Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430

Transkript

1 Avtalsrätt II Britta Forsberg C 430

2 Dagens föreläsning Repetition Fullmakter Kommissionär Tvång, ocker, ogiltiga avtal 36 Avtalslagen Avtalstolkning

3 Vad är en rättshandling? Repetition Avtalet är en rättshandling som knyter parterna i en rättslig relation, som kan få rättsliga konsekvenser Avtalets främsta funktion? Att binda parterna Rättsliga sanktioner är möjliga Ömsesidig rättshandling - tvåsidig Krävs anbud och accept. Jmfr: testamente=ensidig rättshandling

4 När är ett avtal bindande? Repetition Bundenhet för anbudsgivaren = när mottagaren fått anbudet. Löftesprincipen. Acceptanten binds av sin accept. Vad är ett bindande anbud i lagens mening? Utgivet till en bestämd krets/bestämd adressat. Annars är det troligen ett utbud. Konkret, inte vara vagt formulerat. Avsikt att binda sig.

5 3 veckor är för sen accept (i detta fall) Av 3 1 st Avtalslagen framgår att vid ett skriftligt anbud där ingen tid för svar sätts ut måste ett antagande svar komma anbudsgivaren till handa inom den tid som han, när han avgav anbudet, skäligen kunde beräkna åtgå. HD uppger att det i allmänhet krävs större skyndsamhet av en affärsman än av en privatperson. Om anbudet avser något som gäller prisväxlingar gäller stor skyndsamhet. Det har även betydelse att säljarna avgett samma anbud tidigare men att köparna då inte accepterat detta. Köparna har alltså redan tidigare haft möjlighet att överväga anbudet. Betänketiden på tre veckor är således längre än vad säljarna skäligen kan ha beräknat gå åt för att besvara anbudet. HD anser sammanfattningsvis att köparnas accept kommit säljarna tillhanda efter det att acceptfristen hade löpt ut. Något avtal har alltså inte träffats mellan parterna.

6 Slutande av avtal A Anbud (bindande) Accept (bindande) B Anbudsgivare Anbudstagare Accepttagare Acceptgivare 3 viktiga frågor: i. Vad är ett anbud? ii. Vad är en accept? iii. Hur länge gäller anbudet?

7 Repetition Avtalets grundstenar: Vem, vad, när, var? Vilka parter har ingått avtalet? Vad har respektive part åtagit sig att göra? När ska respektive part fullgöra sin prestation? Var ska respektive part fullgöra sin prestation?

8 Principer? Kontraheringsförbud Kontraheringsplikt Avtalsfrihet (när, vad, vem)

9 Avtal för annans räkning - fullmakter Presumtion: att avtal ingås för egen räkning Man skiljer mellan avtal: 1. I eget namn för egen räkning 2. I eget namn för annans räkning 3. I annans namn för annans räkning

10 Fullmakter Huvudman A Huvudavtalet B Tredje man Biavtal Inget egentligt rättsförhållande C Mellanman handlar åt annan. Fullmäktig

11 Fullmakter Fullmäktigen åstadkommer partsbindning mellan två andra personer, mellan hans uppdragsgivare/huvudmannen och tredjeman. Det är dessa två personer som binds av avtalet, inte fullmäktigen själv. 16 AvtL. självständig fullmakt. Tillkännages genom ett fullmaktsdokument synligt för tredje man. 18 AvtL. osjälvständig fullmakt. Inget yttre, självständigt moment. Är endast ett internt meddelande mellan Huvudmannen (A) och Fullmäktigen (C).

12 Självständiga fullmakter Skriftlig fullmakt En handling som lämnas till fullmäktigen för att visas för tredje man 16 AvtL. Särskilt meddelande Muntligt eller skriftligt från huvudmannen direkt till tredje man 13 AvtL. Allmänt kungjord (i tidning eller liknande) 14 AvtL. Ställningsfullmakt 10 2 st. AvtL.

13 Om ställningsfullmakt Exmpel: NJA 2001 s. 191 En bank hade ofrivilligt beviljat ett fastighetsbolag kredit på 20 miljoner kronor, för vilket en person gick i borgen. Bankens ställföresträdande regionschef och vice verkställande direktör hade muntligen utlovat att borgensåtagandet endast skulle gälla i 3 mån, eftersom banken därefter skulle få annan säkerhet. Banken hävdade att direktören saknat behörighet att lämna en sådan utfästelse. Banken ansågs dock vara bunden av direktörens utfästelse.

14 10 st. 1 AvtL.: Hur binds huvudmannen? varder omedelbart berättigad och förpliktad i förhållande till tredje man genom rättshandling, som fullmäktigen inom fullmaktens gränser företager i fullmaktsgivarens namn. OBS! - Inom fullmaktens gränser - Fullmaktgivarens namn Giltig fullmakt = bindande för huvudmannen.

15 Behörighet och befogenhet Först måste man avgöra VEM som är fullmäktig. Sedan ska man avgöra VAD som fullmäktigen har behörighet att avtala om. Fullmäktigen kan inte sluta vilka avtal som helst för huvudmannens räkning. Behörigheten ska framgå av fullmakten. Behörighet: Vad fullmäktigen kan göra Befogenhet: Vad fullmäktigen får göra

16 BEHÖRIGHETEN ska framgå av fullmakten det fullmäktigen kan göra. Fullmakt Härmed ger jag fullmakt till Stefan Ernebrant att för min räkning inköpa en personbil av märket Volvo. Karlstad den 1 januari 2014 Britta Forsberg Britta Forsberg

17 Behörighet vs. Befogenhet Behörighet vad fullmäktigen kan göra Befogenhet vad fullmäktigen får göra

18 Fullmäktige handlar i strid med sin befogenhet Om fullmäktigen handlar i strid mot instruktioner från huvudmannen så kan han bli skyldig att ersätta huvudmannen. Vad händer för tredje man? Om han var i god tro, alltså inte bort känna till eller inte kände till att fullmäktigen överskred sin befogenhet så gäller avtalet. Huvudmannen binds av avtalet, 11 st. 1 AvtL.

19 Däremot, om tredje man bort känna till eller kände till att fullmäktigen gick över sin befogenhet så blir avtalet inte giltigt. Han var då i ond tro, 11 AvtL. Rättshandlingar inom behörigheten men utom befogenheten binder huvudmannen, om tredje man är i god tro.

20 Fullmakter Allt brukar inte anges i fullmakten: Huvudmannen kan ge inskränkande föreskrifter som begränsar handlingsfriheten. BEFOGENHET det fullmäktigen får göra. Exempelvis: Bilen får inte kosta mer än :- och maximal körsträcka får vara 5000 mil.

21 Sammanfattningsvis: Rättshandlingar utanför behörigheten binder inte huvudmannen (A). Rättshandlingar inom behörigheten och befogenheten binder huvudmannen (A) direkt. Rättshandlingar inom behörigheten men utom befogenheten binder huvudmannen (A), förutsatt att Tredje man (C) är i god tro.

22 Kommissionär I eget namn för annans räkning Mellanmannen blir själv part i avtalet hen ingår, men har en redovisningsskyldighet mot huvudmannen. Exempelvis grossister.

23 Ogiltighet 3 kap. AvtL. Olika typer av ogiltighet: Fel person bristande avtalskompetens. Fel utformning avtalet återger inte det avsedda innehållet. Fel anledning grundas på påtryckningar. Fel innehåll innehållet godtas inte av rättsordningen.

24 36 Avtalslagen Oskälighet på grund av omständigheter vid avtalets ingående AvtL generalklausul Möjligt att jämka eller ogiltigförklara ett avtal som innehåller avtalsvillkor som är oskäliga på grund av omständigheterna vid avtalets omgående. 36 AvtL. behandlar också när omständigheter som inträffar efter avtalets ingående kan anses oskäliga. Kan leda till ogiltighet eller jämkande, att man blir överens om något nytt.

25 36 Avtalslagen Uppbyggd på följande sätt: Prövningen avser ett eller flera avtalsvillkor. Avtalsvillkoret ska vara oskäligt. Oskäligheten kan bero på a) själva avtalsinnehållet, b) omständigheterna vid avtalets tillkomst, c) senare inträffade förhållanden, d) omständigheterna i övrigt.

26 Oskälig avgift för fönstervädring jämkas till noll En kvinna som bedrev vandrarhem i sin privata bostad stämde en övernattningsgäst på kronor. Tingsrätten ansåg det utrett att mannen hade brutit avtalet på ett sätt som medför skyldighet att utge ersättning. Dock talade vissa förhållanden för jämkning av villkoren. Mannen var att se som konsument och var tvungen att acceptera villkoren eftersom han behövde någonstans att övernatta. Han befann sig därför i en särskilt utsatt situation. Trots detta ansåg tingsrätten att avgiften på 300 kr för bristande städning inte varit oskäligt hög. Däremot framstod avgiften för underlåtenheten att hålla fönstren stängda vid regn som oskäligt hög, varför tingsrätten ansåg att detta villkor skulle bortses ifrån. Även hovrätten anser att villkoret att hålla fönstret stängt, med hänsyn till förhållandena vid avtalets tillkomst och avgiftens storlek, är oskäligt och fastställer nu tingsrättens dom.

27 Hästen Madick Hästägaren har visat att avtalstiden är längre än vad som är normalt i branschen och att avtalet ger RIDAB rätt till större andel av hästens värdeökning än normalt. RIDAB har också ensamrätt att säga upp avtalet. Dessa villkor gör att avtalet framstår som förmånligt för RIDAB och i motsvarande mån oförmånligt för hästägaren och tyder således på ett missförhållande mellan parterna. Men andra villkor kompenserar i viss mån hästägaren för detta. Hovrätten pekar på att RIDAB åtagit sig ett omfattande kostnadsansvar för hästen, att träna och utbilda den samt låta endast Helena Lundbäck tävlingsrida den. Dessutom har RIDAB, om avtalet upphör i förtid, inte någon rätt till försäljningsprovision. Rätten påpekar i detta sammanhang att avtalsinnehållet är av okomplicerat slag och att det borde ha varit enkelt för hästägaren att förstå vad överenskommelsen skulle kunna medföra i olika avseenden. Hästägarens talan om jämkning av avtalet lämna således utan bifall.

28 Grovt råntvång AvtL. tvång som utövats genom våld eller hot, som innebär trängande fara. Exempel på trängande fara : Gudfadern. Krävs orsakssamband kausalitet mellan tvånget och rättshandlingen.

29 29 AvtL - lindrigt tvång.. Obehagligt, men den utsatte har möjlighet att välja ( pest eller kolera. ) Orsakssamband kausalitet mellan tvånget och rättshandlingen Tvånget ska vara rättsstridigt Jämför med ett hot om stämning

30 Svek 30 AvtL. Svek genom lämnande av oriktiga uppgifter. Avsiktligt vilseledande genom lämnande av oriktiga uppgifter. Den som lämnar uppgiften måste inse att det är en felaktig uppgift hen lämnar. Hen måste också inse att motparten inte känner till det riktiga förhållandet. Krävs orsakssamband mellan det svikliga förfarandet och rättshandlingen. Tillämpas restriktivt.

31 Svek 30 AvtL. Svek genom förtigande, 30 AvtL. För att åläggas upplysningsplikt ska följande rekvisit uppfyllas: Den upplysningsskyldiga ska ha faktiskt kännedom om förhållandet, Motparten ska ha saknat sådan kännedom, Den upplysningsskyldiga ska ha insett att motparten saknade denna kännedom och att informationen varit av betydelse för hans beslut att ingå avtalet och Motparten ska typiskt sett ha kunnat förvänta sig att bli upplyst om förhållandet.

32 Svek att tiga om tidigare husbrand Med kännedom om det rätta förhållandet hade försäkringsbolaget inte tecknat försäkringen. Det var därför fråga om svek. talar för att det ändå funnits en upplysningsplikt för försäkringstagaren vid försäkringsavtalets ingående med avseende på den omständigheten att huset var i brandskadat skick är att det framstått som uppenbart att en sådan uppgift varit av stor betydelse för Lansförsäkringars bedömning av försäkringsrisken vilket också försäkringstagaren måste ha insett. Det får enligt hovrätten anses rimligt att kräva att en försäkringstagare som vill teckna en husförsäkring självmant upplyser om en sådan konkret och betydelsefull omständighet att det ifrågavarande huset är brandskadat. Hans invändning att han förlitat sig på att en besiktning skulle ske kan, mot bakgrund av att några kontakter i denna fråga aldrig togs och han ändå inte reagerade, lämnas utan avseende eftersom det måste ha stått helt klart för honom att någon besiktning aldrig skulle genomföras.

33 Ocker 31 AvtL. Handlar om att en part otillbörligt utnyttjar en avtalssituation. T.ex. när ngn är i trångmål eller i beroendeställning Det ska föreligga ett uppenbart missförhållande mellan prestation och motprestation. Kreditocker & sakocker

34 Förfaranden i strid mot tro och heder - 33 AvtL. Det ska ha förelegat vissa omständigheter vid rättshandlingens tillkomst Medkontrahenten ska ha haft vetskap om detta när rättshandlingen blev honom kunnig Det skulle strida mot tro och heder att med sådan vetskap åberopa rättshandlingen 33 är en ogiltighetsregel som medför att rättshandlingen inte blir bindande. Lagtexten tillåter inte jämkning. (Därför används 36 oftare)

35 Rättsföljder vid ogiltighet Om en ensidig utfästelse, ex ett anbud eller gåva, blir ogiltig så blir normalt följden att bundenheten av avtalet tas bort. Vid ett ömsesidigt förpliktande, när avtalsuppfyllandet inte påbörjats, så befrias båda parterna från avtalsutfästelserna. Ett avtal som redan börjat fullgöras = återgång + ev. skadestånd. Jämkning

36 Avtalsbrott Motparten ska som utgångspunkt försättas i samma ekonomiska situation som om avtalslöftet uppfyllts. Påföljder är surrogat (istället för) för avtalslöftet. Står inget om avtalsbrott i AvtL., istället används speciallagar och allmänna avtalsrättsliga principer. Avhjälpande (göra om), prisavdrag, hävning (återgång, vid väsentligt avtalsbrott), skadestånd.

37 Lina Rosling ska söka ett jobb. Hon har visserligen bara läst ett par kurser i rättsvetenskap, men skriver i sitt CV att hon har en examen från ett 4-årigt program på KAU. Hon kommer på intervju och intygar att hon har all nödvändig kunskap. Efter några veckor börjar hon sin nya anställning på kommunen. Vilken ogiltighetsgrund föreligger?

38 Freddie Renfeldt är i ekonomisk knipa. Hans vän Filippa Borg säger att hon kan låna ut till honom, till en ränta på 61 %. Freddie ser ingen annan lösning än att låna pengarna, trots den höga räntan. Vilken ogiltighetsregel aktualiseras?

39 Göran skickar ett brev till Alf med erbjudande om att köpa en Hästens-säng för kr. Egentligen vill han ha kr, men tänkte vara lite snäll mot Alf. Men så, dagen efter, ångrar sig Göran. Han lyfter luren för att ringa Alf och säga att han vill ha kr och inte kr., han vill ta tillbaka det han skrivit i brevet. Vad gäller avtalsrättsligt?

40 Vilka avtalsrättsliga principer finns, och vad innebär de?

41 Tenta Info Utgångspunkt: Kunna det som står i litteraturen, samt det som framkommit på föresläsningarna. Var noga med att plocka ut rekvisit och kontrollera att dessa uppfylls. Var noggrann med att hänvisa till, samt till rätt!