Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7

Transkript

1 DESIGN FOR ALL

2 2

3 Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 Inledning 8 Fysisk tillgänglighet 10 Informativ tillgänglighet 11 Kommunikativ tillgänglighet 12 Attitydmässig tillgänglighet 13 Det personliga mötet 14 Tänk generellt på 15 möten med... personer med rörelsenedsättning 15 döva och hörselskadade personer 16 gravt synskadade personer 16 personer som har olika kognitiva funktionsnedsättningar 16 en överkänslig person 16 personer med olika former av medicinska funktionsnedsättningar 17 Lästips 17 3

4 FÖRORD Denna skrift i Design for all handlar om olika sätt att påverka sin och andras delaktighet i vårt demokratiska land, Sverige. Syftet är att beskriva hur man enkelt kan överbrygga barriärer mellan människor. Det går att forma ett samhälle som är bekvämt att leva och verka i. Handboken från ROTA kan kanske ge Dig och din förening en insikt om att man når sitt mål genom att helt enkelt utföra det som man bestämt sig för att göra. Handboken är en vägledning utifrån ett långt arbete med olika projekt där personer med funktionsnedsättningar och andra former av utanförskap har deltagit. Projekt ROTA har en stark efterfrågan på enkla metoder för tillgänglighetsarbete. I den här skriften kanske Du kan få svar på Dina frågor? Örebro 2015 Yvonne Nordlund Projektledare ROTA 4

5 VAD ÄR DESIGN FOR ALL? Design for All är en designfilosofi som syftar till att en produkt eller tjänst kan användas av så många som möjligt utan behov av speciella anpassningar. Begreppet har sitt ursprung i arbetet med att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning där målet är ett samhälle utan hinder som ger fördelar till en större del av befolkningen. Ett trappsteg, en liten och otydlig text, en stark doft, en trång dörröppning kan innebära ett hinder för många, men inte alla. Går det att bygga ett samhälle som blir lite enklare att leva och fungera i? Ja det går om vi bara utgår att vi alla är unika. Tänket Design for all utgår inte från en genomsnittsmänniska som egentligen inte finns! Design for all kan ses som ett pussel med många oregelbundna bitar vilka efter lite tanke-verksamhet och filande till slut passar ihop. Designad för alla! 5

6 Du kanske vill ha några exempel på Design for all som du kanske inte har tänkt på? Grafiska symboler, automatisk dörröppnare, sänkbara bussar, talande hissar, ledstänger, fasade trottoarkanter med mera. Vi talar också om Universell utformning detta innebär att vi måste förstå och utgå från att människor är olika. Samhället måste alltså planeras och utformas så att alla kan vara delaktiga, oavsett förmåga att gå, se eller höra. Tillgänglighet är ett måste för 10 % av befolkningen, ett behov för 40 % och bekvämt för alla. - Francesc Aragall Barcelona FÖRENINGEN Är min förening designad för alla? - Nja, det kanske inte är så enkelt om man tänker efter, men vi får väl anpassa om det skulle komma någon medlem med särskilda behov eller-? 6

7 Vi måste skaffa oss kunskap! Studiematerialet FIKA sammanfattar kort om vad Design for all egentligen innebär. Kommande sidor kan vara en god start för Ditt förändringsarbete i Din förening. Svenska Pingvinföreningen 7

8 FIKA FIKA är ett material om Design for all på din verksamhet i Örebro. Den kan sammanfattas i följande punkter: Fysisk tillgänglighet Informativ tillgänglighet Kommunikativ tillgänglighet Attitydmässig tillgänglighet Inledning Den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare (Prop.1999/2000) inriktar sig på att funktionshinderfrågor ska betraktas som en naturlig del inom alla samhällsområden. Tidigare hörde ämnet till agendan för vård och omsorg, det vill säga personer med funktionsnedsättningar var helt enkelt sjuka och därför inte vanliga medborgare. Idag förstår man att det inte bara handlar om värderingar och etik utan faktiskt i hög grad om ekonomi och prioriteringar. Ansvaret mot ett samhälle för alla ligger på politiken, som dessvärre ofta misstolkar både mening och mål med Design for all! 8

9 » En samhällsgemenskap med mångfald som grund, tolkas som: Mångfald handlar bara om etnicitet, inte funktionsnedsättning och andra utanförskap.» Att samhället ska utformas så att alla människor med funktionsnedsättningar i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, tolkas som: Personer med funktions-nedsättning ligger under omsorg, social förvaltning och Handikapprådet.» Att vi ska ha jämlikhet i levnadsvillkor för flickor, pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättningar, tolkas som: Hm, ja så är det väl? I våra mänskliga rättigheter ingår att personer med funktionsnedsättningar är medborgare som faktiskt också ska vara med i arbetet mot ett tillgängligt samhälle. Kan samhället verkligen skapa förutsättningar för allas delaktighet och möjlighet för alla att få vara med i förändringsarbetet? Hur många blinda, döva, rörelsehindrade, psykiskt sjuka eller medicinskt funktionsnedsatta sitter med i våra politiska församlingar eller andra beslutande organ? Hur får Du påverka i din förening så att den motsvarar dina faktiska behov? Finns tillgänglighetsperspektivet med i alla politiska beslut? Ett gott möte handlar om kommunikation, om att dela den andres värld en stund. Ett gott möte är ett möte som leder tankarna vidare. 9

10 Det blir det om man bjuder på sig själv och att man bryter de givna ramarna. Våga bjuda in människor som tänker annorlunda och våga se deras perspektiv! 10

11 Fysisk tillgänglighet All miljö, ute och inne skall vara tillgänglig för alla, i synnerhet personer med funktions-nedsättningar. Alla måste kunna ta sig till, ta sig fram och kunna vistas i miljön utan att bli sjuka eller känna sig åsidosatta. Granska och analysera Hur ser Din verksamhet ut på det fysiska planet? Är dörrarna tillräckligt breda för att en permobil ska ta sig in, eller kan en rullstolsburen besökare enbart rulla in i några få av museets lokaler? Hur ser det ut med ramper vid entréerna, finns det dörröppnare och ledstänger? Kommer man in i hissen med elrullstol? Är lokalerna rök- och doftfria? Är bord och stolar höj- och sänkbara? Hur är belysningen, kan en elallergisk besökare vistas i lokalerna? Finns det markeringar för synskadade och blinda? Kan en blind taktilt uppleva föremålen? F ysisk tillgänglighet I nformativ tillgänglighet K ommunikativ tillgänglighet A ttitydmässig tillgänglighet 11

12 Informativ tillgänglighet Ingen människa ska stå utanför information av olika slag. Information skall vara anpassad utifrån olika människors förutsättningar. Alla medborgare ska kunna tillgodogöra sig studiematerial och kurslitteratur. Personer med specifika behov skall få informationsmaterial och blanketter till hemmet i det format som passar den individuella funktionsnedsättningen. Granska och analysera Vad består informationen om människor med funktionshinder av inom din organisation? Arbetar Din verksamhet med ett begripligt språk för att underlätta läsning och läsförståelse? I vilka olika format finns information till både anställda och besökare? Hur hittar man till en viss person eller en lokal, är informationstavlorna kompletta? Hur får en blind sin information? F ysisk tillgänglighet I nformativ tillgänglighet K ommunikativ tillgänglighet A ttitydmässig tillgänglighet 12

13 Kommunikativ tillgänglighet Ett gott möte handlar om kommunikation, om att dela den andres värld en stund. Alla människor måste kunna kommunicera på sina egna villkor. De som är i behov av hjälpmedel skall få sådana. Det kan gälla teleslingor, belysning, tillgänglig webb och användbara hemsidor och smarta telefoner. Kommunikation handlar om att planera möten och utställningar. Granska och analysera Vilka resurser finns för att anställda och besökare, oavsett funktionsnedsättningar, ska kunna kommunicera med varandra? Finns det tid för en klient med talsvårigheter att göra sig hörd under ett besök? Är någon lokal utrustad med hörslingor och texttelefon? Hur hör en döv ett utryckningslarm? F ysisk tillgänglighet I nformativ tillgänglighet K ommunikativ tillgänglighet A ttitydmässig tillgänglighet 13

14 Attitydmässig tillgänglighet Negativa attityder ska genom kunskap förändras till det bästa möjliga. Detta plan är grunden för allt tillgänglighetsarbete. Alla människor ska vara delaktiga och fullt ut kunna delta i aktiviteter. Ingen ska behöva känna sig utanför på grund av sin funktionsnedsättning, vare sig den är dold eller synlig. Ansvariga i kommunerna är sedan år 2010 skyldiga att skaffa sig kompetens för att kunna skapa förutsättningar för jämlika villkor för alla inom kommunens verksamhet. Den första januari 2015 kom lagen om att otillgänglighet ska klassas som diskriminering! Granska och analysera Hur är kunskapen om funktionsnedsättningar på Din arbetsplats? Vet Du vilka kollegor som har någon form av funktionsnedsättning, har Du själv någon diagnos? Är man dum om man har dyslexi? Kan en kollega eller besökare med diabetes ta sin insulinspruta öppet i lokalerna, eller måste hen gå undan? Hur mycket extra tid får hen med svåra koncentrationssvårigheter ta på ett möte? F ysisk tillgänglighet I nformativ tillgänglighet K ommunikativ tillgänglighet A ttitydmässig tillgänglighet 14

15 Det personliga mötet Här får du några råd på hur du som medmänniska kan göra för att förhindra att en person med funktionsnedsättning blir funktionshindrad i mötet med dig. Vi kan dela in personer med funktions-nedsättningar i olika grupper, de med: Rörelsenedsättningar Hörselnedsättningar Synnedsättningar Kognitiva funktionsnedsättningar Allergi och annan överkänslighet Medicinska funktionsnedsättningar Tänk generellt på att Vara lyhörd för varje individs önskemål. Fråga hur hen vill ha det Ta tid, förmedla lugn, kompetens och respekt Använda din empati och se personen Ha kunskap om dina egna förutsättningar 15

16 Möte med personer med rörelsenedsättning Fråga vad hen behöver hjälp med! Visa hänsyn för den personliga integriteten. Se till att det finns något att sitta på och något att fästa kryckan på. (Det är ingen katastrof om du inte befinner dig i samma höjd som en rullstolsburen eller sängliggande person, men det är behagligare för er båda.) Möte med döva och hörselskadade personer Planera besök med döva för att i god tid få tolk. Vid spontana möten använd papper och penna eller god artikulering för de som läser på läpparna. Ögonkontakt, gester, skriftlig information, kontrollfrågor och tala inte till tolken! Möte med gravt synskadade personer Hälsa och presentera dig innan du skakar hand. Erbjud ledsagning och låt personen ta din arm eller stöd på din axel. (Fråga gärna om hur mycket personen ser, det löser många problem.) 16

17 Möten med personer som har olika kognitiva funktionsnedsättningar Lyssna in och samtala lugnt. Använd enkla uttryck, undvik ironi och barnspråk. Säg det som ska sägas! Undvik störande bakgrundsljud. Ställ kontrollerande frågor utan att kränka personen. Möte med en överkänslig person Planera alltid in besöket utifrån personens funktionstillstånd. Lokalen eller du själv får inte dofta av allergiframkallande ämnen. Se till att det finns något att sitta på. Stäng vid behov av elektrisk utrustning och stark belysning. Möten med personer med olika former av medicinska funktionsnedsättningar Håll tiden för att personerna ska kunna passa sina tider för medicinering och måltider. Orientera personen i byggnaden, var finns toaletten? Håll dig uppdaterad i Första hjälpen. Lyssna på personen och fråga, fråga, fråga. Använd Dina sinnen för att se, höra och känna på hur många möjligheter det finns för ett samhälle för alla. 17

18 Lästips Myndigheten för delaktighet FN:s standardregler Plan- och bygglagen (1987:10) Arbetsmiljölagen (1997:1160) Förvaltningslagen (1986:223) Klarspråk Myndigheten för tillgängliga medier WAI:s riktlinjer Bemötande, funktionshinder, mm Riv hindren - Riktlinjer för tillgänglighet DHR - förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder 18

19 Projekt ROTA är ett projekt som ägs av Stiftelsen Actíva och finansierat av Arvsfonden mellan år ROTA är en förkortning av Rekognosera, Opponera, Tillgänglighetsgöra och Aktivera. Projektet arbetar för att alla människor ska kunna vara delaktiga så långt det är möjligt i föreningslivet oavsett funktionstillstånd eller annat upplevt utanförskap. ROTA söker förebilder och goda exempel inom föreningslivet. Vi träffar föreningar för dialog om verksamhet och värdegrund. ROTA bildar nätverk för kunskapsspridning och dialog. Vi erbjuder råd och stöd i "Design for all" och systematiskt förbättringsarbete. ROTA bidrar till ett samhälle som är öppet för alla! 19