlig programidentitet och genom ett aktivt nyttjande av IT för lärande. Vad krävs för att LiU skall leva upp till detta? Betydelsen av vad som menas med ett campusuniversitet skall kommuniceras tydligt i olika sammanhang och stödjas genom en väl fungerande och tillgänglig infrastruktur. I strategikartan sägs att LiU skall vara ett programuniversitet. Detta mål har tolkats som att fristående kurser inte är viktiga och/eller att det viktigaste målet för utbildningarna är att studenterna skall bli anställningsbara. Uttrycket programuniversitet väcker också förväntningar hos såväl lärare som studenter. Lärarna förväntar sig att programstudenter i hög utsträckning skall följa en beslutad programstruktur. Studenterna förväntar sig att läraktiviteter och examinationer inom ett program skall ha relevans för deras kommande arbete/yrke och en del studenter förväntar sig också att det finns en koppling mellan den teoretiska utbildningen och praktik/fadderföretag/mentorskap som ger kontakter och möjlighet för studenterna att visa vad de kan och därigenom få en hjälp in på arbetsmarknaden. Den rapport som HSV presenterade 2010 om orsaker till studieavbrott, visade att den största anledningen till att programstudenter inte fullföljde en utbildning var att utbildningen, av olika skäl, inte motsvarade deras förväntningar (HSV 2010:23R). I Sida 10

12 sin årsredovisning för 2012 skriver LiU att profileringen mot att vara ett programuniversitet är framgångsrik, dels för att LiU:s utbildningar generellt har ett bra söktryck och för att de studenter som examineras får jobb efter utbildningen. Den nybildade Universitetskanslersämbetet presenterar i mars 2013 en analys av prestationsgraderna inom högre utbildning (UKÄ /2) och där konstateras att prestationsgraden bland studenter sjönk med 3.1% mellan läsåren 2004/05 och 2009/10. Kvinnor har generellt en högre prestationsgrad än män, men under denna period har kvinnornas genomsnittliga prestationsgrad minskat mer än männens. Analysen visar att de sjunkande prestationsgraderna i mycket hög grad beror på sjunkande prestationsgrad inom distansutbildningar, som i hög grad bygger på fristående kurser. Läsåret 2009/10 var prestationsgraden 81% bland campusstudenter medan den var 56 % bland distansstudenter. Inom campusutbildningar är studier på yrkesexamensprogram den vanligaste studieformen. Av alla helårsstudenter 2009/10 på campus studerade 44 % på yrkesexamensprogram medan 29 % studerade på generella program och 27 % på fristående kurser. Analysen visar också att lärosäten där yrkesexamensprogram dominerar utbildningsutbudet har högre prestationsgrad än lärosäten där fristående kurser är dominerande. Lärosäten med stor omfattning av distanskurser har lägre genomsnittlig prestationsgrad än lärosäten där distanskurserna är få. Detta gör att det är svårt att jämföra lärosäten, men i analysen gör man en jämförelse mellan lärosäten med avseende på fristående kurser på distans inom samhällsvetenskap-juridik och humaniora-teologi. Linköpings universitet har låg grad av distansutbildningar men i den här jämförelsen så har LiU den högsta prestationsgraden, 61%, jämfört med t.ex. Umeå Universitet, 49%. Förslag till definition av vad det betyder att LiU skall vara ett programuniversitet LiU har valt att organisera ca 80% av sina kurser i olika utbildningsprogram. Tanken med ett utbildningsprogram är att det skall finnas en utbildningsstruktur med en tydlig progression, där studenterna efter avslutad utbildning skall ha nått examensmålen för utbildningen. Vad krävs för att LiU skall leva upp till detta? LiU bör kontinuerligt följa upp och analysera examinationsfrekvensen och orsaken till avhopp/avbrott i olika program. Genom att organisera utbildningar i sammanhållna program finns en risk att utbildningarnas struktur upplevs som oflexibel och styrd och studenterna navigerar inom programmen utifrån sina egna behov. Genom att ha tydlig information om hur studenternas tidigare formella och informella utbildningar och erfarenheter kan få tillgodoräknas i utbildningen kan utbildningarna upplevas mera flexibla för enskilda studenter. Sida 11

13 LiU skall vara ett campusbaserat programuniversitet där IT och digitala medier bidrar till att göra det möjligt för studenter med olika intentioner och förutsättningar att genomföra sina utbildningar. LiU vill erbjuda sina studenter en lärmiljö där de får möta, inspireras och utmanas av och arbeta tillsammans med andra studenter, lärare och andra yrkesgrupper. Möten kan vara såväl fysiska som virtuella, såväl planerade som oplanerade och oväntade. Ett sätt att visa ett sådant förhållningssätt är att i alla gemensamhetsutrymmen ha digitala anslagstavlor där det visas vilka öppna, gränsöverskridande aktiviteter som erbjuds, disputationer, docentföreläsningar, gästföreläsningar, work shops och utställningar mm. LiU:s utbildningar skall designas och genomföras så att man i handling visar att utbildning inte handlar om att sitta av tid utan om att inhämta kunskap och utveckla kompetenser (Thomas Friedman i DN ). Genom sina olika projekt har LiU påbörjat arbetet i denna riktning men det är viktigt att arbetet kontinuerligt följs upp och utvecklas. Sammanfattning av de utmaningar vi ser för högre utbildning och för LiU att upprätthålla sin roll som framstående utbildningsinstitution i en digitaliserad, global värld Den största utmaningen för framtiden är att högskolan nu måste kunna argumentera för sin existens i konkurrens med andra välfärdsaktörer. En annan utmaning är att studenter idag, i högre utsträckning än tidigare, måste lära för en okänd framtid i en värld som förändras i en takt som är hisnande. Ett vetenskapligt förhållningssätt och hög kvalitet på utbildning och forskning är förutsättningar för att akademin skall kunna behålla förtroendet för sin verksamhet och i den sociala dimensionen och samhällsnyttan i utbildningsväsendet bör lyftas fram. För att LiU skall uppfattas som ett modernt campusuniversitet som skapar innovativt lärande och mötesplatser i tid och rum fysiskt och virtuellt - för studenter och lärare/forskare skall man sträva efter att ha en genomtänkt lärprofil, en tydlig programidentitet och genom skapande av förutsättningar för ett aktivt nyttjande av IT för lärande. Profileringen mot att vara ett programuniversitet har varit framgångsrik för LiU, dels för att LiU:s utbildningar, jämfört med andra lärosätens, generellt har ett bra söktryck och för att de studenter som examineras får jobb efter utbildningen. Tanken med ett utbildningsprogram är att det skall finnas en utbildningsstruktur med en tydlig progression, där studenterna efter avslutad utbildning skall ha nått examensmålen för utbildningen. Vad krävs för att LiU skall försvara och argumentera för sin roll som ett av de bästa utbildningsuniversiteten Samtliga kurser och utbildningsprogram skall designas med studenternas lärande och framtida yrkesverksamhet i fokus. Konkret innebär detta att ut- Sida 12

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Lärande i förändring

Lärande i förändring 1 Lärande i förändring SVERDs höstkonferens 141023 Högskolans kursutbud, MOOC och examina Lars Haikola Utredare Högskolans utbildningsutbud 2 Disposition Svensk högre utbildning 2014 fakta, karakteristika,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer